Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Imorgon smäller det...

 

Imorgon smäller det.
Imorgon har jag en mini-tenta i juridik.
Alltså jag känner mig INTE speciellt förberedd, vi har ju inte haft så mycket tid med teori så... ja, vi får väl se imorgon, håll tummarna.

 

 

I tisdags sydde jag så ÄNTLIGEN KLART min Wallisklänning!!!!

Och jag blev såååååå nöjd, hon är sååååååå vacker.
Hade en kund som kom förbi och hämtade ett par byxor och såg min Wallis och utbrast:
Men gud vilken vacker klänning, vem har du sytt den till?

Jag:
Till mig själv eftersom jag behövde få in det i min syplan.

Kund:
Vill du sälja den?
Får jag prova den?

Hon fick såklart prova den och jag klämde samtidigt i med:
- Alltså den där säljer jag inte under 5000 kr!
... och trodde att jag skulle avskräcka kunden i och med priset.

 

Kund:
- Jamen det betalar jag SJÄLVKLART!

Jag:

 

- Öh, alltså den är förmodligen inte till salu, tyget finns inte längre att få tag i och jag råkar älska det där tyget.

Kund:
Kolla den sitter ju som gjuten (Jag tyst för mig själv: Jaha, det gjorde den ja...), fundera du på det, jag tycker den var jättevacker och vill gärna köpa den.

Jag:
- Jag skall fundera på det.

 

 

 

Skall fota den bättre en annan dag, just nu jobbar jag som en galning.
Wallis hon står där och ser så vacker ut och jag tänker:
Wallis min Wallis du är mig så kär.

 

 

Wallis påminner mig om en del klänningar på mormors vind som jag brukade leka i som barn, egentligen var det väl mormors mosters klänningar men det är som om Wallis är en del av min barndom i minnet fastän jag sytt Wallis själv.

Det är det där duvgrå tyget liksom.
Det som inte finns kvar.

I mitt hjärta så tror jag nog inte att jag kommer kunna sälja henne just på grnd av tyget för själva klänningen kan jag ju sy en ny men inte i det tyget.
Kan kanske erbjuda kunden en annan Wallis i annat tyg fast jag tror hon var lika förtjust i det där tyget som jag, tyget gör VERKLIGEN klänningen.
Fortsättning följer.

Nu kudden, imorgon tenta.