Nattpruttar!
Vaknade här imorse och gick direkt ut i köket.
Satte på kaffe och PRUTTADE ut nattprutten.
Det blev rejäla trumpetpruttar, höga, riktiga brakare.
Jätteskönt.
Som min pappa brukade säga när han pruttade på mornarna när jag var liten:
"Släppa ut nattprutten och vädra in morgonluften!"
Tyckte jag var URÄCKLIGT och jättepinigt när han gjorde och sa så.
Och SÅ skulle jag aldrig göra, prutta gör man när man är SJÄLV!
Och det...
Står jag väl i och försig fast vid.
För jag brukar INTE trumpeta ut nattprutten om någon annan är vaken.
Då gör jag det på toa, när man morgonkissar, lite tystare.
Och idag, trodde jag faktiskt att jag VAR först upp.
Sonen och jag kom isäng 02.00 och sambon har ju jobbat natt så...
Jag brakade på ute i köket.
När jag sen kom in i vardagsrummet, ser jag sonen ligga i soffan.
Är du redan uppe, frågade jag, och kände mig dum.
För att jag pruttat så högt i köket.
Vidare in i vårat sovrum och där låg sambon och ÄVEN HAN var vaken och såg på tv.
Va fan...
Då var det ÄNNU pinsamare!
HELA familjen vaken och jag har pruttat högt!
Jaha, men ingen sa något så jag får väl LÅTSAS att det är "HUR NATURLIGT SOM HELST".
(Inge konstigt alls...)
Vilket det är, men ändå.
Ja, då har jag delat med mig av DET till världen också...
Nothing is private
Sen göttade jag ner mig i soffan och såg på Alexandra på morgon-tv.
Helt plötsligt ser jag att himlen är blåsvart!
VA????
Det var ju sol/moln nyss!?
Jag flög upp ur soffan och kastade på mig träningskläder.
Nu fan skulle jag hinna ut INNAN det började ösa ner regn igen.
Sambon bad att få en "Hej då-puss", NEJ, skrek jag, nu är det bråttom, jag MÅSTE UT, hej!
Och så sprang jag ut.
MOT VIBBLE!!!!
Och så tänkte jag såhär...
Det är motvind, jag går så långt jag kan och när det börjar ösa ner då vänder jag.
Då har jag vinden och regnet i ryggen, bra.
Men...
Jag hade tur, det började inte ösa ner, bara stänka lite.
Så jag gick den LÅNGA Vibblerundan, 1.1 mil, för jag hade SÅ mycket ORK i benen.
Duracellkanin.
Har man suttit i två dagar då har man, eller iallafall JAG mycket energi.
Det gick fort och jag kände mig NÖJD och glad när jag kom hem.
Nu ska jag ägna mig åt lite handarbete.
INGEN VÄRK idag, trots handarbets-marathon igår.
Så är jag helt själv, sonen är tillbaka hos pappa och sambon är på poker!
Härligt.
Sticka lugnt.
Satte på kaffe och PRUTTADE ut nattprutten.
Det blev rejäla trumpetpruttar, höga, riktiga brakare.
Jätteskönt.
Som min pappa brukade säga när han pruttade på mornarna när jag var liten:
"Släppa ut nattprutten och vädra in morgonluften!"
Tyckte jag var URÄCKLIGT och jättepinigt när han gjorde och sa så.
Och SÅ skulle jag aldrig göra, prutta gör man när man är SJÄLV!
Och det...
Står jag väl i och försig fast vid.
För jag brukar INTE trumpeta ut nattprutten om någon annan är vaken.
Då gör jag det på toa, när man morgonkissar, lite tystare.
Och idag, trodde jag faktiskt att jag VAR först upp.
Sonen och jag kom isäng 02.00 och sambon har ju jobbat natt så...
Jag brakade på ute i köket.
När jag sen kom in i vardagsrummet, ser jag sonen ligga i soffan.
Är du redan uppe, frågade jag, och kände mig dum.
För att jag pruttat så högt i köket.
Vidare in i vårat sovrum och där låg sambon och ÄVEN HAN var vaken och såg på tv.
Va fan...
Då var det ÄNNU pinsamare!
HELA familjen vaken och jag har pruttat högt!
Jaha, men ingen sa något så jag får väl LÅTSAS att det är "HUR NATURLIGT SOM HELST".
(Inge konstigt alls...)
Vilket det är, men ändå.
Ja, då har jag delat med mig av DET till världen också...
Nothing is private
Sen göttade jag ner mig i soffan och såg på Alexandra på morgon-tv.
Helt plötsligt ser jag att himlen är blåsvart!
VA????
Det var ju sol/moln nyss!?
Jag flög upp ur soffan och kastade på mig träningskläder.
Nu fan skulle jag hinna ut INNAN det började ösa ner regn igen.
Sambon bad att få en "Hej då-puss", NEJ, skrek jag, nu är det bråttom, jag MÅSTE UT, hej!
Och så sprang jag ut.
MOT VIBBLE!!!!
Och så tänkte jag såhär...
Det är motvind, jag går så långt jag kan och när det börjar ösa ner då vänder jag.
Då har jag vinden och regnet i ryggen, bra.
Men...
Jag hade tur, det började inte ösa ner, bara stänka lite.
Så jag gick den LÅNGA Vibblerundan, 1.1 mil, för jag hade SÅ mycket ORK i benen.
Duracellkanin.
Har man suttit i två dagar då har man, eller iallafall JAG mycket energi.
Det gick fort och jag kände mig NÖJD och glad när jag kom hem.
Nu ska jag ägna mig åt lite handarbete.
INGEN VÄRK idag, trots handarbets-marathon igår.
Så är jag helt själv, sonen är tillbaka hos pappa och sambon är på poker!
Härligt.
Sticka lugnt.
Kommentarer
Postat av: Marie-Louise Grimlund
Himla kul ! Känner igen mig i det som hände Dig. Min Mormor sa alltid: "Den är inte mycket vis, som skrattar åt en fis". En klok gammal dam.
Det är helt normalt.Men ändå skäms man om någon råkar höra det.Penibel situation om det hände när man hade sex.Du fick mig att skratta i alla fall. Hittar ny blogg så gott som varje dag.
Postat av: Bloggaren Herself
Kul att du hittat min blogg, och BRA att jag kunde bjuda på ett skratt :D
Trackback
