När man får ett brev och blivit en snobb...

Det är inte ofta man får brev nuförtiden men när man väl får DET DÄR brevet man jobbat för så jäkla länge och så jäkla hårt då är det nog inte konstigt att man gråter en skvätt och det gjorde jag sent, sent igårkvälls när jag öppnade det där brevet från skolan...
 
 
 
Man blir aldrig fullärd i detta yrket, jag skulle nog i princip kunna gå i skola eller som lärling väldigt många år till MEN jag har nått dit jag ville iallafall och jag har under dessa år hittat MIN STIL och det är det jag ska försöka jobba vidare med.

Pratade med Nybyggarkussen häromdagen och sa att jag nu förvandlats till min äldsta (framlidna) moster.

Jag börjar verkligen förstå det där med att man tjatar om "sin titel", hon pratade alltid om att hon var Sofiasyster och när det påpekades att hon var Sofiasyster så brukade man tänka: Okej, okej, där kom titeln igen.

Kan bara meddela:
JAG har OCKSÅ fått en TITEL nu och kan inte sluta trycka upp den i fejset på folk när dom kallar mig annat än klänningsskräddare/skräddare.
Vitt och brett sprids det dessutom, muntligen, via sociala medier, in your face att jag har fått den där TITELN.

Jag har bokstavligen blivit en snobb.
En snobb som skryter om sin titel.
Vill faktiskt tatuera in det på min ena arm men det enda som stoppar mig är att det nu är sommar samt att jag är pank annars hade det omedelbums åkt dit "Skräddare 2018".
Jo, FAKTSIKT.
Någon som vill sponsra till hösten?
 
Nu skall jag till jobbet men vi ses faktiskt ikväll igen det lovar jag, jag har såååååå mycket att skriva om.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0