Söta draken...
Filmen var BRA!
Jag kom på mig själv att komma av mig i stickningen och tänka "Nusse dåååå..."
Och FÅNLE lite.
Både jag och sonen ville ha den SÖTA DRAKEN i filmen som husdjur.
Och jag har ju skojat MYCKET här på bloggen om VAD min 10-årige son kommer jobba med som vuxen.
Men NU tror jag faktiskt att jag vet vad han kommer bli...
Veterinär!
När man studerar sitt barn, lyssnar, har diskussioner...
Så har jag börjat märka att om är det något han VERKLIGEN brinner för så är det djur.
Alla barn älskar väl iofs djur, men han gör det verkligen.
Det har ju alltid varit mycket djurböcker, mycket teckande av djur, djurfilmer, djurprogram, animal planet, han älskar sin lilla kanin, han älskar ALLT med djur.
Och en dag slog det mig bara...
Han kommer bli NÅGONTING som har med DJUR att göra.
Jag är 100% BERGIS på det.
En annan sak jag kör STENHÅRT nu, är att sluta vara en CURLINGFÖRÄLDER här hemma.
Jag varken kan eller orkar gå och "fixa iordning" SJÄLV jämt numera.
Och jag har ju skrivit förut att jag skulle börja hårdköra "att lära sig bädda en säng" för ett tag sen.
Sonen bäddar inte alls, och OM han bäddar så kastar han bara täcket ÖVER röran under.
Klart!... Typ...
Inte.
Så det fajten tar vi hela tiden nu, men jag tänker så här...
Är jag en HÄXA och tjatkärring NU, så kommer det gå av sig själv sen.
Han kommer bli självgående, och han kommer GILLA att vara självgående med ett ORDNINGSINNE!
Ikväll har vi plockat undan och iordning hela hans rum ihop, mitt mål är att om ett ÅR...
Då kommer han göra det utan att bli tillsagd.
För att det är skönt med ordning.
Jag vill inte vara den ENSAMMA "Plocka-plockan" alt. Pedant-häxan i familjen längre.
Jag vill att min son ska få användning av NÅGRA av mina gener nu...
Ordningsgenerna
Det är ett HÅRT JOBB, men det SKA GÅ.
Kom den där kamelen någonsin igenom det det där nålögat förresten?
Nu ska jag återgå till stickningen.
Jag kom på mig själv att komma av mig i stickningen och tänka "Nusse dåååå..."
Och FÅNLE lite.
Både jag och sonen ville ha den SÖTA DRAKEN i filmen som husdjur.
Och jag har ju skojat MYCKET här på bloggen om VAD min 10-årige son kommer jobba med som vuxen.
Men NU tror jag faktiskt att jag vet vad han kommer bli...
Veterinär!
När man studerar sitt barn, lyssnar, har diskussioner...
Så har jag börjat märka att om är det något han VERKLIGEN brinner för så är det djur.
Alla barn älskar väl iofs djur, men han gör det verkligen.
Det har ju alltid varit mycket djurböcker, mycket teckande av djur, djurfilmer, djurprogram, animal planet, han älskar sin lilla kanin, han älskar ALLT med djur.
Och en dag slog det mig bara...
Han kommer bli NÅGONTING som har med DJUR att göra.
Jag är 100% BERGIS på det.
En annan sak jag kör STENHÅRT nu, är att sluta vara en CURLINGFÖRÄLDER här hemma.
Jag varken kan eller orkar gå och "fixa iordning" SJÄLV jämt numera.
Och jag har ju skrivit förut att jag skulle börja hårdköra "att lära sig bädda en säng" för ett tag sen.
Sonen bäddar inte alls, och OM han bäddar så kastar han bara täcket ÖVER röran under.
Klart!... Typ...
Inte.
Så det fajten tar vi hela tiden nu, men jag tänker så här...
Är jag en HÄXA och tjatkärring NU, så kommer det gå av sig själv sen.
Han kommer bli självgående, och han kommer GILLA att vara självgående med ett ORDNINGSINNE!
Ikväll har vi plockat undan och iordning hela hans rum ihop, mitt mål är att om ett ÅR...
Då kommer han göra det utan att bli tillsagd.
För att det är skönt med ordning.
Jag vill inte vara den ENSAMMA "Plocka-plockan" alt. Pedant-häxan i familjen längre.
Jag vill att min son ska få användning av NÅGRA av mina gener nu...
Ordningsgenerna
Det är ett HÅRT JOBB, men det SKA GÅ.
Kom den där kamelen någonsin igenom det det där nålögat förresten?
Nu ska jag återgå till stickningen.
Kommentarer
Trackback
