Ååååå, jag blir galen....

Har pratat med min bästis ikväll...
Efter Project Runway då såklart!
Om fyra dagar kommer hon hem, och jag har nog aldrig längtat så mycket efter någon som jag längtar efter henne just nu...
Gissa varför
Jag vågar inte ens SKRIVA ordet längre.
Åååååååååååååå, jag blir galen!



Klockan är 22.25 och jag är superpigg.
Ser på "Nittileaks" med Filip och Fredrik, ÄLSKAR, älskar, älskar
Jag har ätit en minipaj som jag hade kvar efter sonens födelsedag, FRYST då alltså...
Med vaniljsås.
Gött!
Nu ska jag återgå till tv-programmet.
Vi ses imorgon.




Vi fortsätter på Guds-spåret...

Vi fortsätter väl på GUDS-SPÅRET när jag ändå har börjat på den linjen idag...
Jag tror GUD älskar mig idag!
(trots att jag ljuger mig rätt ner i helvetet...)
Men jag tror det är Jesus som är lite känslig för sån´t, inte Gud.
Å det är ju ändå Gud som bestämmer



Ja, det har hänt några ROLIGA saker som jag inte kan gå in på just nu, men jag kommer återkomma i frågan.
Runt påsk kanske.

Annars blir jag bara tröttare och tröttare.
Jag har hinkat i mig vatten och kaffe om vartannat.
Vatten för att inte bli uttorkad av allt kaffe, och kaffe för att känna mig pigg.
OMÖJLIGT kan jag meddela.
Det enda som hänt är att jag börjat svettas av allt koffein, får väl en hjärtattack av snart.
Effekten av pigghet har alltså uteblivit!

Vi skulle ju ha gosat med Lilla Sunshine och mor här på eftermiddagen, men dom ringde...
Dom har SPYTT inatt.
Kändes inte som jag var KRAMVÄNLIG alls, när jag hörde det.
SUCK!!!
Nu har vi inte setts på tre veckor, det är alldeles för lång tid.
Inget har tajmat mellan sjukdomar och JOBB!
Ja, det var bara att ta nya tag och hoppas på nya gos-tag om några dagar då.



Jag är begåvad med för mycket gott...

Gode GUD...
Det finns tillfällen i livet som man känner sig så lycklig så man vill spricka!
Just NU är ett sådant tillfälle.
Jag skulle vilja göra som Ronja Rövardotter och springa ut i skogen, upp på en kulle och skrika ett VÅR-LYCKOSKRIK.
Sonen har kommit hit och jag är så glad, förra veckan han var här var ju ingen hit, han var risig och jag var halvsjuk.
Nu är han här, och då blir det SUPERGOS-VECKA.

Klockan 19.15 stängde jag dörren till balkongen.
Sug på den you vårlovers out there!
Trodde man knappast för en vecka sedan.
OCH...
Jag har pratat med underbara Linn på S.O.S Symaskiner, och är snart, så fort min bästis hämtat den, blivit stolt ägare av en "JANOME Decor Computer 4030"!
PLUS en massa tillbehör som gör mig kollrig i knoppen, som jag knappt kommer kunna fatta hur jag ska använda typ.
Har man harvat runt på en HUSKVARNA 2000 sedan barnsben så...
Kommer detta bli LYX-LYX-LYX-LYX-LYX.
Fy fan.
Jag vill ställa mig och skrika från balkongen.



OMG.
Det dåliga samvetet från imorse är som bortblåst.
HUND får det bli nästa år!

PLUS...
Att jag kom på att jag hade julklappspengarna som jag fick av mamma och sambon att lägga på symaskinen.
PLUS...
Att jag fyller ju 40 (tjat, tjat) och jag sa till min mor, och har sagt till min sambo innan, att jag önskar mig ett litet bidrag till symaskin.
Jag önskar mig det dom har lust att ge.
Sen om dom ger det nu, eller när jag fyller år, det är upp till dom.
För då kan jag komplettera med lite TILL grejer till symaskinen, alternativt köpa lite snygga tyger.
Ja, ja tror jag spricker ta mig fan.

Jag sa till sambon här att "det är ju FAN att det ska vara påsk och en massa goa vänner och släktingar ska komma hem och umgås också...
Jag kommer inte ha tid med dom, jag kommer ju bara vilja SY!"

Vem har tid med umgänge, när man vill hantverka?
Ja, ja jag får väl OFFRA mig
NÄ´RÅ nu skojar jag bara, jag ska umgås HELA PÅSKEN.
Jag har gott om tid att sy efter påsken.

Måste ju ändå köpa lite sjyssta tyger innan jag sätter igång, jag har ju nada på den fronten.
Jag ska se om jag kan få mig en liten tur till HEMSE, annars får det bli via nätet...
För affärerna i stan här, har ju så omoderna tyger så man baxnar.
Dock inte dom där orginal 70-tals tygerna, för dom älskar jag.
Men i övrigt är det ju tunnt med snygga tyger.
Jag får fynda på nätet.

Och så fort det blir varmt så ska jag städa ur min målar-foto-ateljé och när det blir RIKTIGT VARMT...
Då kan jag ju sitta DÄR och sy.
Fy fan...
Jag känner bara lycka, lycka, lycka, lycka.
Vem hade trott det här för 1½ år sedan när jag helst ville hoppa ut för Högklint och göra slut på allt.
Det var ju en djävla tur att jag inte gjorde det!
Nu är jag ju tillbaka där det slutade den 14:e augusti 2009.
Radiobil + Madde = Whiplash.
Men nu är det FUCK WHIPLASH, dom flesta av livets dagar, inte alla, men dom flesta.
Vissa kommer ihåg sin bröllopsdag och annat trevlans, och jag har den 14:e augusti inristat i hjärtat för gott.
Före och efter KRISTUS.
Före och efter den 14:e augusti 2009.
Men nu är det ju EFTER...
Och om två veckor ska jag SY som en fucking djävla dåre.
SEN...
Kan jag dö.

Som om inte det var nog...
Det är PROJECT RUNWAY om 20 minuter.
Vilken lyckodag.
Jag vill bara gråta, jag är begåvad med FÖR MYCKET GOTT.
Jag är FÖR NÖJD.
Ja, nu gråter jag på riktigt.
Tack gud för dagar som dessa!



Grinfärdig av olycka och lycka!

Låt mig säga så här...
Jag vart faktiskt GRINFÄRDIG under kvällen vi ett tillfälle.

Bara att ta upp den där sjalen fick mig på dåligt humör, jag gjorde klart det sista, och så tänkte jag:
Nä, jag sätter inga fransar ikväll, jag tål inte sjalen.
Jag vill göra något KUL.
Men så ändrade jag mig i nästa sekund och insåg att då skulle jag ju ha det KVAR tills imorgon.
NEJ!!!!
Då skulle hela min dag bli förstörd!
Ja, på allvar skulle det ha tyngt ner hela min dag.
Och det var DÅ jag kände mig grinfärdig, det bara kom liksom.



Men jag bet ihop och gjorde klart sjalen och NU...



Är jag FRI.
Jepp, imorgon är jag FRI att virka KULIGA saker.
Bättre bild kommer imorgon.

Och på tal om kuliga saker...
Under tiden jag satte fransar, pratade jag med en av mina bästisar.
Jag berättade för henne att jag börjat reka runt efter en ny symaskin, att jag kollat på nätet men inte hittat återförsäljare här PÅ NÄTET...
Idag har jag även kollat med två proffs, en sömmerska och en affär, där båda upplyste mig om att just DET märket jag ville ha...
Inte finns på gotland!
Såklart.
Fast min bästis, DEN ÜBER-GODINGEN....
Erbjöd då sig att KÖPA EN åt mig och ta med sig den I PÅSK när hon kommer hem.
Om jag bara kollade upp på nätet vart det fanns att köpa i stockholm!!!!
Jag svimmade nästan av lycka.
Faktiskt, så om jag ville GRINA av olycka FÖRST, ville jag grina av lycka en stund senare.
Så imorgonbitti startar jag upp dagen med SYMASKINSJAKT på nätet.
JIPPIE, hurra och femtio miljoner glädjeskutt i luften.
Nu måste jag sova, jag återkommer imorgon.
GLADA NATTKRAMAR från en glad bloggerska!




Fler ess i min ärm...

Ring, ring...
Sonen ringde och väckte mig imorse.



Denna bild har jag för ovanlighetens skull INTE gjort...
Men det är OTROLIGT LIKT mig just nu, efter endast 6 timmars sömn.

Jag hängde den sista tvätten igår, tryckte i mig TRE chokladbollar i ren ilska efter kvällens härdsmälta efter "ej bortplockad tvätt" och läste i min nya bok "Blondie" av och om Birgitta Andersson.
Det är väl inte en kioskvältare för Birgittas skrivande är lite flyktigt, men det är en väldigt intressant bok om hennes liv.
Och hemsk.
Så jag fastnade i den, och blev väckt alldeles för tidigt.

Men, när dom då på nyheterna säger att den fjärde kärnkraftsreaktorn i Japan har börjat brinna...
Då känns "bortglömd tvätt" och "förtidigt väckt" som ett mycket stort ILANDSPROBLEM.
Mitt gnäll kan jag stoppa upp någonstans.
Tycker förmodligen sambon också
Men han kan inte andas ut för det.

Igår fick jag POST!
Traderapost.
Jag fick mitt nya stick-&-virkhäfte som jag vunnit för EN KRONA!
Fast frakten kostade å andra sidan 33 kr så...
Men...
Jag blev ÅTERIGEN så positivt överraskad så jag nästan DOG när den damp ner i brevlådan.
Man bjuder liksom på ett häfte och oftast är det kanske EN bild man fastnar för, i detta häfte var det ju denna klänning som var lockbete för mig...



Men fick även...







ÄLSKAR denna lilla gula klänning som ser ut att vara inspirerad av en gästhandduk...





Och det fanns mycket, mycket mer!
Jag är absolut ett barn av mitt 70-tal!

Nu när jag har fyllt upp min lilla butik någelunda inför sommaren, ska knåpa ihop en poncho till Sunshine, har en sjalbeställning att ta tag i och så ska jag ta mig tid att ge mig på ett KLÄDESPLAGG till.
Än så länge har det ju bara blivit min egenkomponerade kjol, eller jag har ju mina ponchos också men nu ser jag KLÄDER framför mig.
Jag är lite spänd på om jag kommer klara det...?
Jag är ju inte så van att göra kläder liksom.
Men kjolen gick ju bra.

Nyss ringde sambon, "Heeej älskling...
Är du fortfarande lika arg?"
Hm, fnys, nä, det är MARGINELLT just nu, sa jag.
Men kände mig faktiskt lite FNISSIG när jag hörde hans ton.
Han lät så...
Försiktigt MJUK.
Typ:
Bäst jag ringer och kollar läget så hon inte slänger ner mig i en jordhåla och lämnar mig utan mat i veckor när jag kommer hem.



Nä, risken är liten just nu, men ett fint, nytt schema hänger på kylskåpet och jag tror Mickan & Fredde i Solsidan ligger i LÄ just nu i tokigheter, vad gäller att få den jämnställda vardagen att gå ihop.
Nästa år skriver nog  JAG manus ihop med Felix Herngren.
Jag har fler ESS i min ärm än vad någon kan ANA 


Låt mig frälsa en and...

Jag står på randen till att bli SINGEL tror jag bestämt!

Sambon kom hem här och undrade om det var okej att han sov över hos sin boss...?
För det skulle bli smidigare när dom skulle till jobbet imorgon.
Jaha, det tycker du, sa jag.
Ja, fast till saken hör att hans chef/vän bor i Lye och dom ska jobba i Sanda och sambon har ingen bil att ta sig dit imorgon.
Nä, då blev det mer praktiskt att BO med BOSSEN.
Ja, snart lär han/sambon väl bo där permanent skojade jag och Nybyggarkusinen, nu när sambons boss blivit singel och har ett hus med tv, filmer, dataspel och fritt från sambo.

Lägger vi då till att jag bad sambon att plocka undan ALL TVÄTT innan han åkte iväg, och jag då INTE kollade OM han gjort det INNAN han åkte...
För jag ville inte vara en kärring...
Och när han väl åkt och jag lättade från SOFFAN för att gå in på toa, och upptäcker att han INTE har gjort det jag bad honom om...
Då kände jag rent spontant:
DU älskling...
Ta du och FRÅGA din boss om inte NI kan bli sambos är du snäll, för nu är mitt mått rågat.
Jag höll på att explodera.

Jag ringde upp och skällde i telefonen, slängde på luren i ilska och kände:
Nu orkar inte jag vara en hemma-bitch längre.
Fick lite senare ett lamt förlåt-sms.
Säkert det tusende i ordningen på samma tema:
"Saker jag glömt att göra som Madde bad mig om innan jag lämnade hemmet", och jag skrev: TYVÄRR INTE denna gången!
Om min nacke ska hålla ett halvt liv till...
Då är det detta som gäller från och med nu:
Jag sätter upp ett schema IGEN på kylskåpsdörren där vi fyller i våra hemmasysslor som vi gör dagligen.
Jag kommer skriva en LISTA varje dag på saker som han behöver göra i JÄMNSTÄLLDSHETENS NAMN innan han går och lägger sig varje kväll.
Jag gör MIN DEL naturligtvis, han gör SIN DEL.
Fast jag gör ju alltid min del å andra sidan, dessutom utan att NÅGON behöver säga till mig att jag ska göra det.
Jag skrev att nu orkar jag inte vara en "TJATIG, gapig kärring längre (jag borde lagt till nackskadad, ojämställd också), jag är hellre en SKRIVADE kärring istället! "

Jag är trött på att vara SUR, tjatig, gnällig och MISSNÖJD och vill ha POSITIV, jämnställd energi.
Ja, det blir utlämnade som TUSAN här på bloggen ikväll, men sambolivet är inte alltid på TOPP!
Och som min mormor alltid sa, och lärde mig redan som liten:
JOBBET FÖRST, sen får man vila!
Eller som JAG gillar att säga det:
Bizniz first, then pleasure.
Det spelar ingen roll om det är jobb-jobbet eller hemma-jobbet, man klarar av det först...
SEN är man fri.

Tvätten som han skulle ha tagit hand om har JAG då, med min onda nacke fått tagit hand om.
Jag hade tänkt ta hela skiten och trycka ner det i en tvättkorg, men så tänkte jag att då blir det så satans skryngligt.
Och jag är ju JAG...
Så jag vek in skiten.
Detta var sista, djävla gången jag offrar mig i hemmets tjänst.
EVER!
Sanna mina ord.
Och sista gången jag kommer låta negativ energi FÖRGIFTA mitt sinne i detta ämne, jag ska bli fri...
Eller så finns det nog PLENTY av sovplats där ute i fucking Lye.
För som det känns just ikväll...
Är jag färdig att älta detta ämne om och om och om och om och om och och om och om och om och om och om och om och om och om och om och om och om och om igen här hemma.
Verkar jag arg...?
Nä, skojar ni!

Vi ses imorgon, då är jag på ett STRÅLANDE humör igen.
Kanske jag räddat en and eller något, nu när jag hamnat i detta ARGA helgontillstånd!
Låt mig frälsa en and och måtte den helige ande hålla mig borta från sambon...
Annars vet man inte VAD som händer!











Varv 30...

Och varv 30 blev sannerligen INTE muntrare!
Det är ENDA och sista gången jag gör den här sjalen.
Jag ska aldrig, aldrig, aldrig göra den här dj-la trasan ever again.
Aldrig.
Sanna mina ord, aldrig.
Dra åt...



Jag skulle vilja svära så det osar värre än i själva helvetet själv här.
Men eftersom sonen åkt till pappa, och han förmodligen LÄSER detta...
Får jag behärska mig.
Jag ska aldrig...


Vem sa...

Förut blev jag arg på EN sak...

Nu är jag arg på virkningen!
Den där härliga fördelen med att varje ny mönsterrad var FRESH i mitt nya sjalmönster...
Den ter sig förljugen.
För så fort jag blev trött här, fattar jag ingenting av mönstret.
Det är då man ska ha mönster som upprepar sig, då kör man på rutin.
Inte på ny kunskap.
Jag har fått gjort så här:
Lite LÄSFÖRSTÅELSE på ny mönsterrad i typ 5 minuter, ett varv på den nya sjalen...
Sen hoppat över till ett projekt som går på ren rutin och kört det en massa varv.
Sen tillbaka till den nya sjalen, läsförståelse och tänk, tänk, tänk, ett varv...
Och så rutinprojeket.
Jag har gjort 3 varv på den nya sjalen, är inne på det FJÄRDE, det tog ca 15 minuter att fatta varv 14...
Och nu när jag har fattat det passar jag på att blogga lite emellan.
VEM sa att virkning var lätt?
Inte jag.



Nu ska jag se Melodifestivalen.


Ninaninaninanna... (ska föreställa boktipsets signaturmelodi)

Just nu sitter jag och gäspar som besatt.
Jag kommer inte bli så långrandig framför tv´n, jag är så trött.
Tyvärr för mig, så läste jag ut min min senast inköpta bok igår.
Och GLÖMDE köpa en ny idag.
Surt sa bokmalen om sänggåendet då!
Sambon erbjöd att jag kunde låna en av honom, men vi har inte samma boksmak överhuvudtaget.
Han läser Dan Brown, Jan G och typ president-spion-konspirationsdeckare á la John Le Carré.
Me hate.
Mamma och jag har samma smak, men...
Där är det JAG som står för bokinköpen och HON lånar.
Jag funderar på om jag ska kvista över till macken och se vad deras pocketstapel har att erbjuda.
Har jag tur finns det något som tilltalar mig!



Imorgon ska jag jobba, men jag bloggar INNAN jag sticker iväg.
Vi ses då.


Våran tandfée...

5 varv kvar, alltså tillåter jag mig en liten bloggpaus igen!
5 varv, det gör jag i ett NAFS!!!!!
Jippie, snart är jag klar.
Gud vilken fart man får upp när man märker att det faktiskt äntligen närmar sig.



Ja, jag är själv...
Sambon är hos sin polare och skulle se fotboll och spela spel.
(Ja, jag är inte ihop med en 10-åring som det kanske verkar som när jag skriver så där...
Han är ju faktiskt hela 39 år! ;
)

Sonens pappa dök upp samtidigt som sonen drog ut en LÖS TAND på sig själv här.
Han kom ner i trappen och visade upp ett BLODIGT HÅL och ville ha en HUNDRING av TANDFÉEN!

Jag sa:
Du VÅRAN tandfée ger bara 10 kr per tappad tand!
(hon är typ en RIKTIG snåljåp till tandfée! )
Och SONEN en riktig liten GOLDDIGGER.
Ska han hålla på och dra ut en massa tänder på det där viset, då är han snart tandlös, och jag/tandféen UTFATTIG.

Sonen undrade:
Vad gör man med tanden nu då?
Pappa sa:
Man kan KOKA DEN och SPARA, det gjorde jag med mina visdomständer.
JAG sa:
Eh, koka en mjölktand, nä...
(ryyyyyyys, själv har jag ju lite tandskräck/tandläkarskräck som ni vet )
Sonen sa:
Ja, mamma, jag la tanden på ett fat i badrummet, DU får ta hand om den!
Jag:
(ryyyyyyyyyyyyyyyyyyyyys, rys... )
Nja, jag spar det så får du ta hand om den när du kommer tillbaka.

Dvs jag tar fatet och tanden och ställer in det pa hans rum.
Jag vill helst inte befatta mig med en utdragen, läbbig mjölktand.
Nu ska jag avsluta mitt arbete.
Återkommer.



Snara kring halsen...

Känner mig rätt tillfreds med min dag!
Jag skickade iväg ett mail till henne som ska ha halssnoodarna och sa att dom är klara.
Smart, för då hade jag liksom inget val ändå, IFALL jag ändrade mig under dagen här.
Nu jobbar jag på för fullt
Gud så duktigt, men lägger man en snara runt halsen på sig själv för att få VIRKNÅLEN UR HÄCKEN...



Då går det utav bara farten.
Bakat har jag också gjort!
Det blev kardemumma och kanelscones och BANAN OCH KANELSCONES!
Och jag kan säga att BANANSCONSEN blev så goda att jag tog TVÅ!
Jag blev så proppmätt så det var inte klokt!!!
Och inte för att skryta, men det blev nog bland det godaste jag gjort.
Nu har jag haft en pratstund med Nybyggarkusinen, sonen har dykt upp...
Dags att JOBBA IGEN!



Nästippen kändes iskall...

15 grader.
15 grader var temperaturen inomhus hos oss när jag vaknade för lite drygt 1½ timme sedan!
Väcktes av sambon som trodde han smög så fint ut på toa.
Kände att NÄSTIPPEN kändes iskall ovanför täcket.
Gick upp och kollade termometern:
15 grader!
Det är inte varmt.
Inte varmt alls.



Min mor har väl haft någon förhoppning av att blåsten skulle lugna ner sig och temperaturen utomhus stiga...
Och sänkt pannnan.
Ja, hon brukar göra så ibland.
Jag kutade ner i källaren och jaaaa...
Pannan stod på 3:an, när den borde stått på 5:an.
Morsan har varit OPTIMISTISK!!!!
Och jag blev skitarg.
Vi lär ha en diskussion om detta lite senare.

Det ÄR faktiskt en fördel att ändå kunna påverka, ändra och diskutera med HYRESVÄRDEN direkt, när man bor som vi gör.

Min äldsta moster har precis flyttat in i en SPLITTER NY lägenhet hos GOTLANDSHEM på galgberget.
I början hördes det mycket klagomål om värmen där från både henne och min mamma.
Jag tog det ändå med en nypa salt.
Och mamma har gång på gång ringt och klagat hos Gotlandshem åt min moster och Gotlandhem svarar:
Det ÄR värme så det räcker, varmare än så här har vi det INTE här!
Nähe...
Inget vidare för en som har reumatism.
Jag vet ju själv att när det blir FÖR KALLT och jag fryser, då stelnar nacken till för att man spänner sig och så får man ont.
Då skulle inte JAG vilja gå och frysa hela tiden i mitt hem när man är BEROENDE av värme som min moster är.

Och jag kan säga såhär...
Varenda gång jag varit där på besök...
Har jag NÄSTAN frusit ihjäl!
Det är så djäkla kallt i den där NYBYGGDA, svindyra lägenheten så det är inte klokt!
Sist när jag var där och fixade med telefonen då satt jag på golvet med ryggen ut mot den vackra balkongen med utsikt mot havet...
Och det var kallt.
Svårt att sitta still sen när man känner att man måste röra sig för att inte stelna till.
Jag började skura hennes diskho, bara för att "hjälpa till" lite.
Till nästa besök är VARMA EXTRAKLÄDER att notera.
Och då hade jag ändå RAGGSOCKOR när jag var där sist.
BURRRR!

Ja, så då kan man iallafall som VI BOR bli skitsur och gräla med hyresvärdinnan och sedan SKRUVA UPP värmen igen.
Det kan man inte i Gotlandhem, där spelar det ingen roll hur mycket man skruvar upp.
Det blir inte varmare för det.
Är det "STANDARDVÄRME" så är det!

Jag har tänt ljus, tagit mig igenom frukosten med EXTRA KLÄDER under morgonrocken.
Nu...
Ska jag baka lite till födelsedagsfikat i eftermiddag.
Och håll tummarna att marängtårtan som sambon önskat sig lyckas idag.
Förra året när sonen fyllde år misslyckades jag 5 gånger.
Då fick sambon tillslut kasta sig iväg till affären och köpa färdiga tårtbottnar och så fick jag slänga ihop en tårta i sista sekund.
TUR SOM VAR så hade jag ju bakat ALLT ANNAT och fryst in, så det var klart.
Det var bara tårtan kvar, bara en sak att göra före kalaset, superlugnt liksom...
Och så stod jag typ från klockan 9 på morgonen till 13 innan jag fick slänga mig i duschen och sen ut och göra fusktårta.
DÅ...
Var jag lite LÄTT STRESSAD typ.
Idag...
SKA jag lyckas!
Återkommer.




Klart man ska sjunga!

Lite ordentlig mat och ytterligare lite kaffe och jag har piggnat på mig.
Men bara marginellt gissar jag.

Ser på nyheterna i detta nu att Mubarak ÄNTLIGEN har avgått, det var väl inte en dag för tidigt?
Inte för att jag faktiskt hade en aning om från början att Egypten var en diktatur.
Med en president som valfuskat i åratal.
Jag trodde Egypten var en demokrati.
Hm, men man lär så länge man lever, och nu har jag lärt mig det.
Men det är kanske för att man ser det som ett STORT TURISTLAND, och ett turistland kan väl inte vara en diktatur...?
Trodde jag ja.
Nu var det det, och alla länder som har diktatur behöver väl inte bete sig som Iran, Irak, och gud vet vad mer.
Skönt för Egypten, det verkar ha gått RÄTT FREDLIGT TILL ändå, hoppas dom får en BRA, ny president.
En riktigt folkvald.

Snöstorm igen.
Jag undrar om taket ska lyfta här.



Det stormar någe okristligt.

Nu ska jag krama på sonen.
Som FÖRRESTEN  vid middagsmaten KOM IHÅG att ställa sig upp och SJUNGA för sambon.
Ja, just det ja, tänkte zombie-frugan, han fyller ju år idag ja.
Såklart man ska sjunga.
(Where is your head and manors miss Österholm? )
Jag föll in i sången och skämdes.
Att en 11-åring ska ha"folkvett å etikett" och inte en 40-åring.
Men...
Jag har fostrat honom VÄL verkar det som
Eller så är det någon annans förtjänst, vem vet.
Fast jag hänvisar sambon till Mållgan min ständige sekreterare, OM han skulle VÅGA ha några klagomål.




Ingen gräddfil för att man är knarkkung tyvärr...

I fortsättningen ska jag lyssna på mig själv.
Och har jag bestämt mig för att ta det lugnt och vara för mig själv, som häromdagen...
Då SKA jag vara det också!
För här sitter jag nu i soffan och riskerar att hamna i KOMA så fort jag sitter still.
Jag är så trött så jag mår illa, och rör jag inte på mig...
Då somnar jag nästan!
Kul på en fredag när man ska umgås med familjen.
Jag är helt DÖD!

Jag vet att jag har skrivit detta många gånger, men idag är det illa som fan.
Sambon tyckte jag gick här fram och tillbaka och såg ut som en ZOMBIE.
Ja, jag inte bara känner mig som en zombie, jag ser alltså även UT som en.
Nice.



Fan, klockan är inte ens fem och jag vill bara nanna kudden.
Det lär inte bli många danser för mig på Let´s Dance ikväll, jag undrar ens om jag är vaken då...?
Jag kan ärligt säga att jag kan knappt koncentrera mig på vad jag ska skriva här.
Har fått ta alvedon för vid 14.30 blev huvudvärken för jobbig.
Önskar det fanns något mot tröttheten också.

Fast det finns det ju iofs...

Hej, är det Knarkkungen här i kvarteret Oxeln?
"-----------"
Ja, va bra, då har jag kommit rätt!
Jo, jag skulle vilja beställa ETT KG AMFETAMIN till Österholm på hörnet, har du det hemma eller?
"-----------"
Det har du, men GUD så bra!
Kan du leverera inom en kvart eller?
Det är lite trötthetskris här serrö, jag skulle behöva lite uppåttjack.
"-----------"
Det kan du, men GUD så bra!
Då springer jag över till Statiol och hämtar ut lite snabba cash, så ses vi om en kvart då!?
"-----------"
Bra, fint, hej!
"--- --"

Tänk så synd att man inte knarkar, inte ens en kväll som denna när man är DESPERAT-TRÖTT.
Nu när man ändå har en ÄKTA knarkkung bara några hus bort, menar jag.
Fast han kanske inte ens tillhandahåller amfetamin...?
Nu ska vi äta.
Och du Knarkkungen, känner du dig utpekad så kan du alltid skicka mail till Mållgan min sekreterare som alla andra gör.
Ingen GRÄDDFIL bara för att du är Knarkkung tyvärr




Av barn får man ibland lära sig...

Av barn får man ibland lära sig ROLIGA saker...
Idag var en sådan dag.

Sonen kom hem här och sa:
"Mamma, jag måste få visa dig en sak på Youtube, har du sett "Sagan om Ändringen"?"
Nä, sa jag det har VERKLIGEN inte gjort!
Och tänkte, Vad är det nu för SNUSK ungarna har lärt varandra på skolan...?

"Jomen mamma, du måste se det, det är JÄTTEKUL, snälla!"
Vad är det för något?
Någon snuskversion av "Sagan om ringen" eller, någon "toalett-version" eller?
"Nej, nej, det är bara en jätterolig version!"
Och han tjatade tills jag gav med mig, vi satte oss med datorn och jag...
Skrattade lika mycket sonen!!!!
Om inte mer, för han har ju förmodligen redan sett dom flera gånger.

Jag vet inte om det är jag som har barnslig humor, eller han som har vuxen, fast en sak kan vi konstatera iallafall:
Vi har SAMMA humor!
Det var URFÅNIGT, men när det blir så där fånigt, då kan det faktiskt funka ibland.
Ja, nu var det ju många verioner av den där "Sagan om Ändringen" och vi såg 1-2 och 3.
Det finns fler, men dom första tre var iallafall JÄTTEKUL!
Rekommenderas om ni har en tråkig ½ timme att slå ihjäl.



På kvällskvisten har jag inte hunnit virka så mycket.
Jag har plockat in tvätt, lagat stuvade makaroner och stekt falukorv, diskat, bäddat sonens säng och tagit kaninburen.
Nu har han krupit isäng och ser en film och jag ser nyheterna.
Nu till virkningen.






Jag trodde honom inte...

God morgon!
Idag är jag trött.
Kom isäng senare än planerat och läste min nya bok, jag sugs in i handlingen och vill bara läsa vidare.
Det börjar HÄNDA saker i handlingen nu, och då är det svårt att lägga ifrån sig boken.
Författaren har så otroligt målande beskrivningar av karaktärer och hus, och bra språk, så man kan SE boken framför sig som en film.
DÅ är man en bra författare.
Jag somnade med andra ord sent (02 ca) och vaknade 06.10.
Och fastän jag var så trött så kunde jag inte somna om.
Jag låg som i halvdvala innan jag gick upp vid 8-tiden.
Lika bra det!



Pratade nyss med sambon, han slapp stå som avspärrings-bandsvakt.
Han får gräva för hand, ner i en berggrund.
Maskinen klarade inte av det tydligen, så nu får grabbarna göra det för hand.
Kul.
Jag inser att jag har ett LYXJOBB, gång efter annan.
Så det är sambon, bossen och TVÅ POLACKER!
Ja, det kändes SÅ BYGG
Jag sa att jag längtade efter honom, och han sa att han längtade efter mig.
Jag sa att jag inte trodde honom, jag tror han har det GANSKA skönt.
Men han stod på sig.
Jag trodde honom ändå inte.

Dagen ser ut som följer, jag ska sätta fart nu!
Till apoteket och hämta medicin, och SEN...
Måste jag jobba.
Virkjobba.
Jag ska starta upp snood nr. 2 som är beställd, den första är klar.
Jag räknar med att bli klar med 1 idag också, den är till ett barn.
Om jag nu får jobba ostört, fast det kommer jag se till att får göra.
Så kommer ju sonen hem efter sin läxläsning hos farmor.
Jag LÄNGTAR, och då ska jag ha klarat av rätt mycket av mitt handarbete hade jag tänkt.
Så...
Jag återkommer.



Ååå tjejer, vi måste höja våra röster...

Jisses amandus...
Den här dagen har flugit fram.
Jag har gjort massor.

Vi har bla kört sambon till båten för han skulle till fastlandet.
Varit hos min moster och jag kopplade in en telefon.
Och så är vi i det där läget IGEN att två äldre damer inte kan FATTA att en medelålders kvinna kan koppla in en telefon!



Nä, det är ju rätt KOMPLICERAT...
Eller kanske inte!
Min gud, ibland blir man rätt trött.
Fast jag klarade BIFFEN (den svåra) på mindre än fem miuter.
Och sen fick jag förtroendet att visa hur micron OCH torktumlaren funkade av bara farten också!
Så kan det gå när man visar framfötterna som tekniskt snille.
"Elfixar Madde", dags att starta eget och skaffa firmabil tror jag.
Att kvinnor i deras generation ens kunnat haft ett YRKE det frångår mitt förstånd ibland

Efter det drog vi till Ica Maxi och handlade.
Det tog tid, tyckte jag.
Och jag köpte SNASKE-SALLAD från salladsbaren idag igen.
OCH jag tog vitlökssås idag igen.
Jag har nästintill HALSBRÄNNA just nu, magen gick med på det igår...
Men idag är det REVOLT!
Fast när jag stod där i affären och insåg vad klockan var, och att jag inte skulle vara hemma före 17.30 och sen laga mat på det...
Nä, det orkade jag inte.
Så jag lyxade till det.
Med halsbränna som påföljande straff då´ra!



Nåväl...
Jag ska inte klaga!
Det går över till imorgon och på tisdag kanske smaklökarna är normala igen.
Kaffet efter maten smakade om möjligt ÄNNU SÄMRE än igår.
Men idag var det väl gårdagens vitlök och dagens i kroppen, HUVA

Så här ikväll tycker jag annars att det känns tomt!
Jag är glad att min kompis kom över, dels skulle hon hämta "mössa & broscher" och dels hängde hon kvar och fikade och såg SOLSIDAN.
Men inatt är jag själv.
Det är jag faktiskt inte van vid!
Hade jag varit HELT SJÄLV i hela huset, hade det varit skitjobbigt.
Men jag har ju mamma i lägenheten under åtminstone.
Jag får för mig att det SPÖKAR mer när/om jag skulle vara själv.
Eller typ att dom ska behaga komma fram, passa på, när jag är själv

Ja, vampyrbett lär jag ju klara mig ifrån inatt också såklart, det är ju samma som igår...
Om inte värre.
Igår LUKTADE jag vitlök, idag är jag MARINERAD ut i varenda por.

Och sambon har åkt till fastlandet för att jobba.
Vi är ju liksom ALDRIG ifrån varandra typ, så det känns lite märkligt.
Inte för att jag inte KAN vara själv, nej, jag älskar ju att vara själv.
Men inte på nätterna.
Fast jag låtsas att han jobbar natt och imorgon kommer ju sonen, så då är ju allt LUGNT igen.

Pratade med sambon förut förresten.
Resan hade gått bra och nu var han framme där han skulle bo...
I METROPOLEN ÖSMO!
Jepp, mitt ute i älgskogen typ.
Inte en GATLYCKTA i sikte enligt sambon.
Hur ska det gå tänkte jag, först flyttade han från storstan MALMÖ, rätt ut till VISCHAN i Visby och nu detta...
URSKOG och inte en gatlykta i sikte, min gud, det måste vara rena rama lapplands-ödemarken i hans ögon!

Så frågade jag vad dom skulle göra imorgon.
Jo, dom skulle jobba med dränering på en skolgård.
Jaha, och vad blir DIN uppgift i detta arbetsprojekt då?

Jo...
Sambon skulle stå vid avspärrningarna och se till att inte skolungdomarna ramlade ner i hålet!

FRUST, frustade Madde och sa sen:
Va, ska du stå vid en avspärrning och kolla så att ingen ramlar ner, får du betalt för det?
(Ja, på ett dagis eller på en skola med enbart förståndshandikappade KAN jag förstå om det skulle behövas, men annars...?
Vilka barn bryr sig om gubbar som dränerar kring en skola?
Inte ens SONEN skulle bry sig.)
"Ja, tydligen!"
Wow, stimulerande jobb älskling, verkligen.
Och imorgon som det ska bli snöstorm också, osis...
Då sa sambon inget mer.
Vad det gällde JOBBET iallafall
Nu ska JAG krypa till kojs och läsa min spökbok.







Ensam

Sitter ensam så här på en fredagskväll...
All alone.
Helt supersjälv.
Very alone.



Sambon har stuckit och jobbat.
Sonen är ju hos pappa.
Fast det är ingen fara på taket med mig som alla säkert förstår.
Jag ska se Let´s Dance, och sen hoppa i säng direkt efter dansandet och läsa min bok!
Sen ska jag upp imorgon och jobba.
Jag har satt igång med min den första av dom tre beställningarna.
Det går undan
Återkommer.


Försov jag mig eller inte?

Snacka om att min HJÄRNA spelade mig ett spratt för bara en timme sedan.
Jag har fortfande adrenalinpåslag!

Här ligger jag och sover, somnade sent igår iallafall för jag läste ut min bok.
DRÖMMER att jag försovit mig till jobbet, så när jag vaknar här...
TROR JAG att jag försovit mig, klockan visade 08.22 och jag börjar 08.45.
Kastade mig upp ur sängen, helt uppe i att jag faktiskt har försovit mig, roffar åt mig saker som ska med till jobbet, typ handduk, pyjamas, trosor m.m och så ringer jag till jobbet!



HEJ, å förlåt, jag har försovit mig, fan jag fixar skjuts, jag kommer SENAST 09.00 (då är det inom vår rapporttid ändå), förlåt, jag skyndar mig!

Och min arbetskompis hann väl säga "OKEJ, jamen bra att du kommer till 09, vi ses!"
Jag ner till morsan och rycker henne ur hennes TÖRNROSASÖMN...
Upp igen och skulle precis kasta mig i duschen, då ringer min arbetskompis och meddelar skrattandes att jag INTE skulle jobba!
Va?
Sa jag och kände mig helt förvirrad.
Ska jag inte?
Nope, det skulle jag inte.
Dom hade kollat schemat där, och det var en annan arbetskompis som skulle jobba.

MEN HERREGUD!
Ja, vi snackade en stund, jag tittade ändå på mitt schema, nej...
Jag skulle inte jobba.
Jag var alltså fortfarande kvar i min dröm, jag försover mig i drömmen och vaknar med den verkligheten...
Fast det var visst lite FEL.

Så nu sitter jag här helt uppskruvad, har ätit frukost kaffe och kardemummascones.
Och kan meddela att jag har komponerat en NY FAVORIT!
Jag ska baka en liten ny sats idag igen, nej jag har inte ätit upp alla från igår, men jag vill få till dom perfekt.
Har fixat två broscher också.
Nu ska jag bara tagga ner också


Jag orkar inte, sa Crybaby...

Det har INTE gått så bra här med min hemsida.
Eller jo...
Men jag har så djävla dåligt tålamod så jag vill få allt klart PRONTO.
Fast så funkar det ju inte.
Men jag har kommit en liten bit iallafall och fått lite ordning.
Fast det är en LÅÅÅÅÅÅNG väg kvar.
Jag måste lägga ner för ikväll, för jag är så slut i huvudet så jag kan inte tänka längre.
Jag har hållit på hela dagen.

Jag har fått upp den här bland länkar, och det funkar men...
Att söka på Google går inte.
Kollade med supporten och det är troligtvis för att jag redan HAR en butik ute i cyberrymden som heter samma sak, plus bloggen.
Det kanske löser sig senare, och det viktigaste är ju att den funkar HÄRIFRÅN och på facebook.
Nu har jag ju inte så mycket produkter där, så jag har den gamla kvar tillsvidare också.

Så fick jag ett mindre frispel här också.
Jag ORKAR inte äta den här stenålderskosten, jag är skittrött och djävligt hungrig.
Jag har ringt hud idag och har telefontid imorgon med läkaren.
Jag gick ut i köket förut och åt direkt ur kastrullen med TACO-KÖTTFÄRS.
Jag ville ha PROTEIN med SMAK.
Snacka om huddödare och böldvarning, Frankenstein, släng dig i väggen.
Men så gör jag när jag får nog!
Toppade med gammal OST som var kvar i en plastförpackning.
Fuck it, tänkte jag, jag vill ha tabletter igen.
JAG ORKAR INTE.
Jag är så peppad i början, det kommer gå, men så kommer bölderna när medicinerna gått ur kroppen och jag bara matfuskar lite.
Jag orkar inte.
Jag har en lågdostablett på recept som jag börjar med imorgon dag om jag får för läkaren, för jag...
Orkar inte.
Jag vill se NORMAL ut.
Inte heller sitta och svälta med tråkmat och inte kunna äta godis.
Se där ja, det är väl DÄR skon klämmer MEST!!!
Jag orkar inte.

Så nu får jag stå mitt kast, det svider och sticker i huden, knottrorna och bölderna är på väg.
Och jag längtar efter SILL och leverpastej.
Lyllo DEN som kan äta det.
Hm...
Men imorgon får vi väl se vad läkaren säger.
Slut på gnäll & gråt-rutan!



Jag återkommer.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0