Skaka förra årets löss ur mössan...
Idag...
Har jag mycket att skriva om.
Fast mest det vardagliga.
Jag vaknade imorse och har VÄRRE värk än igår.
Not good at all.
Tur som var så ringde min bästis tidigt på morgonen, och när vi gick igenom vår status...
Så berättade jag om min värk igår, idag och TENS-maskinen.
Hon sa då att hennes man, som också haft en lättare whiplash som gått över, hade en TENS-maskin och han fick MER ont.
Fino, sa jag, jag lägger ner TENS några dagar ifall jag fått någon typ av träningsvärk i musklerna.
Jag anträngde mig ju liksom MINDRE igår vid städet än när jag BAR 1-årig bebis.
Och då försvann värken.
Ja, jag lägger ner för tillfället.
Dagen är alltså VÄLDIGT ANSTRÄNGD.
Men...
Det blev Vibble i värre motvind än igår!
Hurtbullen genomförde och njöt på hemvägen, det gick superfort såklart.
Fast vintersport kläderna måste fram, nu går det inte med kortärmat och en fleece och halva brallor.
Jag var iskall om benen när jag kom hem.
Jag har bestämt mig för att skaka förra årets löss ur mössan och acceptera att HÖSTEN är här.
Sticketröjesäsongen är tillbaka.
Jag ger upp och tvättar strandväskan med innehåll.
Jag ska FÖRSÖKA se det från den ljusa sidan, fastän det blir mörkare och mörkare.
Så blev det en tur till ÖB när jag kom hem.
Jag försökte hitta en "DraMaten-vagn" som jag kan ha när jag ska handla som tex på ÖB eller kunna gå och handla lite mer matvaror själv.
Djävla pensionärs-grej, men VÄLDIGT praktiskt för en nackskadad.
Fanns ingen på ÖB så jag handlade annat istället.
Jag får kolla Rusta, Maxi, Coop, har jag tur så hittar jag en liten, smidig och söt vagn.
OBS...
Jag kommer inte använda den på stan, men i kvarteret.
Hann inte mer än hem och packa upp så kom sambon och hämtade upp mig!
IDAG firar vi nämligen SEX ÅR tillsammans!
Hurra, hurra, hurra för oss idag.
En evighet känns det som och rekord för oss båda två.
Jag har väl lyckats med fem år som längsta innan honom, och han två eller tre år i ett förhållande.
Fast det senaste året har vi väl haft det allt annat än en dans på rosor.
Då skulle jag väl ljuga om jag skrev det.
Vi har haft det TUFFT minst sagt, och det tackar vi min nackskada för.
Eller inte.
MEN...
Vi fixade DET också, och nu börjar ju det livet OCKSÅ normaliseras.
Det kommer säkert fler smällar (peppar, peppar) och det är väl DET som den sanna, starka kärleken ska fixa.
Vilket vi verkar göra ändå...
Så idag åkte vi ut till LEVA (vart annars;) och käkade en lunch i solen i växthuset.
UNDERBART!
Både 6-årsfirandet, maten och omgivningarna, återigen.
Sen skjutsade han hem mig och nu...
Vilar jag i soffan, det blir inte mycket mer action för min del.
Sticka lugnt.
Har jag mycket att skriva om.
Fast mest det vardagliga.
Jag vaknade imorse och har VÄRRE värk än igår.
Not good at all.
Tur som var så ringde min bästis tidigt på morgonen, och när vi gick igenom vår status...
Så berättade jag om min värk igår, idag och TENS-maskinen.
Hon sa då att hennes man, som också haft en lättare whiplash som gått över, hade en TENS-maskin och han fick MER ont.
Fino, sa jag, jag lägger ner TENS några dagar ifall jag fått någon typ av träningsvärk i musklerna.
Jag anträngde mig ju liksom MINDRE igår vid städet än när jag BAR 1-årig bebis.
Och då försvann värken.
Ja, jag lägger ner för tillfället.
Dagen är alltså VÄLDIGT ANSTRÄNGD.
Men...
Det blev Vibble i värre motvind än igår!
Hurtbullen genomförde och njöt på hemvägen, det gick superfort såklart.
Fast vintersport kläderna måste fram, nu går det inte med kortärmat och en fleece och halva brallor.
Jag var iskall om benen när jag kom hem.
Jag har bestämt mig för att skaka förra årets löss ur mössan och acceptera att HÖSTEN är här.
Sticketröjesäsongen är tillbaka.
Jag ger upp och tvättar strandväskan med innehåll.
Jag ska FÖRSÖKA se det från den ljusa sidan, fastän det blir mörkare och mörkare.
Så blev det en tur till ÖB när jag kom hem.
Jag försökte hitta en "DraMaten-vagn" som jag kan ha när jag ska handla som tex på ÖB eller kunna gå och handla lite mer matvaror själv.
Djävla pensionärs-grej, men VÄLDIGT praktiskt för en nackskadad.
Fanns ingen på ÖB så jag handlade annat istället.
Jag får kolla Rusta, Maxi, Coop, har jag tur så hittar jag en liten, smidig och söt vagn.
OBS...
Jag kommer inte använda den på stan, men i kvarteret.
Hann inte mer än hem och packa upp så kom sambon och hämtade upp mig!
IDAG firar vi nämligen SEX ÅR tillsammans!
Hurra, hurra, hurra för oss idag.
En evighet känns det som och rekord för oss båda två.
Jag har väl lyckats med fem år som längsta innan honom, och han två eller tre år i ett förhållande.
Fast det senaste året har vi väl haft det allt annat än en dans på rosor.
Då skulle jag väl ljuga om jag skrev det.
Vi har haft det TUFFT minst sagt, och det tackar vi min nackskada för.
Eller inte.
MEN...
Vi fixade DET också, och nu börjar ju det livet OCKSÅ normaliseras.
Det kommer säkert fler smällar (peppar, peppar) och det är väl DET som den sanna, starka kärleken ska fixa.
Vilket vi verkar göra ändå...
Så idag åkte vi ut till LEVA (vart annars;) och käkade en lunch i solen i växthuset.
UNDERBART!
Både 6-årsfirandet, maten och omgivningarna, återigen.
Sen skjutsade han hem mig och nu...
Vilar jag i soffan, det blir inte mycket mer action för min del.
Sticka lugnt.
Kommentarer
Postat av: Ingrid
Grattis till sexårsdagen!!
Jag läste din rubrik och erinrade mig hur det kliade i håret i morse när jag läste om luskamning i dagens tidning. Brrrrrrr
Postat av: Bloggaren Herself
Ja Ingrig, det har kliat i mina skalle OCKSÅ, sen jag fick mail från skolan att det är stora "luskammardagen"...
Min son hade det två gånger som liten, smittad på dagis och i förskolegruppen två år senare, och då hade han likadant hår som MIG.
Tjockt, långt och lockigt.
Det var ett helvete att bli av med lössen i den kalufsen, kan jag säga.
Jag och resten av familjen klarade sig, men GUD vad det kliade fastän man var osmittad, och vad lite MYS det blev med sonen, på några veckor.
Och NU kliar det i min skalle igen, inga löss men det kliar ;D
Trackback
