En smärtsam premiär...

God lördagsmorgon!
 
Sitter och soffnjuter framför Nyhetsmorgon och väntar på dagens utmaningar:
Jobbet, jag har jobblördag.
 
Igår så blev det iallafall en premiär som aldrig hänt på 46 år:
Jag sydde den tjockaste nålen vi har rätt igenom nagel och ut på andra sidan fingret!
 
 
Sydde väldigt fort och så matade jag på tyget och utan att tänka på det så följde pekfingret med, jag känner hur nålen liksom sladdar snett via benet och ut på andra sidan fingret.
TJOFF.
Och eftersom jag ställt in maskinen på att när jag släpper pedalen så ska nålen stanna nere när man släpper pedalen så satt jag ohjälpligt fast.

Skriker HELVETE rakt ut och tvärr hade vi kund i butiken som blev jättechockad när jag sitter där och försöker dra bort fingret av ren reflex och panik.
Andas.
Fick vrida handhjulet uppåt och så var fingret fritt.

Jag kände bokstavligen hur allt blod lämnade huvudet och adrenalinet slog till och jag började toksvettas.
"Jag måste ut och få luft", fick jag ur mig.
"Nej sitt still", sa chef och kund.
"Nej, jag måste ut!"

Vinglade ut och kände att jag typ på något sätt kom till sans igen, tittade på fingret, ja mitt i nageln var det hål och snett ut på andra sidan fingret kom det blod, dock inte mycket
Cheesus.

Utanför står en bekant som då väntar på kunden inne i butiken, där står jag och djupandas med pekfingret i luften och hon undrar vad som hänt och ger mig en kram.
Jag berättar.
Hon springer och gömmer sig bakom sin bil och hojtar "Nej, nej, nej, fyyyyyyy, sluta..."

Jag:
Ja... typ...

Ja sen var det bara att samla ihop sig, chefen skulle iväg, jag gick in och tvättade fingret, satte på plåster och satte igång att jobba igen.
Med ett mycket dunkande finger och jag kan meddela att det dunkar fortfarande, har vaknat inatt av smärtan.
Man har ju ETT ANTAL nerver i fingertopparna om jag säger så, det finns ju inget ställe man faktiskt har så mycket nerver så det är väl inte så konstigt.

Det jag hoppas på nu är att det inte blir infekterat.
Nålen var iallafall relativt ny för den bytte jag dagen innan så jag hoppas att den var ok, det var ju inte rostig så stelkramp behöver man väl inte oroa sig för.
Bara att hålla rent och plåstra om nytt så ofta som möjligt.

Jag får väl säga CHECK  på den erfarenheten då.

Snart dusch, sedan jobb och så kommer sonen och vi ska hänga lite idag och äta middag.
Vi ses imorgon igen...
Om jag överlever.
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0