Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Dagen " So far"....

Idag tänker jag börja med en liten reflektion... Har ni tänkt på att dagen efter lördag (dvs söndag) men framför allt: Dagen efter Storhelg så känns det som en Atombomb eller ett livfarligt virus har överfallit ens stads befolkning...
Kom ut kl 08.00 imorse (alltså inte överdrivet tidigt) och det syns inte en granne, själ, bil inom synhåll. Det är helt DÖTT, känslan av att : ÄR JAG DEN ENDA ÖVERLEVANDE infinner sig...
Gick hela söderväg och inte en bil eller person träffar jag . Under hela min promenad igenom stan och ut mot Snäck möter jag 2 personer och båda med hund.. Det känns alltid lite "spookie" tycker jag.
När jag var på väg tillbaka verkar det som fler har överlevt "katastrofen".
Det kan inte bara vara jag som INTE har hund som gillar vara ute tidigt på Storhelgsdagar eller????
 Tummen upp för mina nya joggingskor.... Det har kännts som jag har sprungit barfota på asfalt med mina gamla dojor. Inte bra för knän och benhinnor. Men idag kändes det som om jag gick på moln :)

Tips från coachen föresten : Tänk på att stänga munnen nu i dessa vårtider när du är ute och tränar....
Jag fick mig en X-tra frukost imorse vid Norderstrand. Var rejält flåsig och småjoggade med öppen mun. Vips så hade jag svalt ett okänt kryp som liksom fastnade mellan halsmandel och svalg. IRK!!!!!!!!
Det levde... Det spelade ingen roll hur mkt jag spottade och fräste eller pillade i halsen. Krypet kom inte upp. Jag fick börja samla spott och svälja och svälja.... Inte så NICE alls. Faktiskt...
Undrar hur krypet kände sig.
  En annan reflektion fick jag idag när jag skulle iväg och handla. Nya vårskor, söta ballerina skor med broderier. Är det någon som ser vad som är fel??? Ja, jag har iallafall noterat detta med vintervita fötter nu när nakna fötter i vårskor börjar dyka upp.
  Här bredvid, en av mina BÄSTA KOMPISAR : K-K. Behöver väl ingen närmare presentation.
   Reflektion nr. 3:
Jag har upptäckt att jag är riktigt dum i huvudet.... (suprise) (not)..
Så här resonerar jag ibland när jag ska handla.  Jag köper hem lite godis så att jag har att bjuda på ifall någon kommer förbi på en fika. Hur många som känner mig tror att det finns ett dugg kvar nästa dag eller ens senare på kvällen?
Nä, just det, det försvinner rätt snabbt. Ifall man nu inte har turen att komma precis när jag varit och handlat för DÅ kan jag bjuda på det... Risken är dock hög att jag inte ens plockar fram det.  (ha,ha)
 Nu har ett nytt fenomen infunnit sig:
Jag köper hem så jag kan ÖVA MIG PÅ ATT INTE ÄTA UPP GODISET.  
Smart, jättesmart.....
För jag lovar, jag hinner inte utanför dörrarna på Atterdags förrens jag INTE övar mig på att äta upp det. Handen ner i påsen och: Bara en godis, bara en till, nä det här är den sista.
Bara en nu när jag packar upp resten av maten.
Jag lägger bara upp några i en liten, liten, liten suffleskål som jag kan ha resten av dagen när jag vill ha något sött. Dom är ju borta inom 3 minuter...
Varför, varför,varför?? Det är ju helt sinnessjukt att hålla på så här :)
Öva mig på att inte äta upp det, tjena mittbena säger jag bara.
Men det låter bra när jag resonerar med mig själv i mitt huvud iallafall.
So far, Sticka lugnt.

Det där med atombomb känns som det hänt förut..tänker på när vi tog årets första drink på Nunnan för några år sen...