Limpa i städskåpet...

Jag vaknade med värk, men nu har den gått ner till låg värk!

Piju...
Jag steg upp och kände mig SÅ förbaskad på vattengympan IGEN, och att jag hade värk.
Men efter frukost bestämde jag mig för att lägga bort "Neg-tänkandet" och gå vidare med dagen.
Att vara långsint på en vattengympa känns...
Lite överdrivet ;D

Det blev promenad till Öster och jag shoppade en hårtoning.
Så nu är havet mellan hårtoningarna borta, polsk tjackhora finns inte mer ;D

Jag var även inne på Expert.
Jag hade bestämt mig för att mitt "slöseri" den här månaden skulle bli det där soundtracket till filmen "Once".
Jag fick beställa hem cdskivan och den skulle kosta 199 kr.
Perfekt.

Så blev det en tur in på Lindex.

Inte ett snyggt plagg så långt ögat kunde nå, SKÖNT.
Då behövde jag inte drabbas av "jag-har-inte-råd-att-köpa-djävulen-men-jag-gör-det-ändå" ;D
Ja, ni fattar vad jag menar.
Allt var i hiskelig 80-tals anda och väldigt 80-taliga färger, aprikost, stentvättat grått, fy...

Men så såg jag några jeansplagg som hängde längst in i affären, hittade en ljus jeansklänning.
I det mjukaste jeanstyg man kan tänka sig och i "Madde-stuk".

Jag gick in och provade, trots att jag för det första LOVAT mig själv att inte "bråka med nacken" i provhyttar.
(Av och på med kläder är ingen höjdare)
Och trots att jag inte har råd med 399 kr.

Den satt som en SMÄCK, naturligtvis :(
Jag stod och speglade mig i 15 minuter MINST och bara gnisslade tänder!!!!
Vill ha, har inte råd, vill ha, har inte råd.
Superskön och supersnygg.
Tillslut gav jag upp spegeltortyren och gick ut.
Fram till kassan och...
Hängde undan den.
Så ingen annan skulle kunna köpa den idag ELLER imorgon ;D

Jag kan faktiskt INTE sluta tänka på den där snygga klänningen.

Så blev det ett par strumpbyxor på HM, sen gick jag hemåt.

Med påsarna hängandes i jackfickorna.
En "Whiplashares" vardag ;D



Snyggt va?

Nä, men fiffigt iallafall.
Idag vågade jag inte testa bära något, med tanke på vattengympan igår.
Iallafall, nära hemmet hamnade jag i ett hav av små barn som var ute och gick ( med dagispersonalen då förstås).

Dom gick och småpratade, sjöng och två av tösarna sa "Hej" till mig.
Hej, sa jag och har ni varit på promenad?
"Ja", så vart det tyst.
Så tittar den ena tjejen på mig och frågar:
"Varför har du påsar hängades i dina jackfickor?"
För att jag inte orkar bära dom, sa jag.

"GUD va du é smart..."
Ja, verkligen ;D

Och den känslan höll i sig ända tills jag kom hem och skulle ta en macka.
Vrålhungrig och blodsockret nere i tårna.

Jag öppnar skåpet och tittar, säger högt, Jag vet att jag ska ha limpa kvar, jag vet det, va fan är den?
Stirrar på Ajaxflaskan, klorin, dammsugare, skurhink, dammtrasor, blir liksom sur och återigen, JAG VET att jag ska ha limpa kvar...
Och kommer PÅ att jag liksom kanske letar på FEL STÄLLE.
Det vore kanske bra att stänga STÄDSKÅPET och öppna FRYSEN och kolla där?

Ja...
Så DET gjorde jag och se där...
Där fanns ju limpan.
Jippie ;D
IQ-fiskmås!
Sticka lugnt.









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0