RITA VIRKAT.

Idag vaknade jag och hade lite ont.

Men så efter någon timme så kändes det faktiskt bättre när jag kommit igång.
Tills jag gick ner i källaren med några tidningar.
Gick upp för trappen och snubblade.
Tog emot mig med ARMARNA SÅKLART, för det gör man ju reflexmässigt och...
DET GÖR ONT!
Ont som fan.
Valet var ju att bara stupa och slå ut sina tänder eller ta emot sig med armar och nacke.

Jag valde alltså via mina reflexer att behålla tänder och haka intakt.
Min nacke bränner, värker och ömmar.

Nämen så bra...
Jag är INTE så glad.
TUR är nog inte ett ord man förknippar med mig direkt.

Så innan det där snubblandet fick jag för mig att åtgärda ett allt växade skönhetsfel.

En av mina OMTJATADE 1700-tals matsalsstolar.
Som kaninen gillar ;(
Det är två stycken som kaninen angriper med sina SÅGTÄNDER...
Den ena tog jag tag i.



Ja, ni ser själva att det har blivit lite VÅGIT och urgnagt liksom.

Jag gick på försiktigt med ett litet sandpapper och jämnade ut och sedan blandade jag till lite färg i samma nyans som stolen och...
Vips...



Så ser man inte DIREKT att någon har GNAGIT.

Det kan ju vara lite "ålder och slitning" att det är lite vågit på den där pinnen ;)
CHARMIGT...
(Djävla kanin)

Så till en av dom där klänningarna jag går och drömmer om att göra framöver.
När jag blir frisk...



Ja, det är ju svårt att RITA VIRKAT.

Fast jag vet åtminstone i mitt huvud hur det kommer se ut, om jag någonsin får tillstånd av min nacke att börja virka igen :(

Den ska FÖRESTÄLLA vara virkad i solfjädersmönstret.
Med en insvängd midja i något resåraktigt virkat.
Som man sedan förstärker med ett skärp :)
Svart, glansigt, tunnt garn och så fodrad med ett tunnt, halvglansigt tyg under.


     

Bild 1: Sicksackmönster.
Bild 2: Solfjädersmönster.
Bild 3: Musselmönster.
Och sista bilden nedanför:
Ett blomönster..



Men så såg jag även framför mig samma klänning i sicksackmönstret där ovanför.
En tät virkad klänning i det mönstret.
(fast i helsvart då också)
Could be nice.
Eller även i blommöstret.

Ja, jag drömmer, och spottar ur mig ogenomförbara idéer just nu.
Och just nu så sitter jag här då med den där RAMELVÄRKEN som kändes djävligt onödig.
Sticka lugnt.









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0