Komplicerat förhållande...

Nu ska jag gå och lägga mig.

Det har varit en bra dag och det KÄNNS som det börjar lätta i min djupa svacka.
Faktiskt.
Förra veckan var viktig för mig tror jag.
Jag behövde försöka vara så mycket som möjligt själv.
PEPPA mig själv, fundera på hur jag ska ha det OM jag ska fortsätta ha den här skadan.
Och likväl som jag kämpade mig upp ur hålet vid konstaterandet av skadan...
Likväl måste jag upp ur bakslaget.

OCH ju gladare, mer utvilad jag är...
Desto bättre går det.

OCH...
Jag har bestämt mig för att skapa mer med pensel, teckning, kol och göra tavlor nu, istället för förmycket handarbete.
DET funkar det också.
Och speciellt nu när sambon hjälpt mig att bära ut mina målarsaker i ateljéen, då kan jag fly ut dit och skapa för mig själv.
KÄNNS BRA!!!!!
Och det är mycket mindre belastning på nacken.

Nu ska jag krypa till kojs och läsa boken jag lånade på bibblan för någon vecka sedan.
"Presidentens hustru".
Vi har ett litet KOMPLICERAT förhållande jag och den där boken...

Jag hade väldigt höga förväntningar på boken, och läst massor med positiva saker om den.
Och när Ingalill Mosander på Aftonbladet, rekommenderade den så kände jag:
DEN måste jag nog läsa iallafall.
Hon brukar ha så god BOKSMAK.

Så jag hade skyhöga förväntningar på tegelstensboken och...
Jag tycker INTE den är bra!!!

Men...
OFTAST när jag inte tycker en bok är bra, kan jag bara lägga av med den direkt.
Kanske ge den EN sista chans, men sen hopp på nästa.
Fast så känner jag inte här, jag MÅSTE läsa till slutet fastän jag inte tycker den är bra.
Himla konstigt.
Jag plöjer vidare.
Sticka lugnt.

Mår bra!

Idag har det bara sagt SWISCH...
Så har dagen redan gått.

Och det är ju skönt med tanke på vädret, ösregn, hurra...
Fast å andra sidan så skulle jag ändå inte vara ute i solen idag så det hade inte gjort något.
Jag började dagen med Öster, och inköp av en ny mus till datorn.

Den förra har varit paj i ca 14 dagar och det är typ 13 dagar för mycket.
När sambon inte varit hemma har jag lånat hans mus.
Har vi haft "datortid" samtidigt, då har det varit extra jobbigt.
Jag har då fått använda plattan på datorn, och knapparna.
Inte bra, då har jag fått värk.
Men idag köpte jag mig en på Coop.

Och så letade jag linnen på HM som jag nyligen köpt 3 st från katalogen.

Tajta linnen funkar inte så bra nuförtiden, det trycker på nacken.
Plus att jag helst slipper bh´n för det går ju inte heller så bra.
Men så köpte jag linnen från katalogen och dom var PERFEKTA.
Satt bra, jag behöver ingen bh, lätta och luftiga.
Inget tryck någonstans.
Jag ville ha fler, för dom kommer jag bo i, i sommar.
Men dom fanns inte i butiken och hon trodde inte dom skulle få dom heller.
Nähä, alltså måste jag beställa.
Fasen.
Blir ju dyrare.
Men det får jag ta, för jag har bara tajta linnen som klämmer.

Så var jag och försökte hitta en bra solkräm.
Men blev tveksam.
Jag kände att jag ville gå in på nätet, och kolla den där undersökningen som precis gjorts på solkrämer.
Är osäker dock på om det var barnsolkräm eller vuxen.
Det ända jag kom ihåg var att APOLIVA hade fått sämst poäng...
Alltså hoppade jag av solkrämsletandet tills jag kollat poängen på solkrämerna.

För en solkräm ska jag VERKLIGEN köpa mig, jag vill inte se ut som ett stoppljus eller ha den smärtan/hettan jag hade igår...

Och på hemvägen...
Stopp: Indiska.
SUPRISE!!!!
Och KLÄNNINGSINKÖP.
Men när jag mår bra, vilket jag gjorde/gör idag då...
Kan man ju köpa lite snyggt.
(bortförklaring, bortförklaring...;)


En MYCKET fin sommarklänning.
Satt som en smäck...
(som alltid ;)
Och ut promenerade jag med den.
Och idag klarade jag mig UTAN "min personliga assistent" morsan.

Så NU...
Vill jag faktiskt att det ska BLI varmt, för nu har jag köpt så fina SOMMARKLÄNNINGAR!
Och jag har ingen användning för dom i den här kylan!
Ok???
Men jag såg väderleksrapporten och from onsdag och fram till lördag, såg det ju lovade ut...
Sol och 23 grader!
Snälla, jag BER.

Jag hann precis hem så började det regna.
Vid 13-tiden drog jag och sambon iväg till Linds och köpte en SYRÉNBUSKE till mamma i Morsdagspresent.
Hämtade sonen på skolan och sen hem och lämnade busken till mamma.
Hurra!
Vi ska plantera den imorgon.

Och sen...
Fick vi FINT BESÖK!!!
Min lilla ÄLSKLINGSBEBIS kom hit.
Mitt lilla LÄKEPILLER!
Och gos, gos, gos, gos, gos.
Jag älskar henne kort och gott .

Så dagen har gått fort...
Sticka lugnt.












Ring S.O.S Gute, fire, fire!!!

Å nu är det MINDRE BRA!!!!

Jag säger bara:
FIRE, fire...
Jag brinner upp
Ring S.O.S GUTE är ni snälla!!!
Nu har killarna ÄNTLIGEN en riktig brand att släcka.
Ingen ÖVNING, repilering, badbaljebad...
GET your ass upp från fikandet, tårtätandet och KOM HIT!
Det är en order!

Om dom haft tv-inspelningarna nu, då hade dom kunna gjort MIG till en "klippa-ihop-följetong" hela hösten...
Precis som dom brukat göra med vecka 29.
Här hade dom kunnat klippa ihop flera VECKORS tv, för det kommer ta flera dagar att sluta brinna!

Inte kul.
Jag har megabränt mig.
Och när jag såg nyheterna satt jag och fläktade mig med en papperslapp.
Hade behövt EN SLAV som kunde stå här med en struts...
Strutsfläktare?
Vippa?
Herregud, hjärnsläpp...
Ja, ni fattar väl vad jag menar

En brandsläckare skulle kunna funka också.

Jag skulle kunna extraknäcka som STEKBORD.
Put the bacon on me, FRÄÄÄÄÄS, färdigt!

Ja, det blir intressant och se hur natten blir, jag HOPPAS jag överlever...
Men det är inte säkert.
Ni ska nog inte hoppas på förmycket.

Fast EN positiv sak är att sambon sa:
"Men i ansiktet har du blivit BRUN!"
(tack älskling, nu kan jag härda ut branden;)

Jihaa, trots solhatt så har jag fått färg.
Kanske jag borde TÄCKT hela mig så hade jag fått LAGOM med färg idag?
Så dags att tänka på det nu.
Försent.
Jepp.
HETTA.

Sticka lugnt.

P.s. Oops, jag glömde "OPA!" D.s.












Före och efter...

OPA!!!!

Ja, jag är fortfarande väldigt vit & blå, grekisk.



När jag var ute och promenerade lyssnade jag på "Diggilistan" på P3.
Första (kanske andra) låten som spelades var:
Frankrikes låt "Allez Olla Olé!
Och i min mobilradio lät det MYCKET BRA!
Väldigt dans och studsvänlig dessutom.

Jag gick och skuttade fram ,och sjöng med högt...
För mig själv.
Lät säkert jättefint.
Texten är ju himla okomplicerad och GLAD!
Sommarhit gissar jag!

NÄSTA vecka hoppas jag att MÅNGA laddat ner Greklands bidrag så jag får höra den på Diggilistan på söndag.
Tjat, tjat...

Så MÅSTE jag bara visa en bild från klockan 13.00 idag...
Före bersån.



Lite LÄTT BLEK kanske?

Och klockan 17.00...



KOLLA!!!!
FÄRG!!!!
Brun färg! 
Jihaaa, fröken LIKBLEK blev fröken KULÖR!
Nu har jag dessutom blivit ÄNNU LITE RÖDARE...
Det bränner.
(hudcancer)
YES.

Men i ärlighetens namn så har jag BARA fått färg på armar och "haklapp" och på framsidan av mina ben.
Resten därimellan var påklädd och hattbelagd.
MEN det räcker för mig.
Jag har fått lite färg som gör att jag är lite snyggare halvklädd iallafall, det ser ut som om jag är sommarfräsch.
Jag kan låtsas.
ALLTID NÅGOT i en...
Skitsamma, jag tänkte dra upp min hudsjukdom igen, men jag avstår.
Jag har fått färg, PUNKT!

Kallt idag, men i bersån, upp mot väggen var det skönt.
Då kunde jag klä av mig lite utan att frysa.
TUR man har den lilla lyxen.
Annars, KALLT som sagt, jag mätte upp 15 i solen, i O-LÄ.
Alltså, INTE i LÄ.
Fortfarande ingen sommar i sikte.

Så ringde sonen idag:
"GRATTIS mamma på Morsdag!
Du får ingen present, men du får höra min RÖST!"
(Ha, ha, ha, är han inte fyndig min lille gullunge?)

Och jag sa:
"VA FAN, har du inte köpt present till mig din lille... -unge????
Efter allt som jag gjort för dig sen du föddes, är jag inte ens VÄRD en present???
Va, VA???"

NÄ, det sa jag VERKLIGEN inte, nu skojar jag bara!

Nej, jag sa:
"Åh, TACK älskling, du det räcker gott och väl med att få höra din röst!"
Och så bubblade vi vidare om Melodifestivalen.
Vad han tyckte, och vad jag tyckte.
Vi har inte HELT olika smak om jag säger så.
Fast...
Han var inte så förtjust i Grekland, men resten...

Själv har jag inte firat mamma mer än med ett GRATTIS och en KRAM idag!
MEN...
Vi ska fira mamma imorgon när sonen kommer hit.
Då åker vi och köper den "obligatoriska" syrénbusken till hennes syrénhäck.
Idag har vi grillat, hoppas vi kan göra det imorgon också, men det såg ut som om det skulle bli regn.
Så vi får väl se...
Sticka lungt.

P.s. Nu bränner det rejält, AOUTCH... D.s.








Ibland kan man inte ha mer fel...

And here are the wotes from the MADDENIAN-jury...

Belgum, ten (10) points...
And finally, GREECE TWELVE POINTS!!!!!!!

Ja, jag som trodde att jag skulle sitta här och tycka att det INTE skulle bli lika roligt med Melodifestival när inte SWEDEN var med.
Ibland kan man inte ha MER fel...

Jag tyckte det var JÄTTEBRA och jag tyckte att GREKLAND var BÄST!!!!!!
Mycket BÄST till och med.
OPA!!!!
Ja, jag satt och danshoppade i soffan OCH KLAPPANDE händerna i takt.
(jag var den enda i sällskapet;)
Med risk för vidare nackskador, men den var så bra!
Dansvänlig, glad, smittande och bra, bra, bra.

Me ALWAYS likey grekland å andra sidan.
Inte alltid som favorit, men för SPRÅKET, grekiska är i mitt tycke världens vackraste språk.
Fastän jag inte fattar ett skit.
Jag har nog varit för hjärntvättad som barn med alla dessa greklandsresor och alla dessa greker och alla dessa Zorbaklubbar...

Greker som drack ouzo, som man själv drack saft.
Och i varje stråf på en sång, OPA!
Och fram med en näsduk och upp och dansa på dansgolvet...
OPA!
Nä, grekland kan aldrig bli fel.
Och inte i meoldifestivalen heller!!!!
Men han vann tyvärr inte.

Belgien kom på andra plats som favorit.
Jag telefonröstade faktiskt på båda!

Och sen var det faktiskt en HEL DEL bra låtar med.
Island, mainstream dansmusik, men bra.
Frankrike, jag bara väntade på att Ricky Martin skulle dyka upp och sjunga med.
Israel.
Albanien, JA jag vet, men jag gillade den gulhåriga blondinen med blöjbyxa.
Turkiet, "Limp B" med turkisk touch.
Danmark, tyckte jag apselut INTE om från början, men den var trallvänlig och växte.

Och jag tyckte faktiskt att vinnaren Tyskland var bra också.
Hon såg ut som en tonårsversion av Dita Von Teese, var en blandning mellan Lily Allen och Björk i rösten, med svenska Idol-Amanda i låtkomposition och rörelser.
Helt ok!!!!

Men grekland var bäst ändå  OPA!

Vi åt mat här, och den verkade vara uppskattad!
Det gick åt, rubbet.
Sen drack vi kaffe och åt rabarberpaj och ÄNDÅ...
Lyckades vi klämma i oss godis också!
Hur är det möjligt kan man ju undra, men det gick ...

Och en vän uttryckte under kvällen:
"Det är ju för fan svenskar inblandade i MINST 1/3 av alla bidrag iår."
Jepp, det var inte klokt.
Många svenskar som skrivit låtar, svenskar som körade, sverige som "producerar ut" tv, Robert Wells och gud vet vad mer.
Ja, många svenskar, men ingen ANNA!

Men JAG överlevde ändå, det var bra och kul ändå.
Och MEST älskar jag min "CO-HOST" vän, "Bernadette".
Hans kommentarer GÖR hela festivalen för mig, han är så elak och KUL.
Och lyssnar man inte så mumlar han ut dom ändå.
ME likey :D
Sätt honom i kommentatorsbåset nästa år SVT, ni kommer inte ångra er!

"Dagens DÅLIGA samvete", måste jag hinna med att skriva om innan jag går ut och motionerar.
(Idag ska jag för övrigt ut och gå TRE MIL med tanke på allt jag tryckte i mig igår ;)
Dagens dåliga samvete fick jag förut när jag såg Morgon-tv med Tilde.
På temat "Röda Korset".

Jag skrev ju häromdagen om att jag slutat ge kläder och "grejer" som jag slutat använda till Röda Korset.
Jag ger numera sådant till Kattloppisen.
Bara för att den där idioten Johan af Donner försnillat en massa cash.
Hm...

Bengt Westerberg satt och berättade lite om hur folk som samlar in pengar har blivit bemötta av "oss givare" och det var folk som minsann slänger glåpord och dylikt till dom insamlande.
Jag har visserligen INTE slängt några glåpord på stan, men väl här på bloggen.
Fy.
Hm...

När dom sedan TOPPADE det hela med att visa en intervju med en kvinna som upplevt inbördeskrig, mördade familjemedlemmar och sedan blivit tvångsgift med en gerillasoldat när hon var tretton.
Hm...
Och tack vare röda Korset hade hon fått hjälp att studera, få bra betyg, bättre för sig och sina barn och nu siktade hon på att bli läkare.
Hm...
Ja, då fick iallafall JAG dåligt samvete att jag skänker mina gamla grejer till BARA KATTER.
Fast dom behöver ju det också.

Men...
Tack vare den lilla intervjun har jag bestämt mig för att ÄNDRA mig till hälften.
Det får bli varannan gång Kattloppisen och varannan gång Röda Korset.
Jag är inte HELT "Svenne-Idiot" bara för att en girig överklasssvindlare snott en massa stålar.
Eller för att Bengt Westerberg får en löjligt hög lön.
Nä, kvinnor och barn i behövande länder behöver också lite avkastning av min konsumtion igen.
Så, jag ber om ursäkt för att jag snöade in på fördomar.
Varannan gång från och med nu.

OPA!!!

Sticka lugnt.






Lägga min röst på Norge?

Idag har jag...
Gjort det fucking vanliga.
Tagit det lugnt.

Eller jag har gått mina 7.5 km och blåste nästan bort på Vibblevägen.
Kallt, behöver man tillägga det?
Fast på hemvägen hade jag ju vinden i ryggen, så det var ju ett litet plus iallafall.
Det gick fort liksom.
Jag var och handlade med mamma, ALLTID en prövning i tålamod.
Men jag överlevde

Jag har målat lite...
Fixat med middag till ikväll, jag får göra TVÅ typer av rätter.
För sambon äter ju inte vad som helst.
Så det blir fisksoppa med baguette och köttfärspiroger med sallad.
Tjohej.

En av mina bästisar var här på en snabbvisit och fika, visade inköp hon gjort.
Vilket fick mig att inse att jag måste till Indiska en sväng igen.
Hon hade köpt en tunika som var SÅ FIN.
Den vill jag också ha.
Härmo, men det får gå...

Förresten var sambon INTE sjuk igår!!!!

Han klarade sig från Stora Städsjukan, eller Mumiesjukan eller vad jag nu kallade det sist när jag slutade skriva, innan jag blev FÖR ELAK.
Nä, så det blev rent och fint.
Och GULLIG som jag är, så påpekade jag nyss:
Jaha, HUR jobbar du nästa vecka då, du har inte fyllt i kalendern.
När ska du städa?
GULLEMIG!!!!
Sambon som är på väldigt gott humör svarade glatt:
"Jag ska fylla i det så fort jag kan!

Nu ska jag snart ge mig i kast med pirogerna här.
Rabarberpajen står på kylning på balkongen.
Grunden till soppan är klar, bara fisk och räkor som ska i.
Bordet dukat.
Men ärligt talat känns det SÅ DÄR att ha en Melodifestivalekväll ikväll.
Vem ska man heja på?
Ja, ja, NÄSTA år så hoppas jag verkligen att vi är med i finalen, annars bojkottar jag hela rasket.

Inte den svenska finalen då, men den stora internationella.

Jag fick ett litet SKOJSIGT sms från Norge, där min kusin undrade vad som hände med Sverige i finalen ikväll...
Och en Smileygubbe på det.
Och sen att jag hade tur att jag hade norrmän i släkten, för då kunde jag ju lägga min röst på Norge istället.
Smileygubbe igen.

Jag har inte svarat på det sms:et...
Jag kommer INTE rösta på Norge! .


Sticka lugnt.






En tanke till en bullrig man med ett stort hjärta...

Idag vill jag sända en tanke till en man som var min läromästare och chef i 3 år och 9 månader...

Idag begravdes Pappa Janos.
1989, på hösten i oktober hade min pappa ringt Janos och frågat om han hade lust att ta sig ann mig som lärling.
Jag hade sommarjobbat som "alltiallo-skitgöra" hos en krukmakeri under sommaren.
Jag hade bestämt mig efter den sommaren:
Jag ville bli keramiker!

Jag frågade om jag kunde få fortsätta som krukmakarlärling, men fick nobben.
Ägaren till krukmakeriet jobbade inte där, utan drev inte bara krukmakeri utan också 2 affärer och hade en keramiker anställd.
Hon ville inte lära upp någon för hon visste inte hur länge hon skulle stanna kvar.
Men "skitgöra-slav" kunde jag få fortsätta som...

Nej tack, sa jag, jag ville mig skapa.

Så hem till pappsen och bad honom uttnyttja sitt nätverk.
Och så hamnade jag på "godkännings" intervju en vecka senare hos Janos på Keramik Hansegården.
Det första han gjorde klart för mig, på svenska med en väldigt stark brytning var:

"Jaaaa, jag hade inte tänka att ta in nån lärling här nu alltså.
Vahettenä, lära upp någon som sedan kommer bli en konkurrent, vet i fan...
(Så såg han lite butter ut)
Vahettenä, ska du bo kvar på Gotland framöver eller så du inte bara sticker mitt i alltihopa?
Du är ju så ung..."

Jag berättade om min TOTALA, traumatiska  FLOPP i Stockholm bara 10 månader tidigare.
Flyttade till stockholm i januari -89, jobbade som barnflicka och hade sökt till Beckmans.
Totalt haveri runt påsken och ville bara hem till Gotland, hemflytt i början av juni.

Jag skulle typ INGENSTANS någonsin mer, förklarade jag.
Jag hade för tid och evighet bestämt mig för att mina fötter var så djupt begravda här i kalkstenen, att jag helst aldrig lämnar Gotland mer.
(Och det har ju faktiskt hållit i sig ;)

"Får jag se på dina händer, håll fram dom!"
Så gjorde jag det och han sa:
"Perfekt, dina händer är stora som DASSLOCK, du blir en bra keramiker!
Du får väl testa i några månader så får vi se om du kan bli nå´t"

Eh, ok, va bra då...

"Vahettenä, kom på måndag 09.00, prick.
Och du, det här är ett djävligt HÅRT jobb, är du beredd på det?"
Visst, sa jag lite nonchanlant, för jag tyckte minsann inte att krukmakeriet jag sommarjobbat på var speciellt hårt...
Det var REJÄL skillnad kan kan säga.
Sommarjobbskrukmakeriet jobbade som ett hobbyföretag.

Detta företag...
Jobbade med passion, året runt överlevnad, utveckling/det gamla och i ett djävla tempo.

Första 2 veckorna fick jag vara med storebror Thomas i företaget, se det övergripande i krukmakeriet och försöka sätta mig in i lite av varje.
Sen var det dags för att börja dreja.
Pappa Janos förklarade att det viktigaste en keramiker måste kunna är att centrera leran.
När det satt ORDENTLIGT, då kunde man göra vad som helst!

"Vahettenä, jag visar dig hur många gånger du än behöver, Thomas med, men du gör INGET annat än centrerar lera tills JAG bestämmer att det är perfekt, ok?"
Ok, sa jag, och tänkte kaxigt:
"Det sätter jag lugnt på några dagar!!

Och tänk så fel jag hade...

Jag satt i en HEL MÅNAD och höll på att bli tokig.
"Gör om, gör om, gör om, gör om..."
Jag grinade, tappade hoppet om att någonsin klara av att centrera och Pappa Janos sa:
VILL du lära dig så fortsätter du, annars lär du dig ALDRIG!
Och så höll det på dag ut och dag in...
Tills den en dag bara satt!
Jag fick BERÖM, en lerig klapp på huvudet och han undrade om det var värt tårarna?
Jepp, det var det verkligen.

Då fick jag fritt välja vad jag ville göra i några dagar, och jag ville dekorera, så då fick jag göra det och sen var det dags för nästa moment i drejningen, "hålet".
Men efter jag lärt mig centrera så gick resten skitsnabbt.

Och sen fick jag börja LÄRA MIG ALLA uppgifter i krukmakeriet.

Det var verkligen 4 år av blod, svett, HÅRT JOBB , skratt, högljuda diskussioner, TEMPRAMENT, svordomar, salami, meningsskiljaktigheter, samförstånd, festande, och en massa massa annat som jag aldrig skulle nämna här .

Jag blev OMFAMNAD av en familj som var hel och halvt ungerska, en svensk mamma, en svensk gubbe på 80 + med snuskhistorier som slog det mesta och en pilsk labrador.
Så lägger vi till ungerska "gästjobbare" drejare och en dekoratör, konstnärer, sommarjobbare, sommarsäljare och gud vet vad mer...
Det var full fart JÄMT.

Jag lärde mig DISIPLIN, finslipa min envishet mot mitt mål, stå ut, stå ut och inte ge upp och jag lärde mig ANSVAR.
Jag fick ansvar, när jag var mogen för det och jag FIXADE ansvaret.
Något jag aldrig fixat i hela mitt liv med undantag från min häst då.

Pappa Janos var en speciell man med ett STORT HJÄRTA och ett häftigt temprament!
Han var stark, bullrig, rolig, jobbig, glad, envis, förbannad, snäll, omtänksam med ett rökskratt och ibland helt hopplös...

Jag kan fortfarande höra honom framför mig när vi satt i drejrummet, radion skvalade, och pratade om livet, nuet, familjen, typ det mesta.
Och jag satt med ryggen emot honom och nästan varje mening började han med sitt signum "vahettenä"...
Vilket var lika med:
Vad heter det...
Hans "Leta-efter-ord-ord".

Jag måste verkligen också tillägga att storebror Thomas var min klippa att luta mig mot i det mesta.
Han var den som var lugn, metodisk och med en ängels tålamod.
Ja, det var tider det.
En tid jag aldrig glömmer och alltid kommer bära med mig så NÄRA och fortfarande levande.
Och nu finns inte den bullriga, leriga bjönen längre.
Ofattbart, för det var som jag skrev till storebror härom kvällen, det känns som igår.
Jag fattar inte att det gått typ 20 år sen jag jobbade där.

Idag var det minnesstund och jag hade, från början bestämt mig för att gå.
Men så kände jag denna veckan att jag orkar bara inte, jag skulle förmodligen börja böla innan jag ens hunnit innanför dörrarna på den där minnesstunden.
Jag orkar inte träffa folk.
Jag är så slut mentalt.
Så skämdes jag, va fan så dåligt att INTE gå...
För gudarna ska veta att jag tänkt så mycket på min tid på Krukis sen jag fick höra att Pappa Janos gått bort.
MASSOR med minnen som bara vällt upp.

Jag ett litet mail till storbror Thomas, förklarade läget och att jag tänkt gå, men att jag är så slut.
Han förstod.
Och hans skrev till mig:
"Du ska veta att pappa älskade dig som en dotter på sitt bakvända, ungerska sätt..."
Wow, det kändes så fint att veta.
Så min tanke är att gå till hans grav och sätta en blomma så fort jag vet vart han ligger.
Och idag har jag tänkt MYCKET på honom, och jag har skapat.
Jag hoppas hans familj fick en fin stund och mindes allt det fina med honom.
Och jag har tänkt mycket på honom och jag har skapat.
Jag hoppas också att han har det bra där han är nu.

Sticka lugnt.












Nagelbitare... Va fan...?

Jag sitter just nu och ser resultatet på omröstningen i delfinalen i Eurovision Songfestival...
Det är en nagelbitare...
Nr. 6 är dom inne på...
Sverige har ÄNNU INTE GÅTT VIDARE...
4 kvar...
Anna MÅSTE väl ändå gå vidare...?
3 kvar...

Jag blundar snart, håller för öronen och ser resultatet imorgon.

2 kvar...
VA FAN?????
1 kvar...
Nä, nu DÖR jag...
Nä...
Herregud...
Vi gick INTE VIDARE!!!!
Det är inte möjligt.

GUD så trist tycker den VÄLDIGT inbitna festival-älskaren...
Jag åker och lönnmördar typ Armeniens bidrag.
Känns som jag kan skippa hela rasket på lördag och göra något annat nu.
Fast det går ju inte heller, vi får ju kompisar hit.
Snopet.
Jag får väl se vem jag ska "heja" på istället...?

Ja, nu till något ELAKT.
Imorgon har sambon STÄDDAG!

GISSA vem som började "känn sig dålli" här ikväll?
Joooo, Mumien såklart.
Ni vet han som alltid blir sjuk 1 gång i månaden, på STÄDDAG och MIRAKULÖST tillfrisknar framåt eftermiddagen efter städdöden lämnat honom.
För DEN gången då.
Jo så att serni...
Jag BER om att han har tillfrisknat redan till imorgonbitti, men det är förmodligen att BE om för mycket.
Jag slutar nu innan jag broderar ut detta FÖR långt, och inte kan sluta

Nu ska jag gå och lägga mig och försöka smälta att vi inte gick vidare i ESC och oroa mig för morgondagen.
Städmorgondagen.
Sticka lugnt.




Hästar...

Ännu en dag med sol, men kallt...
SNÄLLA, säger jag bara, bli varmt någongång...
Min önskan om värme börjar bli lika tjatig som min whiplash.

Jag tog på mig för lite kläder för min motion idag, men jag fick hålla uppe tempot istället för att frysa.
Och då försökte jag hålla farten i BENEN och inte i armarna.
Det funkade någelunda.

Väl hemma duschade jag och tog på mig kjol och linne.
För jag tyckte att det varit skönt på förmiddagen I TRÄDGÅRDEN.
Men när jag var redo för ateljeen, då var det KALLT i trädgården och i ateljeen.
Jag vägrade dock byta till byxor och långärmat.

Det blev en sticketröja på linnet, raggsockor och en halsduk runt halsen!!!
Redo för sommaren, javisst.
Jag kände mig lite som dom på glassbaren igår, våga vägra kylan.
Fast jag har hållit mig mestadels inne.

Så har jag ÄNTLIGEN tagit bort dom få julsaker som jag hade tagit fram i december
Jag fick lite hjälp att röja i vindstrappen och så kunde jag komma upp och lägga ner plinget i sin låda.
OCH plocka fram lite lämpliga leksaker till lilla Sunshine när hon kommer på besök!
Det finns en hel del...
Så när Sunshine lekt klart med det som sonen haft...
Då kan jag skänka det till Katthemmets loppis.

Insåg när jag kom upp på vinden att det ligger en massa skräp som ska slängas.
Tomma kartonger, leksaker som är trasiga, babygrejer som hör ihop med saker som inte finns kvar ännu, m.m
Det ska BORT.
Får be mamma om hjälp någon dag.

Så till något HELT ANNAT...
En sak jag hade bestämt mig för till denna sommar, det var att jag skulle blivit frisk i nacken och åka ut och rida.
Och att sonen och jag skulle göra det ihop.
Nu...
Blir det ju tyvärr inte så, för är det något som kan dra armarna av en, så är det en häst som är en häst.
Grönt gräs, vägra stanna, fel håll, ja ni vet.
Och idag läste jag att dom hade turridning ute i Vamlingbo på Islandshästar.
Jag blev lite ridsjuk, hästsjuk och längtande...
Vamlingbo, underbara omgivningar att få rida i.
TÄNK vad härligt det hade varit att åka dit och få rida.
Ja, jag hoppas den verksamheten finns kvar till nästa år, för DÅ ska jag ta med sonen ut och rida.



Ja, jag blev som sagt lite hästsjuk, sommarlängtan så jag skissade en snabb häst och satte upp den i trappen så att jag ska ska hålla hoppet uppe.

Nu ska jag South Parka grannfrun och lillebror till granntösen.
För det lovade jag ju igår.
Bäst att göra det och maila över, ett löfte är ett löfte...
Nu när jag nu kom så billigt undan
Sticka lungt.






Startar upp!

Startar upp med 8 km alldeles strax.
KEPS PÅ idag.
Hyn har lagt sig från solmissahandeln igår.

Sen...
Ska jag nog ta ut mina akrylfärger i min atelje och SKAPA NÅGOT.
Där är det varmt och gott nu.
Och jag vill vara inne, men ute.
Jag har redan en idé, ansikte i grått, vitt och svart.
Jag ska använda palettkniv och inte pensel.
Får se om det blir DET eller något annat.
OM den blir som jag vill, ska jag ge den till en vän .
Nu, mot Vibbleskogen (vägen).
Sticka lugnt.


Hjälper hellre små katter än människor numera...

Jaha, jag hade det på känn...

Att jag skulle få på "nosen" av granntösen!
Vi satt och såg film här och telefonen ringde.
Det var...
Min söta lilla granntös, sonens vän.

"Hej!
Vet du vad jag sitter och tittar på nu????"

Well...
Låt mig gissa, KAN det vara dig själv som en tecknad figur?

"JA!!!!
Och nu är jag ARG här."


Mhm...
Jag förstod nästan det.
(Help?) 
Alltså det är ju bara på SKOJ gumman!!!!

Men jag hörde på rösten att hon inte var SÅ arg, det var nog mest lite "Show-arg".
Och hon sa skulle bli på NÅGELUNDA bra humör om jag "South Parkade" hennes MAMMA och bror också!
Så då lovade jag att jag skulle göra det, som lite plåster på såren, men det får bli imorgon.
Vilken tur, då kom jag lindrigt undan denna gången.
(Fniss...)

Annars har vi sett film här, "Vägen" med Viggo Mortensen.
Och jag hade skyhöga förväntningar.
Som föll superplatt.
Första hälften var bra, sen gick det utför och blev en förutsägbar "HOLLYWOOD-blä-sörja".
Och slutet...
Ja, det var TÖNTIGARE än töntigast.
Nä, det var INTE en film som berörde mig.
Men första hälften var som sagt GODKÄNT.

Så ser jag nyheterna och om domen mot Johan Donner, han som svindlade Röda Korset och Cancerfonden på 8 miljoner.
Han fick bara fem år och det betyder i realiteten 3 år och 4 månader.
Och advokat Leif Silbersky säger att hans klient är både glad och besviken.
Besviken för att han fick ett "SÅ PASS HÅRT STRAFF..."

Ursäkta...
Jag tror han jublar i smyg, det hade jag gjort om jag fått ett sådant "Kalle Anka-straff"!

Han har missbrukat sin ställning som chef och försnillat 8 miljoner för egen räkning.
Han har skadat Röda Korsets trovärdighet.
Och så kommer han ut efter 3 år och 4 månader om han uppför sig klanderfritt.
Vilket han naturligtvis kommer göra...
Och att det skulle vara ett HÅRT STRAFF för det han har gjort, plus att han haft det trevligt för alla pengar INNAN han åkte dit...

LÄGG AV!!!!
Han kommer undan RÄTT LINDRIGT skulle jag vilja säga.
Han kommer förmodligen hamna på ett "finare" och lugnare fängelse också.
Öppen anstlat kanske?

Själv lämnar jag INGET till Röda Korset av mina färdigutnyttjade prylar eller kläder längre.
Jag lämnar till KATTHEMMET.
För där vet jag att ingen får lön, alla jobbar ideellt, och katterna får det bra.
Så...
Jag hjälper hellre små katter än MÄNNISKOR numera, tack vare Johan Donner.

Och inte ens hjälpte det att BENGT WESTERGREN gick ner 20% av sin lön.
Jag hånskrattade när jag hörde det på nyheterna för några veckor sedan.
Hans lön är ju ändå löjligt HÖG.
Nä, jag har lämnat ganska mycket under åren till Kupan, men som sagt nu går mina saker till Katthemmet.
Sticka lugnt.

P.s. Jag gillar INTE Leif Silbersky heller!
Han är en riktig GOLDDIGGER advokat.
Han tar väl inget fall som inte inte är MEDIALJUS på?
Skitsamma om det är en superförsnillare, mördare, knarklangare, pedofil, pedofil+mördare, han FÖRSVARAR ALLT som har en kamera riktat mot sig D.s









Kidnappad av rika vita?

Dagen har gått och jag med den!

Idag har jag varit ute så mycket att jag fått soleld.
Och knottror i ansiktet PGA av solen.
Inte bra.
Känslan är ju tudelad, HURRA FÖR SOLELD, men inte bra för rosacean.
Jag måste skärpa mig.
AKTA MIG FÖR SOLEN, fram med KEPSEN!!!!

Annars...
Jag har promenerat mycket idag.
Min motionsrunda kortades till 7.5 km.
Och KALLT, kallt, kallt.
Jag hade långärmad tröja, tunn fleece med hög hals och TJOCK FLEECE!
Var det den 26:e maj idag eller?
Termometern visade 12 grader, i solen.
Nice...
Or NOT.

Hem, dusch och fixa med ett sista samtal kring en present och sen promenera iväg igen.
Ner mot hamnen bar det, och där satt folk och snaskade glass:
Jag fattade inte hur dom kunde, det var SUPERKYLIGT.
Men vissa verkar tänka:
Är det den 26:e maj så är det!
Jag tänker:
Kom igen när temperaturen visar minst 20 grader, då ska jag också smaska glass.

EN sak som fick min blick att fastna, och stanna och titta, var DEKORATIONEN utanför den nya glassbaren som Guteglass öppnat brevid Glassmagasinet.

Det skulle föreställa tre glasskulor i en våffla.
Men det såg för det första ut som NÅGOT, någon femteklassare svängt ihop på SLÖJDEN.
Och det såg definitivt inte ut som tre glasskulor i en våffla...
Nä, det såg ut som någon BAJSAT i en våffla!!!!
Mhm, jag tyckte det såg ut som tre väldigt utbajsade "saker".
Och sedan var det målat det i kycklinggult, skogsgrönt och tredje färgen kommer jag inte ihåg...
Men jag tror det var julrött.
Inte så JÄTTEFINT faktiskt.
Undrar vilken konstnär som skapat det där, för våfflan var ju fin.

Jag tänker spontant:
Bort med bajsglassvåfflan och ut med en skylt med en MÅLAD glass i lite mildare färger isåfall, det är mitt tips.
Varsågoda, jag bjuder på det...

Men om vi då skulle hoppa från DERAS dåliga smak, till MIN...

Ibland undrar jag om inte jag blivit kidnappad av rika, vita som liten.
Jag TROR, trots att jag är BLOND och väldigt lik min SLÄKT...
Att jag egentligen är född ZIGENARE!!!!
Ja, det tror jag faktiskt.
Jag är i det närmaste ÖVERTYGAD om det.

Senast IDAG började jag fundera om inte SÅ är faktum.

Jag stod och inventerade i min garderob.
Och tog fram en blus som jag köpt på INDISKA.
Tänkte:
Kanske jag inte ska ha den där blommiga klänningen jag betstämt mig för på dopet ändå.
Jag kanske skulle ha DEN HÄR blusen och någon fin kjol till?
Och så tog jag fram en lite längre, klockad SVART kjol och höll fram mot blusen.
JÄTTEFINT, men lite tråkigt.

Så kollade jag vidare och testade brun kjol...?
Mja.
Vit kjol?
Funkar.
Gräddvit kjol.
NEJ.
Så ser jag mitt NYFÖRVÄRV inför sommaren, en lång, KORNBLÅ klockad kjol med insydda veck och lite spets.
Men DEN kanske skulle passa ihop med blusen, och jag la ihop "de tu" och det blev KÄRLEK !!!
Jag blev stensåld och tänkte GUD så fint det blev ihop.



Och det var då jag tänkte:
Jag är nog fan Zigenare iallafall!
Jag som ÄLSKADE/var Katizi och skulle gifta mig med Kjell Bergqvist.
Som visserligen var Katizis brorsa, men ÄNDÅ .
Nä, jag blev nog kidnappad för jag känner i mitt HJÄRTA att jag skulle passa bättre in med TAMBURINER, dragspel och blommiga kläder.
Finns det förresten HIPPIE-ZIGENARE?
För då är jag nog en kombination av dom båda.
Länge leve snygga kläder i härliga kombinationer!!!
Sticka lugnt.






Kompetens finns...

Vissa mornar bara HATAR jag...

Och idag är en sådan morgon!
Jag har under natten sovit i "min gamla" sovställning, framåtstupa huvudläge och med vänsterarmen under mig dessutom!
Och huvudet åt ett håll och kroppen åt ett annat.
SÅ djävla "Gaaaaaah".
Ja, det innebär .... såklart.
Kan någon binda fast mig på rygg under natten så vore det JÄTTEBRA!

Annars var jag lite konfunderad här igår.
Jag hade fixat med ytterligare en present, förutom doppresenten igår.
Och hade skickat ett meddelande till två av mina vänner.
Jag skickade:
"Hej!
Ring mig SÅ FORT du kan, ang presenten!"
Och ingen ringde.
Jag väntade hela dagen och ingen av dom ringde.
Och jag blev lite småputt...
Och tänkte:
Här ska man FIXA och så behöver man besked, mutter, mutter!!!!

Så när jag skulle gå och lägga mig igår kollade jag mobilen.
Då fick jag se att INGET av mina meddelanden gått iväg, för jag hade INGA PENGAR på mobilen!
Aha...
Då fattade jag TYSTNADEN!
Man kan ju inte höra av sig när man INTE VET att man ska höra av sig.
Och fick dåligt samvete att jag blivit SUR för mig själv här ...
Men det får blir PRIO direkt efter detta inlägg att ringa upp dom.

Så läste jag tidningen idag, att en man brunnit inne för att deltidsbrandkåren i Kräklingbo inte kunde rädda en man för att dom "inte får rökdyka".
Dom är endast TRE personer och då är dom för få för att få rökdyka, fastän dom har kompetensen.
Dom kommer alltså till ett hus som är rökfyllt och inte brinner så fasligt mycket!
Men dom KAN BARA försöka släcka det som brinner STÅ OCH TITTA PÅ eftersom dom är för FÅ!
KUL...
Att försöka göra sitt jobb, men inte kunna rädda liv för att tjänster är indragna av HÖGRE MAKT.
Ja, mannen brann inne och så var det med det!
Hurra för dom som dragit in tjänsterna på deltidsbrandmännen!
Det är väl Gotlands kommum som är arbetsgivare.

Och han som brann inne...
Ja, han var ju ÄNDÅ 85 år, så han skulle väl ÄNDÅ DÖ snart!?
Då gjorde det ju inte SÅ MYCKET.
Och NU var jag IRONISK, så att ingen tror något annat!!!!!!

FY, tur man bor i stan då, för DÄR har dom väl tillräckligt med brandmän som FÅR rökdyka!?
Fast MIG skulle dom förmodligen låta brinna inne, med tanke på allt elakt jag skrivit om dem.
Dom skulle stå här utanför och skrika ut order:

"Rädda kvinnan i 70-års åldern, mannen i 38-års åldern, barnet som är 10!
Men LÄMNA för FAN KVAR den kvinnliga 39-åringen!!!!!"
Let her BURN!
Nä, stackars man, kanske levde han när brandkåren kom till hans hus.
Kanske han hade gått att rädda om deltidsbranmännen FÅTT rökdyka om dom varit tillräckligt många.
Jag tycker det är FRUKTANSVÄRT att kompetensen finns, men inte får utnyttjas, PUNKT!

Så vet jag inte om jag vågar...
Men jag gör det ändå.
Jag gjorde EN South Parkare till igår.
Granntösen!
När jag hade gjort henne som tecknad figur sist, blev hon JÄTTEARG på mig!
Hennes mamma sa visserligen att hon skrattat och tyckt det varit kul när hon sett min "cartoon" av henne.
Men när jag träffade henne på skolan, AOUTCH...
... så sur hon var på mig.

Men sonen ryckte ut till min räddning och sa till henne:
"Men HERREGUD, hon är ju IRONISK, då kan du ju bara tänka dig vad JAG får stå ut med JÄMT!!!
Bloggar och serier och ALLT!!! "
(Oops...
He, he, he...
Jisses då.)

Så fortsatte han:
"Men man VÄNJER sig, det är ju så hon ÄR!!!!"

(Ja, va bra att du vant dig, piju.
Och nu är du är oxå ironisk min lille plutt...
... försökte jag försvara mig i tanken.
Bra, SKYLL på DIN 10-årige son, bara, han försvarar dig ju.)

Ja, moving on...
Nu gjorde jag henne igår och jag hoppas att hon inte mördar mig nu.
Alternativt att hon INTE ser det här.
För hon vet förmodligen inte ens VAD South Park ÄR.
Och ser hon den här tecknade figuren, då tror hon förmodligen att jag HATAR henne och vill göra henne illa!
Vilket jag INTE vill eller gör.
Hon är den sötaste tjejen jag vet, och hon har till och med modellat sjalar och mössor åt mig.
Blir hon inte SÅNGSTJÄRNA så blir hon modell, sanna mina ord.
(Smöra, försvar, smöra, försvar, smöra, försvar ;)
Så med risk för mitt IRONISKA liv...



Granntösen, South Parkad.
Sticka lugnt.








Sista South Parkandet för ikväll...

Sista South Parkandet för ikväll, jag lovar...

Men jag kan inte låta bli att göra RESTEN av familjen här hemma också.
Vi börjar med sonen.
J.R Marsh när han är på dåligt humör...



Och när han är på gott humör...



Och ja...
Sonen var ju och klippte sig, han har kort hår igen.
Så hoppar jag raskt över till den sista familjemedlemen.
Morsan, som får bli "Mammy Marsh"...



Och så Mammy Marsh som liten...



Sååååå söt morsan blev som fjärdeklassare!
Nu ska jag sluta plåga er med detta.
Sticka lugnt.

Denny Marsh!

Naturligtvis var jag tvungen att South Parka SAMBON också!

Och här har jag suttit och skrattat högt för mig själv.
Han blir Denny (hans förnamn passar ju KALAS till hans South Park-karaktär ;) Marsh!
Denny Marsh som liten...



Och Denny Marsh som vuxen...



Jag är typ KUSIN med Stan Marsh har jag bestämt, och sambon är givetvis MIN SAMBO även i South Park...
GUD så roligt!!!!!!
Jag måste genast ge mig i kast med sonen.
Sticka lugnt.

Maddy Cartman?

Maddy Cartman eller Maddy Marsh?
Jag kan inte bestämma mig...
Maddy Marsh tror jag det får bli, för Stan Marsh är ju KLART BÄST, coolast och roligast .
Tycker jag.
Mer South Park Maddy...



Jag med plakat, på mitt allra BÄSTASTE humör!



Och jag, utan plakat på mitt allra bästaste humör .
Sticka lugnt.





Riktiga South Park Madde!

Så NU har jag South Parkat mig rätt!
Nu kommer riktiga South Park Maddy.
Ung South Park Maddy...







Vuxen South Park Maddy...



Hur kul kan man ha det när man har tråkigt?
JÄTTEKUL!
Sticka lugnt.

Så har jag South Parkat mig!!!

Så har jag South Parkat mig också...

Var inne på Facebook och såg att en vän där hade en bild på sig själv där hon såg ut som en karaktär i "South Park"
SÅKLART ville jag också bli en South Parkare!
Jag sökte och fann på South Parks hemsida att man kunde göra en AVATAR av sig själv!
Kanon.
Så nu har jag lekt...



Meeeen nej...
Nu när jag skulle ladda upp en massa roliga bilder så har jag bara lyckats spara den första OCH SÄMSTA.
Fan.
Jag får leka vidare i eftermiddag.
Nu skiner solen, HURRA!
Sticka lugnt.



Väderknarkare!

Jag sitter och ser morgon-tv och meterologen sa nyss att han skulle vilja vara i värmen vid Medelhavet...
Det, vill jag också!!!!!!!
ISKALLT idag igen.
Förlåt, men det blir en Ful-SURGUBBE på det...

Igår mycket trädgårdstid, idag mycket innetid.
FY va trist och så insåg jag dessutom när jag hämtade tidningen att det är tjockjacka som gäller igen.
Dääääääppig värre .
(Ja, jag vet att "deppigt" stavas med E, men det kändes bättre med Ä när det ska vara långt)
Tänk vad mycket TID det går åt att "oja" sig över vädret jämt.
Men det är SÅ VIKTIGT, tycker jag.
Jag är en "Väder-oman", dvs Väderknarkare!

Fast förut, när jag kom in på toan, och såg mig i spegeln så såg jag att jag faktiskt FÅTT FÄRG!
Till min ljuslila sovtröja såg mitt ansikte LJUSBRUNT ut!
Eller mörkare GUL kanske.
MEN ÄNDÅ, det är FÄRG iallafall.
Har fått några rosaceapluppar på hakan pga av mycket utetid igår, men det gör inget.
Hellre utslag när man har FÄRG och dom inte syns så mycket, än när man är KRITVIT och dom LYSER som röda stoppljus.
Madde = sol = mörkt gul = GLADGUBBE på det...
Tjohoo!

Planen för dagen blir inhandel av doppresent, med mamma som shoppingassistent.
Vad jag ska köpa vet jag redan, så det kommer förmodligen gå rätt fort.
Så ska jag lämna tillbaka ett par flipflops och försöka hitta ett par till sonen.
Han har bara ett par svarta gympaskor att knata runt i och när det är varma dagar och han har klagat på att fötterna FLYTER BORT.

Visserligen klagade han OCKSÅ på att "man kan inte spela fotboll i flipflops" men då kontrade Mamma Madde med:
Men HERREGUD, du kan väl BYTA skor om du ska spela fotboll???
Och den late, MEN fotsvettsvarme sonen svarade:
"Men det är ju SÅ JOBBIGT..."
Mmm, men gnäll då inte på varma, svettiga fötter.
Sonen:
Ok, köp!
Så jag ska försöka hitta RÄTT flipflops, för jag har fått FÖRHÅLLNINGSREGLER hur dom ska se ut också.
Så det är inte bara "att köpa" heller .
Men jag ska försöka pricka in sonens önskemål så gott jag kan.
Håll tummarna att jag lyckas.

Nacken hoppar vi över, den är inte värd någon bloggtid idag.
Nu, mot Le dusch.
Sticka lugnt.





"Carried" away...

Och kvällen har naturligtvis spenderats framför tv´n.

Bara YTLIG tv för mig ikväll.
Top Model, NORSKA Hollywoodfruar och inspelningen av "Sex and the city 2".
Och en sak har jag bestämt:
Jag måste gå och se filmen!!!
Jag älskade serien, jag älskade första filmen, jag älskar Carrie och jag bara vet att jag kommer älska film nr 2 oxå.
Det får bli en tjejkväll på bio när den kommer hit.
Jag vill bli "Carried" away .

Jag har virkat lite, men känner mig VÄLDIGT splittrad.
Jag har börjat på en ärtgrön väska till mig själv, modell:
 
Denna...
Som jag precis sålt.
Men jag vill ju även bli klar med den "Skogs-John-Bauer-trollaktiga" ponchon också.
Eftersom jag inte vill virka så mycket nu, så går det ju sakta och jag vill ha BÅDA NU!
Men jag gör lite på båda, och må bästa projekt vinna .

Och nu måste jag faktiskt få SKRYTA REJÄLT...
Jag har komponerat en VÄLDIGT BRA (fantastisk ;) ponchomodell!
 
Jag BOR i min svarta poncho, den är så, skön, värmande, lätt på axlarna och praktisk!!!!

Trodde jag faktiskt inte, om jag ska vara ärlig.
Ponchos är ju inne nu, men KÄNNS som väldigt opraktiska.
Men...
Min modell är så perfekt!
Ja...
Den värmer lagom.
Jag kan göra vad som helst i den för den är lagom längd, inget som är i vägen eller svårt att röra armarna.
Lätt att ta på, bara dra över huvudet.
Jag drar upp den lite och har den som halsvärmare ibland.
Min svarta poncho är mitt BÄSTASTE plagg just nu!
Jag kommer göra fler till mig själv i FINA, speciella garner.
Och jag uppmuntrar mina läsare:
KÖP!
Jag har två stycken, den lila på bilden ovan och en åskblå!
Helt outstanding bra ponchos...
Från henne som har gjort dom OCH använt sin svarta konstant.
I  my poncho!

Nä, det sista KÖP-pinsamma kan ni strunta i, men den är BRA.
Nu ska jag gå och lägga mig och sussa.
Sticka lugnt.


Åh så skönt!

Idag har jag haft en riktig toppendag!

Trots att jag inte gjort ett dugg, bara varit inne eller i trädgården, läst och målat lite.
Och jag har varit SJÄLV!
Sambon har jobbat och morsan har varit på "tjejträff".
Vilket innebär att jag har kunnat vara själv både ute och inne.
MYCKET avkopplande .
Och jag har nog fått lite färg, jag tycker det svider i skinnet.

Ingen värk i nacken, vågar man hoppas att man har lämnat en omotiverat hemsk värk-vecka bakom sig???
Håll tummarna säger jag bara.

Jag kom dessutom på den eminenta idén att sitta ännu bättre i trädgården, jag la TVÅ tjockdynor i stolen, det blev mycket skönt och ingen värk.
Ja, nä, så det har varit en skön och avkopplande dag.
Inget har hänt, men humöret har gått åt rätt håll.
Ingen värk = ingen ångest om framtiden = bra!

Och just nu funderar jag på om jag inte skulle äta lite godis...
I LAGOM MÄNGD så jag inte får sockerbaksmälla imorgon.
Hm...
Jo, det ska jag nog minsann
Jag vill fira och dessutom åt jag inget i helgen.
Återkommer...
Om jag inte faller i koma...
Sticka lugnt.


Rödhårig?

Lunchtime, kaffe och macka.
Ja, är man pensionär så är man!

Annars är det en bra dag värkmässigt så jag försöker ta vara på det faktiskt.
Jag har promenerat och varit och köpt halm till kanien med morsan.
Nu...
Lunchar jag som sagt och ska bara vila.
Detta ska bli en bra vecka har jag bestämt.

Idag var en sådan där UNDERBAR promenad på Hällarna.
Ingen bajslukt från reningsverket bara SKOGSDOFTER.
Jag satte mig på en tuva och pratade med en vän som ringde, och jag passade på och solade en stund.

Så hoppar jag raskt över till mitt hår...
Som jag tonat igen.
Och som vissa av er vet så är jag en rejäl novis i detta ämnet.
Och...
Jag har lärt mig en sak.
Jag har RÖDA PIGMENT i mitt hår, eller i hela mig också förmodligen.

När jag var och klippte mig sitt så säger min frissa till mig:
"Vet du om att du har röda pigment i ditt hår?"

Eh, NEJ, det har jag väl ändå INTE, jag är inte rödhårig, svarade jag.

"Jo, det märks på delen av ditt hår som är tonat, ofta kan dom röda pigmenten komma fram om man färgar eller tonar sitt hår.
OM man har lite röda pigment i håret!"

Ok, jaha, jaja, men det syns väl inte så mycket?

"Jo, nja, det skiftar lite faktiskt", svarade hon.

Hm, MYSKO tänkte jag, att jag har röda pigment som kommer fram när man tonar det lite blond.
Ok...
Fast jag ÄR INTE RÖDHÅRIG!
Tänte jag, som är lite KÄNSLIG för det där med RÖTT HÅR .

Några dagar senare sitter jag mamma och sonen nere på glassbaren och äter glass.
Sonen säger:
"Mamma, vet du att du ser RÖDHÅRIG UT när solen lyser på dig!"

Nä, nu ser du väl ändå fel, säger den KÄNSLIGA.

Min mor säger:
"Nä, det är sant, ditt hår skiftar i rött, vad konstigt, det har jag aldrig sett."
Jag:
(Va, fan...?)
Tystnad.

Och nu när jag skulle tona mitt hår igen, så frågade jag om råd.
Jag fick rådet att ta en toning som skulle vara "Ice-i-ice-i-ice-i-ice-i-blonde".
Då skulle jag slippa bli GUL i håret och förmodligen inte så många röda pigment.
Oki!
Jag köpte den vitaste av blonda jag kunde hitta!
Tonade och...

Jag har blivit Strawberry-blonde!

Jag blev rödblond!
TUR då att jag inte tog den som var mittemellan av dom blonda färgerna, för då hade jag väl blivit morotsröd.
Hm, hm, hm...
Första gången jag tonade håret så tog jag en färg som hette Askblond" och det blev inga röda pigment av den.
Det blev snarare vit/svart/smustig.
Låter inte fint men det var den faktiskt, en mycket BRA färg för mig.
Nu finns inte den kvar i sortimentet, jag måste försöka hitta något annat märke som har den färgen.
För annars blir jag väl bara mer och mer rödhårig ju mer toning det kommer i håret.
Eller?

Jaja, jag blir väl lite mer blond nu när solen bleker och tar bort lite av det RÖDA som blir vitt istället.
Hoppas jag.
2010´s upptäckt:
Jag har röda pigment!
Lustigt att få lära sig det när man är närmare 40.
Sticka lugnt.



Fattig som en kyrkråtta...

Vi kom iväg till Tofta idag, bäst att passa på när man har lite energi .

Vi åkte ut till lilla Sunshine och hennes mamma.
Hade med oss butterkaka och chokladbollar.
Och vi har haft en väldigt lugn, mysig dag i Tofta.
Vi fick till och med en liten stund i solen.

Det som är bra är att min vän har samma soffa som oss, alltså sitter jag mycket bra dessutom.
Ingen risk för nackhaveri.
När vi kom in till stan vid 17.30 så släppte vi av sonen vid fotbollsplanen på hans skola.
Han skulle spela fotboll med sina kompisar...

Jag och sambon åkte till Ica Maxi och köpte FÄRDIGMAT...
För femtielvte gången den här veckan.
Vi är fattiga som kyrkråttor och ändå går vi och slösar pengar som kungar på DYR och omotiverad mat.

Jag har haft en taskig nacke HELA VECKAN, vilket har gjort mig OMOTIVERAD att ens orka göra för mycket...
... mat överhuvudtaget.
Ja, ALLTID något att skylla på när man har en nackskada.
Ont i nacken = kan inte laga mat!

Fast sanningen är:
Ont i nacken = ORKAR inte laga mat OAVSETT!!!

Så vi lyxade till det idag också, vi köpte mat som vi bara behövde slänga fram direkt.
Och som jag sa till sambon:
Vi bara handlar, jag vågar inte ens TITTA på mitt konto!
Det är väl bara en tidsfråga innan man slutar som pajsaren på bilden här nedan ...



Nu ska jag fortsätta slappa och se på tv.
Sticka lugnt.



Jajamensan!

Ok, humöret har stigt något och jag har deppat klart för idag!
Jajamensan!
Familjen peppar och alla har GOTT humör idag.
Nu blir det något FAMILJÄRT.
Sticka lugnt.

Ko i lagugård.

Det regnade när jag vaknade.

Men nu om man tittar ut mot Tofta, ser det ljusare ut.
Vad ska man hitta på idag då?
Jag har en sorgsen känsla i kroppen igen.
Och det har faktiskt med sonen att göra.

Dom senaste veckorna tilbaka när han varit här, har han viskat till mig vid läggdags:
"Jag önskar att vi aldrig åkt till Skara för att det blivit så här med din nacke".
"Varför satte du dig i den där radiobilen"...

När han sa den första gången så brydde jag mig inte särskilt, jag sa:
Ja, men nu gjorde jag det och det är inget jag kan göra ogjort.
Och MENADE DET!!!
Nu, några veckor senare och det börjar bli ett MANTRA som han upprepar vid läggdags och det har börjat äta sig in i kroppen.
Han vill uppenbarligen att jag ska bli "som vanligt" igen, och det...
Vill jag med.

Jag vill vara en skuttande kossa på grönbete, men har blivit en som får stå kvar inne i en mörk ladugård!
Varken JAG eller sonen tycker att det är speciellt kul.

Så läget för början på den här dagen är:
Tappat STING!
Sticka lugnt.


Monstera är död!

Och nu blir det "Hurra-blogg", för MONSTERA har ÄNTLIGEN blivit mördad!

Av mamma, veckans hjälte!!!

Förra eller förrförra året, jag kommer inte riktigt ihåg, skulle jag ner en kväll i tvättstugan och sätta in en tvättmaskin.
Och när jag kommer ner så får jag se DEN STÖRSTA HUS-SPINDELN jag någonsin sett.
Den största spindeln förutom när man går i djurpark typ.
Jag höll på att få en hjärtattack och svimma...

Och snabb som en vessla försvann den in i ett rör som sticker ut ur väggen när jag började skrika som en GALNING!!!!

Och när familjen här hemma hörde min beskrivning av MONSTERSPINDELN var det ingen som trodde mig.
Eftersom jag är spindelrädd trodde väl förmodligen alla att jag överdrev och var hysterisk.
Och jag har mått så dåligt varenda gång jag gått ner i källaren sedan upptäckten av monsterspindeln att det är inte klokt.
Jag har varit livrädd att den ska sitta någonstans och jag ska få den på mig.

Jag har hukat mig varje gång jag skulle passera in genom dörren till tvättstugan för röret där spindeln försvann in, är precis ovanför dörren.
Och jag har misstänkt att spindeln hade sitt HEM där.

Jag döpte spindeln till MONSTERA och kände, eftersom den var så djävla stor, att det var en HON och att hon bara kläcker ur sig "kull" efter "kull" med små spindlar i vårat hus...
RYS!


Ok...
Så här har jag då gått i min egen mardröm med en jättespindel i källaren som ingen trott på.
Men häromkvällen så kommer jag ner i källaren och VEM FAN sitter inte på väggen, brevid källarfönstret om inte MONSTERA!
Och så så fort jag tänt lampan reagerade hon blixtsnabbt och försökte fly, in i sitt rörhål.
Men då kommer sonen utanför källarfönstret och knackar.
Spindeln stannar till och jag gör "Schhhhh" tecknet till sonen och vinkar att han ska komma in och ner i källaren.
Som värsta INDIANEN som spejar på sitt byte.

När jag hör sonen komma in så säger jag halvhögt:
Ta med mormor och SMYG NER TYST!

Spindeln satt stilla och jag höll faktiskt på att smälla av när jag verkligen studerade den!
Om jag tyckte den var stor första gången, var det GIGANTISK nu.



Sonen kom ner före mamma och när jag visade honom spindeln så sa han:
"Fy fan, ÅH fy fan, fy fan, fy fan, åh fy fan..."

Så hämtade han farsans gamla krycka som stod i ett hörn och JAG viskade:
(precis som om spindeln nu kunde höra och förstå vad jag sa)
Döda den, döda den...
Och sonen sa:
"Fy fan mamma, fy fan..."

Och så kom mamma ner och tittade på den, tyckte att den var STOR och att vi var hysteriska och...
Hon tog en en tidning och spindeln sprang...
Och mamma bara...

Så var MONSTERA DÖD!!!!!!!!!!

Med en tidning, förstår ni KRASH-ANDET?
Shit och tror ni inte att jag var tvungen att mäta den.

Monstera hade en kropp som var 6 cm och benen var lika långa.
Det var en omkrets på 12 cm!
Jag höll på och tappa hakan och kroppen var 1,5 cm bred.
Fattar ni hur stor den var då?
Jag har då aldrig sett en större spindel utanför "Glas-&-bur" någonsin.
Kroppen var grotesk.
Och jag undrar vad det var för sort?

Fast nu är vi ÄNTLIGEN av med den och mamma är som vanligt spindlarnas största skräck och den bästa spindelmördaren ever!
Hon bara SMOCKAR på och så är spindlarna i spindelhimlen!
Och jag...
HITTADE INTE PÅ om Monstera och fick en liten upprättelse för min "hysteria" .
Sticka lugnt.

Klar!

En rosa väska klar!
Betald och leverad.







Den har ju typ tagit mig en hel månad nästan.
Men vilar man sin nacke så gör man, då är det ju bra att det tagit en månad.
Fast INTE om jag skulle se produktionsmässigt förstås.
Men så får jag ju inte se det nu liksom.
Nä, jag får se det som att jag ska vara glad att jag kan göra lite iallafall...
Suck...

Och så har jag ju startat upp en poncho, med betoningen på startat upp, den är ju typ bara några rader.
Och så den lilla lila väskan som bara blev halvfärdig.
Maj´s skörd av hantverk...
Blev inte mycket.
Men jag vilar ...

Annars så är jag rätt besviken på vädret.
När jag skulle ut och gå förut så trodde jag att det skulle vara VARMT.
Men det var det ju inte!
Tur som var så tog jag med mig både en tunn fleece och vindjacka, men det var KNAPPT så det räckte.
Det blåste motvind på hemvägen och den var kall.
Jag hade inte ont i nacken när jag gick hemifrån men i och med att det var för kallt...
Har jag haft ont i nacken hela dagen.
Jag har försökt sitta lite i solen men det har varit för kallt även i trädgården .
Djävla skitdag, jag hade sett fram emot VARMT, trädgård och inte ont.
MEN...( en djävla massa men...)
Jag har ju haft två dagar innan så jag ska väl inte klaga egentligen.

GUD vad jag tappat stinget bara några timmar.
Så, jag slutar nu.
Återkommer om Monstera lite senare, jag orkar inte ens skriva mer nu...
Sticka lugnt.

Gräsklipparmannen!

Sol och värme idag igen...
Det blir ytterligare en dag i trädgården och vila.

Jag kom upp här klockan 07.00 och ca fem minuter senare hör jag att en granne, någonstans längre bort i kvarteret börjar klippa gräsmattan!
Klockan 07.00!!!
GUD så taskigt för dom som bor granne med den grannen.
För min egen del är det knappast aldrig någon fara, jag är ju alltid uppe med tuppen.

Men för dom som INTE är det, kanske har jobbat hela veckan och sett fram emot en sovmorgon så här på en lördag.
Dom blev förmodligen inte så glada.
Hade jag varit morgontrött, bott granne med den gräsklippande grannen...
Då vet förmodligen DOM FLESTA vad jag hade gjort...
Jag hade blivit vansinnig och skällt ut den gräsklippande grannen efter konstens alla regler .
Tur för den morgonpigge gräsklipparmarodören att vi inte bor grannar,  och att jag är så himla morgonpigg .
Fast ska jag vara ärlig så tycker jag faktiskt att det är rejäl brist på respekt att göra så.
JAG om någon, förstår om man vill vara effektiv och snabbt vill bli klar med sina tråkiga sysslor för att kunna njuta av sin lediga dag, men före 10 på en helg...
På bekostnad av sina grannar som kanske VILL SOVA LÄNGE...
Då gör man inget som bullrar eller låter, som kan störa folk som bor granne, tycker jag iallafall.
Så det så.

I tidningen idag:
Ingen fortsättning för "S.O.S Gute"!
TACK och lov, säger jag.

Jag hade inte orkat med en säsong till med omkringlallande brandmän och vissa ambulanspersoner som ÖVAR, fikar, badar, äter, repilerar, åker på falsklarm, badbaljor, ridning OCH gud vet mer...
Och helst skulle vilja ha SJÄLVPORTRÄTT på sig själva istället för action.

Nu strandade det tydligen vid att ambulansen hoppade av (BRA!) och att brandisarna ville ha MER SJÄLVPORTRÄTT på sig själva.
Dom har fått så det räcker tycker jag.
Och det tyckte tydligen Kanal 5 också.
OCH...
Kom nu ihåg att jag tyckte första säsongen av S.O.S Gute var jättekul och pinsamt, charmigt underhållande!!!!!
Andra säsongen var dock JÄTTEPINSAM och en upprepning av första.
Och vissa av brandisarna verkade direkt...
Lite korkade, självgoda och mediakåta.  (förlåt ;)
KLOKT beslut av Kanal 5 att byta till västkusten.
Nu ska jag ut och motionera och sedan kommer jag tillbaka och bloggar om MONSTERA!!!!
Sticka lugnt.


Samlar på leverfläckar...

Idag har jag varit hela dagen i trädgården...

Eller först blev det Vibble-rundan och idag, var tyvärr Hällarna ingen höjdare.
Vissa dagar, när dom " bränner bajs, eller vad dom nu gör på reningsverket...
Då luktar det inte gott alltså.

Och står luften stilla, då ligger det över HELA Hällarna, Vibble och på vägen fram och tillbaka.
Vid Bilcity försvinner den alltid, men det betyder att det luktade hela promenaden.
Synd, för då kunde man liksom inte ens njuta av fågelkvittret, man bara tänkte på bajslukten.
Men...
Motion fick jag iallafall .

Sen, efter duschen då har jag bara varit i trädgården, under ett parasoll och vilat hela dagen.
Med lite gästspel ute i solen för att få lite sol på benen och armarna.
Och själv tyckte jag minsann att jag fått FÄRG.
Lite lätt brun.

Nyss satt jag här i soffan och sträckte på armarna och sa till sambon:
"Kolla, jag tycker jag fått jättemycket färg idag!"
Sambon tittar och säger helt iskallt:
"Tycker du?" och såg SKEPTISK ut!
WTF!!!!?

Och det säger han till tjejen som är uppvuxen i en släkt där vi hellre SAMLAR PÅ LEVERFLÄCKAR än något annat i hela världen.

Vi skulle gladeligen DÖ i hudcancer, framför någon annan dödlig sjukdom liksom.
Han säger det till en kvinna som har rosacea som inte KAN samla på leverfläckar lika mycket som resten av släkten längre.
(Visserligen har jag så det räcker, MEN ÄNDÅ....)
Han säger det till en kvinna som har whiplash.

VARFÖR inte DÖDA mig direkt, undrar jag...?
Snyft.
Men jag var KRITVIT i morse och nu är jag iallafall lite mer åt det GULA HÅLLET på armar och ben, så det så!

Men som sagt, idag har jag bara suttit i en stol och vilat.
En av mina bästisar kom hit och tog en fika, en kusin dök upp och snickesnackade lite.
Sambon (den elakingen ;) åkte iväg och handlade, och sen...
PREMIÄRGRILLADE vi i VÅR trädgård !
Vi har ju grillat en gång med Nybyggarna i Björkis, men idag satt vi i vår varma berså och åt grillat!
Så härligt.





Och sonen ville ha efterrätt och grillade marschmallows.



Precis innan vi skulle äta så spelade sonen fotboll...
Och CRASH, boom, klirr så hade han skickat sin fotboll rakt igenom fönstret på garaget.


Sen höll han sig till mindre bollar och spelade boccia .
Det har varit en underbar dag i solen, trädgården och värmen.
Det finns hopp om livet...
Sticka lugnt.


Stafva Gård och annat smått & gott...

Vilken underbar dag jag har haft idag...

Å vilket väder!!!!
Vilken värme.
Jag börjar med en övning som jag gjort idag.
Jag har nämligen övat mig i att ha BH, min sportbh då alltså.
Och det har gått...
Sådär.
Efter att ha övat mig hela dagen kan jag konstatera att än så länge så ska jag bara ha det "till fint" och kortare stunder.
För det gör faktiskt ont om jag har det för länge.

Efter att ha varit bh-lös i 9 månader med värk och nackskada, trodde jag att jag kanske inbillat mig med att jag får ont.
Men det har jag inte.
Det har inte hjälpt jättemycket med mental pepping att "Det gör inte ont med bh, du inbillar dig, det gör inte ont med bh, du inbillar dig..."
MEN...
Jag blev inte trött i nacken av bh´n förrens på eftermiddagen, så då ska jag välja mina "bh-stunder" än sålänge.
Intressant va?

Och nu till min dag...
Min bästis hämtade mig vid 10-tiden och vi åkte ut till Stafva Gård!



Vi skulle vara lite smakråd åt hennes man, som jobbar där, skulle man kunna säga...

Å vilket ställe, jag har aldrig varit där, det var jättefint!
Så blev jag bjuden på deras egentillverkade ost och köttbullar.
Och jag kan säga att en av ostarna var RENT SUVERÄN!!!!
Den smakade som en möglig version av havartiost, en riktig smaksensation.
Om min pappa hade levt hade han förmodligen dött av lycka om han hade smakat den där osten.
Jag gjorde det nästan.

Tyvärr så vågade jag inte äta för mycket, för jag antog att det var mycket salt i.
Men gott som fan var det!

Och stackars lilla Sunshine som var med...
Hon satt i min famn i en av sofforna när jag testade ostarna.
När jag började prata med det stackars lilla barnet efter att ha smockat i mig den mest LUKTIGA osten, höll hon på att smälla av förmodligen.
Jag luktade antagligen inte TÅRTKALAS i andedräkten, och hon rynkade ihop hela ansiktet när jag pratade med henne.
Men efter en stund vande hon sig tydligen, då kunde jag prata UTAN att hon reagerade.

När vi var färdiga med det vi skulle göra och matat lilla Sunshine så gick jag, min bästis och lilla Sunshine runt och tittade på gården, i solen och värmen.
Och jag fotade lite omgivning...



En ko!








Det var magiskt Bondgårds-vackert!
Och det blir inte mitt sista besök om jag säger så.
Vi var där i fem timmar och det kändes som det bara sa SWISCH.

Väl hemma igen så ville jag gå och hämta metallbyglarna som kommit från Panduro.
Jag frågade om inte sonen ville gå med som packåsna och bli MUTAD med GLASS som tack för bärhjälp.
Han var naturligtvis på och vi traskade iväg.
Det blev en vända på Öster för lite inköp.
Så gick vi till Panduroaffären och hämtade byglarna.



Dom var JÄTTEFINA och precis perfekt längd på länkhandtaget.

Så nu behöver jag bara göra en likadan lila väska, fast i lite större version.
Det ska jag nog kunna fixa om jag räknar om mönstret.
Sen gick vi ner till glassbaren på Stora Torget och satte oss i solen och snaskade glass.
Och sonen sa:
"Va mysigt vi har det mamma..."
Å jag kan bara hålla med.

När jag kom hem höll BH´n på att ta livet av min nacke!
Men av med den så lättade den något.
Nu är den ännu mindre, men känns...

Så till DET VÄRSTA på hela dagen!!!!
Och detta är nästan värre än att svära i kyrkan skulle jag vilja påstå.
Eller nackvärk för den delen.
Håll i er...

Jag och sonen kom hem här vid 16.45.
Jag gjorde lite kaffe och gick ut i trädgården.
Tänkte:
Vi måste ju bara grilla idag alltså!!!!
Vi har inte grillat en enda gång denna vår, för det varit så kallt, idag = sommar = grilla!
Och så frågar jag sonen om vi skulle grilla korv, bara för att förenkla kvällsmaten JÄTTEMYCKET.
Korv med bröd och annat snask på!
Visst, sonen var mycket på.

Och mamma med, FÖRST.

Men SAMBON...
Han skulle se på HOCKEY!!!!
What?
Ursäkta?

Joho förstår ni, för nu är det minsann HOCKEY-VM och då skulle han FÖRST se match och sedan grilla isåfall!
Jamen då blir det ju försent, hallå...?
Här har vi suttit inne i MÅNADER med skitväder, snö och "Fan och hans mormor".
Och sen när vi ÄNTLIGEN får toppenväder, då ska han ligga inne och se på HOCKEY!!!
Jag höll på att smälla av!
Du skojar?
Nä, det gjorde han verkligen inte, hockey före grilla!

Och hör och häpna, när jag går ner till morsan och säger att sambon inte vill grilla för att det är Sverige - ? då...
Vill inte heller HON GRILLA!!!!!!!!!!!!!!!!!
QUE?
Har ni blivit galna?
Väljer ni hockey framför grilla i sommarvärme?
Jajamensan, det gjorde dom!

Så det blev liksom ingen grillning, för hockeyn var viktigare.
Jag...
Tycker att dom är helt djävla knäppa i huvudet!
Så jag var glad att jag haft en underbar dag med mycket utetid, trevliga upplevelser och sällskap.
Jag är rätt nöjd ändå
Sticka lugnt.

P.s. Vi behövde handla till grillningen, hade vi inte behövt det...
Då hade jag och sonen grillat själva! D.s.













Idag har jag stått...

Idag har jag stått nästan hela dagen...

Och för en gångsskull värker benen MER än nacken.
Det är ju lite OSKÖN omväxling .
Och BRA att nacken inte alltid är värst.

Och jag börjar med kvällen för att sen hoppa till eftermiddagen.

Ikväll har vi varit på "Cabaret" i Säveskolans aula och tittat på alla barnen i sonens skola.
Det var uppträdanden av olika de slag.
Och olika kvalitét skulle jag också vilja säga.
Det var BARN som uppträdde, låt oss stanna vid det.
Så förstår ni nog vad jag menar med det hoppas jag.
Jag vågar INTE skriva mer om det, för jag har ingen aning om VEM som läser.

Men jag kan ju säga, trots att jag inte såg sista delen av showen, att sonens tjejkompis VAR BÄST!
Hon är helt fenomenal den ungen på att sjunga tonsäkert, vackert och BRA!!!!
10 år och hanterar röst, mick och scen som om hon aldrig gjort annat.
Jag blir inte förvånad om hon dyker upp i Idol, Melodifestivalen eller som CAROLAS röstefterträdare i framtiden.
Observera RÖSTEFTERTRÄDARE, inte Carola i övrigt.
Nä, hon är suverän och så har hon utstrålning också.
En stjärna, hon ÄR en "Superstargirl"


(gammal fin repris-bild idag ;)

Och jag...
Jag fick stå under Cabaren för stolarna i aulan, dom är hårdare än sten.
Jag satt mindre än en halv sekund på en stol, sen ställde jag mig direkt.
Det sköt upp i nacken och jag ville inte att det skulle stanna där, så det fanns inget annat val än att stå.
Jag ställde mig längst bak i aulan.

Och så kom några äldre killar insläntrandes.
Killar i 6:an kanske eller "storasyskon" till några av dom som uppträdde.
Dom höll på och lajade runt, pratade högt och skrattade.

Och då...
Kom TANT-Madeleine fram.
Jag började med ett:
Schhhhhhh.
Och tittade strängt på dom.

Dom sket fullständigt i mig.
Och fortsatte med sitt chatter och började ruska stången som jag lutade mig mot.
Då väste TANT-Madde:
Ge fan i det där och håll TYST!!!

Dom bara fortsatte skita i mig och inte förrens en av skolans personal sa till dom la dom av, och försvann.
LIGISTER tänkte jag, BERGIS skolans tuffis-värstingar.
USCH och blä, noll vuxenrespekt.
Måtte inte sonen bli en sådan stöddpropp och 6:a ligist!

Men det kan han kanske bli, pga av sin mor, dvs mig.
Jag förstör honom.
Förmodligen.
Iallafall ger jag honom STORA psykiska HÅR-PROBLEM.
Så hoppar jag raskt till eftermiddagen då.
Då jag också stod och gick.
Sonen skulle gå och klippa sig idag.
Och jag...

Ville INTE att han skulle gå och klippa sig!

Han var SÅ fin i håret nu, och hade fått lite längre "Dandyhår" och hans fina lockar hade växt fram.

När sonen var liten och hade sitt LÅNGA superlockiga hår, så höll jag andan varje gång han skulle till frissan.
Jag var livrädd att han skulle vilja klippa av sitt underbara hår, eller att hans pappa skulle göra det.
Alltså skötte JAG frissatiderna.
Och ibland fick han faktiskt för sig att han ville klippa av sig allt, men ändrade sig alltid när det väl kom till kritan.
Och jag fick nästan MAGSÅR varje gång

Och när sonen fick löss i sitt LÅNGA superlockiga hår, och pappan tyckte att vi skulle raka av alltihopa, så satt jag i TIMMAR och plockade ägg och gnetter med luskam.
Det var värt slitet och mödan BÅDA gångerna han fick löss.
Men när sonen var liten höll jag faktiskt masken, jag lät INTE mina åsikter påverka sonen.
Jag bestämde håret sålänge HAN inte var medveten om det, sen fick han bestämma.

Och sedan kom han hem från en resa för ca 2 år sedan och ALLT hår var bortklippt.
Då fick jag faktiskt en chock, på riktigt, men visade inte det såklart för sonen.
Och sonen var inte nöjd DEN gången, men sen har han vant sig, och TRIVS BÄST i kort hår.

Men nu...

Har jag så OPEDAGOGISKT börjar SÄGA att jag tycker långt och halvlångt hår är snyggt på killar.
Och på sonen.
Å vad FIN han är i sitt hår när det blir lite längre, och KAN du inte ha jättelångt hår igen, TÄNK va många TJEJER du skulle få om du hade långt hår...

Och han retas nåt så in i bomben tillbaka.

Igår så var han beredd på att låta bli att gå och klippa sig idag, och ett halvår framöver...
Om han fick alla glassarna vi hade kvar i frysen!
Jag tror dock inte hans FAR hade uppskattat det MUTFÖRSÖKET så...
Han fick gå och klippa sig idag.
Men jag tjatade på honom in i det sista.

Och han satt och hånflinade åt mig, visade HELA HÅRSVALLET som rakades av i tussar och jag...
GRÄT innombords.
Suck, min Rock-Prins blev en Sportfrilla-   !
Jag skriver inte det sista ordet, men ni kanske kan gissa det
(Jag har blivit så försiktig;)

HAN var supernöjd, och jag sa till frissan att hon kunde göra en peruk till behövade av resterna.
Hon som är så älskad av mig för att hon klipper mitt hår så bra...
Blir liksom lite hatad när hon klipper sonen.
Stackars henne, fast hon retar mig faktiskt TILLSAMMANS med sonen, så SÅ synd är det inte om henne.
Ja, ja, hårtraumat är över för den här gången och sonen är lika stilig korthårig som långhårig.

Och jag är dödstrött.
Over and out.
Sticka lugnt.










Bur låst ändå!

Och vem har låst buren då, tror ni...?
Jo, jag såklart!
Nä, jag vågade inte chansa, så nu är det hänglås på boet och cykellås i luckan framme.
Ifall att liksom.
Jag vill inte heller att han ska försvinna.

Och Leo han sitter och blundar och myser i halvskugga.
Han tycker nog det är underbart .

Själv har jag gjort min lilla Vibble-runda och gör nu en limpa i bakmaskinen.
Ätit en frysen korintkaka för att...
För att bara .
Snart kommer jag tillbaka och bloggar om HÅR!
Sticka lugnt.


Leo ute!

Leo blev utplacerad i sin nya lyxiga bur klockan 07.58 
Och det är en succé för våran lilla älskling!



Han har varit ute i en timme nu och han skuttar runt som en galning, och sniffar lite på marken emellanåt.
Happy rabbit, skulle jag vilja beskriva det som



Mhm, mitt hö och vatten...
Finfint.



Och sonen var väldigt nojig inför utflyttandet.

"Men NEJ mamma, flytta inte ut honom nu, det är ju dåligt väder!"
Det är ju bara dimma, klart han kan vara ute nu.
"Amen då måste vi låsa in honom!!!
Tänk om någon kommer och tar honom, eller släpper ut honom."
Jag är hemma, jag har koll, vi behöver inte låsa.
"Jo, vi måste sätta på hänglås och mitt cykellås."
Nej...

Och så fortsatte det, han är livrädd att någon ska släppa ut kaninen, precis som dom där vi hittade i vår trädgård förra våren.
Ja, det är säkert inte omöjligt att någon idiot får för sig att göra något dumt, men ska vi bort låser vi, är vi hemma är det NOG ingen fara.
Och händer det kaninen något blir jag FÖRMODLIGEN mördad för min slarvighet.

Så hoppar jag raskt över till måndagen, när sonen kom.

När han kom in genom ytterdörren så ser han direkt...
Ett par nya skor, kilklacks espandrillos!
"Vems är dom där", säger han och pekar på skorna.
Dom är mina, hurså?
"Snyyyyyygga mamma!"
Och så nickade han gillande, och såg ut som en NÖJD MAFFIOSO.
Vilken tur att min lille FASHONISTA gillade mitt val av sommarsko.
Blir så jobbigt när man har FEL kläder och skor.
Man är så...
Ute då .

Nu ska jag ut och gå, det har varit väldigt dåligt på den fronten dom senaste dagarna.
Och tyvärr, tyvärr har jag värk idag.
Det bränner i hela nacken.
Jag hoppas att det lättar med lite blod i musklerna.
Håll tummarna.
Sticka lugnt.

Takås...

Under takåsarna i Paris...

Jag formilgen DÖR av dyrkan  när jag ser "Modehuset Chanel".
Chanels syateljée ligger högst upp i ett skruttigt hus, under takåsarna, med utsikt över hela Paris.
Det är lite halvchavigt, slitet och förmodligen kokande hett en sommardag, iskallt på vintern och SÅ PITTORESKT.
Som en klichée, fast på riktigt!!!!

Jag blir så sotis på alla "Madamerna" som får jobba ihjäl sig, springa benen av sig upp och ner i trånga trappor.
Och får skrota vackra arbeten, sprätta och sy om en djäkla massa.
Sotis på att få sitta i samma rum som stroppige Karl.
Fast JAG hade förmodligen bett han fara och flyga om JAG hade jobbat där.
Fast då hade jag förmodligen inte FÅTT jobba där

Och så fick man se Madame Pouzieux (75+++++++ typ) som satt i ett becksvart hus, mitt i natten med endast en arbetslampa tänd.

Och jobbade med att sy fast stenar (såg det ut som)  på kavajmanchetter för glatta livet.
När filmaren frågade om hon aldrig sov, så svarade hon:
"Tja, jag sover väl ca 2 timmar per natt..."
DET är passion och att brinna för sitt yrke det!!!

Och tjejerna som satt och tokbroderade spets och paljetter till en brudklänning för hand.
På rad i obekväm ställning och sedan även broderade i SITT EGET HÅR bara för att lämna ett "signum" i spetsen.
Undrar vad Karl säger om det?

Brukar hända mig också ibland, fast OAVSIKTLIGT, att ett hårstrå blir INVIRKAD eller instickat i mina alster.
Men jag brukar försöka dra bort det mesta, det känns lite ÄCKLIGT ändå.
Eller äckligt och äckligt men...
Där är jag inte riktigt på samma våglängd som brodöserna, att JAG VILL lämna mitt avtryck i mitt alster.
Virkar och stickar jag i VITT är jag extra noga och försiktig och sätter faktiskt upp håret när jag jobbar, för i vitt garn ser man HÅR .
 
Och nu är det bara ett program kvar, själva modevisningen.
Fast jag hade HELLRE sett TUSEN program till från syateljéen, jag tycker det är så... så... så...
Underbart, BÄTTRE än en bal på slottet!

Nu ska jag gå och lägga mig och börja på en ny bok, "Presidentens Hustru".
Den har jag lånat på bibblan och hört och läst så mycket om, den har blivit väldigt hyllad och omskriven.
Dags att krypa till kojs och se om det stämmer.
Sticka lugnt.

Ny bur!

Och idag har det sagt SWISCH...
Dagen har bara flygit iväg och inga sorger i hjärtat, snarare tvärtom!
Det har varit en mycket BRA dag.

Och vi börjar med den nya, stora nyheten...
Sonen har fått en ny bur till Leo, av farfar!
Och vilken LYX-BUR sen!!!





Kolla...
Det är en bur med bo och och lucka så man kan öppna och göra rent.
Det är en lucka med handtag i andra änden också så att man kan krypa ner i buren.
Stora bärhandtag.
Tror ni vi blev glada och tacksamma?
Jo, det kan man nog skriva upp att vi blev!
Vi får hitta på något bra och ge till farfar i present, det är han verkligen värd!

Så nu har vi en klok bur som Leo kan vara ute i hela dagarna, med LÅS, så vi kan låsa buren om vi sticker iväg och lämnar honom ute.
SÅ BRA och så SNÄLLT!
Farfar, han är en riktig GULDFARFAR!!!!

På förmiddagen idag, har jag lite mail att skicka.
Jag hade pyssel med det nästan hela morgonen, fram till 12, jag höll på i 3½ timme för jag behövde fota lite och få till rätt "bilder" här hemma.
Så det tog ganska mycket tid och förmiddagen bara flög iväg.

Sen var det dusch och iväg och hämtade sonen på skolan.
Shopping på ÖB med "Mamma assistenten" och sen hem.
Så fick jag FINBESÖK!!!
Lilla Sunshine kom!
Och hon lyfter verkligen ALLT!

Jag blir på så gott humör, och efter min SUPERDEPP här i söndags och måndags, så var Solstrålebesök PERFEKT tajmat!

Mamma-Sunshine stack iväg på ett litet möte, och jag och sonen letade fram så många baby-barnvänliga leksaker och böcker vi bara kunde hitta.
Nu ska hon få sin egen leklåda som vi bara kan plocka fram när hon kommer.

Och det som är mycket bra med Sunshine är att hon kryper nu, så det blir nästan inget bärande.
Inte så mycket påfrestning på nacken alltså .
Enda gången jag var tvungen att bära var när sonens farfar kom.
Då var jag ju tvungen att gå ut på gården och ta med Sunshine, kunde ju inte lämna henne själv inne direkt ...

Men det var faktiskt det hela, och det var bara en kort stund, alltså gick det bra, och jag fick inte ont.
Hon är ju å andra sidan lätt som en fjäder.
Ja, så kom Mamma-Sunshine tillbaka och vi fikade med kaffe och glass!

Nu har vi käkat, jag sitter framför dumburken och vilar.
Så...
Det har varit en HIMLA bra dag och dom jobbiga dagarna är bakom mig, för den här gången.
DJÄVLA tjat om den här nacken, men den TAR MYCKET TID i mitt liv...
Tyvärr.

Så såg jag nyheterna och fick ett lätt illamående...
En hisskorg med två män hade släppt från en kranbil och störtat 100 meter!
Fy fan.
Dom tvärdog såklart, och själv kände jag faktiskt ett SUG av obehag i magen bara av att höra nyheten.
Fruktansvärt och stackars män, vilken död, USCH!!!!!

Jag får faktiskt lite tvångstankar så här i vuxen ålder, varje gång jag går in i en hiss, att den ska släppa i vajern och störta till botten på huset när man åker.
Ryyys...
När jag jobbade på Korpen och skulle hämta matvagnen, hade jag efter ett tag väldiga problem med att åka med i hissen tillsammans med vagnen.
En arbetskompis till mig skrämde upp mig och sa att den ena hissen var dålig, och efter ett tag stängdes hissen faktiskt av också.
Så kom "hiss-fixar-gubbarna" och kontrollerade hissen, meckade lite, och sa att det inte var något fel på den.

Jag...
Var redan uppskrämd, och trodde inte på gamla skruttiga hiss-fixar-gubbar, så den vänstra hissen undvek jag.

Men matvagnen var man ju tvungen att köra upp och den vägde typ ETT TON.
Och tillslut blev det så att jag körde in vagnen i hissen, tryckte på uppknappen och satte järnet upp för trapporna och mötte hissen där den kom upp.
Jag fixade inte att åka samtidigt som matvagnen, för jag var helt övertygad om att den skulle störta om jag åkte med.
Nog skulle jag fixa ett fall ner till källaren, men jag såg framför mig att jag fick hela matvagnen över mig också...
Och blev MOSAD!

Mhm...
Hissen på Korpen har fortfarande INTE störtat ner i källaren med matvagnen.
Men jag satte mig i en radiobil på Skara, och så gick det som det gick.
Det som kändes SÅ SÄKERT, för det var på marken ...
Ja, ja, man kanske skulle försöka VÄLJA BORT några nojor men...
Det är svårt alltså.

Nu hoppar jag från ruskigheter och in i "Modehuset Chanel"!
Jag måste se hur det går med bröllopsklänningar och annat rysch-pysch.
Sticka lugnt.




Snart läggdags...

Så har den här dagen gått...
Snart läggdags tack och lov!

Och det HAR VÄNT, tack ock lov igen!
Jag har tagit det lugnt hela dagen, sedan jag kom hem.
Sonen lekte med sina vänner och dom skötte sig själva.

En av mina bästisar ringde mig och det var DÄR allt vände tror jag.
Hon kunde dra sin skit, jag min och så kunde vi SKRATTA åt varandras ELÄNDE IHOP!
Fy fan så skönt...
Sen stack sambon och sonen iväg på "Killkväll" och jag blev kvar själv här hemma.
Men det kändes helt ok, jag kände mig ju inte ledsen eller deppig längre.

Sen har jag suttit här och kollat på tv, nu väntar jag på att killarna ska komma hem och sedan ska jag gå och lägga mig.
Imorgon får jag väl analysera läget då
Sticka lugnt.


Inte ett smack blev...

Inte ett smack blev...

Just det ja, samtal med läkaren som var inplanerat, som jag helt glömt idag.
Och läkaren sa:
"Tid hos mig klockan 11.30"
Idag, undrade Vraket Madde?
"Ja, din sjukskrivning går ju ut idag och vi måste träffas och prata om läget!"
Ok, svarade Vraket Madde.

Det var bara att göra sig ordning och så kom sonen.
Och JAG försökte vara UPPÅT och "hejsan-hejsan".
Kramade sonen och utan att han ens sett på mig sa han:
"Har du gråtit?"
Vraket:
Eh, nej hurså?
"Du kramas som om du gråtit!"
Och så tittade han på mig...
"Du HAR gråtit!"
Vraket:
Jo, men det var igår, IDAG är det bättre.
"Ok, bra."

Och jag sa det hela med den mattaste rösten i världen.
Han verkar till och med kunna känna på mina kramar att jag är deppig.
Ja, men imorgon blir det bättre...
Sa hon som INTE direkt lever på hoppet

Så var det dags för El Doktore.
Jag drog väl mitt, om att det blivit bättre och bättre, men att jag hade en rejäl OND dag igår.
Och att jag blivit rejält TRÖTT idag.
Och så tog jag frågan:
Ska jag ställa in mig på att leva så här resten av livet?

NEJ, sa doktor Martin och så drog han en hel harang med saker om "djävligt långsinta nerver" och sa sen:
Du har gjort bort dig mitt i ditt tillfrisknade, men nu blir du ju bättre och bättre, inte sant???
Jo, men igår och idag har jag verkligen tappat sugen!

Så undersökte och fixade han och så...
Bestämde han att sjukskrivningen skulle fortsätta!

"Har DU någon åsikt", frågade han?
Nä, jag gör som du tycker och bestämmer nu, sa Vraket.
Idag är en dålig dag att fråga mig vad jag tycker.
Hade du frågat mig i lördags hade det varit full fart till jobbet, idag vill jag bara "get lost" typ!
FNYS, kom det från läkaren.
"Du måste jobba med din framåtanda och bli lite långsammare."
Vraket:
Bli en snigel då typ, jag hatar sniglar...
"Snigel låter bra,  kör på det."
Vraket:
SUCK!!!!!!!

Ja, så så blev det med det...
Och jag måste få upp GLÄDJEN igen.

Sen gick jag direkt till jobbet och gav chefen sjukskrivningen.
Pratade och man känner sig så utanför igen.
Jag går dit, helt slut idag, berättar läget, och oroar mig för att jag ska få sparken.
Vilket jag naturligtvis inte får men ni fattar nog känslan ändå...
När man gått hemma så djävla länge som jag har gjort så...
Finns oron ändå.

Och så sitter jag och är så hängig och trött och berättar för min chef att jag FAKTISKT blir bättre, att jag vilat mycket, men just nu har det varit två tuffa dagar.
Jag känner mig FÖGA ÖVERTYGANDE kan jag säga!!!!!
Jag hade velat gå dit pigg och käck.
Men "käck" har lämnat kroppen tillfälligt.
Ja, ja, bra snack iallafall med chefen, och sedan promenerade jag hem.

Nu är jag hemma och har ätit en macka till lunch, nu ska jag dricka lite kaffe också.
Sticka lugnt.







Efter regn...

Efter regn kommer sol...
Heter det ju...

Och solen skiner ju ute idag.

Men inte inom mig, kan jag säga.

Igår grinade jag MEST hela dagen och höll väl i princip ihop bara till, från och under Sanda-besöket.
Och det var ju trevligt och mysigt att träffa Nybyggarna, men jag var inte på topp om jag säger så.
Jag försökte vara normal, men kände egentligen att jag bara ville gå ut i skogen och hitta en håla där jag kunde stanna för gott.

Värken var FRUKTANSVÄRD hela dagen.
Och följdaktligen började jag storgrina när jag kom hem från landet, under kvällen och när jag la mig på spikmattan vid 21.30.
Det är liksom ingen idé att kämpa emot, för då blir ångesten faktiskt VÄRRE.
Gråter man blir man lite distraherad från värken och ångesten försvinner.

MEN...
Så vaknar MAN idag, och är SÅ UTMATTAD av gråt och skitdag igår...
Och känner sig så eländig så det är inte klokt!!!!
Ser ut som sju svåra år (inte en ovanlighet det heller numera)

Jag har ont i huvudet, har två badbollar runt ögonen, VÄRK I HELA kroppen, mår illa.
Ja, BAKSMÄLLAN av en GRÅT-DAG är lika illa som att överdosera socker för mig.
Nä, jag känner mig sjuk, rakt av, jättesjuk!

Nacken har dock tagit ett steg tillbaka så det är bara lite BRÄNN, den ligger lite och lurar bara...
Vill säkert dra igång, men jag ska inte göra ett smack idag så den ska hållas kort.
Så DET är ju BRA, men resten av mig mår skit.
Nu ska jag ta en dusch, för sonen kommer om en timme.
Och jag får försöka skärpa upp humöret, ta alvedon och hoppas att det går över tills imorgon.
Och det gör det förmodligen.
Kanske till och med till eftermiddagen, om jag jobbar på det.
Och det ska jag väl försöka...
Återkommer.


Sticka lugnt.






ONT!

Idag har jag ont!
Jätteont.

Och då dimper man ner i riktig SORG igen.
För det gör ont, för att man bara inte ORKAR vissa saker, för att man bara hatar, för att jag bara vill ge upp ALLT!
Och imorgon är det doktor-samtal och jag bara hatar det också!
Hålla på så här som en djävla sjukling, och inte kunna ta i och göra vad fan man vill!

Idag är en riktig skitdag.
Jag har tappat sugen och det måste man väl få göra det också ibland...
Jag känner verkligen FUCK OF till ALLT.
Jag är så djävla trött.
Jag blir galen och vansinnig.
Jag bara orkar inte mer.

Men jag har gjort rabarberpaj och ska ut till Nybyggarna i Björkis.
Jag hoppas det kan få upp humöret något.
Sticka lugnt.



Vad hände?

Just nu undrar jag:
Vad hände med HÖGSOMMARVÄRMEN????

Idag har det iallafall varit VÄRMEREKORD!
Jesus, så HÄRLIGT
Jag började dagen med att vara ute lite i trädgården och i min bod.
Så åkte jag och mamma och handlade och jag var på vippen att bli IRRITERAD som fan på henne.
Jag hatar verkligen när hon gör hela affären uppmärksammad på att jag är "handikappad"!
För det gör hon och jag blir galen, innombords...

Men så kom vi hem och packade upp.
Jag ringde till min kusin och kollade läget, om vi skulle åka ut och hälsa på dom, men dom skulle in till stan.
Mamma och jag kände bara:
Vi måste hitta på något, solen skiner, det var STEKHETT, ingen av oss ville vara hemma...
För vi är ju typ jämt hemma .

Vi bestämde oss för att göra stan!
Vi glassade runt och hamnade SÅKLART på Bageriet och tog varsinn fika!
Vi hade riktigt mysigt, trevligt och satt och spanade på folk  !
Och så varmt det var!
När det var moln framför solen var det behagligt.
När solen kom fram var det UGNSVÄRME-VARNING!

Men ändå härligt, SOMMAR!!!!

Hade velat haft kjol, men benen...
Är ju så KRITVITA så det är hemskt!
Jag ska gå och köpa mig brun-utan-sol kräm och börja smörja, så man får lite färg!
Eftersom jag inte kan sola dom, och vara direkt i solen så brukar jag köra med "B-U-S" för att få färg snabbt på benen.
Dags att införskaffa det!

Så promenerade vi hem, och när vi kom hem, kvistade jag över till grannen.
Ville se deras nya hankanin, som är rödaktig lejonhuvad-nånting, JÄTTEFIN!!!!!
Ja, blir det "ninisar" som ser ut som honom, DÅ ska vi ha en hona.
Leo får bli "knippsad" och få en kompis i buren.

Så satt jag och min grannfrugan där och snickesnackade i värmen.
Men efter ett tag så bara vände det, och det blev kallare och kallare...
Det gick från jättevarmt till iskallt!?
Och när jag tillslut reste mig för att gå hem, då fick jag springa hem för så kallt var det.

Det hade tappat från över 20 grader till TIO på nolltid.
Hm...
Ryssvärmen kom och pös fortare än man hann vänja sig.
TYVÄRR .

Men det har trots allt varit en MYSIGT och fin dag ändå.

Jag har köpt mig ett par öronhängen som ser ut som ett par gamla LJUSMANCHETTER med fuskblommor på, som min mormor och mamma brukade ha.
Och nu sitter jag mätt och glad framför dumburken.
Dricker kaffe och ser på Merlin.
Nacken har legat och lurat idag, jag känner av den men inte värre än så.
Den STICKER lite skulle man kunna säga.

Nu, ska jag avsluta en väska som mamma ska ha, och ge bort i present.
Sticka lugnt.


John Bauer-troll, mörk skog, gammal gran och mossa!

Vilken dag och vilken kväll...

Balkongdörrar och fönster står på VID GAVEL och det är inte en vindpust!
Helt underbart.
Och ljust.
Man kan bli lycklig för mindre liksom .
Jag har NÄSTAN helt glömt bort sniglarna och fukten på förmiddagen .

Det har blivit lite ut och in i trådgården efter jag skrev förut, det har ju varit så varmt, att soffan kändes inte helt ok, trots mitt handikapp ...

Så har jag börjat på en poncho i det nya garnet, men FAN så trögt det gick!!!!
Ett mönster jag själv komponerat, busenkelt, blev trögstartat för att jag var tvungen att räkna om.
Det nya garnet var mycket smalare än det gamla, så det var prov med olika virknålar för att komma rätt.
Det brukar stå angivet på garnlappen, men så icke i detta fallet, det stod bara för stickning.
Så jag fick börja om FEM ggr.

För...
Varje gång jag TRODDE att jag räknat rätt, blev det för litet ändå.
Och så fick jag repa upp och börja om.
OCH...
Så är det ett uppblandat ullgarn, så det trasslar till sig!
Jag hatar mohair och tuffsig ull.
Så det var "snipp-snipp" med saxen lite då och då när tålamodet tröt.

Tillslut blev det rätt, och då gjorde jag tre varv och sen la jag den i en påse...
Och fortsatte med den rosa väskan som ska bli klar först.

Fast jag tror att detta kommer bli en poncho som man/jag måste ha långärmat när man har på sig.
JUST för att det är ull.
Jag är allergisk mot STICKIGT mot huden, så det är INTE "linne och poncho" som gäller för mig kan jag säga, när jag kommer använda denna.
En senkväll-och höstponcho får det bli.
Men färgerna är UNDERBARA
Lite dovare än vad jag trodde från början.
Jag ser John Bauer-TROLL, mörk skog, gammal gran och MOSSA!
Så fint.
Me like mutcho!

Nu har jag en lite paus för att vila nacken.
Ingen värk, men jag vill INTE trigga igång något, så jag pausar.
Så HÄR sitter jag nu i soffan och slappar...



Njuter av att dagen varit underbar och VÄRKFRI och...
Att jag fått toppa det hela med lite virkning.
Sticka lugnt.

När jag bakar...

När jag bakar korintkakor blir jag lika förvånad varje gång.

För i receptet står det att man ska få ut 50 kakor av degen.
JAG har dock aldrig fått ut mer än 15 kakor NÅN ENDA GÅNG!
Och då kan jag faktiskt med gott samvete IDAG säga att jag tog inte en smula av degen.
Så jag har inte smocksat i mig deg, och sen blir det inga kakor
(Fast jag tog en kaka till kaffet nyss ;)

Trots det så blir det bara 15 kakor????

Och jag gör ju inga bautakakor heller, utan en lagom storlek, kanske som 2-2½ femkronor.
Mycket mysko och jag undrar om inte tryckfelsnisse har varit i farten i min upplaga av "Sju sorters kakor"?
För det blir aldrig så många kakor som står angivet.
Såvida man inte ska göra kakor som är en lillfingernagel stora?
Ja, något fel är det iallafall...

Och idag blev dom dessutom INTE GODA!
Jag körde mitt osaltade smör och det ska det inte vara.
Det ska vara saltat smör, då blir dom inte så FADDA i smaken.
Idag smakade dom...
Mjöl, fett och korinter.
Usch.

När jag nu gjorde mig till och allt, så jag skulle ha att bjuda på lite hembakt när man får besök, så blev det inte bra.
Att notera till nästa bak:
Köp hem normalsaltat smör!

Nu har jag precis ätit, har inte hunnit innan, dricker kaffe och bloggar.

Jag var i tygaffären och hon hade DEN PERFEKTA väskbygeln!
Jag beställde hem två till att börja med, för att testa.
Denna var dock lite större än den jag behöver till min lila väska.
Väskan är 10 cm och bygeln var 12 men...
Jag har ju redan varit inne på att jag måste strunta i den lila väskan, så det gör jag nu.
Och börjar om på en som är lite större.

Sambon har shoppat garn till mig idag.
Fame Trend.
MYCKET härligt, melerat garn.
Dock SOCKGARN egentligen så det är inte halsduksmaterial, men jag ska göra en poncho till mig själv.
I grönt såklart .



Skogsgrönt, gulgrönt, mörkgrönt, grått, gråsvart och lite orange!
Blir den bra är den min, blir den FUL då säljer jag den

Nu blir det sofftid, vila och lite virkning.
Sticka lugnt.


Gula och fula sniggels!

Appropå mitt förra inlägg så fick jag ett mail där det stod:

"Du glömde att dom har sina hus på eller i närheten av "Fjuttrillen" eller "Stockholmsudden" (och det sista ska då såklart stå för SUDRET) och att dom har svindyra jeans med hippa hål i, som fanns där när dom köpte dom.
Och att Fårö är ute."
Ja, dom där STOCKHOLMARNA dom kan man nog brodera ut om i evigheter faktiskt .

Idag har jag kört min rutin, 8 km .
Det var SKÖNT att det var varmt ute, MEN...
Gud så fuktigt!
Jag kan ju inte gå snabbt längre pga av nacken så jag går i promenadtakt, kanske lite snabbare.
Men jag var BLÖT ändå.
Svettig.
Hm...

Ja, jag vill ju inte klaga nu, men det är väldigt fuktigt...
Och när det är så fuktigt som det är nu så kommer det VÄRSTA jag vet FRAM/ut.
Eller nummer TVÅ av "Det värsta jag vet", nummer att är spindlar och nummer två är:
SNIGLAR!
 
Dom är överallt just nu.
Och som sagt, jag hatar dom!!!
Och jag lyckades faktiskt idag med att INTE trampa ihjäl någon på min promenad.
Alltid något...

Men det är MÅNGA, gula och fula sniggels med hus ute och spatserar på gator och grusvägar...
STICK är mitt råd!
Snälla?
Ni är så slemmiga och USCH-iga,  jag vill så gärna ha ett snigelförbud nu så här i snigeltider.
Jag bara VÄNTAR på spindelinvasionen, dom lär väl bli många dom också iår.
Uuhä...
Slut på gnällrutan.

Min nacke har faktiskt varit bra i två dagar på raken nu.
Så djäkla skönt.
Jag har haft två dagar där jag känt mig HELT NORMAL.
Jag är tacksam för det och hoppas det håller i sig.

Nu ska jag gå över till Tyglagret och se vad hon hittat för metallbygel till lilla väskan.
Jag ska nog göra korintkakor.
Och jag ska virka lite :D
Sticka lugnt.


Stockholmssnaran...

Vissa dagar är bara söndagar...

Och IDAG är faktiskt en riktig söndag.
Jag har ägnat mig åt lite virkning och sett en MATINÉFILM!
Håll i er nu, mossigare än mossigast, jag såg "Mordet på Orientexpressen".
Såååååååååååååååå dålig.
Så jättedålig.

Tänk att man såg den som barn och tyckte den var JÄTTESPÄNNANDE!
Dom spelade över och spelade så dåligt, att det var skämmigt.

Mamma däremot såg "Soraya M" idag.
När jag kom ner för att hämta filmen när den skulle tillbaka till macken frågade jag vad hon tyckte.
Med darrig röst OCH TÅRAR i ögonen sa min mamma:

"Ja, mycket film har jag sett i mina da´r, men den här tog priset.
Det här var nog bland det råaste och värsta jag sett i hela mitt liv!
Fy fan, men den var bra."

Ja, så man kan väl säga att även min mamma tyckte den var bra.
Men frukansvärd.
Se den!

Ikväll så ska vi iväg till våra vänner, dom ville ha lite sällskap och vi har inget för oss så vi strålar väl samman och har lite trevligt.

Annars så har jag undersökt "en del saker" förra och denna veckan.
Jag har bestämt mig för något, och idag berättat för sambon.
Kör på, sa han...
Så då gör jag det.
Men han kommer nog få ångra en och annan REPLIK han hävde ur sig idag
Är man en gammal häst som jag, så lär jag komma ihåg det...
Saker som han har tänkt på, men aldrig sagt.
FAST det hedrar ju honom i och för sig, men...
Nu VET jag ju om att han har TÄNKT vissa saker!

Kryptiskt...

Annars märks det att STAN och landet är invaderat av FASTLÄNNINGAR med sommarhus, föräldrar som bor här eller hyrd stuga eller nå´t...

För på MACKEN kryllar det av Audisar, stadsjeepar, Bmw´s, och fina volvosar...
Stockholmsmän/killar dyker upp med scarvs av större modell...


Mindre, smalare modell...
Och med den KÄCKA "Stockholmssnaran" som en pikant liten detalj...



Halsduk lite NONCHIGT på-slängd:



Det bara SKRIKER "Stockholms-PRETTO-snubbe"!

Förlåt mina fördomar, men jag ser dom überalles nu...
Lägger dom dessutom på en FISKARTRÖJA och ett par gummistövlar, alternativt grova Timberland boots, så är det bara lite för mycket för mig för då blir det:

"Stockholms-PRETTO-snubbe-LEKER-LANDET"!!!!

Ja, som sagt det kryllar av dom, man känner igen en LANTLIG och avslappnad fastlännig på 100 mils avstånd, och jag tycker dom ser så "GULLIGA" ut.
Tredagars skäggstubb och ska försöka se lite "lantliga, avslappnad ut" och stinker svindyr PARFYM...
Stockholmare med sommarhus... 
Sticka lugnt.






Etna Fjattna Gökur!

Idag ringde telefonen klockan 07.50 och väckte mig!

Det var sonen, han skulle komma omedelbums komma och hämta sina fotbollsprylar!
Va?
NU?
Men det är väl inte förrens i eftermiddag som ni ska spela Kvartersligan?
"Nä, det är klockan nie."
Jaha, skönhetssömnen avbruten och "upp & hoppa" .
Och så kom han hit i ett flygande fläng och vi fick leta runt hela huset efter fotbollsprylar!

Och så for han iväg igen och jag ville bara att han skulle stanna kvar.
Jag har ett OTROLIGT "Sonen-behov" just nu.
Jag vill att han ska vara här och inte där.
Hm.

Ja, sen var det frukost, som jag delat upp i två delar idag.
Tidig med fika och yogurt och sen med en macka 2 ½ timmar senare, med KALLT KAFFE.
Ja, ja, det funkar det med...

Så har jag suttit och läst lite mönster, varit på nätet och letat.
Pratat med min bästis på telefon och agerat "Etna Fjattna Gökur" eller vad VULKANEN på Island nu heter...?
Dvs jag har spytt ASKA ett helt telefonsamtal och är på väg att få ett utbrott.
Men min bästis tyckte att jag bara skulle hålla mig till att spy ut aska.
Jag ska försöka att bara göra det, men jag har nått en viss KOKPUNKT i ett visst ämne.

Det har ösregnat, med det är varmt.
Jag har öppnat en massa fönster och ändå känns inte en vidpust.
Jag har liksom INGEN plan för dagen alls, men det lutar lite åt handarbete faktiskt.
Som sagt ingen plan och hjärnan känns TOM efter utbrottet nyss.

Jag känner att jag har lite Doris/Guldfisk varning...

Sticka lugnt.



Soraya M.

Jag skulle vilja skriva en hel UPPSATS här på bloggen om filmen jag sett ikväll.

Jag hyrde "Soraya M" och det var nog bland den värsta film jag sett.



Jag var påväg att kasta filmfodralet på tv´n flera gånger så arg och frustrerad blev jag.
Jag satt och svor och hoppade upp och ner i soffan för mig själv...
Ett stycke kvinnohistoria i nutid(1986) i Iran.
Jag uppmanar ALLA som läser detta, att se filmen.

Jag kan säga att jag har sett en del "pang-pang-nu-dödar-jag-med-kulspruta-bomber-granater-FILM" ni fattar vad jag menar "á la Rambo" typ...

Men jag har ALDRIG sett något ÄCKLIGARE, mer vidrigt och realistiskt än STENINGEN av kvinnan i den här filmen!
Aldrig!
Och jag har gråtit ikväll IGEN.

Mina spontana ord som kom till mig var:
Fest...
Småpojkarna plockade sten till festen.
Männen gör sig fina för festen.
Och kvinnorna sörjde på festen.

Ja, mycket ONDSKA kan göras i VÅR guds namn.
Och mycket ondska kan göras i Allah´s namn.
Ondska kan göras i många gudars namn.

Många onda människor finns det, och dom gör vad som helst och gömmer sig bakom SIN GUD för att NÅ SITT MÅL.
Se filmen, den är viktig.
Bra, hemsk och viktig!

Min nackvärk försvann faktiskt här under kvällen, men halvvägs in i filmen vart jag så arg och ledsen att värken sa bara POFF och så satt den där i nacken igen.
Hm...
Ja, men nu har den klingat av igen, och jag ska gå och lägga mig.
Jag var jättetrött när jag började se filmen, men blev så uppjagad i filmen så tröttheten försvann.

Jag ska gå och lägga mig med känslan...
Att jag är tacksam för väldigt mycket!
Sticka lugnt.




Shopping = döden!

Idag har jag varit på stan...

I jakt på framförallt en kofta alternativt bolero.
Det var UR-JOBBIGT!
Av och på med kläder, var lika med döden för nacken!
Men tyvärr så måste jag prova för att veta, jag kan inte bara köpa på mig 20 st och gå hem och prova.

Jag betade mig igenom diverse affärer och slutade på Lindex.

Där...
Var det SÅ MYCKET nytt och snyggt så jag skulle LÄTT kunna ha köpt upp hela affären.
Men jag provade mig inte igenom mer än TVÅ saker där, för nacken var totalt kaputt!
Fast jag ska dit på fredag igen...
Inte för att prova mig igenom hela affären utan dom hade även ett stort urval av boleros och koftor.
Jag ska ta med mig mamma och mina klänningar och kolla så att jag får rätt färg till rätt klänning!

Och bärhjälp...

På Indiska fanns det dessutom ÄNNU mera snygga kläder!
Jag fick till och med prova saker som dom fortfarande hade på lagret, som en av tjejerna plockade fram och visade mig.
Jag höll på och DÖ när jag satte på mig en tajt, lång, solklänning med indiskt och afrikanskt mönster på...
Alltså den var så snygg så det var kriminellt!
Satt som en SMÄCK gjorde den också.
Den...
Kanske jag ska ÖNSKA MIG när det är "Morsdag" eller nå´t  ?

Så blev det en fika med leverpastejmacka på Märta´s med en vän.
Och lite skvaller och mys i solen.
Jag slog ihjäl rätt många timmar på stan, och kom hem HELT SLUT.
Men det måste ju vara nå´n sådan dag också.
Jag tar det ju faktiskt lugnt nästan jämnt.

Så nu sitter jag här och vilar bort lite smärta.
Det går inge vidare faktiskt, men jag vet att värken är borta tills imorgon.

Jag var även inne i två resterande tygaffärer här i Visby, i jakt på metallbygel till lilla aftonväskan.
Kammade NOLL även denna gång!
Det är helt enkelt inte MODERNT längre.
Men jag skulle vilja säga ÄNNU...
För jag brukar ju alltid ligga i framkant, jag har bara inte fattat det förrens nu .

Det slutade med att jag gick in på "Present & Pyssel" (Panduro) och beställde hem dom metallbyglarna som dom har att erbjuda, och ska se om jag kan anpassa någon annan väska efter dom måtten.
Dvs, jag börjar om.

Och när jag var påväg hem...
Då ringer telefonen, det var ägaren på Tyglagret.
Hon hade hittat EN metallbygel med måttet 9 cm (min väska är på 10 cm) men det går nog förmodligen att fixa till kanske.
Jag ska gå dit på fredag och se om jag vill att hon ska beställa hem den.
Håll tummarna.

I övrigt ska jag, när jag är i Hemse någon gång, kolla deras tygaffärer också.
Kan ju kanske ha tur, även om det är omodernt.
Jag gör det modernt igen, BASTA!
Sticka lugnt.

P.s. Vad VARMT det har varit idag... :D.s.







Mönsterletning...

Idag har det blivit mycket data-tid, ALLT för att spara nacken.

Nacken har liksom inte blommat ut, men legat och lurat.
Alltså har jag tagit det lugnt.
Jag har ägnat mig åt mönsterletning .
Å det får mig på som bekant på GOTT HUMÖR och tiden bara swischar iväg.

Så har jag haft balkongdörren öppen och sprungit ut och in i eftermiddagssolen!
DET VAR SÅ SKÖNT för omväxlingsskull.
Satte mig och fikade i solen och då kom min bästis med man och lilla Sunshine!
Och den lilla solstrålen har lärt sig att KRYPA!
Nu var det fart vill jag lova...

Och jag kom på allt som INTE ÄR BARNSÄKRAT!

Stäng dörrarna till trappuppgången!
Stäng dörren till balkongen!
Oops, där stack det upp en spik på tröskeln ja...

Det märks att hemmet inte är barnsäkrat längre, men jag kände nog direkt att min "AKTA-RADAR" slog på omedelbart.
Konstigt...
Ja, jag kommer bli som min moster, vilja bädda in barnet i bubbelplast.
Konstigt det med, för jag brukar inte vara så hynsig med barn, jag är mer åt hållet:
LÅT dom ramla så mycket som möjligt, då lär dom sig!
Men med ungen som är mer bestämd och kavat än Pippi & Kajsa Kavat ihop...
DÅ blir jag jättefjompig.

Jag får morska till mig.
Om barnets mamma är cool, då kanske inte JAG ska hålla på !

Ja, och jag fick lite pussar också!
Det bästa som finns och hon luktar SÅ GOTT, så mycket BEBIS-GODIS!
Mmmm, jag blir verkligen peppad av dessa små besök!

Imorgon ska jag gå lite på stan.
Sambon vill förmodligen ha STÄDRO så jag får pysa ut en sväng!
Men det har jag fakiskt lust med, KANSKE jag tar en sväng till jobbet.
Jag har inte riktigt bestämt mig ännu, jag får se, men stan blir det iallafall.
Och jag ska försöka hitta en bolero som jag ska ha när vi ska på dop i juni.
Klänningen är redan klar, det får bli den prickiga som jag köpte på Indiska med mamma för någon vecka sedan.

Men jag behöver en fin, enfärgad kofta eller bolero till.
I gräddvitt så det matchar prickarna.
Och så ska jag kolla på DOPPRESENT när jag ändå är i farten!
Så är man klar med det också liksom.

Så, nu blir det en stunds virkning...
Det är JAG VÄRD efter att ha varit så duktig idag .
Sticka lugnt.

Och att vara anti...

Och "att vara anti" kom av sig på två sekunder!

Nu är jag inte anti igen!
Jag gick in och kollade "Erica Laurell´s" blogg...
Och hittade detta, som gjorde mig på VÄLDIGT gott humör.





Ja, ÅTERIGEN mormorsrutan!

Jag har en korgstol i sovrummet som saknar dyna just nu.
Eller jag har kudden/dynan, men inte något kuddvar.
Jag har inte hittat något som passat mig!
Men VIPS, jag kollar en blogg och...
SÅKLART!!!!

Jag ska göra små fina rutor och sy en sittdyna!
 
SÅ bra idé så det är inte klokt!
Att jag inte kommit på det själv.
Men skit samma, jag blev på gott humör och jag har ett litet projekt som jag kan pyssla med då och då.
En ruta hit och en ruta dit...
Sticka lugnt.

Anti...

Kom upp tidigt idag, för jag la mig tidigt igår!

Och gav mig av på promenad ut i solen, hade inte tänkt det egentligen idag, men det var/är ju sol så det är bäst att passa på.
Men GUD SÅ KALLT!
Solen värmer, men nordanviden är iskall!
Man likson ömsom frös och svettades.

När man kom i lä vid några träd var det ljuvligt skönt, men när man gick...
ISVINDAR.
Usch, jag tycker ännu det känns öken, utan värmen .

Annars har jag inte kommit så långt här idag.
Jag kom hem, tog en dusch, pratat i telefon med en arbetskompis, satt igång bakmaskinen och nu landade jag i soffan.
Jag har lite stickvärk i nacken, men inte farligt egentligen.
Fast det är nog mitt mens-humör som påverkar, jag är inte på topp liksom och då...
Går det ut i nacken.

Vet inte riktigt vad jag ska ta mig för för jag känner mig bara sur.
Jag har inte lust med något.
Så då gör jag väl inte något då.



Nä, jag får väl bara försöka hitta humöret igen.
Och återkomma med något SKOJ.
Sticka lugnt.






Nähepp...

Nähepp...

Det går inge vidare här...
Med metallbygel letandet i den storleken jag vill ha.
Jag kommer NOG få skrota hela projektet med den lilla aftonväskan och börja om på en lite större.



En likadan, med samma färger...
Men köpa en metallbygel FÖRST från Panduro, och anpassa storleken på väskan efter bygeln.
Men ÅH så söt den här hade blivit!
Kan ju bli så att jag har tur och kan göra klart den, men inte troligt.
Alltså tänker jag inte en sy in tyget i väskan ännu, ifall att.
Jag får avvakta.

Det som inte heller var så kul var att MITT FAVORIT GARN, Mohair Lux, har slutat tillverkas.
WTF?

Jag hittade nämligen fyra skogsgröna nystan i garnfacket för Mohair Lux, och undrade om det fanns fler på lagret, som inte var så tilltuffsade.
"Nej, fick jag till svar, det är dom sista tyvärr, dom har slutat tillverka den garnsorten helt!"

ÅH nej, det är ju mitt favoritgarn, och så många sjalar som jag gjort och sålt i det där garnet!!!!
Det är lagom tjockt, man kan göra både omsvepande sjalar ELLER halssjalar och det är inte tungt, vackert melerat, MJUKT, "hårar" inte och hållbart som fan!
Jag har haft min sjal i TVÅ ÅR, och nu börjar den bli skabbig!

Jag köpte dom sista 4 skogsgröna TILL MIG SJÄLV.
Dom ska jag lägga undan tills jag kan sticka igen, och göra NÅGOT VACKERT till mig själv, som ska vara en finsjal...
Inte slit-&-släng sjal!
Jag funderade på att köpa fyra i en del av dom färgerna som fanns kvar, men det blev inget idag...
Det var inte direkt mina favoritfärger.
Men kanske någon annans, jag kan ju inte alltid göra i MIN SMAK, men det blir ju det rätt ofta.
Å det säljer ju ;D

Jag har fyra nystan av det cerise-lila-gula kvar sen i somras här hemma.
Men dom tänker jag OCKSÅ spara till mig själv.
Det är också en favoritfärg.
Jag ska se vad hon här mittemot har kvar för färger och köpa upp om hon har dom "bästbästaste" färgerna kvar.
Nä, jag blev SÅ besviken att hela garnsorten inte finns längre.
Sticka lugnt.





Metallbyglarnas Sherlock Holmes!

Idag är jag pigg igen !

Jag kom upp här som en ny människa och fixade iväg sonen till skolan.
Och kände att veckan varit FÖR KORT med sonen.
Men det är bara att bita ihop och längta till nästa vecka.

Promenad blev det idag också, jag fixade mina 8 km och känner mig mycket nöjd.
Minus vädret då förstås...
Det blir ju inte direkt en njutning, det är fortfarande vantar, mössa och täckjacka.
Jag undrar verkligen NÄR det ska bli varmt?
Inte ens vädergubbarna-tanterna verkar se någon värmeljusning.
Trist och man tappar liksom humöret, tycker jag.

Plus att för nackens del vill jag ha varmare så jag slipper ha så mycket på mig som tynger ner...

Slut på väder-klagobloggen...
Och vidare till handarbets-klagobloggen!

Jag gick till min garnaffär tvärs över gatan nyss och köpte innerfoder till den lilla aftonväskan.
Men...
Att få tag i metallbygel med knäppe i RÄTT STORLEK kan bli knepigt.
Hon som har Tyglagret skulle kolla vad hon hittade.

Jag har hittat i Panduros katalog, men det är fel TYP av bygel.
Jag ska kolla i tygaffären i början på adelsgatan.
Jag ska även kolla på Krampbrobodi idag, för mamma och jag ska dit (hurra :)
Och på alla tyg och garnaffärer jag kommer åt.

NÅGONSTANS måste jag väl hitta rätt metallbyglar?
Jag har även kollat nätet, men har bara hittat sajter utomlands.
Jag får si...
Jag letar vidare som metallbyglarnas Sherlock Holmes .
Sticka lugnt.

Avgiftat hela dagen...

Så var den här dagen äntligen snart slut!

Den har varit REJÄLT ELÄNDIG!
Men av bara idiotiska skäl...
Jag har PMS.
Men inte så illa som det brukar vara när jag blir mordisk.
Jag har fått mens på det.
Hurra.

Sen har jag GODISBAKSMÄLLAN från helvetet också.
Ja, jag har otur nuförtiden...
Jag kan ju faktiskt inte svulla godis i två dagar längre, utan efterverkningar.
Huvudvärk och värk i kroppen,  DET är vad jag får som ett brev på posten.

Hade jag bara hållit mig till en myskväll så funkar det, men två, omöjligt!
Det märks ju klart och tydligt i kroppen, särskilt nu med whiplash och allt, HUR ILLA det blir efter en sockerbaksmälla.
Kroppen värker och NACKEN med den.
Socker är gott, men inte bra för mig längre.
Nä, inte det heller alltså.
Konstigt att man ORKAR leva vidare egentligen ;D

Jag har alltså haft en kroppsligt skitjobbig dag.
Jag har till och med sovit mitt på dagen, och är lika trött för det.
Jag orkade INTE ENS laga spagetti och köttfärsås till kvällsmat, utan det fick bli hämtmat...
Idag igen.

Sambon sa i och för sig att han kunde laga köttfärsåsen, men jag fräste och sa att jag inte kan äta hans KRYDDSTARKA SALT-SÅS...
Visst är man tacksam som en djälva KOBRA.

Men både han och sonen hoppade i taket av glädje när jag godkände förslaget om hämtmat.
Och jag också.
Jag klarade av mina 8 km i dimman och kylan på förmiddagen, sett någon "klättra-i-bergfilm", sovit, ätit, fixat med festväskan och börjat på en rosa version av "volangväskan" som jag precis hann klart innan nacken brakade ihop.
Ja, och nu ska jag se "Livet på Laerkevej" och sen, äntligen...
Men imorgon, då ska jag fan i mig vara pigg, jag har ju avgiftat hela dagen.
Sticka lugnt.



2/4 delar...

2/4 delar av den lilla aftonväskan är klar.





Ja, jag har gjort en fram- och en baksida, sytt ihop dom.
Nu ska jag bara hitta en metallbåge med knäppe och kedja i RÄTT STORLEK, och sy i ett litet foder.
Man kommer få plats med en liten puderdosa, lippgloss och lite pengar.
Mer behöver man ju inte när man är på FINKALAS.
Jag tror den blir väldigt söt när den blir klar.
Inte i mormors-klass, men helt ok ändå ;D
Sticka lugnt.

Vilka sömmar!

Min mormor var SÅ DUKTIG på sömnad så det är var inte klokt!

Fasen vad jag önskar hon kunde leva nu och lära mig ännu mer, nu när man är gammal och vill göra "skitgörat" också!
Och med skitgörat menar jag i detta fallet innerfodret på min nya lilla väska.

När jag var liten och handarbetade gjorde mormor alltid "skitgörat" när jag...
Inte orkade!
Dvs INTE HADE LUST.
Lat-Majan ville väldig gärna göra det roliga, men inte det tråkiga.

Ok, jag gjorde det tråkiga också, för mormor tyckte jag borde lära mig sådant också såklart.
Men jag har aldrig sytt ett foder i en väska tex...
Så frågade jag mamma idag om hon inte hade någon gammal väska efter mormor som var virkad med innerfoder i.
Jag behövde kolla lite för att se hur jag själv skulle göra.
Mamma plockade fram den här, den var hon till 99% säker på att mormor gjort...



En jättefin SKOVÄSKA (dom var poppis förr ;) som mormor hade gjort.
Men utsidan var faktiskt inte det bästa, även om den är vacker.
Insidan...
Jag fattar inte TÅLAMODET och nogrannheten!!!?
Helt sjuk fint!

Och JAG kommer inte ens komma i närheten av hennes fina och smarta sömnad i en väska, tyvärr.

Handsytt naturligtvis med små, små stygn som var sydda så tätt att det nästan ser maskinsytt ut.
Det går tyvärr inte att få fram på bilderna.

Och den sidan av innerfodret som är utåt mot den virkade delen, sömmarna som borde synas...
Dom är insydda och tyget är helt slätt!
Hur hon gjort det har jag ingen aning om, jo om jag hade sprättat sönder väskan hade jag ju kunnat se...
Men det gör jag ju inte.





Hon har till och med vikt tyget så det blev som en liten innerficka...



Ja, jag kommer inte ens komma i närheten av sån´t här fint pyssel.
Jag tror inte ens jag har tålamodet.
Jag hade tänkt att sy ihop tyget på maskin och sedan sy fast det på väskan för hand...
Hm, känns fuskigt nu när jag sett detta.
Och...
Det kommer inte bli lika fint.
Jag kommer nog fan inte ens lägga upp MIN väska, när den är klar, efter det här
Eller jo, det gör jag nog, men försök att inte jämnföra med det här mästerverket då ;D
Sticka lugnt.

Gråt-orgie!

En mysig kväll igår, slutade i GRÅT-ORGIE!

Tänk så det kan vända på en kort liten stund.
Ja, vi satt ju här och såg "Marley & jag" här.
Och jag hann skriva ett litet kort, glatt inlägg om gårdagen när det var "vi får en massa barn"-scener.

Och sen kom SLUTET på filmen...

Jag började böla redan första gången hunden i filmen blev sjuk och sen fick komma hem igen.
=  Flisan för mig.
Hon var ju dåligt trodde vi, men så var det inte så DEN gången, hon behövde bara gå ner i vikt.
Så fick hon komma hem igen, LYCKA.
Och så fick hon lite mer än ett halvår till och så...
BAM, hjärnblödning!
(i kortversion)

Och så blev Marley, hunden i filmen igår återigen sjuk, fick sprutan, dog  och jag bölade värre än en fontän, jag tjöt!
Såg bara Flisan framför mig.
Trots att jag både läst boken och sett filmen förut så, var det bara Flisan jag tänkte på.
Jag menar FILMEN är en medioker Hollywood-rulle och INGE VIDARE alls egentligen.
Men när hunden dör...
FY FAN.
 
Och sonen som skrattat lite åt mig, när jag börjat böla i dom första scenerna låg krampaktigt och hulkade mot soffarmstödet.
Oops, tänkte jag, inte bra, och försökte få kontakt med sonen.
Men se det gick inte.
Jag försökte då DRA honom upp ( inte bra det heller för nacken) men han gick inte att rubba och sa; Nej, låt mig va!!!!
Och sprang i på sitt rum och smällde igen dörren!

Och jag tänkte:
Bra Madde, vilken TOPPEN-IDÉ att se den här filmen då!!!!

Så in efter sonen och han grät och grät och grät och nästan skrek åt mig:
Varför var du tvungen att skaffa Flisan så långt innan JAG var född, varför skulle hon dö när jag var stor nog att ta hand om henne, och varför tog ni bort henne när jag var i skolan o varför o varför...

Och ja...
Vad säger man?
Jag kände bara:
ALDRIG.
Jag kommer aldrig mer skaffa hund!
Och sa till sambon lite senare:
Börjar jag någonsin svamla om att skaffa hund igen, VISA MIG den här filmen!

Jag försökte få sonen att vi skulle se på gamla härliga kort på Flisan, men "Absolut inte" sa sonen.
"Då blir jag bara ännu mer ledsen!"

Jaha...
Ja, kvällen slutade som ni förstår inte så bra, och känslan sitter kvar ännu.
Jag har sovit jättedåligt och känner mig deppig.
Nacken är BLÄ.
Och sonen kom upp här och såg ut som sju svåra år och sa bara:
"Hej" och försvann igen.
Ja, nu ska jag ut och gå och jag hoppas att vi kan få upp humöret här hemma under dagen.

Sticka lugnt.






Degardag!

Idag har jag iallafall haft den värsta Degardagen av Degardagar!

Jag har NÄSTAN inte gjort ett smack.
Det börjar bli en vana , tjohoo liksom.
Slacker-Madde kan bli ett ÖKNAMN fortare än jag anar kanske.
Men jag har gjort EN sak idag...
En "sak" som skänker mig MYCKET GLÄDJE ...

Jag har VIRKAT!!!!


Åh nej, tänker säkert någon där ute, ska hon nu sätta igång och få supervärken igen!
Nej!!!
Det tänker jag INTE!
Faktum är att jag haft tillåtelse hela tiden att "få virka" från min läkare och den där sjukgymnasten Lena.
Men jag har avstått bara för att...
Jag HAR HAFT tillåtelse att virka.
Inte sticka, men virka.

Men jag har velat bli så pass bra att jag kan vila bort värken igen OM den kommer.

Och mitt löfte till mig själv...
Är att inte virka som och djävlulen jagade mig.
Jag ska bara virka små, nätta projekt.
Inga tunga sjalar eller dylikt.
Nä, så jag har börjat på en liten FESTVÄSKA!

Ni vet en sån där som eran mormor (om ni är lika gamla som jag;) hade på typ 50-talet.
Ja, jag har ju fyndat ett mönster (från 50-talet) med ett gäng olika små väskor, och idag började jag på en i mörklila.



Det är den lilla LJUSBLÅ på den här bilden.

Dom är ju superheta nu igen ;D
Jag visade en av mina vänner mönstren häromdagen och hon sa direkt:
"Så fort du har gjort den första, DEN har jag paxat!"
Oki, sa jag, men det dröjer nog ett tag.
Men det gjorde det faktiskt inte.
Idag kände jag mig redo.

Och som sagt den blir i mörklila garn.
Med ett CERISEROSA, glansigt foder på insidan när den är klar.
FRÄSIGT, som mamma skulle ha sagt.
Och såklart mina, härliga färgkombinationer.
Nu vet jag ju dock inte hur jag ska få PÅ eller I ett foder snyggt i en väska av detta slaget, men SÅ svårt kan det nog knappast vara.
Jag får improvisera i värsta fall ;D
Jag misstänker att man kanske måste sy för hand.
Jag får si...

Så även om jag har DEGAT, ätit massor med godis, känner mig som en DEGKLUMP...
Jag har haft en VÄLDANS bra dag!
Både VÄRKMÄSSIGT och äntligen VIRKMÄSSIGT!
Och som sagt, den här perioden har det inte varit svårt att låta bli...
Dels för att jag varit skiträdd för mitt bakslag, dels för att jag fått virka om jag velat.

Sticka lugnt.





Heja sambon!

Vädret = Va fan...?

Det är ju så kallt att jag inte har lust att sticka näsan utanför dörren...
Och jag har TÄNDA LJUS mitt på dagen.
Bedrövligt, man ska ju sitta ute och sippa på en eftermiddagskaffe i solen och värmen nu.
Men nej, jag sitter inne med tända ljus och huttrar .

Och så vill jag VERKLIGEN hylla SAMBON idag!!!!
Han har SOM VANLIGT varit den skjutsande, stöttande och påhejande idrottspappan!

Idag var det Lill-Korpen och förra året var jag med.
Men iår så var det alldeles för långt för att åka bil för min nacke, och kallt.
Men sambon åkte med sonen och sonens tjejkompis.
Sambon är verkligen en duktig SPORTFÖRÄLDER till skillnad från oss andra, som är biologiska föräldrar!
Och det visar sig ju i sonens uppskattning till sambon .
Sambon har suttit på många träningar, matcher och kvartersligor!
HEJA DENNY, tycker jag idag!

Nu ser jag ett reprisavsnitt av "Vetenskapens värld".
Jag ser genast SONEN som doktorand i cellforskning!

Idag blir det en lugn dag.
Sonen får hit en kompis snart, sen ska vi se film ikväll på vår filmkanal...
"Marley & Jag"
Jag har ju redan sett den men tänkte att den kunde passa sonen nu så här i "Hundtjatar-tider" .
Sticka lugnt.


Firat!

Vi har firat med hämtmat här ikväll.
Sonen fick sin favoriträtt, Penang-curry och var väldigt mätt och nöjd med sin dag här ;D
Flit lönar sig.
Och det tar inte slut där, det blir godis till Talang också.
Fast, det har vi å andra sidan varje helg, men ändå...



Sticka lugnt.

Forskare?

Jaha, så har jag kommit hem från föräldrarsamtalet...

Och jag är SÅ STOLT så jag nästan spricker!
Min son är typ en 10-årig A-STUDENT!
DET har han inte ärvt av mig iallafall .

Bild står ju högst som hans eget favoritämne, inte helt otippat.
Men...
Han har fått gjort "Nationella prov" i matte och svenska och det var TOPPRESULTAT rakt igenom!
Jag vart helt paff faktiskt.
Svenskan var full pott på varje prov, jag tror det var 4 eller 5 prov.
Matten hade han full pott på ett prov, och sen bara 1 fel på varje resterande prov (alltså 19p av 20 typ)!
Jag blev SÅ STOLT!
Och att resten av hans engagemang i andra ämnen som So och No var toppen.
Hans intresse för djur, natur och historia gick igenom mycket av hans arbete i skolan.

Jag sa:
Ok, du kommer bli FORSKARE med dom där matteresultaten!
Du kanske blir UPPTÄCKSRESANDE, forskare i djur och natur och upptäcker en NY ART på någon konstig ö...
Biolog, naturvetare...
Ja, jag såg en KLAR framtid som...
Ja, något som har med djur att göra, kanske en och annan CELL i mikroskop oxå...
Som mamma får man ju lov att spekulera...
Och det gör jag ju så gärna!

Nämen det jag ändå är MEST glad för...
Det är att min lille prins tycker att skolan är SÅ ROLIG!
Det tyckte då rakt inte jag, jag var skoltrött redan i hans ålder.
Men det är inte han, han är skolhungrig och det visar sig i hans resultat!
Nä, jag spricker nästan som sagt av glädje och stolthet.

Och behövde inte spela "Dramaten mamma" detta samtal, av någon konstig anledning.
Sticka lugnt.





Idag, Dramaten!

Idag är jag så himla glad!

Men jag började dagen som ett åskmolm och tänkte:
PMS!
Det måste vara Pms-veckandags!
Jag var arg för ingenting, ont i nacken som fan för att jag var arg.

Men så pratade jag med en vän en stund...
Humöret steg.
Så satte jag på Lisa Ekdahl´s första skiva, sjöng med, och humöret steg ännu mer.
Började pyssla med pärlor och sidenband i mitt arbetsrum.
Dvs ordna upp lite i burkar.

Jag gick ner till mamma och lånade en skiva av henne med "gamla godingar" från 50-60 och 70-tals låtar.
Och fortsatte med lite av samma sak i arbetsrummet, plockade, och med Sylvia Wrethammar i lägenheten och sjungades "Tycker om dig", la laaal aaaa...
Så kände jag mig både GAMMAL, glad och mossig ;D

Och nu sitter jag här och bara sprudlar av lycka trots regn, blåst, begynnande PMS och en lite brännande nacke.
Konstigt.

Snart ska jag till sonens skola och vi ska ha föräldrarsamtal.

Jag har ju lite problem med dom där föräldrarsamtalen, vilket jag bloggat om tidigare.
För JAG fattar inte att det är JAG som är föräldern som sitter där och...
Är förälder!

Jag spelar som på Dramaten och är "Den vuxna" i pjäsen, och blir full i fniss.
För att jag är väl inte SÅ gammal så att jag är den som ska vara ordentlig och sitta här och få information om MITT BARN?
Det är ju jag som är den som babblar sönder lektioner och skickar en djävla massa lappar?
Eller?
Hm...
Det är en mysko känlsa faktiskt, som jag inte riktigt förstår eller kan förklara.
Det känns bara overkligt.

Men för övrigt så hoppas jag att sonen varit lika skötsam som tidigare år.
Och att han är ett GENI ;D
Sticka lugnt.

Lovat...

Så hade jag LOVAT mig själv att jag apselut inte skulle se på något KUNGAHUS DRAVEL...

Sån´t där tjafs, tv á la Svensk Damtidning.
Och vem har suttit SPIKAD framför tv´n när det är "Familjen Bernadotte" tror ni?
Jo, JAG såklart!
Och kommer på mig själv att sitta här och SMÅLE och tycka att Silvia verkar vara SÅ himla gullig och sympatisk, naturlig, lugn och fin.
Och att hon var SÅ VACKER vid sin förlovning och på bröllopet!

Ja, och att hon skaffat en SKITBRA plastikkirurg lagom till sin dotters bröllop ;D
Smygrojalist, javisst ;D

Dagen har annars varit jättebra.
Jag har haft ett litet outbreak av värk, men det vilade jag snabbt bort.
Jag och sonen tog ut Leo i solen, i koppel igen.
Och idag vart det fart, djäklar vad han sprang och skuttade.
Han tyckte det var mycket roligare än igår.

Och vi hade kaninhoppning också.
Kvastskaftet lades ut på stenar och sen var det bara att hoppa, och det gjorde han :D
Perfekt motion för Leo, så länge grannkatterna håller sig borta.
Nä, nog för att han springer fritt här inne men han tycker det är bra roligare att skutta runt ute.
Både han och jag ser fram mot en klok utebur!

Nu ska jag jag gå och lägga mig, läsa och hoppas på att jag somnar.
Jag har haft problem minst sagt nu...
Vilket jag ALDRIG I HELA mitt liv har haft!
Det är ingen whiplash-ångest eller något sådant, jag är bara PIGG som fan.

Fast jag har kommit på nu vad det är som är fel...

Jag är inte trött på kvällarna för jag GÖR JU INGENTING på dagarna!!!!!!
Jag VILAR och sitter framför datorn och tv´n.
Mer nu än i början av whiplashen till och med!
Och då tröttade förmodligen värken ut mig också.

Men min kropp och hjärna är inte tillräckligt uttröttade nu helt enkelt.

Noll stimulans av sådant som vanligtvis tröttar ut mig, ger en SUPERPIGG Madde klockan 22.00 och framåt.
Inte undra på att jag är helt slut på mornarna när jag inte kan somna i tid.
Men jag går och lägger mig ändå, jag måste behålla mina sovrutiner för mitt framtida, NORMALA liv...
Som jag ständigt hoppas på ska komma snarast igen.
Keep om dreaming får jag väl säga till mig själv ;D
Nu sängen.
Sticka lugnt.






Superstargirl!

NU har jag fått till sonens vän & granntjej även till utseendet!

"Superstargirl blir intervjuad..."



Jag tror nog ärligt talat jag fick till attityden också :D
Och så har jag "lånat" en eller annan åsikt som hon uttryckt till sin mor...
Och spetsat till dom lite ;D

Bara Superstargirl...


Sticka lugnt.

Trist inställning...

Jag börjar dagen med denna trista INSTÄLLNING:



Fy fan, det är ju SKITKALLT!
På min promenad idag hade jag träningsbyxor, linne, tjockpolo, vantar, MÖSSA och TÄCKKJACKA!
Ja, inte går vårvärmen framåt, snarare BAKÅT.
BURR!!
Just nu sitter jag och dricker té för att få upp värmen ytterligare.

Men, jag såg faktiskt GULLVIVOR idag!
Blommorna verkar iallafall tycka att det är mer vår än vad jag tycker!
Alltid något.
Slut på värme-klagorutan för idag.

Annars måste jag säga att det är en MYCKET bra dag idag!!!!!!!
Klockan är nu 12.45 och jag har inte känt av nacken ett dugg.
Inte minsta värk i sikte.
Fortsätter dagen så här så blir jag överlycklig, då har jag TVÅ HELA dagar som helt värkfri så...
Jag vilar vidare, för det ger ju uppenbarligen resultat.

Jag har satt mig med virk-&-stickböcker och skriver av mönster för hand.
Alla som inte är FÖR långa.
Dom som är långa får jag försöka hitta en kopieringsapparat och kopiera.
Nu jobbar man ju inte inom kommunen och kan kopiera av hela böcker som förut ;D
Så...
Jag får hitta ett annat kopieringsställe.
Men som sagt, korta mönster tar jag för hand.
Då har jag ju något att göra också.

Jag hittade massor med fina, gamla grundmönster som jag aldrig sett förut faktiskt.

SÅKLART är det från en bok från 70-talet så den blir nog svår att få tag i.
Jag har väl lagt lappar på MINST 40 sidor som sak kopieras i bara EN BOK!
Jag är nog en MÖNSTER-MISSBRUKARE helt klart ;D

Annars så blev jag faktiskt lite ledsen innombords igår när jag upptäckte en sak.
SKITSAK egentligen, men ändå...

Sonen hade läsläxa och han skulle läsa en historia om "Bysen".
Gick finfint, och så var det en liten extra text om "Di sma unda jordi"
Och den skulle man läsa ihop med sin förälder.

Jag blev då så inspirerad så jag läste på gotländska :D

Och tyckte att sonen skulle läsa på gotländska också.
Det gick inte...
Min son kan inte prata ETT ORD gotländska.

Han lät som en engelsman som pratar hygglig svenska med brytning!!!
Jag blev rätt PAFF faktiskt.
Jag var ju TVÅSPRÅKIG med en pappa som pratade gotländska och en mamma med fastländska.

Jag pratar ju nästan alltid fastländska, utom med gamlingar, babysar och djur!
DÅ kommer min gotländska naturligt av någon djäkla anledning.
Och jag skulle ju kunna prata gotländska jämt om jag ville, men fastländskan känns mer som jag.

Men sonen har samma förutsättningar som jag, många vänner som dessutom pratar gotländska ( jag hade TVÅ) och ändå kan han inte PRATA gotländska.
Jag skulle gärna vilja att han hade gotländska som sitt "språk" hellre än tråk-fastlänska.
Och jag har faktiskt inte tänkt på det förrens igår då, när han försökte läsa och prata gotländska med mig.
Det lät definitivt inte ens i närheten som vår dialekt.
Jag tyckte det var lite sorgligt faktiskt...

Men vem vet, det kanske kommer...
Hoppas det
Nu ska jag skriva av lite mer mönster.
Sticka lugnt.




Uuäääh, grönsaker...

Det blev en underbar kvällspromenad på Hällarna, det enda som fattas är värmen :(

Sol i havet, på berget och hällmark, finare kan det nog knappast bli.
Jag hade velat haft med mig kameran, men det hade jag tyvärr inte.
Så kom jag hem här och då tog jag mig en nybakad macka som bakmaskinen bakat och jag komponerat ;D

Och sonens omdöme var:
"MMMmmmMMMmmMMmmMmmMMMMmmmmMMmmmMmmh!
Mamma, det här var det GODASTE brödet EVER du har gjort!"

Oh, stora ord från en kille som satt vid middagsbordet, när jag gjort kyckling-&-bacon wok och lät:
"Uuäääh, grönsaker, FY va äckligt!!!!"
Och så åt han maten med miner som om det varit råttbajs.

Ja, men helt uppenbarligen hade jag lyckats riktigt bra med kryddkompositionen på mitt senaste bröd.
Och när jag smakade det själv...
Jag kunde bara, SJÄLVGOTT, hålla med sonen ;D
Det blev riktigt djävla superdupersupergott.

Nu avrundar jag för idag, ses imorgon.
Sticka lugnt.



Kul i fem minuter...

Så var jag åter i soffan och har en vilopaus...

Ja, jag hoppar väl direkt till sonen.
Vi åkte till djuraffären och köpte koppel till kaninen, och sonen var eld och lågor.
Leo fick inte bara ett koppel, han fick även en grej korg till höet som vi hängt på buren.
Då slipper han få bajs o kiss på sin mat, då ligger höet i korgen istället, mycket praktiskt och FRÄSCHARE.

Inte för att LEO bryr sig säkert, men jag tycker att det är ORDENTLIGARE.
Pedanten bestämmer även i kaninburen ;D

Så kom vi hem och skulle få på våran lilla kanin kopplet.
Han vart ju MÅTTLIGT glad till en början och försökte tillslut bitas när vi höll på att trassla med kopplet.
Tillslut fick vi på det...



Piju, sa vi...
Va fan är det här, sa förmodligen Leo ;D



Sen när vi väl kom ut vart han först helt spak och lite försiktig.
Ok, gräsmatta, det var ett tag sen...



Och sonen försökte gå med Leo som om han var en HUND.
"Komsi-komsi!"

Ja, det var väl ungefär DET jag misstänkte att han skulle göra.
Och att han skulle bli besviken när kaninen INTE ville gå i koppel som en VÄLDRESSERAD hund.
Vilket Leo naturligtvis inte ville göra...
Han ville skutta dit HAN ville.
Såklart ;D



Tillslut satte han sig och bara putsade och putsade sig vid fotbollsmålet.
Jag gick upp.
Sonen ville också gå in.
Nä, sa jag, nu har du tjatat i evigheter om det där kopplet, nu får du vara ute en stund med kaninen.
Fem minuter senare hade sonen tröttnat och kom upp ändå.

Precis när Leo tyckte att det började bli kul...

Ja, ja, det lär inte bli sista gången har får på sig koppel, nu ska han drillas i kaninhoppning.
Vi får väl bygga något av grillspettspinnar eller nå´t ;D

Så har jag gjort ett FÖRSTA utkast på våran granntjej, sonens kompis.
Hon är långt ifrån klar, just nu ser hon bara ut som en "cartoon", jag ska jobba fram lite mer karaktär senare.
Och så ska hon nog få artistnamnet "Superstargirl" istället för Emma Superstar :D



Sticka lugnt.


Köpa hem...

Jag var nere vid morsan nyss...
Och när jag står och väntar på att hon ska avsluta ett samtal, så ser jag på "Kom ihåg"-tavlan:



Äpplet faller inte långt från trädet ;D
SONEN har så fint skrivit upp en liten påminnelse att komma ihåg till mormor.
Bara hon kommer ihåg att INTE köpa något före FREDAG  ;D
Sticka lugnt.

Snö...

Himla konstigt...

Igår när jag la mig, klockan 22.00, var jag så trött så jag VISSTE att jag skulle somna på studs.
Jag skulle bara läsa en stund och...
Vips var klockan 23 och jag hade ännu inte somnat.
La ifrån mig boken och NU skulle jag sova!
KUNDE inte somna förrens runt 24.

Hur är det möjligt?
Jag var så zombietrött hela dagen igår och fram tills jag la mig...
ÄNDÅ kunde jag inte somna som förväntat.
Hm.

Och till saken hör att sonen skulle sova vid mormor, så jag tänkte att nu hinner jag sova ikapp lite.
Klockan 07.47 kommer sonen upp och väcker mig!
Jaha, ja, GOD MORGON då...
Fast ok, jag fick sova nästan 8 timmar OCH jag är ganska pigg ändå.

Och idag var ju STORA promenad-dagen, eftersom jag inte orkade igår.
Men regnet stod som spön i backen förut och NU snöar det!
Promenaden får bli i eftermiddag för då ska det klarna upp.

DETTA måste vara det KALLASTE VÅREN på många, många år.
Vi har inte haft den där RIKTIGA värmen som brukar ha varit lite då och då...
Det har varit SVINKALLT jämnfört med andra år :(

Jag antar att det beror på att vi haft en vargavinter, havet är svinkallt och det kommer ta evigheter innan det blir riktigt varmt iår.
Havet är icke uppvärmt = Kall och kort sommar!
Min gissning.
Förra året kunde vi bada i juni.
Iår, slutet på juli kanske???
USCH.
Jag hoppas jag har fel, JAG vill iallafall kunna ta på mig en TUNN SOMMARKLÄNNING och ett par sandaler SNARAST.
Jag vill kunna sitta och äta en glass utan att bli djupfryst trots sol.

Idag är annars planen att jag ska ta det lugnt tills sonen ska hem från skolan.
Sen blir det en sväng till Zoo-affären MED MAMMA (Igen, inget kan man göra själv som ligger långt bort numera) och sonen ska köpa ett koppel till Leo.
Han ska börja med kaninpromenader och kaninhoppning.
Får vi väl se om LEO är med på dom "festliga idéerna" ;D

Och så pratade sonen med sin farfar igår...
Vi har ju försökt hitta en bra utebur till kaninen.
Modell BÄTTRE än den vi har/byggde förra året, den är ju värdelös...
En bur som kan stå ute hela tiden.
Som har lås och dörr och HUS, så att inga katter eller tjuvar kan komma åt Leo.

Vi har kollat nätet då och då, men inte haft tur att hitta något.

Så kom sonen på för något tag sedan att han kanske kunde fråga farfar-byggaren(snickaren) om han kunde hjälpa oss, igår ringde han.
Och visst kunde han hjälpa sonen :D
Han ville att sonen skulle rita en skiss och med måtten på buren.
Sonen ritade igår och vi hjälptes åt med att mäta ut hur stor den skulle vara.
OCH det bästa av allt, fiffigt och bra av farfar...

Han sa:
"Då kan han och jag bygga den ihop!"
Kanoners.
Sonen ska bli byggare som farfar tycker jag :D
Nu, mot le dusch!
Sticka lugnt.


Regna elefanter.

Så kommer här nu sista inlägget för idag.

Jag ska försöka hålla mig vaken till klockan 22, det är BRA TV fram tills dess.
Och appropå tv...
Sambon kom nog med ÅRHUNDRADETS DÅLIGASTE idé, alla kategorier idag!!!
Kanske till och med ÅRTUSENDETS dåligaste idé nu när jag tänker efter.

Jag trodde inte mina öron...
Låt mig återge detta med en Sunnygirl ;D



Ja, man skulle kunna säga att jag kvävde det i sin linda direkt.
Om jag och sambon är ensamma UTAN sonen, kan vi inte enas om ett enda program att se ihop.
Om dessutom SONEN är hemma...

Ni fattar inte vilken härdsmälta det skulle bli varje kväll!!!!

Nope, att vi skulle ha en tv på oss tre, är lika troligt som det skulle börja regna ELEFANTER från himlen!
Så, nu ska jag ängna mig åt Ugly Betty och Desperata Hemmafruarna på EN av dom TVÅ tv-apparaterna vi har ;D
Sticka lugnt.



Sunnygirl på premiär...

Jag kom otroligt nog iväg tillslut...

Sonen spelade fotboll när jag kom in på skolgården så att...
SÅ farlig verkar inte hans knäskada vara iallafall.
Men han sa att så fort han sitter still och sen börjar röra sig får han ont.
Sen blir det bättre när han rör sig och fått igång musklerna.

Jag sa:
Rör på dig men sparka inte boll förrens du inte känner ett smack i knät.
Mhm, sa han...
Det goda rådet kommer han förmodligen skita i, om jag känner honom rätt ;D

Så blev det bibblan och där hittade vi massor med böcker båda två.
Mamma och sonen fick bära.
Jag lassade bara på ;D

Efter bibloteket blev det blev en PREMIÄR i solen!

Vi gick till Glassbaren på sonens begäran och hade "Glassmagasinet-premiär".
Jag tog mjukglass med lakritsströssel, FAVORIT!!!!!
Det var bara det att glassen smälte fortare än jag hann äta.



Och så satt jag helt snett när jag skulle slicka i mig glassen och nacken vart inte SÅ glad.
Men jag var ju tvungen, annars hade jag haft all glass på jackan.
Så var ju tanken att jag skulle promenera hem efter allt degande idag.

Men DET var helt omöjligt när vi ätit klart!

Jag frös innifrån och ut.
Jag var tvungen att åka bil hem också för jag var stelfrusen.
Till och med nacken hade fastnat i "Glass-slickar-låsningen".
Så det blev inte mycket frisk luft för min del idag.
Jag får ta igen det imorgon.
Sticka lugnt.

P.s. Som ni märker har Sunnygirl tagit över HELT här på bloggen ;D.s.


Slumrar...

Klockan är 13.00 och solen skiner...

Och jag sitter och småslumrar från och till i soffan.
Det känns nästan KRIMINELLT att bara sitta här rakt upp och ner.
Sjukt, sjukt sjukt trött, det släpper inte!

Sonen ville till bibloteket idag efter skolan.

Jag MÅSTE skärpa till mig och försöka orka.
Tyvärr så måste vi OCKSÅ be morsan om skjuts.
För sonen spelade fotboll igår, och ramlade på sitt högra knä...
Och haltade väldigt idag :(
Och har värk.
Och fick stödlinda innan skolan.
Två invalider i familjen nu alltså.

Jag ska hoppa i en jacka och bege mig med mamma till skolan så får vi väl se hur det är med sonens ben och värk.

För övrigt ser mina dagar ut ungefär så här...
Sjukskrivnings-action ;D



Sticka lugnt.


Well...

Well...

Idag är jag så trött så att en död stenålderskvinna är nog förmodligen PIGGARE än jag!



Ja, jag gick och la mig i tid, somnade, men VAKNADE typ en timme senare av att sonen var uppe och drack vatten.
Sen kunde jag inte somna om.
Och ändå låg jag och tänkte på TREVLIGA saker.
Jag var bara inte TRÖTT.

Jag gissar att effektiv sovtid legat på 4½-5 timmar.
Inte NOG "pour moi" (för mig;)  :(

Så jag sitter och överväger om jag ska gå ut och gå idag eller bara ta det lugnt?
Men jag tror att jag avstår ändå för nacken verkar VILJA dra igång bara jag rör mig och jag orkar INTE vara ZOMBIE-TRÖTT och ha värk.
Jag kanske tar en liten promenad senare, men nu får det allt va...
Jag tror att jag sätter mig och gör lite serier istället, och kanske tecknar på riktigt istället.
Lite akvarell?
Jag har en domherre som jag påbörjat i akvarell, som ligger och skräpar i arbetsrummet.
Kanske jag ska ta tag i den...?

Ööööh, vi får väl se.
Jag är glad om jag orkar med en dusch, jag ska pröva nu och se eller om jag somnar stående ;D
Sticka lugnt.



Sunshine!

Dagen har varit jättelugn, vilket innebär att NACKEN också varit lugn.

Den har faktiskt INTE varit svajig ALLS, sen jag skrev innan lunch.
Så djäkla skönt!

Jag fick ett litet härligt fikabesök också, det har förmodligen påverkat :D
Min FAVORITTJEJ Solstrålen kom med sin mamma, fast numera är Solstrålen omdöpt till "Sunshine"!
För jag har ju såklart gjort en TECKNAD version av henne, och eftersom jag kallar henne Solstrålen måste det ju då rimligtvis bli Sunshine som tecknad ;D

Ett FÖRSTA utkast...



Nu är det ju så här i ärlighetens namn, att Sunshine har INTE så mycket hår ännu.

MEN...
Hon har själva stylen på FRISYR!
Så då tänkte jag att hon får ha den rätta stylen och sedan VÄXA I tjockleken på håret framöver.
Kan bli så att jag gör en omarbetning också, jag har inte HELT SPIKAT håret ;D

Så jag tvångspussade det stackars barnet och fick en del luggningar tillbaka.
För...
Hår är GANSKA HETT i Sunshines värld och halsband.
Jag försökte med "Aj-aj" och till och med låtsasgråta.
Men det är en TUFF brud, hon bryr sig inte om låtsas-lipsillar...
Hon drar ändå!
Men det får hon så gärna göra, bara jag får pussas.
Ömsesidigt UYBYTE skulle man ju kunna säga ;D

Innan Sunshinebesöket hade jag dock ett samtal som jag trodde skulle bli besvärligt.

Vilket det sen inte blev.
(Katastroftänkadets-drottning klev fram ur mina gömmor ;)
Jag hade fått nya papper från F-kassan som jag skulle fylla i eftersom jag blivit helt sjukskriven igen.
Och jag fattade inte TVÅ små delar av pappret.
I UPPRÖRT tillstånd ringde jag då till min F-kassetant och ville att hon skulle ringa upp mig så fort hon kunde.
Och det gjorde hon.

Och LUGNADE ner den hysteriska Moi med att tala om för mig att det inte var någon fara på taket.
Jag trodde bland annat att min ersättning skulle bli SÄNKT pga konstiga formuleringar på pappret.
Men så var det inte tack och lov!
Sänkt ersättning får man först efter 1 år så jag hade väckt en stressnacke i onödan ;D
Hon ÄR väldigt gullig, jag har nog haft tur även där att ha fått en vettig handläggare.

Så hon förklarade alla fakta, och sa till mig:
"Du måste ta det LUGNT..."
Well, sa jag, som du märkt, det ÄR INTE min starkaste sida direkt!
Nu ska jag se på dumburken en stund.
Sticka lugnt.


Sonen...

Hundboken med till skolan idag ;D

Och jag har gjort denna lilla studie av sonen idag...



Jag har gått 8 km och idag är värken pendlande!

Mycket bra.
Den pendlar från låg till ingen :D
Det är mycket bättre än igår!
Då stiger humöret och jag blir GLAD.
Jag återkommer snart

Risker man tar sig...

Risken med att vilja vara med på TV till varje pris som helst...
Och vara desperat nog att tro att man ska hitta KÄRLEKEN samtidigt!



Sticka lugnt ;D


Finsöndag!

Idag har vi haft en FINSÖNDAG!

Jag vaknade här idag och hade värk!
As-trist...
Men det är VÄL hanterbart eftersom jag haft två (nästan) värkfria dagar.
Och att den försvinner imorgon TYP!!!
Då kan jag helt klart stå ut med värken idag, MEN jag har varit på gott humör ÄNDÅ :D
Solen har ju lyst, våren har varit KRISPIG och vårvärmen varit härlig!

Jag och sonen hade bestämt lunch med "Bästis Sof" idag.
Tyvärr för oss så fanns det inte SÅ många uteseveringar på den breddgraden vi befann oss på, för en LUNCH då vill säga...
Så vi fick sitta inne!
Eller vi VALDE att sitta inne med tanke på att Sof skulle iväg med båten senare på dagen, så då ville inte vi springa runt över hela stan och försöka hitta  en uteservering och förlora umgängestid.
Vi valde Donners café och jag sprang väl ut några gånger till uteplatsen INNAN vi fått mat, för att kolla om några SOLDYRKARE som ÄTIT KLART, möjligtvis fyttat på häckarna...
Men nej!

Jag gav upp, och vi satt inne och hade lika trevligt för det.

Och jag kan säga att jag skrattade GOTT åt mig och Sof som förde ett HEMLIGT samtal, fast HELT ÖPPET inför sonen, MEN med andra ORD, fast VI förstod ÄNDÅ vad vi menade trots det!!!!
Fast å andra sidan har jag och Sof känt varandra i 32 år, så det behövs ibland inte så många ord heller.
Vi VET oftast vad den andra menar ;D

Det var riktigt kul och väldigt fiffigt nu när JAG/vi inte vågar prata engelska inför sonen längre.
Jag har nämligen förstått att han förstår MER än vad jag trodde.
Alltså måste jag tänka på att inte längre använda engelska IFALL han fattar sådant som inte är lämpat för hans öron ;D
Men Sof och jag har nog förmodligen kommit på något nytt samtals-hemlighetsmakeri, jag måste börja öva upp mig i denna konst för den funkade ju utmärkt.

Så sa jag och sonen farväl till Sof och strosade vidare till Botaniskan.
Sonen var väl MÅTTLIGT förtjust först, för han ville till Bibblan FÖRST och sen till Botan.
Jag och Sof fattade inte direkt resonemanget i detta val.
Varför låna böcker FÖRST och släpa på, när man kan göra det på hemvägen?

Ja, det blev som jag ville iallafall och sonen ändrade attityd när vi väl kom till Botaniskan.
Vi strosade runt bland rabatterna och såg vad som kommit upp.
Vi satte oss tysta på varsinn stenbänk, och lyssnade på ALLA FÅGLAR som hade den vackraste vårsången ever...
Helt otroligt hur mycket fågelkvitter det kan finnas mitt i stan i Botaniskan.
Det lät som en STOR SKOG av fåglar.

Vi gick via havet till Bibblan.
Solglitter i havet och sonen kastade "macka".
Bibblan var stängd :(
Då...
Blev det Finsöndags-shopping istället  :D

Vi började på Akantus och jag hittade en typ av "SAK" som jag har börjat samla på.
Nämligen RITBÖCKER.
Jag vet inte varför jag fastnat för just DETTA tema, men det måste ju å andra sidan vara en speciell typ av ritböcker.
Inga "Disney-prinsessa" typer av ritböcker, utan lite mer udda ritböcker.
Och ingen får ju naturligtvis RITA i dom heller, dom är ÖGONGODIS ;D

Jag har visserligen bara 4 än sålänge...
Två nya och två gamla, dom gamla har jag fyndat på loppisar och dom är av typen "lite gamla bokmärkesbilder" .
Och det var nog IDAG jag insåg att:
NU har jag visst börjat samla!
Idag hittade jag denna:





Ja, ni ser själva, det ska vara lite udda bilder i.
Gärna princessbetonat, men mer åt det utspejade eller fula.
Så, en hobby i sin början, vi får väl se vart det slutar eller om den dör ut helt...
Men det tror jag inte ;D

Sen fortsatte shoppingen in på Kränku och då hittade jag:



Rosa, hjärtformade tårt-&-kakpapper.
Såklart jag behövde det!!!
Att bjuda på fikabröd känns SÅ MYCKET LYXIGARE om man har dessa små hjärtan att lägga under kakorna.
INTALAR jag mig, för att rättfärdiga mitt totalt onödiga inköp ;D

Så över till sonens inköp då också...

Han har startat en NY ÖVERTALNINGS-KAMPANJ här hemma:
"JG går ut HÅRT för att tjata till sig EN NY HUND!!!!!!!!!!"

Han lever, andas och tjatar sig igenom dagarna med att VILJA HA EN NY HUND!
Och förra omgången han var här, startade kampanjen, men något LJUMMARE.
Denna veckan är det VALÅR, och han går ut HÅRT som FAN för att vi ska skaffa hund!
Det är supertjocka och stora HUNDBOKEN med lappar på var och varannan sida med ÖNSKEHUNDAR!

Border Collie står för övrigt högst upp på listan (inte helt otippat ;).

Sen pekas det hit och dit på olika hundar på stan och bla, bla, bla.
Hund, hund, hund...
"Det blir ingen hund just nu" har jag försökt sagt ifrån, men jag talar för en DÖV SON.
Han fattar inte mina argument varför jag är emot en ny hund, och fortsätter tjata.
(Argument nr 1 är PRISET på en hund, nr 2 är MIN nacke...)

Så försökte Sof hjälpa mig lite på traven idag.
Hon hjälpte till med att få sonen att försöka förstå HUR MYCKET det kostar per månad att ha en egen, lagom stor hund.
KANONERS tyckte jag, NU blir det väl ändå tyst på tjatet.

Men DÅ satte den TYSTA kampanjen igång...
Och när vi var på Finshoppingen köpte sonen detta till sig själv, OCH för att PÅMINNA MIG om VAD vi borde skaffa:



Och så skall den stå i kökskåpet med glasdörrar, så att JAG kan se den varje dag!



Så att jag ska bli påmind om vad han vill ha MEST av allt i hela världen!
Jag säger bara SUCK och...
Det blir ingen hund ändå.
Men nu har HAN en fin hundmugg att dricka ur iallafall ;D
Sticka lugnt.





 

Shit...

Shit...

Jag har haft MIN FÖRSTA värkfria dag sedan lördagen den 17:e april.
Puh, LÄTTNAD!
SÅ DJÄVLA SKÖNT!!!!!!!!!!
Ja, ni fattar INTE hur skönt det är, kan jag bara säga.
Nu hoppas jag att mina nerver i nacken lägger ner för gott, så ska jag ta det fortsatt lugnt.
Jag lovar och svär!

Vi hade planer här som inte blev av på eftermiddagen, vi blev kvar hemma och det var kanske lika bra det, eftersom vi ska bort ikväll/nu.

Jag har suttit i soffan och sett på tv och letat mönster på nätet.

Och så såg jag ett program som bara fick mig att DÖ!
"Modehuset Chanel".
My god, är jag svag för MODE och klädskapande eller är jag...
Jo, det är jag!
Jag ville vara sömmerskorna Madame Cécile och Madame Marianne och skapa kläder åt Karl Lagerfeld...
Jag vill OXÅ vara sömmerska som stressas ihjäl av en modeskapare och tillslut FIXA ALLT i sista minuten!

GUD, jag satt nästan och drägglade...
Och det var Madame hit och Madame dit, Monsieur, kindpussar, sömmar, tyger och provdockor.
Och jag började drömma...



Åh, jag vill OXÅ bli designer och kallas Mademoiselle Madeleine!
Detta är DEFINITIVT en serie jag kommer följa, jag vart helt sjuk av avund...
På Madame Cécile.
Ska kanske flytta till Paris och skaffa en vindsvåning!
Suck... ;D

Nåväl, ikväll får jag nöja mig med en kväll med goda vänner och se Avatar på en hemmabio istället för Paris ;D
Har ju inte sett den ännu så det ska bli intressant och se om jag tycker om den.
Jag är skeptisk, men vi får se.
Det har varit EN BRA och lugn dag.
Jag mår bra :D
Sticka lugnt från Mademoiselle Madeleine.



Bättre o bättre...

Här blir det faktiskt bättre och bättre för varje dag...

Jag vågar knappt skriva det för då är jag rädd att det vänder igen :(
Men VILAN har nog gett resultat ändå.
Idag har jag bara "en känning" av nacken.
Tre dagar på raken har varit HELT OK!
Jag hoppas det fortsätter så, jag VILAR vidare.

Jag började dagen med en kortare promenad.
Sjukgymnasten tycket faktiskt att jag skulle gå VARJE dag nu, för genomströmningen av blodet i musklerna.
En lång promennad ena dagen och en kortare nästa.
Idag blev det en kort.
Jag fick skjuts av sambon till Vibblehallen, och så gick jag därifrån och hem.
Det blåser ju som f-n så jag hade medvind hela vägen, perfekt.

Det var superskönt och uppfriskande.



Och jag fick inte ont av det heller, jag har ju fasen i mig inte kunnat rört mig utan att få värk.
Men idag gick det FINFINT och jag gick sakta, bytte radion mot fågelkvitter på Hällarna och ANDADES med magen...

Så satte jag mig bakom en kulle, i solen, med rabbisbajs och hällmarksblommor runt omkring mig, och lyssnade på "Spanarna" på P1.
Och småfnissade.
Det var helt UNDERBART!
Jag fick en riktig lycko-boost!

Kom hem, duschat och pratat lite i telefon.
Vilar en stund i soffan och sen ska vi vidare på nya LUGNA äventyr ;D
Sticka lugnt.


RSS 2.0