Sommardag & Cornelis!

Vilken sensommardag!
Min gud, och jag har tillbringat HELA dagen ute, med undantag för EN timme.
Varmt, sol och soldis och jag startade dagen med...
Att gå till Atterdags för att köpa "grejer som man behöver om man har en viss vecka"
Sedan blev det självklart Vibble, himla tjatigt att jag ens skriver det, men det är ju det jag har gjort.
Sen hem, var lite i trädgården, dusch, sonen stack iväg till en kompis...
Han avsa sig FAMILJEMYSET idag, han hade ju varit med mig och morsan på MARKNAD igår, och ville inte vara med familjen idag...
Jag väntade på att sambon skulle göra sig klar och sedan promenerade han, jag och mamma ut till, ja, även DET blev en favorit i repris...
LEVA Kungsgård.

Och där satt vi och åt och fikade i solen bra djävla länge.
Sen promenerade vi hem via Hällarna och gick i eftermiddagsolen och värmen hemåt.
Ljummet och underbart.
Mamma plockade blommor och jag andades in så mycket SOMMARLUFT i lungorna som jag bara kunde.
ÄLSKA sommarvärme och Gotland!
Nu har jag landat i soffan och väntar på att sonen ska komma hem från sin kompis.

Det är den fjärde dagen på raken nu som jag är värkfri.
Fjärde dagen, SUG PÅ DEN NI!!!!
Inte ens en tillstymmelse till värk ALLS idag.
Djävlar så djävla skönt det ÄR!
Skönt, skönt, skönt, skönt, skönt!

Och ett djävla flyyyyt!
Så här länge vet jag faktiskt inte om jag varit värkfri någonsin?
Jag kommer inte ihåg, i den här whiplash-misären man gått och trampat i.

För ÖVRIGT så har jag numera DÖPT min whiplash.
Jag brukar ju säga numera att "jag och Mr Whiplash är numera ett, jag är gift med Mr Whiplash!"
Och jag står ut med att "vara gift med en djävligt NERVIG man!"
Inte nöjd kanske, men jag står ut
Och är glad för dom dagarna den nervige mannen inte spökar.

Så läste jag om en person som också fått en permanent skada, och som döpt sin skada!

Så firnuligt och KUL, tänkte jag och då bestämde jag mig OCKSÅ för att döpa "min nervige man", och han fick faktiskt ett FINT namn.
Han har fått namnet Cornelis, efter Cornelis Vreeswijk.
Ett vackert namn efter en vacker man med en stor begåvning, med ett GANSKA MÖRKT LIV och leverne.
Ett vackert namn på något KOMPLICERAT och mörkt, skulle man kunna säga i mitt fall!
Det gäller att tänka till liksom, även på såna här små petitesser.
Jag tyckte Cornelis var PERFEKT.



Så numera är det inte Mr Whiplash längre, det är Cornelis.
Det känns mer avdramatiserat att prata om Cornelis än om Mr Whiplash, man känner sig mindre skadad på något sätt!
Sticka lugnt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0