När man blir OVÄNTAT berörd...

Igår:
Jag började dagen med en långpromenad med hunden och vid halv tre gick jag, sonen och sambon och såg:


 
Om jag tyckte den var bra?
OM!!!!!!
 
Alltså jag hade inte förväntat mig att tycka att den var så bra som jag faktiskt tyckte.
Rymdfilm, 150 (nåja 6) filmer innan, men gud vilken nostalgitripp det var!
 
Omdömena efter filmen var att jag och sambon var lyriska, sonen "not so impressed" och han var "lite besviken faktiskt" som han uttryckte det.
Det var dock som sagt INTE jag och sambon men jag tror det är en generationsfråga.
 
Filmen var modern men gjord lite i samma stil som dom gamla filmerna med samma intro, samma musik, samma lite skitiga skepp och ökenvyer, och jag kan bara säga så här:

När Han Solo och Chewbacca dök upp fick jag gåshud.

 
När Prinsessan Leia och Han Solo möttes fick jag också gåshud och när Luke Skywalker står på en klippa på någon ö och den nya huvudrollsinnehavaren kommer med hans lasersvärd och Luke vänder sig om, tar av sig huvan...

Ja, då fick jag tårar i ögonen och fick gåshud över hela kroppen!

 
Jepp, då blev jag så oväntat berörd så jag blev förvånad själv!

Hjälp, ja man är väl ett barn av sin tid och präglad av att ha växt upp med dessa filmer och jag fick ju se filmerna lite senare än när dom kom första gången, men när film nummer två kom ut av dom första tre i serien då visade dom ettan först och sedan tvåan.

Jag var väl runt 9 och gick med pappa på Roxy.
Man var ju lite för ung, men gick man i målsmans sällskap så gick det bra så pappa fick snällt gå med.
Han var väl inte lika imponerad.

Själv blev man ju golvad, trean fick jag gå och se med mina "storkusiner" för då var inte pappa så intresserad.
Sedan film ett var man ju redan hemligt förälskad i Luke, denne tvålfagre hjälte...
 
 
Ja, och här satt vi nu igen och såg fortsättningen.

Jisses, rekommenderas starkt om man är barn av sin tid och gillade Star Wars som barn.
Kom ihåg att när jag såg nyproduktionen i filmväg av Star Trek för några år sedan, då fick jag ju gåshud och blev tårögd av att se Spock och Spock-hälsningen också...
 
 
... gissar att det var lite mycket "Tjeckisk dockfilm" man blev matad med på 70-talet så när det väl kom något annat då blev man ju SÅÅÅÅÅÅÅ imponerad och präglad.
 
Men återigen...
Nya Star Wars var en stor nostalgitripp, man måste ha gillat detta som barn annars är det väl mer ljummet som i sonens fall, jag ger iallafall filmen:
     - tummar upp av fem möjliga!

Om jag skall se nästa film i serien?
Har påven rolig mössa...?
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0