Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Jag hade hämtat måttbandet...

Hej...

 

 

 

 

Jag genade igenom Botan idag igen under hundpromenaden på vägen hem och JISSES vad det är vackert och fint där nu!

 

Det var fågelsång, hunden, jag och Botan-kissen.
Inte en kotte, stilla och ljuvligt, våren är ju bara BÄST, bästa tiden på året när man har allt underbart framför sig.
Vi satt i solen och solade och bara njöt... LÄNGE!

 

Och appropå underbart...

Jobbet!

 

Jag kan inte säga annat än att jag har kul på jobbet.
Idag hade vi så fullt upp så klockan 18.15 hade vi glömt att stänga klockan 18.

Kanske var det att vi pratade en del just då också, men mitt i en tyglagning ser jag att klockan är en bit över stängningsdags.

 

Kom hem kvart i sju, stekte två omeletter (en till mig och en till sonen), slukade maten.
Sen skulle jag gå och hämta mina hörlurar till mobilen, och hängde dom runt halsen tills jag var klar i köket.
När jag sedan skall ringa och plugga i öronplupparna så ser jag att jag inte hämtat plupparna utan MÅTTBANDET.

 

Jag började skratta, jag börjar verkligen gå in för detta och går som i trans efter det där jäkla måttbandet.

(  - Jaha du vill lägga upp byxor/kjol, klänning, ja då kan du gå in i provhytten och byta om så skall jag nåla upp byxbenet/kjolfållen, klänningen till önskad längd, jag skall bara hämta ett MÅTTBAND också...)

 

 

Nu skall jag tvätta mig och borsta tänderna, dags att sova, imorgon är det på´t igen...
Sååååååå kul!
Om jag någonsin tvekade om detta skulle kunna vara något för mig så nej, INTE ETT UNS tvekan kvar någonstans i hela min kropp.