Aldrig underskatta vila...

Goder kväller!
 
Så har det gått en vecka till och jag är helt klar med allt.
Kläderna klara, uppsatsen klar (skall skickas in med chefens omdöme imorgon), bedömningen av kläderna klara i fredags och jag fick bra betyg, kändes SKITBRA!

På torsdagen sydde jag kuddar till ett framtida projekt (återkommer kring det) men tyvärr hade jag osis med leveransen av tyger igen så tygerna kom försent för inspirationsbilder samt att tre av fyra tyger var i så dåligt skick att de måste returneras, men det lejongula linnetyget blev det två kuddar av iallafall som skall vara med på fotografering i nästa vecka ihop med mig...
 
 
 
Sedan körde jag HELT VANLIG sömnad och jobb på fredagen, fy faaaaaaaaaan vad skönt det var att bara få jobba med vanliga saker igen.
Alltså det var så underbart att det går inte ens att klä i ord, tillbaka till det normala, ingen mer press, bara köra på rutin och det var så underbart.
 
Efter jobbet så blev det middag hos vän, kom hem sent efter men jag stöp isäng nöjd efter insikten:
Två lediga dagar framför mig, sol och jag är KLAR MED SKOLHELVETET!!!!!!
HURRA!!!!!!

Nu är jag superpepp på att dra till Stockholm, hänga kläder på galleri ihop med mina klasskamrater, träffa kusin på middag och lite annat trevlans, så himla glad just nu och så mycet spännande framöver.

I helgen har jag så verkligen vilat, bara egentligen gjort följande:
Gått promenader med hunden, tvättat igen en massa tvätt som fått torka i solen, skurat balkongen och VILAT, SOLAT.

Man ska verkligen aldrig underskatta vila, jag börjar få tillbaka hjärnkapaciteten igen och är inte lika väck i pallet.
Imorgon blir det vanligt knegarjobb igen, nu som utbildad klänningsskräddare.
Nu är vi tre skräddare på ön:
Min "gamla" och nuvarande chef.
Min nya och blivande chef.
(Jag kommer ha två chefer och två jobb framöver)
Och så lilla jag som som klänningsskräddare "med fuskande i lite allt möjligt".

Fatta så coolt.
Och så blir jag min egen chef också och har hamnat i så fint sällskap som ni ska få höra om om en vecka eller två.
Lilla jag liksom.
 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0