Värstvärken.
Idag blir det ett kort inlägg...
Jag har värstvärken!
Och det är försäkringskassans stols fel.
Själva mötet på försäkringskassan gick bra.
Min handläggare var jättegullig och jag kände inget av det jag trodde jag skulle utsättas för...
Misstro.
Jag började böla som en besatt bara vi satte igång att prata och gjorde väl det under första timmen.
Sista halvtimmen grät jag inte men då hade supervärken satt in och DÅ...
Hade jag ont.
Så ont så jag började svettas av smärta.
Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen:
Fel stol kan betyda döden för mig.
Och ALDRIG har jag väl blivit så medveten om hur många VEDERVÄRDIGT OSITTBARA stolar det finns här i världen!
När vi var klara med vårat möte hade jag så ont att jag höll på att smälla av.
Jag stapplade hemåt och försökte få igång kroppen men, icke sa nicke.
För att sedan toppa det hela så hade jag "handla mat med min personliga assistent morsan" på schemat och det var också så djävla påfrestande.
Jag visste knappt vart jag skulle ta vägen med mig själv när jag kom hem.
Det blev en dusch och hoppade i mjukisbyxorna.
Sedan har jag suttit i soffan sedan dess och hoppats på att värken ska lätta...
Vilket den VÄGRAR göra och jag har gråtit igen för att det gör så djävla, förbannat ont.
Jag återkommer imorgon och hoppas att jag har mindre värk då...
För övrigt måste jag bara skriva att när jag satt och läste om sjukskrivning och regler m.m så HOPPAS JAG VERKLIGEN att jag blir frisk.
Jag har alldeles snart, REDAN passerat 90 dagar när det BORDE vara så att jag måste tillbaka till jobbet och göra "anpassat arbete" efter min förmåga.
Jag sa till min handläggare att jag har order från läkare och sjukgymnast att göra så lite ansträngade saker som möjligt och det tänker jag följa.
Jag tänker inte äventyra mitt fortsatta ( förhoppningsvis) tillfrisknande pga av ERA rekommendationer.
Plus att jag MENTALT i nuläget aldrig skulle fixa att vara på mitt jobb.
Jag ska ha ett möte med min chef och så måste vi fylla i ett papper till försäkringskassan ang detta.
Jag vet nästan till 100% att min chef kommer stötta mig i detta så...
Fortsättning följer.
Nästa milstople hos försäkringskassan blir efter ett halvår.
DÅ blir det andra bullar, men det får jag skriva om en annan dag för nu har jag alldeles för ont.
Sticka lugnt.
Jag har värstvärken!
Och det är försäkringskassans stols fel.
Själva mötet på försäkringskassan gick bra.
Min handläggare var jättegullig och jag kände inget av det jag trodde jag skulle utsättas för...
Misstro.
Jag började böla som en besatt bara vi satte igång att prata och gjorde väl det under första timmen.
Sista halvtimmen grät jag inte men då hade supervärken satt in och DÅ...
Hade jag ont.
Så ont så jag började svettas av smärta.
Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen:
Fel stol kan betyda döden för mig.
Och ALDRIG har jag väl blivit så medveten om hur många VEDERVÄRDIGT OSITTBARA stolar det finns här i världen!
När vi var klara med vårat möte hade jag så ont att jag höll på att smälla av.
Jag stapplade hemåt och försökte få igång kroppen men, icke sa nicke.
För att sedan toppa det hela så hade jag "handla mat med min personliga assistent morsan" på schemat och det var också så djävla påfrestande.
Jag visste knappt vart jag skulle ta vägen med mig själv när jag kom hem.
Det blev en dusch och hoppade i mjukisbyxorna.
Sedan har jag suttit i soffan sedan dess och hoppats på att värken ska lätta...
Vilket den VÄGRAR göra och jag har gråtit igen för att det gör så djävla, förbannat ont.
Jag återkommer imorgon och hoppas att jag har mindre värk då...
För övrigt måste jag bara skriva att när jag satt och läste om sjukskrivning och regler m.m så HOPPAS JAG VERKLIGEN att jag blir frisk.
Jag har alldeles snart, REDAN passerat 90 dagar när det BORDE vara så att jag måste tillbaka till jobbet och göra "anpassat arbete" efter min förmåga.
Jag sa till min handläggare att jag har order från läkare och sjukgymnast att göra så lite ansträngade saker som möjligt och det tänker jag följa.
Jag tänker inte äventyra mitt fortsatta ( förhoppningsvis) tillfrisknande pga av ERA rekommendationer.
Plus att jag MENTALT i nuläget aldrig skulle fixa att vara på mitt jobb.
Jag ska ha ett möte med min chef och så måste vi fylla i ett papper till försäkringskassan ang detta.
Jag vet nästan till 100% att min chef kommer stötta mig i detta så...
Fortsättning följer.
Nästa milstople hos försäkringskassan blir efter ett halvår.
DÅ blir det andra bullar, men det får jag skriva om en annan dag för nu har jag alldeles för ont.
Sticka lugnt.
Kommentarer
Trackback
