Hejsan-hoppsan-sydda...

 
Hade världens bästa söndag:

Långpromenad med Milou, sola en timme i lä i bara bh och trosor, ja det var jättevarmt i lä.
Var hos Klokboken och fikade, ÄNTLIGEN är hon på ön, sedan hämtade vi son och mamma och åkte och åt på Joda nere i hamnen.

På det åkte vi och köpte godis och hem och såg på tv hela familjen, jag avvek vid 21 för då skulle herrarna se på fotboll och det ville inte jag se såklart.
Jag gick in och såg den SNYGGE norrmannen i "Frikänd".
 
Idag vaknade jag tidigt och satte igång och jobbade med JÄVLIGT OJÄMNA balklänningar...
 
 
 
Alltså dom är så "hejsan-hoppsan-sydda" så jag undrar VEM i h-vete som syr dom här "köpta-på-nätet-klänningarna"?
Barn på en fabrik i Kina?
Dom är så dåligt sydda så det är inte klokt

Jag har fått ligga och kräla och mäta med måttband från golvet och upp för att få det rakt och snyggt, två lager på varje...
 
 
... när jag slutade jobba var mina knän illröda överallt, dessutom röda tryckpunkter som var onda...
 
 
... och ordet skurkärringsknän har väl aldrig varit mer träffande, jag har typ fått "Skräddarlärlingsknän".
 
När syjobbet var klart så var det dusch och iväg med son och X-krok på utvecklingssamtal på skolan.
Sonen övningskörde.
Jag bad till gud men han körde JÄTTEBRA faktiskt, till och med så den bilrädda mamman var imponerad.
 
När jag kom hem fållade jag mig japanska klänning nertill och ärmar...
 
 
Imorgon är det DET FÖRSTA jag syr klart, det är bara rynket i midjan som skall i, jag längtar, den skall jag ha på mig på onsdag på jobbet!
 
Sedan har jag idag upptäckt en MYCKET TRÅKIG sak.
Jag är sned.

Det ska visst till en finklänning till för att jag skulle få reda på det. 
 
Skulle få hjälp med att kolla på min Wallis-klänning med chefen för jag tyckte det var någe vajsing på överdelen, jag tyckte liksom att den behövde upp lite.
Okej...
Det var då vi (min chef) upptäckte att jag är JÄTTESNED.
 
Den behövde lyftas upp ca 1 cm på ena sidan bara för att få upp överdelen liet men på andra,,,
TRE CENSTMETER!!!!
WTF?

Jag såg ju själv i spegeln att jag var sjukt sned.
Vad kommer det sig?

Dessutom innebär det att jag måste sprätta ur hela dragkedjan, lyfta axelpartiet, ringa ur armhålorna och sedan sy i dragkedjan igen innan jag fortsätter.
Låter enkelt.
Det är det då inte.

Jag har fållat dragkedjan med trestegs-sicksack, det bara går inte att få upp, dessutom har jag ju fått i dragkedjan perfekt från början... alltså jag är gråtfärdig.
Att jag inte såg det från början när jag gjorde provet beror ju på att det är två olika tyg och det syntes inga konstigheter på det stumma bomullstyget.
I det mer flexibla crepe georgettetyget syntes det allt för väl.
 
Nu har jag två alternativ:
1. Göra om allt som ska göras och riskera att inte få det lika bra som det var från början samt förstöra tyget iom sprättning.
2. Sy klart det som den är och sälja den.

Jag får fundera tills imorgon, jag är INTE glad... alls.
Jag skulle ju avsluta klänningen imorgon och så upptäcks det att jag är sned som en gammal krokig talljävel istället.
FAN!!!!!!!!!

Dags att sova, jag hoppas jag kan sova på saken och bara sätta igång och jobba utan gnäll imorgon.
Inte glad...
Inte glad.

 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0