Lickers & Pippidockan...

Vilken dag...
Igen.
Vi landade i Lickershamn efter lunch och luften stod stilla, inte en vindpust.
Havet har varit SPEGELBLANKT.
Det har varit en mycket varm dag och solen har lyst från en molnfri himmel.



Det var otroligt härligt på ett annat sätt också, det var LITE FOLK på stranden.
Lickers var som Lickers SKALL VARA, lagom lite folk och mycket yta.
Underbart!



Sonen tog en väldigt cool bild på mig när jag låg under parasollet.
När vi kom på mitt på dagen var vattnet lite halvfult inne vid stranden.
Men ute på piren var det fint och klart, gick jättebra att bada i.
När vi skulle ta sista doppet innan vi åkte hem, var HELA hamnen urgrumlig, frågan är...
ALGER?
Återstår att se i dagarna som kommer, då kanske andra sidan är att föredra i badväg...?



Sonen hade fått några "eldflammor-leksaks-vift-grejer" av mormor när dom var en sväng på medeltidsmarknaden, som han övade sig på, på stranden idag.
Såg väldigt proffisgt ut.
Han funderade på att öva rejält till nästa Medeltidsvecka och uppträda på gator och torg.
Öva på du, sa jag, kan du tjäna en förmögenhet nästa år.
Ja, det lät som EN PLAN tyckte Gycklarsonen ;D





När vi lämnade Lickershamn en stund efter femtiden var temperaturen 28.5 grad ute, det är otroligt.
Och, jag lämnade Lickers med NOLL VÄRK!
Och har bara haft värk en liten stund runt "middags-fixardags" när jag ballade ur på både man och mamma, ILSK-VÄRK.
Annars, ingen värk alls.
Så SKÖNT, jag trodde den där "cykla-ner-i-hålet-incidenten" skulle ställa till det rejält...
Men, tydligen inte.
Jag har sovit lite idag på stranden också, har varit ganska sliten efter dom senaste dagarna.
Så det var behövligt att sova lite extra.

Så RASKT över till Pippidockan...



Här ses hon på bild precis innan hon ska dyka i från bryggan på Lickers.

Jag har nämligen KIDNAPPAT Pippidockan från min mor, som i sin tur kidnappat henne från min moster...
Ja, historien är LÅNG, och jag kommer inte gå in på varför mamma kidnappade henne, men jag ska gå in på historien på hur hon hamnade i MIN ÄGO.

Min Nybyggarkusin fyllde år i torsdags och vi var välan en 14 släktingar som firade henne.
Vi möttes upp på Munken och åt middag ihop.
Och PARTYKVÄLLEN återkommer jag till.
Men för att berätta om Pippidockan så började vi prata om den och HUR den kommit i morsans ägo.
Och helt plötsligt börjar det SPÅNAS å det vildaste kring den här Pippidockan.
Nu när Pippidockan nu inte var hos sin rättmätiga ägarinna, så kunde det ju kunna HITTAS PÅ något skojsigt med Pippidockan.

Det första förslaget var att NU kanske Pippidockan skulle kunna bli någon form av VANDRINGSDOCKA i släkten.
Pippidockan skulle kunna lottas ut varje år vid någon släktfest, till en släktmedlem och få bo där under kommade år.
Så kom förslaget om att starta en FACEBOOKGRUPP som skulle kunna heta "Pippidockan (och något mer).
Pippidockan skulle kunna åka runt på en massa äventyr och fotas likt den där "Berömda snoppen" som åkte världen runt och blev fotad.
Ja, vi spånade på som tusan och skrattade åt alla förslag som dök upp!

Men inget blev liksom bestämt direkt, utan det bara spånades...

Så igår, vi kom ju hem från Fårö, morsan var iväg med Moster Puff på kvällen och då tänkte jag...
Nä, nu djäklar!
Jag kidnappar Pippidockan och STARTAR den där Pippidockan FB-gruppen för fasen!
JAG ska ha Pippidockan det första året och sen...
Blir Pippidockan utlottad till nästa person, vid valfri släktfest nästa år.
Ja, va fan, JAG KÖR på det.
Nå´t kul ska man (VI) väl ha!!!!!!!!!
Jag sprang ner till morsan, befriande Pippidockan från hennes kedjor (nycklar) och slängde ner henne på ett HEMLIGT STÄLLE.
Och där fick hon sova under natten!

Och DIREKT på morgonen när mamma och jag sågs idag kom frågan:
"Har DU sett Pippi som hängde på XX-nyckelknippa?"
Jepp, jag har kidnappat Pippidockan nu, hon är MIN det här året.
"Va, men nä, vadå, ska´ru...?"
Jepp, jag ska ta med Pippidockan på nya äventyr nu, hon ska inte behöva hänga i ett mörkt nyckelskåp.
"Men HERREGUD..."
... sa mamma då!

Och när vi drog på stranden idag, fick Pippidockan följa med på SITT FÖRSTA ÄVENTYR!
Hur kul var inte det?
Jag och sonen höll på och skratta ihjäl oss när vi sprang runt på stranden och fotade en mycket luggsliten och lortig, liten MEN GLAD Pippidocka!
Detta är REDAN en succé här hemma.
Vi har miljoner idéer.

Men nu är då frågan...
Jag känner att det får bli jag som bestämmer lite här, eftersom det är jag som kidnappat Pippdockan...
Ska jag göra en Facebookgrupp eller en blogg.
Pippidockanbloggen eller PippidockanFacebook?
Vissa av mina släktingar har ju inte FB och kan då inte följa Pippidockans öden och äventyr.
Fast FB kan ju å andra sidan bli JÄTTESTORT ;D
Hm...
Ja, jag har Pippidockans första äventyr klart, jag kan inte vänta för länge för då blir det för många äventyr på lager...
Jag funderar under natten och så får jag se.
Imorgon har jag bestämt mig, så får dom andra bara finna sig i det.
Och överta...

Så över till födelsedagsfesten på Munken!
Ja, vad kan jag säga annat än att det var en succé!
Vi var som sagt 14 pers, blandat vuxna och barn.
Alla var på partyhumör och speciellt PIFF & PUFF, men dom var lite på HUGGET för en gångsskull.
På ett PIKIGT sätt.
Brukar dom ju aldrig vara, dom brukar vara lite mer "La, la, la, la, tjofräs"!
Men nä, dom var i högform.
Och vi med.

Vi åt och drack gott, och sjäng för födelsedagsbarnet.
Det gjorde förresten ALLA på uteserveringen.
Och vi pratade, skrattade och barnen hade fullt upp både inne på Munken och ute på Stora Torget där det var medeltidauppträdanden av diverse slag.
Och Piff & Puff var som sagt i sitt esse.
ALLA fick sina fiskar varma med gliringar både högt och lågt.

Den roligaste (tyckte JAG då) var när Moster Puff får se att hennes dotter och Nybyggarkussen varit i baren och köpt nya glas vin till sig själva.
Både Piff och Puff kommenterade förresten detta och sa:
"Jasåminsann, MERA vin ser vi, jahaja..."
Och Moster Puff tar blixtsnabbt sin dotters GAMLA GLAS som har en liten vinslatt kvar och häller i sitt eget glas.
Lutar sig över min och säger till morsan:
"Ja, det är ju himla synd om dig du som har en dotter som inte dricker alkohol!!!!!!
Skål syrran."
Varpå mamma snörper på munnen och säger:
"Ja!"

Ja, INGEN UPPMUNTRAN här inte att man är absolutist liksom.
Synd att morsan kammade NOLL!
Jag trillade nästan av stolen av skratt.
Och på den nivån höll det sig.
Så invaderade vi DANSGOLVET i rockbaren!
Det var BARNDISCO med vissa vuxna inslag.
Ja, ni skulle varit med...
Jag upptäckte att musiken hade börjat spela i den baren och drog in ungarna plus Syster-Yster och Nybyggarkussen.
Vi stuffade, eller DOM STUFFADE och jag körde lite försiktigare moves, men rörde iallafall på fötterna.
Nacken liksom :(
Men det var KUL och fler barn och vuxna kom och gick, och vi vilade lite mellan varven.

Men så när Piff & Puff fått i sig sina sista glas rosévin blev dom inropade av sonen till discot.
Eller ALLA blev inropade, men det var bara Piff & Puff som kände sig manade att skutta runt på dansgolvet med oss andra.
Och hade ni sett DOM DANSMOVESEN min mamma levererade, då hade ni dött.
Jag säger bara så här...
Har ni sett filmerna med "AUSTIN POWERS" så var det EXAKT lika pinsamt roligt.
Jag skrattade så våldsamt att jag var tvungen att sätta mig på en soffa, för jag trodde nacken skulle paja ihop totalt.
Jag bara ÖNSKADE att jag haft en filmkamera att kunna filma:
"Gå-ner-i-källaren-movesen", "Limpskivar-movesen", "Knytnävs-hytte-movesen", "Knipa-ihop-munnen-moveset"...
Plus många, många fler minnesvärda dansmoves.
Min mamma måste ha varit EXTREMT HET på dansgolvet på "Det glada 60-talet".
Om Travolta ÄGDE 70-talet så ägde nog morsan 60-talet!

Mitt i alltihop försvann PUFF.
Och sonen skriker över hela musiken:
"Men var é PUFF????" och håller upp armarna i en undrande gest?
Ja, Puff fick ta en paus på damernas, det skuttades ju rätt våldsamt liksom...

Vid 22.50-tiden fick vi veta att vi inte var välkomna att stanna längre med barnen.
Klockan 23 börjar NATTKLUBBSTID och då får inte barn vistas ALLS på Munken.
Vi gick hem, snopna och VÄL UPPVÄRMDA...
Men det var ganska bra ändå, jag var så trött att jag nästan somnade omedelbums när jag la huvudet på kudden.
Ännu en lyckad och rolig kväll med La Famillia!
Och jag kan säga att under Fårödagen så återkom jag, sonen och Nybyggarna åt mammas dansmoves, gång, på gång, på gång...
Och skrattade så djävla gott!
Fy fan, jag fnissar NU liksom.
Hon ÄGDE, hon var AUSTIN-CARINA, hon var obetalbar!
Nu har jag skrivit så mycket att jag inte orkar STAVNINGSRÄTTA mig.
Ni får ha överseende och stå ut.
Nu ska jag fundera på PIPPIDOCKANS vara i cyberrymden, vi ses imorgon...
Sticka lugnt.









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0