Lavendellila sjal klar!
Sjalen är klar!
Ja, jag blev himla nöjd faktiskt!
Som vanligt
Jag ska genast göra en till, i restgarner, TILL MIG SJÄLV!
Och färgen stämmer BÄST på mittenbilden.
Det är skitsvårt ibland att få till den riktiga färgen när man fotar med en hobbykamera med hobbybildfixprogram.
Men, det är bara vad att jag har att tillgå så...
Det får duga!
Annars så har dagen varit lite upp och ner här!
Jag har haft LITE FÖR MYCKET hemarbete och saker att göra för att jag ska känna mig nöjd.
Jag har varit stressad och haft ont nästan hela dagen.
Innan jag var klar med allt och gjorde det sista som var att laga kvällsmat, var jag GRINFÄRDIG!
Men sen har jag suttit i soffan och fått varva ner och pyssla med min sjal...
Då känns VÄRKEN bättre.
Då blir det GLAD-värk istället
Fast så kände jag mig gråtfärdig tidigare på dagen, när jag insåg att sonen inte har mycket kläder att ha till hösten.
Det behövs en hel del.
Byxor, tröjor, skor, gummistövlar, regnkläder.
Och eftersom han drar STORA STORLEKAR nu så är PRISET på kläderna därefter.
Hans kläder kostar i vissa sammanhang MER än mina till och med.
Och eftersom han inte nöjer sig med vad som helst heller, ser jag EN KAMP framför mig.
En kamp mellan mig och sonen och med PLÅNBOKEN i mitten.
Inget jag har brytt mig på annars, för jag har haft en nacke som inte brytt mig om jag blivit förbannad, men det...
Har jag ju nu.
Jag orkar bara inte bråka.
Och jag har legat efter med att vara duktig på att köpa kläder "i förväg" på realisationer och stoppa undan tills han växt i rätt storlek.
Plånboken har ju varit ganska TUNN det senaste året liksom.
SUCK!
Och NU behöver han mycket.
Plus att TVÅ nyinköpta jeans från i våras är PUTS VÄCK, jag har letat igenom hela huset.
Dom finns inte här, inte vid pappa (vi var där och kollade) så VART har dom tagit vägen?
Ett mysterium, jeansen som försvann.
Det gör mig också grinfärdig som fan.
Bara jämmer och elände.
Det blir bättre imorgon.
Då ska jag mysbaka och vi ska på KRÄFTKNYTIS till bästisen.
Jag hoppas jag kan klämma in lite motion också.
Sticka lugnt.
Ja, jag blev himla nöjd faktiskt!
Som vanligt
Jag ska genast göra en till, i restgarner, TILL MIG SJÄLV!
Och färgen stämmer BÄST på mittenbilden.
Det är skitsvårt ibland att få till den riktiga färgen när man fotar med en hobbykamera med hobbybildfixprogram.
Men, det är bara vad att jag har att tillgå så...
Det får duga!
Annars så har dagen varit lite upp och ner här!
Jag har haft LITE FÖR MYCKET hemarbete och saker att göra för att jag ska känna mig nöjd.
Jag har varit stressad och haft ont nästan hela dagen.
Innan jag var klar med allt och gjorde det sista som var att laga kvällsmat, var jag GRINFÄRDIG!
Men sen har jag suttit i soffan och fått varva ner och pyssla med min sjal...
Då känns VÄRKEN bättre.
Då blir det GLAD-värk istället
Fast så kände jag mig gråtfärdig tidigare på dagen, när jag insåg att sonen inte har mycket kläder att ha till hösten.
Det behövs en hel del.
Byxor, tröjor, skor, gummistövlar, regnkläder.
Och eftersom han drar STORA STORLEKAR nu så är PRISET på kläderna därefter.
Hans kläder kostar i vissa sammanhang MER än mina till och med.
Och eftersom han inte nöjer sig med vad som helst heller, ser jag EN KAMP framför mig.
En kamp mellan mig och sonen och med PLÅNBOKEN i mitten.
Inget jag har brytt mig på annars, för jag har haft en nacke som inte brytt mig om jag blivit förbannad, men det...
Har jag ju nu.
Jag orkar bara inte bråka.
Och jag har legat efter med att vara duktig på att köpa kläder "i förväg" på realisationer och stoppa undan tills han växt i rätt storlek.
Plånboken har ju varit ganska TUNN det senaste året liksom.
SUCK!
Och NU behöver han mycket.
Plus att TVÅ nyinköpta jeans från i våras är PUTS VÄCK, jag har letat igenom hela huset.
Dom finns inte här, inte vid pappa (vi var där och kollade) så VART har dom tagit vägen?
Ett mysterium, jeansen som försvann.
Det gör mig också grinfärdig som fan.
Bara jämmer och elände.
Det blir bättre imorgon.
Då ska jag mysbaka och vi ska på KRÄFTKNYTIS till bästisen.
Jag hoppas jag kan klämma in lite motion också.
Sticka lugnt.
Kommentarer
Trackback
