Tappad sug...

Idag har jag tappat sugen...
Verkligen, verkligen, verkligen tappat sugen.



Mamma och jag gick en liten strosar promenad på stan.
Det var MYCKET folk i innerstan och på Öster.
Kom man utanför muren var det HELT dött.
Knappt en bil i sikte.
Min första "tappade sug" kom när vi var inne på Indiska.
Jag skulle köpa mig ett par fingervantar.
Hamnade således vid halsdukar och dylikt.
Såg att dom hade halsdukar i liknande typer jag ska ge mig på snart.
I coola färger.
149 kronor styck.
149....
Luften gick bara ur mig och jag tänkte, S.H.I.T....
Varför ska sån´t här vara modernt nu?
Här har jag gått och peppat mig själv hela sommaren PLUS blivit peppad av andra om att höja mina priser lite.
Nu känner jag SVINDYR och vill lägga ner hela verksamheten.
Varför köpa av mig ( dyrt ) när man kan köpa liknande för 149 kr på Indiska?
Sug tappad :(

Jag är en person som ALDRIG har dåligt självförtroende.
Under mina 37 år är jag glad att jag lyckats lära mig ta tuffa fajter.
Jag är TACK och LOV begåvad med en tuff, obändlig styrka innombords, hårdare än sten för det mesta.
Tror på mig själv, kan snacka ihjäl en ko om det behövs, pittbull varning om det skulle behövas.

FÖRUTOM....
När det gäller mitt hantverk!

Det är inte första gången jag blir så här när jag ska PROMOTA mina grejor.
Hade det varit någon annans saker så är det inga problem.
Jag hade med liv och lust prackat på folk ANDRAS hantverk.
Men mina egna blir jag bara generad och vill nästan  ursäkta mig för att jag gjort en "pryl" som jag vill sälja.
Jag blir otroligt glad för jag säljer ju faktiskt och jag blir glad när jag får fina komplimanger för mina grejor.
Och förvånad.
Jag visar det inte utan håller god min och säljer det jag ska sälja men jag tycker att det är PINSAMT...
Innerst inne tänker jag :
Vill dom verkligen ha det här?
Tycker dom verkligen att det här är fint?
I alla år jag pysslat och sålt både det ena eller andra har jag tänkt så.
Men JAG HAR KÖRT PÅ ÄNDÅ och det har ju gått BRA.
Men jag står ändå liksom kvar på NOLL i Hantverks-självförtroende-frågan...

Jag skrev ju tidigare idag att jag behövde lite " ekonomisk rådgivning " från KLOKBOKEN.
Nu lär jag behöva 1000 timmars peptalk också.
Jag har VERKLIGEN ångrat mig att jag ska gå och visa upp mina sjalar på torsdag.
Jag har ingen lust.
Alls.

Så till tappad sug Nr. 2...
Efter att ha gått "hela" Adelsgatan och vi kom ner på Torget var jag helt TJOCK i halsen och det hade börjat VÄRKA.
Sa till morsan att jag behövde gå saktare och köpa en dricka.
Helt slut kände jag mig.
Orkade inte ens fika.
Ville bara hem.
Men jag bet ihop och vi gick en liten stund till.
Jag blev FÖRBANNAD på den här FÖRBASKADE halsoperationen och ville bara grina IGEN.
Hur länge ska jag behöva ha det så här?
Jag ska förtusan på jobbet på tisdag.
Ska jag behöva säga till Chifen att vi måste bara stanna inne och ta det lugnt under dom dagarna som JAG jobbar?
Kommer inte att bli poppis.
Igår var jag hemma och tog det lugnt hela dagen innan middagen.
Jag hade inte ens ont i halsen, jag var jätteglad.
Kände inte ett smack.
Efter lite prat och mat så började det värka i halsen.
Suck.
Depp.
Jag undrar fortfarande, ska det verkligen vara så här lång läkningstid?

Så nu fick jag skriva av mig lite strunt också.
Nu till något annat.
Jag skrev ju häromdagen att jag hade ett litet expriment på gång här hemma.
Exprimentet PÅKOMMET/AVSLÖJAT av sambon.
Och jag är uppriktigt sagt FÖRVÅNAD.
Han har irriterat sig på att jag inte ville avslöja vad det var för expriment efter att han läst bloggen.

Jag svarade bara:
Vi är 2 vuxna personer i det här hushållet som har ansvar....

Då säger han:
Ja, ja, jag vet vad det är...
Vi behöver köpa Tops...
Va?
Huvudet på spiken direkt!!!

Mitt expriment gick ut på att se om han såg att topsen var slut och behövde handlas hem!
Helt idiotiskt, tänker säkert ni..
Men ICKE då.
Jag har nämnligen irriterat mig ganska många år på det faktum att VISSA saker tar slut och FYLLER INTE PÅ SIG SJÄLVA.

Tops, diskmaskinsaltet, tändstickor, mysljus, disktrasor, skrubbsvampar, diskborstar, fryspåsar, folie, plastfolie, duschsvampar, kronljus, diskmedel, ajax, Vim, klorin, tvättmedel, sköljmedel...
Behöver jag fortsätta?????
Listan kan göras OÄNDLIG!
Jag vet inte om min käre sambo tror att alla sådana här småsaker, praktiska saker KNATAR hem av sig själva till oss från affären.
Knackar på dörren och säger:
Hej, kände på mig att diskmedlet är slut, här är jag, Herr Grumme Diskmedel...
Eller...
Hej, du har ju eldat så mycket värmeljus nu när hösten är här så nu är jag här för att fylla på mig själv i alla ljusstakar...
Hm.
Jag kan känna ibland att jag surar ihop över att man JÄMT behöver påpeka att praktiska småsaker behöver handlas hem.
Oftast blir det ju så att det är jag som handlar hem det tillslut iallafall och så delar vi på notan.

Men, nu har jag ju faktiskt fått klart för mig att han faktiskt SER att småsaker tar slut och behövs handlas hem.
Grejen är då att jag faktiskt blir ÄNNU lite surare.
För det innebär ju som sagt att han ser det men HAN SKITER I ATT KÖPA HEM DET IALLAFALL!!
Lite HEM-ANSVAR tack!
Vad göra?
Byta ut honom mot en förprogrammerad ROBOT?
Tanken är LOCKANDE ;)

Tillsist...
Det ENDA som har varit bra med den här halsmandeloperationen ( ett djävla tjat jag VET ) är faktiskt mitt ANSIKTE.
Jag har INTE ett enda utslag, röd prick, läkande sår, knotter. knottra i hela ansiktet!
Jag är HELT slät.
( minus rynkorna då men dom är OK ;)
Svälten har gjort mitt ansikte GOTT ska ni veta.
Min hy ser ut som den gjorde för 3 -4 år sedan.
Nu ser jag VERKLIGEN ut som JAG igen!!!
Min vän som bjöd på middag igår sa helt plötsligt när vi satt tätt ihop och pratade med varandra vid matbordet :
"By the way, your skin looks lovely, what have you done?"
Svultit typ.
Men fy så glad jag blev ändå.
Att NÅGON förutom jag tycker att den är fin igen :)
Och som min sambo sa vid ett annat tillfälle NÄR JAG  frågade honom om inte min hy blivit fin igen:
Jo, verkligen.
Nu är din kropp säkert helt renad från allt dåligt i mat du har ätit.
Se nu till att hålla dig till till DET DU VET ATT DU TÅL och kan äta nu.
You bet, säger jag bara.
Fröken Saltintolerant ska bara äta bra nu!


Sticka lungt.





Kommentarer
Postat av: Liza

Att skapa saker är förenat med det du beskriver. Man kan ha hur bra självkänsla som helst på andra områden, men skapandet är en HELT annan sak. Jag är precis likadan. Och alla andra jag känner som skapar på olika sätt är också likadana. Det handlar ju om att man lägger ner sin själv i det man skapar och det är på ett sätt det ultimata blottandet.



Vi var också en sväng på marknaden osv. Sen var vi på Konstmuséet där sonen och hans klasskamrater fått ställa ut alster i samband med Världsarvsdagen. Jag vet inte hur länge de får hänga där, men passa på annars ;) 1 trappa upp hänger deras grejer ;)



Du ska aldrig jämföra dig med affärskedjornas varor. De kommer alltid vara billiga och ditt hantverk ska INTE tävla med det, just för att det du säljer är HANTVERK. Det där är fabriksfixade prylar från Asien.... Folk köper absolut dina saker med ett dyrare pris och det av olika anledningar....för kvaliteten, det personliga, för det fina arbetet, det unika i det du skapar...you name it. Många vill ju dessutom absolut inte ha det affärskedjorna säljer och köper dyrare på andra ställen bara därför... Jämför dig inte. Du säljer HANTVERK.



Kramar!!!

2008-10-04 @ 18:38:31
Postat av: Bloggaren Herself

Hm, jag vet det innerst inne...

Tack för Pepp-kommentaren!!!!!!

:)

2008-10-05 @ 19:48:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0