Dom senaste dagarna... aj...aj...

Igår...

Varför inte efter en lång arbetsdag ta och sätta på plattan på 6:an istället för att sätta på ugnen och gå ner till sin mor?

Och varför inte i samma veva ställa sin stora favoritväska med sin lilla favoritväska från Indiska i på plattan man precis satt på när man ändå är i farten, ja varför inte liksom...?

 
Jag satt hos morsan och känner plötsligt röklukt utifrån, som om det brinner.

Går ut på hennes trapp och ser rök komma ut från mitt öppna köksfönster, HELVETE!!!!!

Precis när jag tar trappen i tre steg så väller rök emot mig och brandalarmet tjuter igång, jag får igen dörren mot hallen och störtar mot köksdörren mot serveringsrummet och får igen den.
 
Ner med väskan som nu glöder och får ur mobil som låg på andra sidan TACK OCH LOV samt plnbolen som är svedd men kort intakta, allt annat förstört och så vatten på för att släcka glöden.

Upp med fönstrar och balkongdörrar, in i resten av lägenheten och öppna överallt där.

Först trodde jag att det gått bra...

När kvällen alltmer gick insåg jag:
Det stinker.
Det sitter i väggarna.
Vi försökte skura, lönlöst, det stank majbål ändå.

DRA ÅT... helvete, nu orkar jag inte mer, duschade och gick och la mig.
 
Dagen efter "Rökskadat kök" ringer jag Länsförsäkringar och får hjälp och utryckning inom en timme efter samtalet.
Det var något partikelpapper med asstark doft på samt någon makapär som också gör något med luften.
Jag skulle inte förvänta mig någon omedelbar förbättring men inom några dagar så...
Då får vi väl hoppas på det.
 
 
Jag frågade om kostnad när han går, självrisk m.m och får till svar:
"Det här bjuder vi på, glad midsommar!"
Det är DÅ man börjar tro på mänskligheten och även ett försäkringsbolag!
 
Och vad lyckas man sedan med som näst sista punkt på dagen på jobbet?

Svajande och lång mast tar sig upp för stege för att plocka ner en låda med skinnbitar och... KLOINK... 
Masten Österholm får ett blad från fläkten i taket rätt i skallen som är av den gamla goda sorten från 40-50-talet i solitt stål.
Ja den var på dessutom.

Känns som om jag ska krypar ner i sängen, dra täcket över huvudet och stannar där tills veckan är över.
Det är tur man är född på en söndag (för det ska ju betyda TUR påstår min kära mor) och med TRÄSKALLE för även om det gjorde ont undkom jag med en jättebula och inte en uppskuren panna.

Fler olyckor denna undanbedes HJÄRTLIGAST, känner att jag fått min del för den hör veckan.

Hemma och jag skall snart krypa i säng, imorgon är det midsommarafton men imorgon blir det inget firande mer än med familjen.
Jag är dödstrött.
Vill bara vila.

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0