Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Utmattad och på banan igen...

God morgon!

 

Här har det rådit bloggtystnad ett tag...

Jag var tvungen att ta paus från ALLT kan jag meddela.

 

Samma dag som jag gick på semester trodde jag knappt att jag skulle orka ta mig hem från jobbet trots att jag bara jobbat tre timmar på söndagen men fy fan så trött jag var.
Jag grät av lättnad när jag kom hem.
Jag var så glad att veta att jag skulle få vara ledig i fyra veckor att jag aldrig varit så lycklig i hela mitt liv.

 

Jag har tagit paus från ALLT för att varva ner.
Jag har varit på stranden, jag har gått och lagt mig åtta, nio på kvällarna och sovit åtta till tio timmar per natt vilket har gjort underverk för kroppen.
Jag fick efter någon vecka säga till vänner att jag behövde space även på stranden för jag behövde vila på dagarna också när jag märkte att jag blev för uppvarvad av att umgås med folk också.
Jag kände att släkthäng och vänner på det blev ett inferno i skallen.

Ja, måste man så måste man.

Jag har stängt av ljudet på telefonen för att slippa bli störd.
Jag har inte lyssnat på ljudbok mer än tre gånger.
Jag har återupptäckt Sade och lyssnat lite på henne kvällstid med alla dörrar och fönster öppna i lägenheten.

Jag har tagit hand om mig själv.
Inga måsten.

Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen, det har varit den tuffaste tiden i mitt liv  (sedan whiplashen) och den press jag känt på så många plan fick mig att tänka:
Är detta "den berömda väggen"?
Har jag nått mitt mål nu och nu är jag körd?

Nä...
Det är jag inte.

En och en halv vecka in i semestern fick jag feeling och sydde en kaftan, en som kommer säljas på Made By Gotland.
Var inte nöjd med en randig (föll fel och mycket fult i tyget, kommer lägga upp en massa bilder framöver men inte just idag) och gjorde en i viskos med paisley-mönster och lämnade in till kontoret torsdags.
Fick besked igår att dom plockar bort den randiga innan lansering och tar in den nya istället.

 

På fredagen sydde jag klart ett par herrbyxor som släpat efter sååååååå många månader att jag skäms över det men har man haft häcken full och på sluttampen ingen ork så är det bara så.
Sydde iallafall klart dom på fredagskvällen och kunden kom och hämtade dom vid 22-tiden.
Dom satt som en smäck.
Jag drog lätttnades suck och var så glad att dom blev perfekta utan en sista provning som sig brukligt.

Igårkvälls fick jag feeling igen och sydde en prickig klänning, ett entimmes jobb...

 

 

... och detta för att jag återupptäckte denna klänning som jag hittade i en låda som jag sydde för två år sedan och sedan tyckte var jätteful och tydligen då slängde ner i en låda...

 

 

 

 

 

Hur tänkte jag där?
Den var ju faktiskt jättefin.

Plockade så fram mönstret igen och sydde den prickiga med en insikt:
Mönstret var för stort, eller oformligt rak och jag hade sytt in den röd/vita klänningen för att få den mer figursydd.

Det var dock lätt fixat och jag nålade om den prickiga och sydde om innan jag fållade den nertill.

 

Det var det, då vet ni att jag lever, nu skall jag hänga tvätt och sedan ut på stranden, det blir en nära strand idag, vi ska på golfmiddagen ikväll.