Gott nytt år!
Inte sann, men kul ändå...
Nu önskar jag ER ALLA ett GOTT NYTT ÅR och många TACK för att det finns en liten skara som följer min blogg så troget!
Vi ses nästa år, och då lovar jag att skriva ännu mera dravel, sanningar, osanningar, handarbete och trassligt familjeliv!!!
Nu önskar jag ER ALLA ett GOTT NYTT ÅR och många TACK för att det finns en liten skara som följer min blogg så troget!
Vi ses nästa år, och då lovar jag att skriva ännu mera dravel, sanningar, osanningar, handarbete och trassligt familjeliv!!!
Hoppsan, 7-årig förlovningsdag...
Sonen gick ut för att leka med hunden förut, dom hann inte ens vara ute TRE MINUTER så kom sonen in med hunden...
Hon hade ätit kattbajs.
Igen.
Det är så himla sorgligt att vi har en hel trädgård, men vi får alltid gå ut med henne i koppel, för annars äter hon upp allsköns kattskit hon kan nosa upp.
Ja...
Så det var bara att helrenovera hundkräket igen eftersom hon sak spendera nyårsafton med tanterna.
Dvs Piff & Puff och min äldsta moster.
Så...
Då kan man ju inte gå på kalas och lukta...
Bajs.
Jag blir snart tokig faktiskt.
Så kom jag ju på en annan sak:
Hoppsan...
Sambon och jag firar ju faktiskt 7-årig förlovningsdag idag!
Han friade precis efter tolvslaget den 31/12-04 i vår (eller MIN var det då) dubbelsäng.
Varför han fick den idén efter endast 3½ månad tillsammans, det fattar inte jag.
Men friade gjorde han, och jag sa "JA" utan att blinka.
Det var inte första gången någon pojkvän friade till mig, men...
Första gången jag sa "JA".
Bara sådär, rakt upp och ner.
Jag anade väl att det var gott virke i grabben
Och så var jag kär utan vett och sans.
Så idag, firar vi 7-årig förlovningsdag.
Men jag tror att vi båda två faktiskt MER firar vår dag när vi blev tillsammans, den 17 september 2004.
Idag...
Ja, vi kommer väl liksom ihåg att det är förlovningsdag typ.
Nu ska jag skriva annat.
När jag väl kommit igång igen typ.
Typ.
Favorit i repris från vår "Bli-ihop-7-årsdag".
Hon hade ätit kattbajs.
Igen.
Det är så himla sorgligt att vi har en hel trädgård, men vi får alltid gå ut med henne i koppel, för annars äter hon upp allsköns kattskit hon kan nosa upp.
Ja...
Så det var bara att helrenovera hundkräket igen eftersom hon sak spendera nyårsafton med tanterna.
Dvs Piff & Puff och min äldsta moster.
Så...
Då kan man ju inte gå på kalas och lukta...
Bajs.
Jag blir snart tokig faktiskt.
Så kom jag ju på en annan sak:
Hoppsan...
Sambon och jag firar ju faktiskt 7-årig förlovningsdag idag!
Han friade precis efter tolvslaget den 31/12-04 i vår (eller MIN var det då) dubbelsäng.
Varför han fick den idén efter endast 3½ månad tillsammans, det fattar inte jag.
Men friade gjorde han, och jag sa "JA" utan att blinka.
Det var inte första gången någon pojkvän friade till mig, men...
Första gången jag sa "JA".
Bara sådär, rakt upp och ner.
Jag anade väl att det var gott virke i grabben
Och så var jag kär utan vett och sans.
Så idag, firar vi 7-årig förlovningsdag.
Men jag tror att vi båda två faktiskt MER firar vår dag när vi blev tillsammans, den 17 september 2004.
Idag...
Ja, vi kommer väl liksom ihåg att det är förlovningsdag typ.
Nu ska jag skriva annat.
När jag väl kommit igång igen typ.
Typ.
Favorit i repris från vår "Bli-ihop-7-årsdag".
Min håriga morgonrock!
Som genom ett trollslag känner jag mig MYCKET BÄTTRE idag!
Tack och lov.
Har inte ens behövt ta alvedon, och ändå känner jag mig hyfsat pigg.
Kvällen är räddad.
Fast så går jag väl på fest ikväll och är sjuk imorgon igen, men jag skiter i det, jag ska ju inte jobba förrens på onsdag igen.
Skönt iallafall att känna sig klar i knoppen och inte så saggig i kroppen längre, jag njuter så länge det vara ifall att.
Insåg nu när jag såg min morgonrock i solsken att den är hårig!
Fan va äckligt!
Den är hårigare än hunden till och med, den sen nästan ut som en fleecemorgonrock som fått päls.
"Jag är så rik så jag tar på mig PÄLSEN på mornarna när jag ska äta frukost, den gråa mink-wannabee-pälsen..."
Eller nä, jag ser ut som en gammal tant som enbart lever för sina djur och inte tvättar sina kläder ordentligt!
Men så ligger ju hunden på mig och brevid mig på mornarna när vi går upp, så det är kanske inte så konstigt att den blivit invaderad av hundhår.
Irk.
Kände att nu måste den omedelbart åka i tvättmaskinen och hoppas att hundhåren försvinner, annars köper jag en ny morgonrock...
Denna ser ut som en klar sanitär olägenhet, bara hundlopporna som saknas!
Nu ska jag ta en snabb dusch, vi ses senare.
Tack och lov.
Har inte ens behövt ta alvedon, och ändå känner jag mig hyfsat pigg.
Kvällen är räddad.
Fast så går jag väl på fest ikväll och är sjuk imorgon igen, men jag skiter i det, jag ska ju inte jobba förrens på onsdag igen.
Skönt iallafall att känna sig klar i knoppen och inte så saggig i kroppen längre, jag njuter så länge det vara ifall att.
Insåg nu när jag såg min morgonrock i solsken att den är hårig!
Fan va äckligt!
Den är hårigare än hunden till och med, den sen nästan ut som en fleecemorgonrock som fått päls.
"Jag är så rik så jag tar på mig PÄLSEN på mornarna när jag ska äta frukost, den gråa mink-wannabee-pälsen..."
Eller nä, jag ser ut som en gammal tant som enbart lever för sina djur och inte tvättar sina kläder ordentligt!
Men så ligger ju hunden på mig och brevid mig på mornarna när vi går upp, så det är kanske inte så konstigt att den blivit invaderad av hundhår.
Irk.
Kände att nu måste den omedelbart åka i tvättmaskinen och hoppas att hundhåren försvinner, annars köper jag en ny morgonrock...
Denna ser ut som en klar sanitär olägenhet, bara hundlopporna som saknas!
Nu ska jag ta en snabb dusch, vi ses senare.
Milousmurf...
Jag tyckte SMURFARNA var riktigt smurfigt bra.
Kanske hade jag smurfat att det skulle vara mer från smurfbyn med svamphusen och inte att det skulle vara smurfar som hamnade i storstan.
Men...
Dom var smurfigt gulliga och jag hade gärna velat ha en egen smurf...
Fast det har jag ju iofs redan, Milousmurf!
Dags att gå och lägga sig innan jag somnar sittandes, håll tummarna att jag är friskare imorgon.
Bara en liten Sunnygirl först...
(den var ett tag sen den minsann)
Så smurfigt...
Så var det fredag och vi blev helt chockade av tv-tablån...
Familjekväll och inte ett skit på tv´n.
Vi ska hyra SMURFARNA och se den.
Så smurfigt...
Vi ska äta smurfmat från pizzerian och smurfa vatten och läsk till det.
Ingen hallonsaft idag.
Jag känner mig piggare, jag menar SMURFIGARE igen, fast det är kanske kombinationen alvedon och ipren som gör sin verkan.
Jag är väldigt smurfig nu faktiskt, och ser fram emot maten.
Så...
Nu har vi smurfat och magen är full.
Dags för att smurfa film, jag återkommer.
Familjekväll och inte ett skit på tv´n.
Vi ska hyra SMURFARNA och se den.
Så smurfigt...
Vi ska äta smurfmat från pizzerian och smurfa vatten och läsk till det.
Ingen hallonsaft idag.
Jag känner mig piggare, jag menar SMURFIGARE igen, fast det är kanske kombinationen alvedon och ipren som gör sin verkan.
Jag är väldigt smurfig nu faktiskt, och ser fram emot maten.
Så...
Nu har vi smurfat och magen är full.
Dags för att smurfa film, jag återkommer.
Det där är min plats...
Har hämtat mina tyger och är SUPERNÖJD!!!!
Ja, jag är faktiskt jättenöjd med alla utom den mörkblå/prickiga i mitten av dom prickiga.
Jag tyckte den var dassigare än dom andra på något sätt.
Men dom andra är skitfina, precis min stil, nu blir det något i stil med...
... dom där klänningarna.
Puffiga sommarbyxor kanske?
Eller några andra FINFINA mönster som jag samlat på mig.
Och vad hände när jag var på stan då...?
Jo, jag fick en rejäl febertopp.
Jag skulle på Åhlens och köpa strumpor, apoteket, sen handla lite på Coop och sen hämta paketet och sen hem.
Jag tog Åhlens först, apoteket sen, handlade på Coop och när jag står i kassan bara känner jag hur risigt jag mår.
Blir varm, öppnar jackan, men börjar FEBER-KOKA.
FAN, jag glömde ta alvedon innan jag stack.
Jag börjar verkligen febersvettas och mår skit.
Handlar, går till posten och bara DÖR av feber, känner jag.
Har en gubbe bakom mig som blir svinsur för att jag lämnar min väska som "köande-Madde" medans jag ropar på mamma i Coop-gallerian, för att hon ska komma och ta min kasse.
Han ställer sig FRAMFÖR min väska, även om inte kön har rört sig medans jag lämnat den.
Jag kommer tillbaka och säger:
>Ursäkta, men det där är MIN plats!!!<
"Du flyttade ju på dig", säger gubben (i min ålder)."
Jag lämnade väskan där för att behålla min plats, för att ropa på min mamma bara, kön har ju inte rört på sig.
Han flyttade inte på sig.
Jag kände med febertopp och allt, att nu flyttar du på dig gubbdjävel (i min egen ålder) eller så...
Blir jag galen!
Jag sa:
Varsågod och ställ dig bakom mig!
Han flyttade på sig och blev skitsur.
Fast inte lika skitsur som jag.
SÅ FRÄCK du är dumskalle, tänkte jag.
Jag var inte var på humör i detta tillståndet att folk går före fastän man lämnar sin väska som köplats och bara lämnar kön några sekunder.
Nog om det, jag fick ut mitt paket.
Jag är glad för mina tyger.
Nu är jag nyduschad för andra gången idag, jag var tvungen när jag kom hem, för jag var sjöblöt.
Jag har tagit alvedon och mår bättre tack vare det misstänker jag.
Sitter i soffan och tar det "piano".
Tänkte att detta blir nog förmodligen segdraget...
Sonen var risig i en månad, mamma är väl inne på 2 -2 ½ vecka, dom hade/har hosta, den har jag sluppit.
Jag har fått halsen istället.
Jag hoppas att det går över snabbare på mig, imorgon firar jag iallafall nyårsafton med vänner...
Och sen får det bli vad det vill dagarna efter.
Nu...
Ska jag titta på mina tyger, fixa kaffe, fixa i nätbutiken igen och sen virka på den gröna tunikan.
Är snart klar med framsidan.
Återkommer.
Ja, jag är faktiskt jättenöjd med alla utom den mörkblå/prickiga i mitten av dom prickiga.
Jag tyckte den var dassigare än dom andra på något sätt.
Men dom andra är skitfina, precis min stil, nu blir det något i stil med...
... dom där klänningarna.
Puffiga sommarbyxor kanske?
Eller några andra FINFINA mönster som jag samlat på mig.
Och vad hände när jag var på stan då...?
Jo, jag fick en rejäl febertopp.
Jag skulle på Åhlens och köpa strumpor, apoteket, sen handla lite på Coop och sen hämta paketet och sen hem.
Jag tog Åhlens först, apoteket sen, handlade på Coop och när jag står i kassan bara känner jag hur risigt jag mår.
Blir varm, öppnar jackan, men börjar FEBER-KOKA.
FAN, jag glömde ta alvedon innan jag stack.
Jag börjar verkligen febersvettas och mår skit.
Handlar, går till posten och bara DÖR av feber, känner jag.
Har en gubbe bakom mig som blir svinsur för att jag lämnar min väska som "köande-Madde" medans jag ropar på mamma i Coop-gallerian, för att hon ska komma och ta min kasse.
Han ställer sig FRAMFÖR min väska, även om inte kön har rört sig medans jag lämnat den.
Jag kommer tillbaka och säger:
>Ursäkta, men det där är MIN plats!!!<
"Du flyttade ju på dig", säger gubben (i min ålder)."
Jag lämnade väskan där för att behålla min plats, för att ropa på min mamma bara, kön har ju inte rört på sig.
Han flyttade inte på sig.
Jag kände med febertopp och allt, att nu flyttar du på dig gubbdjävel (i min egen ålder) eller så...
Blir jag galen!
Jag sa:
Varsågod och ställ dig bakom mig!
Han flyttade på sig och blev skitsur.
Fast inte lika skitsur som jag.
SÅ FRÄCK du är dumskalle, tänkte jag.
Jag var inte var på humör i detta tillståndet att folk går före fastän man lämnar sin väska som köplats och bara lämnar kön några sekunder.
Nog om det, jag fick ut mitt paket.
Jag är glad för mina tyger.
Nu är jag nyduschad för andra gången idag, jag var tvungen när jag kom hem, för jag var sjöblöt.
Jag har tagit alvedon och mår bättre tack vare det misstänker jag.
Sitter i soffan och tar det "piano".
Tänkte att detta blir nog förmodligen segdraget...
Sonen var risig i en månad, mamma är väl inne på 2 -2 ½ vecka, dom hade/har hosta, den har jag sluppit.
Jag har fått halsen istället.
Jag hoppas att det går över snabbare på mig, imorgon firar jag iallafall nyårsafton med vänner...
Och sen får det bli vad det vill dagarna efter.
Nu...
Ska jag titta på mina tyger, fixa kaffe, fixa i nätbutiken igen och sen virka på den gröna tunikan.
Är snart klar med framsidan.
Återkommer.
I min trista lilla värld...
Idag är jag risigare igen, än igår.
Igår kände jag mig rätt skapligt under dagen, idag...
Ner i träsket igen.
Men okej, det är NOG, förhoppningsvis bra imorgon igen.
Mamma tycker INTE att jag ska åka och köpa strumpbyxor och hämta tygpaket idag när jag blivit sämre.
Men DET tycker JAG!
>Jag får inte en lugn stund här hemma om jag inte får hämta mina tyger, jag kan inte koppla av om jag inte får se dom!
Jag kunde ju knappt somna igår, bara för att jag tänkte på tygerna konstant.<
"Bättre att du är hemma och blir frisk!"
>Jag blir inte sjukare av av att hämta några tyger.<
"Du blir inte friskare heller!"
>Och det ska komma från dig som varit sjuk i två veckor och ÄNDÅ far och flänger som en tossing!
JAG har åtminstone vilat mig.
Jag MÅSTE hämta tygerna, så är det bara.<
Så vi åker vid 11.30.
Kan lika bra ta mig in på apoteket och köpa alvedon och Ipren också.
Ja, så i min trista lilla nuvarande värld, har det inte hänt så djävla mycket mer.
Jag lär återkomma lite senare med tygrapport.
Förresten har jag plockat undan lite grejer i mitt arbetsrum, måste få plats med mitt lilla tyglager nu.
Med betoningen på lilla...
Men det ska ju växa.
Vi ses efter lunch.
Igår kände jag mig rätt skapligt under dagen, idag...
Ner i träsket igen.
Men okej, det är NOG, förhoppningsvis bra imorgon igen.
Mamma tycker INTE att jag ska åka och köpa strumpbyxor och hämta tygpaket idag när jag blivit sämre.
Men DET tycker JAG!
>Jag får inte en lugn stund här hemma om jag inte får hämta mina tyger, jag kan inte koppla av om jag inte får se dom!
Jag kunde ju knappt somna igår, bara för att jag tänkte på tygerna konstant.<
"Bättre att du är hemma och blir frisk!"
>Jag blir inte sjukare av av att hämta några tyger.<
"Du blir inte friskare heller!"
>Och det ska komma från dig som varit sjuk i två veckor och ÄNDÅ far och flänger som en tossing!
JAG har åtminstone vilat mig.
Jag MÅSTE hämta tygerna, så är det bara.<
Så vi åker vid 11.30.
Kan lika bra ta mig in på apoteket och köpa alvedon och Ipren också.
Ja, så i min trista lilla nuvarande värld, har det inte hänt så djävla mycket mer.
Jag lär återkomma lite senare med tygrapport.
Förresten har jag plockat undan lite grejer i mitt arbetsrum, måste få plats med mitt lilla tyglager nu.
Med betoningen på lilla...
Men det ska ju växa.
Vi ses efter lunch.
Gotlands/Farsta-orginalen...
Julens hetaste JULKLAPP till morsan och moster som inte hann fram i tid...
Har nu anlänt!
Och jag hämtade den nyss på Statoil.
Nu är den ju då framflyttad till PÅSKENS hetaste present istället, och jag räknar dagar, timmar, minuter och sekunder fram tills påskaftonskvällen...
(djäklar vad jag får räkna länge och mycket då)
Taataaaaa, the tröja!!!
Mamma Piff & moster Puff ska änligen få sig själva i present, sina egna "fan t-shirts"!
Så djäkla RÄTT motiv på dom där två också, armkrok och fulla i bus, PRECIS som GOTLANDS/FARSTA-orginalen
Tjofräs.
Och inte nog med det...
Jag fick sms från posten förut idag, tygerna jag beställde från stockholm har REDAN anlänt!
Trots sjukdom fick jag nästan tokspader här (ett segt tokspader iallafall), jag MÅSTE be mamma om skjuts till Coop imorgon och hämta ut mina batiktyger.
Ja, ett snabbt ärende måste jag fixa imorgon, måste, måste.
Är väldigt spänd på kvaliteten på tyget, fan att man ska vara sjuk också, annars hade jag stuckit iväg pronto.
Eller det hade jag ju inte förresten, för min cykel är ju inte lagad ännu.
Måste jag be sambon om att fixa snarast.
Nåväl, jag sjuk-degar väl vidare i soffan, om än lite MER spänd än vanligt.
Har nu anlänt!
Och jag hämtade den nyss på Statoil.
Nu är den ju då framflyttad till PÅSKENS hetaste present istället, och jag räknar dagar, timmar, minuter och sekunder fram tills påskaftonskvällen...
(djäklar vad jag får räkna länge och mycket då
)Taataaaaa, the tröja!!!
Mamma Piff & moster Puff ska änligen få sig själva i present, sina egna "fan t-shirts"!
Så djäkla RÄTT motiv på dom där två också, armkrok och fulla i bus, PRECIS som GOTLANDS/FARSTA-orginalen
Tjofräs.
Och inte nog med det...
Jag fick sms från posten förut idag, tygerna jag beställde från stockholm har REDAN anlänt!
Trots sjukdom fick jag nästan tokspader här (ett segt tokspader iallafall), jag MÅSTE be mamma om skjuts till Coop imorgon och hämta ut mina batiktyger.
Ja, ett snabbt ärende måste jag fixa imorgon, måste, måste.
Är väldigt spänd på kvaliteten på tyget, fan att man ska vara sjuk också, annars hade jag stuckit iväg pronto.
Eller det hade jag ju inte förresten, för min cykel är ju inte lagad ännu.
Måste jag be sambon om att fixa snarast.
Nåväl, jag sjuk-degar väl vidare i soffan, om än lite MER spänd än vanligt.
Hade en laxerande effekt...
Så har mer än halva dagen gått och jag har...
Pratat.
Telefonen har ringt oavbrutet sedan jag vaknade här.
Så kan det bli, nu har jag ganska ont i halsen faktiskt av allt pratande.
Men, men, det blir många timmar tystnad framöver nu för sambon är på jobbet, sonen hos en kompis och jag är själv.
Läget är ungfär som det varit dom senaste dagarna, men idag hjälper alvedonen igen iallafall.
Nu ska jag sätta mig och klippa till lite garnprover och skicka till en "kanske-kund" på fastlandet.
Ja, och nu när jag suttit så mycket här och vilat så har jag tänkt, och det jag tänkt och kollat på, det är vad jag har för mönster.
Jag har liksom haft tid att PLANERA lite tyginköp.
Tänkt på VILKA tyger skulle kunna passa till VILKET MÖNSTER.
Jag vill testa på lite olika varianter och se vad resultatet blir.
Jag måste ju lära mig från början här nästan, eftersom det var så längesedan jag hade en klok symaskin.
Så nu ska jag beställa lite jeanstyg till tubjeansklänningen som jag ska göra, lite microsatin till lösare tunika och partysatin till någon tajtare topp, bomullsvoilé att ha och färga egen batik och viscosejersey.
Detta beställer jag från Stoff & Stil, dom är ju billiga och bra.
Jag ska bygga upp ett litet tyglager så jag har när syandan faller på.
Ja...
Så här händer det inte så mycket annat.
Det är handarbetes och sy-planering, plus hänga i den röga soffan.
Ta alvedon och Zyx.
Läste bipacksedeln och lärde mig varför man inte ska överdosera.
Men...
Jag lärde mig även att tabletterna hade en laxerande effekt.
Det märktes.
Idag överdoserar jag inte.
Jag har bara tagit EN, och håller mig sen till honungsvatten och Vicks "Honey Fresch".
Funkar mycket bättre
Återkommer, nu ska jag klippa garn!
P.s. Apfilmen jag såg igår var inte heller någe vidare. D.s.
Pratat.
Telefonen har ringt oavbrutet sedan jag vaknade här.
Så kan det bli, nu har jag ganska ont i halsen faktiskt av allt pratande.
Men, men, det blir många timmar tystnad framöver nu för sambon är på jobbet, sonen hos en kompis och jag är själv.
Läget är ungfär som det varit dom senaste dagarna, men idag hjälper alvedonen igen iallafall.
Nu ska jag sätta mig och klippa till lite garnprover och skicka till en "kanske-kund" på fastlandet.
Ja, och nu när jag suttit så mycket här och vilat så har jag tänkt, och det jag tänkt och kollat på, det är vad jag har för mönster.
Jag har liksom haft tid att PLANERA lite tyginköp.
Tänkt på VILKA tyger skulle kunna passa till VILKET MÖNSTER.
Jag vill testa på lite olika varianter och se vad resultatet blir.
Jag måste ju lära mig från början här nästan, eftersom det var så längesedan jag hade en klok symaskin.
Så nu ska jag beställa lite jeanstyg till tubjeansklänningen som jag ska göra, lite microsatin till lösare tunika och partysatin till någon tajtare topp, bomullsvoilé att ha och färga egen batik och viscosejersey.
Detta beställer jag från Stoff & Stil, dom är ju billiga och bra.
Jag ska bygga upp ett litet tyglager så jag har när syandan faller på.
Ja...
Så här händer det inte så mycket annat.
Det är handarbetes och sy-planering, plus hänga i den röga soffan.
Ta alvedon och Zyx.
Läste bipacksedeln och lärde mig varför man inte ska överdosera.
Men...
Jag lärde mig även att tabletterna hade en laxerande effekt.
Det märktes.
Idag överdoserar jag inte.
Jag har bara tagit EN, och håller mig sen till honungsvatten och Vicks "Honey Fresch".
Funkar mycket bättre
Återkommer, nu ska jag klippa garn!
P.s. Apfilmen jag såg igår var inte heller någe vidare. D.s.
Jag överdoserar...
Jag överdoserar "Zyx citron 3 mg"!
Mamma var på apoteket och köpte ovanstående halstablett, den dövar faktiskt det onda ganska bra.
Bara ett problem, man ska inte ta mer än tre per dygn.
Jag har nu tagit fem.
Jag överdoserar alltså heavy.
Vet inte vad dom förmodligen SVÅRA biverkningarna är, för jag har inte läst på...
Men jag tror jag struntar i det.
Halsen blir tillfälligt bedövad, och det är så himla skönt.
Medans killarna bowlade, såg jag film "Nawals hemlighet".
Hyllad film med många "pluppar" från olika tidningsrecensioner som ni kan se.
Jag...
Tyckte filmen var vidrig på ett äcklande sätt.
Den som skrev den här storyn ville väl twista till ett "drama/krigsmanus" men jag tyckte det blev fel.
Jättefel och för mycket.
Den som ser den får väl döma själv, men jag tycker man kan beskriva krigsförbrytelser på ett annat sätt än i denna filmen.
Kanske jag måste smälta den först, men faktum kvarstår, jag blev inte berörd, bara väldigt äcklad.
Faktiskt inte film jag rekommenderar.
Nu ser vi...
... den är redan nu bättre än den förra filmen.
Och då gillar inte jag ens sådana här filmer.
Vi ses imorgon.
Mamma var på apoteket och köpte ovanstående halstablett, den dövar faktiskt det onda ganska bra.
Bara ett problem, man ska inte ta mer än tre per dygn.
Jag har nu tagit fem.
Jag överdoserar alltså heavy.
Vet inte vad dom förmodligen SVÅRA
biverkningarna är, för jag har inte läst på...Men jag tror jag struntar i det.
Halsen blir tillfälligt bedövad, och det är så himla skönt.
Medans killarna bowlade, såg jag film "Nawals hemlighet".
Hyllad film med många "pluppar" från olika tidningsrecensioner som ni kan se.
Jag...
Tyckte filmen var vidrig på ett äcklande sätt.
Den som skrev den här storyn ville väl twista till ett "drama/krigsmanus" men jag tyckte det blev fel.
Jättefel och för mycket.
Den som ser den får väl döma själv, men jag tycker man kan beskriva krigsförbrytelser på ett annat sätt än i denna filmen.
Kanske jag måste smälta den först, men faktum kvarstår, jag blev inte berörd, bara väldigt äcklad.
Faktiskt inte film jag rekommenderar.
Nu ser vi...
... den är redan nu bättre än den förra filmen.
Och då gillar inte jag ens sådana här filmer.
Vi ses imorgon.
Fixat i nätbutiken...
Vad har hänt idag?
Ja, inte mycket.
Jag har fixat i Stickqvickbutiken, alltså i datorn, och gjort om lite så det ska bli lättare att hitta mina små alster på hemsidan.
Eftersom det är en hemsida i "bloggform" så hamnar allt lite huller om buller när man lägger upp nya annonser.
Men nu har jag fixat en presentation som alltid kommer ligga överst och så har jag fixat kloka "Kategorier" så den som besöker butiken kan kolla där.
Fiffigt och så var DET gjort liksom.
Bra att vara sjuk på ett sätt, för då får man sånt här gjort som man aldrig tar sig tid till annars.
Men samtidigt suger det.
Har även SNABBT dammsugit i dom stora rummen.
Såg att mattan i vardagsrummet var mer hundhårig än den FÅR LOV att vara, och det gillas inte av mig.
Sjuk eller inte sjuk, har man hundhår på golv och mattor, har man dom snart i soffor och på kläder.
Alltså var jag tvungen att få bort lite hundhår från dom strategiska ställena.
Ja, sen har jag kollat tv.
Typ.
Varken armar eller kropp har dugt till något mer.
Jag är grymt uttråkad.
Men orkar ju inte ett smack.
Är glad att hunden är flexibel och inte klättrar på väggarna över att inte få långpromenader.
Hon ligger snällt och snusar timme ut och timme in med sin hängiga matte.
Sjysst vovve.
Ikväll ska herrarna i huset gå och bowla.
Ja, dom har sina små "killkvällar" tillsammans, då dom går på bio ibland, spelar pingis ibland, bowling, tv-spelskvällar med "F" och golf har det väl också blivit någon gång.
Skulle inte förvåna mig om sonen snart är med på pokerkvällarna också.
Själv...
Ska jag väl hänga i soffan och se på YTTERLIGARE skit-tv.
Eller så får sambon låna en film, annars avlider jag nog här.
Det var för fasen bara repriser på tv nästan.
Återkommer.
Ja, inte mycket.
Jag har fixat i Stickqvickbutiken, alltså i datorn, och gjort om lite så det ska bli lättare att hitta mina små alster på hemsidan.
Eftersom det är en hemsida i "bloggform" så hamnar allt lite huller om buller när man lägger upp nya annonser.
Men nu har jag fixat en presentation som alltid kommer ligga överst och så har jag fixat kloka "Kategorier" så den som besöker butiken kan kolla där.
Fiffigt och så var DET gjort liksom.
Bra att vara sjuk på ett sätt, för då får man sånt här gjort som man aldrig tar sig tid till annars.
Men samtidigt suger det.
Har även SNABBT dammsugit i dom stora rummen.
Såg att mattan i vardagsrummet var mer hundhårig än den FÅR LOV att vara, och det gillas inte av mig.
Sjuk eller inte sjuk, har man hundhår på golv och mattor, har man dom snart i soffor och på kläder.
Alltså var jag tvungen att få bort lite hundhår från dom strategiska ställena.
Ja, sen har jag kollat tv.
Typ.
Varken armar eller kropp har dugt till något mer.
Jag är grymt uttråkad.
Men orkar ju inte ett smack.
Är glad att hunden är flexibel och inte klättrar på väggarna över att inte få långpromenader.
Hon ligger snällt och snusar timme ut och timme in med sin hängiga matte.
Sjysst vovve.
Ikväll ska herrarna i huset gå och bowla.
Ja, dom har sina små "killkvällar" tillsammans, då dom går på bio ibland, spelar pingis ibland, bowling, tv-spelskvällar med "F" och golf har det väl också blivit någon gång.
Skulle inte förvåna mig om sonen snart är med på pokerkvällarna också.
Själv...
Ska jag väl hänga i soffan och se på YTTERLIGARE skit-tv.
Eller så får sambon låna en film, annars avlider jag nog här.
Det var för fasen bara repriser på tv nästan.
Återkommer.
Jag brinner...
Idag vaknade jag klockan 10, helt död.
Hela jag brinner idag, inte ens alvedon hjälper.
Jag började precis undra om jag ens tog alvedon förut, för jag känner ingen skillnad i kroppen.
Ringde till jobbet direkt och sjukade mig, jag kommer inte kunna gå och jobba imorgon.
Finns inte en chans att jag vaknar "pigg & frisk" imorgon, om jag känner mig så här nu.
Sämre än igår.
Har pratat med en av mina bästisar i telefonen i ca 1½ timme nyss.
Vi har liksom inte hunnit prata sen dagarna innan jul och då har man mycket att avhandla.
Jag känner mig helt, helt färdig av att bara ha pratat i telefonen.
Nacken värker pga av febern.
FAN!
Jag som har så mycket ledigt och så missar jag att umgås med folk och jobba ett dygn.
Så ska man ligga här och var sjuk på LEDIG TID.
Det retar mig.
Jag hade väl kunnat vara sjuk efter juledigheten, typ efter nyår hade passat bättre.
Men icke då.
Ja, nu måste jag vila, jag kan knappt tänka eller röra min vänsterarm.
Hela jag brinner idag, inte ens alvedon hjälper.
Jag började precis undra om jag ens tog alvedon förut, för jag känner ingen skillnad i kroppen.
Ringde till jobbet direkt och sjukade mig, jag kommer inte kunna gå och jobba imorgon.
Finns inte en chans att jag vaknar "pigg & frisk" imorgon, om jag känner mig så här nu.
Sämre än igår.
Har pratat med en av mina bästisar i telefonen i ca 1½ timme nyss.
Vi har liksom inte hunnit prata sen dagarna innan jul och då har man mycket att avhandla.
Jag känner mig helt, helt färdig av att bara ha pratat i telefonen.
Nacken värker pga av febern.
FAN!
Jag som har så mycket ledigt och så missar jag att umgås med folk och jobba ett dygn.
Så ska man ligga här och var sjuk på LEDIG TID.
Det retar mig.
Jag hade väl kunnat vara sjuk efter juledigheten, typ efter nyår hade passat bättre.
Men icke då.
Ja, nu måste jag vila, jag kan knappt tänka eller röra min vänsterarm.
Mål i sikte...
Ingen OND HALS, som inte har något gott med sig...
Ja, att må så här är fan inte kul, men HERREGUD vilken TUR ändå!!!!
Jag har jobbat.
Jag har inte tålamod att sitta still med datorn så här länge i vanliga fall, men vad gör man när halsen värker och febern pendlar?
Ena stunden har jag varit skållhet, nästa stund på med morgonrock för att jag fryser som en hund, så blir man skållhet igen.
Jag har alltså "jobbat", för jag fick en idé efter "datorstädningen" och vad har jag hittade jag då?
Jo, jag har hittat...
...tyger!
Jag har hittat BATIKTYGER i alla möjliga former och prisklasser!
Det mesta är skitdyrt, men säljer man det man SYR framöver, då kan det vara väl värt sina slantar.
Och inte nog med det, jag fick en skitbra idé, inte bara skitbra, utan så in i helvete skitbra idé!
Ursäkta att jag svär, men det är en så bra idé, så det nästan kräver svordom.
Iallafall tycker jag det.
För jag gillar ju som bekant att svära
Så nu ser jag toppar, tunikor och klänningar framför mig.
Känns som om jag har någon sorts MÅL i sikte!
Något åt det här hållet var det väl...
Och massor av mönster ligger och väntar...
Äntligen, jag säger bara, äntligen, i sommar vet jag iallafall EN person som kommer ha skitsnygga kläder!
Å det e jag!!!
Jag har bara en sak att säga och det är:
Feber och halsont VIK HÄDAN, det här har jag verkligen inte tid med.
Nu när jag vet vart allt finns som jag vill ha, då vill jag producera, då vill jag sy.
Inte sitta här och hänga.
Jag får sjukstress efter endast ett dygn som sjuk.
Imorgon äter jag nog en hel vitlök rakt upp och ner, nu ska jag hoppa isäng och sova.
Vi ses imorgon.
Ja, att må så här är fan inte kul, men HERREGUD vilken TUR ändå!!!!
Jag har jobbat.
Jag har inte tålamod att sitta still med datorn så här länge i vanliga fall, men vad gör man när halsen värker och febern pendlar?
Ena stunden har jag varit skållhet, nästa stund på med morgonrock för att jag fryser som en hund, så blir man skållhet igen.
Jag har alltså "jobbat", för jag fick en idé efter "datorstädningen" och vad har jag hittade jag då?
Jo, jag har hittat...
...tyger!
Jag har hittat BATIKTYGER i alla möjliga former och prisklasser!
Det mesta är skitdyrt, men säljer man det man SYR framöver, då kan det vara väl värt sina slantar.
Och inte nog med det, jag fick en skitbra idé, inte bara skitbra, utan så in i helvete skitbra idé!
Ursäkta att jag svär, men det är en så bra idé, så det nästan kräver svordom.
Iallafall tycker jag det.
För jag gillar ju som bekant att svära
Så nu ser jag toppar, tunikor och klänningar framför mig.
Känns som om jag har någon sorts MÅL i sikte!
Något åt det här hållet var det väl...
Och massor av mönster ligger och väntar...
Äntligen, jag säger bara, äntligen, i sommar vet jag iallafall EN person som kommer ha skitsnygga kläder!
Å det e jag!!!
Jag har bara en sak att säga och det är:
Feber och halsont VIK HÄDAN, det här har jag verkligen inte tid med.
Nu när jag vet vart allt finns som jag vill ha, då vill jag producera, då vill jag sy.
Inte sitta här och hänga.
Jag får sjukstress efter endast ett dygn som sjuk.
Imorgon äter jag nog en hel vitlök rakt upp och ner, nu ska jag hoppa isäng och sova.
Vi ses imorgon.
Jag är sjuk...
Vad har jag gjort idag då?
Inte ett skit.
Städat MIN dator och ordnat bilder, kollat garn och tyger.
Nu känner jag mig MER sjuk än imorse.´
Nybyggarkussen var förbi en sväng förut, men jag bjöd faktiskt inte in dom mer än i farstun.
Vill inte "bjuda" på några baciller nu när dom är här på semester.
Vi pratade kanske i 10 minuter och jag kände mig pigg...
När jag gick upp för trappen efter dom hade gått, då var jag helt slut!
10 minuter besök, och sen är man slut.
Har man feber eller har man.
Har pratat med jobbet, skulle höra av mig till dom imorgon igen.
Känner jag mig som jag gör nu, då blir det inget jobb.
Jag orkar inte ens äta ordentlig mat, det får bli fil och banan sen, jag har faktiskt inte ens matlust.
Jobbigt att svälja.
Jag som skulle SY och allt idag.
Fan, nu spiller jag bara en massa tid på att sitta och hänga och vara kass.
Ja, så så mycket mer har inte hänt, jag är sjuk.
Inte ett skit.
Städat MIN dator och ordnat bilder, kollat garn och tyger.
Nu känner jag mig MER sjuk än imorse.´
Nybyggarkussen var förbi en sväng förut, men jag bjöd faktiskt inte in dom mer än i farstun.
Vill inte "bjuda" på några baciller nu när dom är här på semester.
Vi pratade kanske i 10 minuter och jag kände mig pigg...
När jag gick upp för trappen efter dom hade gått, då var jag helt slut!
10 minuter besök, och sen är man slut.
Har man feber eller har man.
Har pratat med jobbet, skulle höra av mig till dom imorgon igen.
Känner jag mig som jag gör nu, då blir det inget jobb.
Jag orkar inte ens äta ordentlig mat, det får bli fil och banan sen, jag har faktiskt inte ens matlust.
Jobbigt att svälja.
Jag som skulle SY och allt idag.
Fan, nu spiller jag bara en massa tid på att sitta och hänga och vara kass.
Ja, så så mycket mer har inte hänt, jag är sjuk.
Här går det undan i halsen...
Såg på nyheterna att journalisterna Martin och Johan som dömdes för "terrorism" fick lägsta straffet för sitt "brott", 11 år.
Dags för regeringen att SKIPPA den tysta diplomatin perhaps...?
Själv var jag pigg som en nötkärna igår!
Samma läge klockan 18.00, kände mig inte ett dugg risig.
Klockan 20 ca sa jag till sonen:
"Fasen, det känns som om jag håller på att få ont i halsen."
Klockan 23...
Kunde jag knappt svälja.
Här går det undan i halsen minsann.
Idag är läget detsamma, tog febern direkt imorse, hade 38.
Känner mig ledbruten i kroppen och har ont, lite blossande i ansiktet.
Halsen är svullen och jag svårt att svälja.
TUR att jag klarade mig över julen iallafall.
Två alvedon senare, så känner jag mig mindre "blossande" i fejset, men halsen kvarstår.
Det blir alltså lugna gatan här i två dagar, för på torsdag är det meningen att jag ska jobba.
Skall dock ringa redan idag och säga till i tid så dom har en vikarie stand by IFALL jag är risig på torsdag.
Jag går inte om jag har feber.
Har jag gjort alldeles för många gånger under åren.
Läbbigt dessutom att ha ont i halsen när man inte har några halsmandlar kvar.
Jag har bara haft ont i halsen ordentligt en gång sen jag tog bort halsmandlarna.
Och när man har halsmandlar så sitter ju det onda i mandlarna och det sitter i övre delen av halsen.
Nu sitter det onda i övre och neråt i halsen, jag känner mig som om jag har en stock nerkörd i halsen.
Alltså jag känner mig lätt illamående för att det är så svullet neråt i halsen.
INTE för att jag önska tillbaka mina halsmandlar, för då fick jag ju ont i haslen så fort jag blev förkyld, men...
Det är obehagligare att ha ont i halsen nu faktiskt.
Skitsamma, jag får ta det lugnt som sagt, dricka honungsté och äta vitlök tror jag minsann.
Kurera mig.
Skit, men jag ska faktiskt ta mig en dusch och sen se vad jag orkar göra idag.
Återkommer lite senare.
Dags för regeringen att SKIPPA den tysta diplomatin perhaps...?
Själv var jag pigg som en nötkärna igår!
Samma läge klockan 18.00, kände mig inte ett dugg risig.
Klockan 20 ca sa jag till sonen:
"Fasen, det känns som om jag håller på att få ont i halsen."
Klockan 23...
Kunde jag knappt svälja.
Här går det undan i halsen minsann.
Idag är läget detsamma, tog febern direkt imorse, hade 38.
Känner mig ledbruten i kroppen och har ont, lite blossande i ansiktet.
Halsen är svullen och jag svårt att svälja.
TUR att jag klarade mig över julen iallafall.
Två alvedon senare, så känner jag mig mindre "blossande" i fejset, men halsen kvarstår.
Det blir alltså lugna gatan här i två dagar, för på torsdag är det meningen att jag ska jobba.
Skall dock ringa redan idag och säga till i tid så dom har en vikarie stand by IFALL jag är risig på torsdag.
Jag går inte om jag har feber.
Har jag gjort alldeles för många gånger under åren.
Läbbigt dessutom att ha ont i halsen när man inte har några halsmandlar kvar.
Jag har bara haft ont i halsen ordentligt en gång sen jag tog bort halsmandlarna.
Och när man har halsmandlar så sitter ju det onda i mandlarna och det sitter i övre delen av halsen.
Nu sitter det onda i övre och neråt i halsen, jag känner mig som om jag har en stock nerkörd i halsen.
Alltså jag känner mig lätt illamående för att det är så svullet neråt i halsen.
INTE för att jag önska tillbaka mina halsmandlar, för då fick jag ju ont i haslen så fort jag blev förkyld, men...
Det är obehagligare att ha ont i halsen nu faktiskt.
Skitsamma, jag får ta det lugnt som sagt, dricka honungsté och äta vitlök tror jag minsann.
Kurera mig.
Skit, men jag ska faktiskt ta mig en dusch och sen se vad jag orkar göra idag.
Återkommer lite senare.
Några fler bilder...
Några fler bilder från julafton, Milou på julaftonsmorgon...
Sonen och en liten TOMTENISSA...
Jag och Syster-Yster...
Själv är man ju snyggare än dom flesta på just den här bilden...
Jag och sambon, vi ser allt lite trötta ut...
Men vi var pigga, jag försäkrar.
Och så den lilla gottegrisen i sängen i slutet av den lååååånga julaftonen...
Hon ser allt ut som en liten SÄL ibland.
Nu ska sonen ha datorn, så jag får inte sitta här och leka längre
Sonen och en liten TOMTENISSA...
Jag och Syster-Yster...
Själv är man ju snyggare än dom flesta på just den här bilden...
Jag och sambon, vi ser allt lite trötta ut...
Men vi var pigga, jag försäkrar.
Och så den lilla gottegrisen i sängen i slutet av den lååååånga julaftonen...
Hon ser allt ut som en liten SÄL ibland.
Nu ska sonen ha datorn, så jag får inte sitta här och leka längre
Grädden på moset...
Nu har jag köpt...
... bland annat.
Jag har känner mig GRYMT nöjd, och hoppas nu att färgerna och tygerna är BRA när dom kommer fram.
Då lär det bli fler och mer beställningar framöver.
GUD va jag ska sy nu!
Batiktyg, ME LOVE!!!!!
Annars så släppte jag ut hunden en stund själv innan vi skulle ut och gå, tror hon var själv max 3-4 minuter.
När vi ska traska iväg och jag ska dra på henne lilla ytterrocken så känner jag att det stinker.
Hon har hittat KATTBAJS IGEN, som hon hann sätta i sig på den korta tiden.
Jaha...
In och skrubba av det värsta på öron, tassar och mun, sen iväg på promenad.
Jag som då INTE hade behövt bada henne idag efter promenaden, för det var väldigt torrt ute i skog och mark...
Men jag blev ju tvungen ändå, eftersom hon käkat kattbajset.
Så det blev en ONÖDIG helrengöring med tandborstning när vi kom hem.
Plus att jag trampade i hundbajs under promenaden som grädden på moset!
Helrengöring av skorna också alltså.
Jippie!
Djävla LATA hundägare som inte kan plocka bort hundbajs när deras hundar bajsar på en stig!!!
Jag blir så förbannad.
Skitsamma, nu sitter vi iallafall i soffan och luktar BLOMMA båda två
Sonen stack med sina kusiner på bio idag, och är nu där och leker.
Sambon ska laga tacos till middag och sen dra på poker.
Jag ska se "Skönheten & Odjuret".
Jepp, just den och Lejonkungen har faktiskt inte sonen så det är inte så ofta man har sett just dom två filmerna.
Jag, Madde 5 år ska alltså se lite tecknat om en stund.
Och min bajshund också förstås.
Jisses så glad jag är...
En perfekt jul och så TYG på det.
Nu kommer jag sitta som på nålar tills tyget anländer.
Imorgon kanske jag ska sy den där blå klänningen som jag så fint nålade upp, som jag ännu inte hunnit med...?
Jominsann, jag har inget planerat imorgon, kommer inte planera något heller, det blir SYDAG imorgon.
Mitt egetfärgade tyg och min egenvirkade spetsbård, ska sys ihop med min egen symaskin.
Jippie, jippie, happy, happy!
Vilken kreativitet som flödade ut i mina ådror just nu, som värsta vårfloden blev det.
Skall till och med virka på min ljusgröna tunika ikväll, jag är ju klar med "Hjälpstickan"-grejerna så...
Nu kan jag ägna mig åt bizniz igen
Oki, vi ses sen, nu ska jag handarbetsjobba!
... bland annat.
Jag har känner mig GRYMT nöjd, och hoppas nu att färgerna och tygerna är BRA när dom kommer fram.
Då lär det bli fler och mer beställningar framöver.
GUD va jag ska sy nu!
Batiktyg, ME LOVE!!!!!
Annars så släppte jag ut hunden en stund själv innan vi skulle ut och gå, tror hon var själv max 3-4 minuter.
När vi ska traska iväg och jag ska dra på henne lilla ytterrocken så känner jag att det stinker.
Hon har hittat KATTBAJS IGEN, som hon hann sätta i sig på den korta tiden.
Jaha...
In och skrubba av det värsta på öron, tassar och mun, sen iväg på promenad.
Jag som då INTE hade behövt bada henne idag efter promenaden, för det var väldigt torrt ute i skog och mark...
Men jag blev ju tvungen ändå, eftersom hon käkat kattbajset.
Så det blev en ONÖDIG helrengöring med tandborstning när vi kom hem.
Plus att jag trampade i hundbajs under promenaden som grädden på moset!
Helrengöring av skorna också alltså.
Jippie!
Djävla LATA hundägare som inte kan plocka bort hundbajs när deras hundar bajsar på en stig!!!
Jag blir så förbannad.
Skitsamma, nu sitter vi iallafall i soffan och luktar BLOMMA båda två
Sonen stack med sina kusiner på bio idag, och är nu där och leker.
Sambon ska laga tacos till middag och sen dra på poker.
Jag ska se "Skönheten & Odjuret".
Jepp, just den och Lejonkungen har faktiskt inte sonen så det är inte så ofta man har sett just dom två filmerna.
Jag, Madde 5 år ska alltså se lite tecknat om en stund.
Och min bajshund också förstås.
Jisses så glad jag är...
En perfekt jul och så TYG på det.
Nu kommer jag sitta som på nålar tills tyget anländer.
Imorgon kanske jag ska sy den där blå klänningen som jag så fint nålade upp, som jag ännu inte hunnit med...?
Jominsann, jag har inget planerat imorgon, kommer inte planera något heller, det blir SYDAG imorgon.
Mitt egetfärgade tyg och min egenvirkade spetsbård, ska sys ihop med min egen symaskin.
Jippie, jippie, happy, happy!
Vilken kreativitet som flödade ut i mina ådror just nu, som värsta vårfloden blev det.
Skall till och med virka på min ljusgröna tunika ikväll, jag är ju klar med "Hjälpstickan"-grejerna så...
Nu kan jag ägna mig åt bizniz igen
Oki, vi ses sen, nu ska jag handarbetsjobba!
Batiktyger på rea....
Idag vaknade jag 10.00!!!!!
Herregud, vad hände?
Ja, någongång per år ska man väl vakna SÅ sent också, men halva dagen har ju gått när man vaknar så dags.
Alltså blir det ett minikort inlägg nu, för jag ska ut med hunden på promenad innan ljuset försvinner.
Klockan är ju redan 11.20 nu.
Min gud.
Jag hittade en tygaffär på nätet igår, och jag höll på att smälla av...
Dom hade batiktyger PÅ REA!!!!!!!!!!!!!!!
Ja, och snygga var dom också, priserna låg på mellan 49 - 59 kr.
Var påväg att investera i nya garner, men jag kan bara säga att det kommer jag INTE köpa.
Nu ska här beställas batiktyger, frakten låg på 59 kr oavsett hur mycket man beställde.
Jag tror precis jag dog och hamnade i himlen.
Tvärdog.
Ja, så då behöver man, eller JAG, inte färga tyg framöver, bara när man/jag har lust!
Oj, oj, jag ska sätta mig att beställa i eftermiddag, har redan gjort en lista såklart
Mer om det sen, nu måste jag ut med den rastlösa hunden.
Herregud, vad hände?
Ja, någongång per år ska man väl vakna SÅ sent också, men halva dagen har ju gått när man vaknar så dags.
Alltså blir det ett minikort inlägg nu, för jag ska ut med hunden på promenad innan ljuset försvinner.
Klockan är ju redan 11.20 nu.
Min gud.
Jag hittade en tygaffär på nätet igår, och jag höll på att smälla av...
Dom hade batiktyger PÅ REA!!!!!!!!!!!!!!!
Ja, och snygga var dom också, priserna låg på mellan 49 - 59 kr.
Var påväg att investera i nya garner, men jag kan bara säga att det kommer jag INTE köpa.
Nu ska här beställas batiktyger, frakten låg på 59 kr oavsett hur mycket man beställde.
Jag tror precis jag dog och hamnade i himlen.
Tvärdog.
Ja, så då behöver man, eller JAG, inte färga tyg framöver, bara när man/jag har lust!
Oj, oj, jag ska sätta mig att beställa i eftermiddag, har redan gjort en lista såklart
Mer om det sen, nu måste jag ut med den rastlösa hunden.
Offerkoftan och Den Oberörda...
Degandet kvarstår.
Det går inte att uppbringa ett UNS av ork idag tydligen.
Sambon surar för att jag inte vill öppna en chokladask.
Vi har MASSOR med annat godis i kylen, vi äter upp DET först, oki...?
Då blir han sur och menar på att HANS godis alltid ska öppnas jämt, varför inte mitt?
För vi har öppnat godis i kylen redan.
Sen surar han för att jag vill se Lejonkungen om en stund.
Kan vi inte se en GEMENSAM FILM?
Ja, Lejonkungen...?
Nä, då går OFFERKOFTAN ut i köket och hämtar SIN chipspåse och SIN coca cola, lommar in i sovrummet och spelar just "Offerkofta".
"Då ser väl jag något annat då", säger Offerkoftan.
Amen pliiiiis do, säger Den Oberörda, gääsp!
Den Oberörda orkar faktiskt inte riktigt bry sig.
Milou har tydligen valt sida och ligger brevid mig, nåväl, då är allt som det ska!
Sjukt trötta...
Här ligger jag och Milousan i soffan och chillar, vi är sjukt trötta och har precis avverkat "Stolthet & fördom"...
Nu var vi inne på "Trolltyg i Tomteskogen", men så såg vi i tv-tablån att det var "E.T." på en annan kanal.
Vi diskuterade saken och kom fram till att det fick bli "E.T." istället.
Vi chillar nu vidare och sen blir det lite julskinka med sallad till kvällsmat.
Känns lagom efter gårdagen.
Nu var vi inne på "Trolltyg i Tomteskogen", men så såg vi i tv-tablån att det var "E.T." på en annan kanal.
Vi diskuterade saken och kom fram till att det fick bli "E.T." istället.
Vi chillar nu vidare och sen blir det lite julskinka med sallad till kvällsmat.
Känns lagom efter gårdagen.
Mitt hundhänge...
Måste bara visa mitt hundhänge till Sabohalsbandet...
Lite suddig bild tyvärr, men man ser ändå.
Passar perfekt till den ganska nybliva hundägaren!
Jag har ju blivit hundmarinerad, minst sagt.
Och jag älskar verkligen min 40-års present, halsbandet, för man kan byta hänge till något annat som kanske passar en för dagen.
Hund idag, ljusgrön sten till imorgon, skogsgrön en annan dag och "40 and fab" hänget när man känner sig EXTRA snygg.
Jag har börjat mitt samlande på olika små hängen, jag har fått en smyckespassion för första gången i mitt liv.
Julafton 2011...
Guten morgen.
Eller Guten eftermiddag är det visst.
En ledbruten 195-åring tog sig upp ur sängen imorse som är HES som en gammal kråka!
Ja, så är det när man spelar spel med den här släkten.
Men jag börjar från början...
Jag kan säga att vi hann precis klart här hemma, innan gästerna kom klockan 13.
Jag hade precis knutit banden på klänningen, så dök Syster-Yster med familj upp.
Och så körde det igång.
Mingla en microsekund med dom som kom, placera ut maten på bordet med lite hjälp, och precis när jag trodde att NU ska jag bara mingla en liten sekund till INNAN vi ska äta...
Då var det "Varsågod & börja ta" och så började vi plocka på oss av knytis-julmaten.
Jepp, klockan var ju 14.00, det kurrade visst i magen!!!!!
Oj, trängsel...
Men Syster-Yster, vad är detta, tallriken är ju bara halvfull...
Fyll på lite mer du!
Långbord i matrum och vardagsrum, tur att man har gott om plats...
Efter maten blev det dags för KALLE ANKA!!!!
Och iår satt vi NÄSTAN alla för ovanlighetens skull och såg på Kalle.
Och efter Kalle ringde det på dörren, och vem kom då om inte...
TOMTEN!!!!
Äntligen, som kidsen hade väntat...
Eller nja, vissa barn hade längtat, andra var väl lite mer skeptiska till Tomten.
Och Moster Puff undrade vad som hänt med Tomtens ansikte...?
"Ja, men har har nog fått en STROKE ser du väl, sa jag, det är därför det är lite snett och hängit."
Moster Puff tyckte det var ett mycket roligt svar.
Så blev det en dans med Tomten runt bordet, "Nu är det jul igen" och sen var det dags för Tomten att dra vidare till nästa hus.
Vi körde igång med julkappsutdelning, och det var ju en hel del...
... minst sagt.
Och det snackas ju varje år om "Julens julklapp", och iår blev det ju "En matkasse" tydligen.
Men inte hos oss, hos släkten Larsson blev årets julklapp...
ZLATAN-boken!!!!
Tre trallande ( GLADA ) fotbollsnördar fick varsinn Zlatanbiografi.
Jag tror nog faktiskt att Zlatan-boken i realiteten BLIR årets julklapp, inte en matkasse.
Så måste man ju syna sina presenter...
Sambon fick en EGEN skylt av mig att hänga i trappuppgången med texten:
"A golfer and a normal person lives here.
Guess who is home?"
Jag tyckte det var kvällens present, det tyckte nog inte HAN
Sonen fick en massa pengar, två andra små barn säger:
"Varför fick inte VI pengar?"
Deras väna moder svarar:
"Eh, hörrni, titta er omkring, vad tror ni det är för HÖGAR ni har runt omkring er????
DET ÄR pengar!!!!"
Ja, där slog hon allt huvudet på spiken.
Efter julklapparna var det så dags för fika...
Äppelkaka och ÄNNU MERA godis.
Hur fixar man att trycka ner mer i sin lilla mage, jag bara undrar?
Men det gör man uppenbarligen.
Sen blev det SPELTAJM...
Bara ETT problem...
Morsan.
"Mamma, du INGA GESTER i det här spelet, du får bara använda ORD.
Det är inte charader vi spelar."
Men mamma, hon lyssnade inte på det örat...
Och inte sambon heller.
Han blev "bötfälld" många gånger med avdragen poäng för att han lekte "Gäster med gester"...
Gjorde skägg och annat fusk!
Kolla in morsan...
ÅH, jag kan det, jag har ordet på tungan, faaaan!
Morbror A försöker stå på ett ben och beskriva en massa ord.
Gammal man gör så gott han kan!
Sonen höll koll på tiden, och jag...
Tog en kola till!
Morbror...
Han kollade att SAMBON inte fuskade när han skulle stå på ett ben och beskriva ord.
Det gjorde han tydligen, morbror fick tillrättavisa honom flera gånger, och vi andra hängde på.
När vi var var på sluttampen blev det tjafs!
Jepp, det vi låg precis lika allihopen inför slutspurten, och sambon fuskade med att göra charader igen.
OJ, oj, oj vilket stimm det blev på oss andra!
Hålla på och fuska sådär, nej nu djäklar...
Gap och skrik, sambon fick backa på ETT poäng, han skulle då spela in oss andra med mobilen för att bevisa att vi andra OCKSÅ gjorde charader när det var vår tur.
Sambon, Syster-Yster och morsan vann dock ändå...
Vi andra blev lite hesa.
Och när den spelomgången var klar, då var det dags för JULBORD igen.
Yes...
För då hade vi ju jobbat hårt i två timmar, och då var vi hungriga igen.
Eller TRODDE vi var hungriga igen, kanske stämmer bättre.
Fram med julmaten och så åt vi, som om vi aldrig sett mat.
Shit, snacka om stoppade korvar!
När den matomgången var klar, då var vi laddade för nästa spelomgång, "Heidi-spelet".
Samma igen, anklagelser för fel uttal av ord, vissa saker var vi tvugna att googla...
ALLT för rättvisans skull.
Det spelade vi fram tills klockan halv tolv, sen orkade inte minstingen längre.
Han behövde få komma hem och sova.
Moster Puffs lag vann, och sambon anklagade dom för fusk, han fick se på spellappen.
Den stämde visst.
När alla lämnat byggnaden satte vi igång med undanplockandet och tillbakafixandet av lägenheten.
Snabbt team var vi, sambon, sonen och jag.
Jag dirigerade ut lite order från och till till tonerna av "Så mycket bättre"-skivan och efter endast 45 minuter var vi helt klara.
Så skönt.
Vi kröp alla i säng, jag med Keith, sambon med Zlatan och sonen med X-Men.
Jag dog dock rätt fort.
Vaknade vid 09.30 och kände mig mycket nöjd och glad.
Igår fick jag en virkbok (från sonen), två hängen till mitt Thomas Sabo halsband, en hund (som ser ut som Milou, såklart ;) och en skogsgrön sten, parfym Happy Clinique och "Så mycket bättre"-cd´n.
Mycket bra julklappar, jag är mycket glad och tacksam.
Och framför allt...
Jag klarade mig igenom EN HEL JULAFTON, samt idag, utan att ha fått VÄRK i nacken.
Då...
Kan man vara extra, extra, extra glad och nöjd.
Trött som en gnu ja, men ingen värk!
Och vi hade skitkul, som vanligt.
Det blev av "naturliga" skäl ingen frukost, bara en slät kopp kaffe till frukost.
Inte ens sonen orkade frulle innan hans pappa hämtade honom.
Sambon läser Zlatan.
Jag ska nog ta en leverpastejmacka, så här framåt 13-tiden börjar det kurra i magen.
Återkommer.
Eller Guten eftermiddag är det visst.
En ledbruten 195-åring tog sig upp ur sängen imorse som är HES som en gammal kråka!
Ja, så är det när man spelar spel med den här släkten.
Men jag börjar från början...
Jag kan säga att vi hann precis klart här hemma, innan gästerna kom klockan 13.
Jag hade precis knutit banden på klänningen, så dök Syster-Yster med familj upp.
Och så körde det igång.
Mingla en microsekund med dom som kom, placera ut maten på bordet med lite hjälp, och precis när jag trodde att NU ska jag bara mingla en liten sekund till INNAN vi ska äta...
Då var det "Varsågod & börja ta" och så började vi plocka på oss av knytis-julmaten.
Jepp, klockan var ju 14.00, det kurrade visst i magen!!!!!
Oj, trängsel...
Men Syster-Yster, vad är detta, tallriken är ju bara halvfull...
Fyll på lite mer du!
Långbord i matrum och vardagsrum, tur att man har gott om plats...
Efter maten blev det dags för KALLE ANKA!!!!
Och iår satt vi NÄSTAN alla för ovanlighetens skull och såg på Kalle.
Och efter Kalle ringde det på dörren, och vem kom då om inte...
TOMTEN!!!!
Äntligen, som kidsen hade väntat...
Eller nja, vissa barn hade längtat, andra var väl lite mer skeptiska till Tomten.
Och Moster Puff undrade vad som hänt med Tomtens ansikte...?
"Ja, men har har nog fått en STROKE ser du väl, sa jag, det är därför det är lite snett och hängit."
Moster Puff tyckte det var ett mycket roligt svar.
Så blev det en dans med Tomten runt bordet, "Nu är det jul igen" och sen var det dags för Tomten att dra vidare till nästa hus.
Vi körde igång med julkappsutdelning, och det var ju en hel del...
... minst sagt.
Och det snackas ju varje år om "Julens julklapp", och iår blev det ju "En matkasse" tydligen.
Men inte hos oss, hos släkten Larsson blev årets julklapp...
ZLATAN-boken!!!!
Tre trallande ( GLADA ) fotbollsnördar fick varsinn Zlatanbiografi.
Jag tror nog faktiskt att Zlatan-boken i realiteten BLIR årets julklapp, inte en matkasse.
Så måste man ju syna sina presenter...
Sambon fick en EGEN skylt av mig att hänga i trappuppgången med texten:
"A golfer and a normal person lives here.
Guess who is home?"
Jag tyckte det var kvällens present, det tyckte nog inte HAN
Sonen fick en massa pengar, två andra små barn säger:
"Varför fick inte VI pengar?"
Deras väna moder svarar:
"Eh, hörrni, titta er omkring, vad tror ni det är för HÖGAR ni har runt omkring er????
DET ÄR pengar!!!!"
Ja, där slog hon allt huvudet på spiken.
Efter julklapparna var det så dags för fika...
Äppelkaka och ÄNNU MERA godis.
Hur fixar man att trycka ner mer i sin lilla mage, jag bara undrar?
Men det gör man uppenbarligen.
Sen blev det SPELTAJM...
Bara ETT problem...
Morsan.
"Mamma, du INGA GESTER i det här spelet, du får bara använda ORD.
Det är inte charader vi spelar."
Men mamma, hon lyssnade inte på det örat...
Och inte sambon heller.
Han blev "bötfälld" många gånger med avdragen poäng för att han lekte "Gäster med gester"...
Gjorde skägg och annat fusk!
Kolla in morsan...
ÅH, jag kan det, jag har ordet på tungan, faaaan!
Morbror A försöker stå på ett ben och beskriva en massa ord.
Gammal man gör så gott han kan!
Sonen höll koll på tiden, och jag...
Tog en kola till!
Morbror...
Han kollade att SAMBON inte fuskade när han skulle stå på ett ben och beskriva ord.
Det gjorde han tydligen, morbror fick tillrättavisa honom flera gånger, och vi andra hängde på.
När vi var var på sluttampen blev det tjafs!
Jepp, det vi låg precis lika allihopen inför slutspurten, och sambon fuskade med att göra charader igen.
OJ, oj, oj vilket stimm det blev på oss andra!
Hålla på och fuska sådär, nej nu djäklar...
Gap och skrik, sambon fick backa på ETT poäng, han skulle då spela in oss andra med mobilen för att bevisa att vi andra OCKSÅ gjorde charader när det var vår tur.
Sambon, Syster-Yster och morsan vann dock ändå...
Vi andra blev lite hesa.
Och när den spelomgången var klar, då var det dags för JULBORD igen.
Yes...
För då hade vi ju jobbat hårt i två timmar, och då var vi hungriga igen.
Eller TRODDE vi var hungriga igen, kanske stämmer bättre.
Fram med julmaten och så åt vi, som om vi aldrig sett mat.
Shit, snacka om stoppade korvar!
När den matomgången var klar, då var vi laddade för nästa spelomgång, "Heidi-spelet".
Samma igen, anklagelser för fel uttal av ord, vissa saker var vi tvugna att googla...
ALLT för rättvisans skull.
Det spelade vi fram tills klockan halv tolv, sen orkade inte minstingen längre.
Han behövde få komma hem och sova.
Moster Puffs lag vann, och sambon anklagade dom för fusk, han fick se på spellappen.
Den stämde visst.
När alla lämnat byggnaden satte vi igång med undanplockandet och tillbakafixandet av lägenheten.
Snabbt team var vi, sambon, sonen och jag.
Jag dirigerade ut lite order från och till till tonerna av "Så mycket bättre"-skivan och efter endast 45 minuter var vi helt klara.
Så skönt.
Vi kröp alla i säng, jag med Keith, sambon med Zlatan och sonen med X-Men.
Jag dog dock rätt fort.
Vaknade vid 09.30 och kände mig mycket nöjd och glad.
Igår fick jag en virkbok (från sonen), två hängen till mitt Thomas Sabo halsband, en hund (som ser ut som Milou, såklart ;) och en skogsgrön sten, parfym Happy Clinique och "Så mycket bättre"-cd´n.
Mycket bra julklappar, jag är mycket glad och tacksam.
Och framför allt...
Jag klarade mig igenom EN HEL JULAFTON, samt idag, utan att ha fått VÄRK i nacken.
Då...
Kan man vara extra, extra, extra glad och nöjd.
Trött som en gnu ja, men ingen värk!
Och vi hade skitkul, som vanligt.
Det blev av "naturliga" skäl ingen frukost, bara en slät kopp kaffe till frukost.
Inte ens sonen orkade frulle innan hans pappa hämtade honom.
Sambon läser Zlatan.
Jag ska nog ta en leverpastejmacka, så här framåt 13-tiden börjar det kurra i magen.
Återkommer.
Julaftonsmorgon...
Julaftonsmorgon...
Så var den äntligen HÄR igen.
Min 40:e julafton i livet.
Blev väckt idag av sonen som var uppe redan 07.30.
Nu sitter vi i varsinn soffa med varsinn dator.
En modern julaftonsmorgon av idag.
Julaftonsmorgonmys.
Eller kanske inte.
Rimmstuga på morgon-tv.
Vi rimmar inte, vi stimmar inte.
Ja, nu ska jag göra fruktbröd, väcka sambon, så ska det dammsugas bort lite dammråttor som letat sig fram i hörnen.
Det kommer säkert fler när dagen och kvällen är slut.
Lite mer pyssel innan gästerna kommer ska även hinnas med.
En hel del faktiskt.
Trodde jag var NÄSTAN klar, men det var jag visst inte.
Har glömt att köpa GLÖGG!
Vad är en julafton utan glögg?
Får ringa kussen och kolla om hon har någon liten skvätt kvar.
Annars får det bli alkoholfri från Statoil.
Inte mycket att göra åt.
Julen ROLIGASTE överraskning har INTE anlänt
Nej, Piff & Puff tröjorna från HM har inte kommit fram i tid.
Jag är grymt besviken, dagens höjdpunkt är puts väck.
Nåväl, då får jag spara dom till PÅSKAFTON när nästa släktfest går av stapeln.
För att ge dom i efterhand när vi är själva blir ju ingen effekt, det måste vara släktfest.
Jag är som sagt grymt besviken.
Men, men, nu har jag inte tid med er.
Jag måste pimpa hemmet vidare inför att gästerna anländer.
Ett litet ord på vägen till alla er vuxna där ute...
Tänk på era BARN, den bästa julklappen ni kan ge dom är en NYKTER jul!
Så från mig, till er alla, en riktigt
Vi ses imorgon igen.
Så var den äntligen HÄR igen.
Min 40:e julafton i livet.
Blev väckt idag av sonen som var uppe redan 07.30.
Nu sitter vi i varsinn soffa med varsinn dator.
En modern julaftonsmorgon av idag.
Julaftonsmorgonmys.
Eller kanske inte.
Rimmstuga på morgon-tv.
Vi rimmar inte, vi stimmar inte.
Ja, nu ska jag göra fruktbröd, väcka sambon, så ska det dammsugas bort lite dammråttor som letat sig fram i hörnen.
Det kommer säkert fler när dagen och kvällen är slut.
Lite mer pyssel innan gästerna kommer ska även hinnas med.
En hel del faktiskt.
Trodde jag var NÄSTAN klar, men det var jag visst inte.
Har glömt att köpa GLÖGG!
Vad är en julafton utan glögg?
Får ringa kussen och kolla om hon har någon liten skvätt kvar.
Annars får det bli alkoholfri från Statoil.
Inte mycket att göra åt.
Julen ROLIGASTE överraskning har INTE anlänt
Nej, Piff & Puff tröjorna från HM har inte kommit fram i tid.
Jag är grymt besviken, dagens höjdpunkt är puts väck.
Nåväl, då får jag spara dom till PÅSKAFTON när nästa släktfest går av stapeln.
För att ge dom i efterhand när vi är själva blir ju ingen effekt, det måste vara släktfest.
Jag är som sagt grymt besviken.
Men, men, nu har jag inte tid med er.
Jag måste pimpa hemmet vidare inför att gästerna anländer.
Ett litet ord på vägen till alla er vuxna där ute...
Tänk på era BARN, den bästa julklappen ni kan ge dom är en NYKTER jul!
Så från mig, till er alla, en riktigt
Vi ses imorgon igen.
Dagar som denna man bara älskar...
Det är ju dagar som denna som man BARA ÄLSKAR att vara hundägare...
Dagar med ösregn och vovven måste ha sin dagliga motion.
Och man måste putsa brillorna var 20:e meter...
Annars ser man inte så mycket "ut" typ.
Ja, nu är ni väl alla väldigt avundsjuka på mig, eller hur?
Promenaden blev den långa, vi var iofs ordentligt klädda, men det var knappt styrfart framåt.
Jag och en tjej med en storpudel var dom enda som vågade oss ut i hundvädret
Väl hemma var det helrenovering av hunden, och jag förbannade den dagen jag började tona håret inför sambon.
Fy fan vilket bassel!!!!!
Ja, men jag ville vara fin i hårt till imorgon så, det var bara att piffa på.
Jag ÄR ingen hårpiffare, så är det bara.
Men nu har hela håret fått samma färg igen, och den mörka mittbenan är puts väck.
Jag ser ut som Systrarna Graafs okända syster igen!
Lite senare dök bästisen Klokboken upp, och vi satt här och pratade om både det ena och andra och mer därtill.
Nu måste jag se säsongsavslutningen Downtown Abbey, det är SÅ spännande.
Vi ses imorgonbitti, sov gott alla JULDIGGARE out there!
Dagar med ösregn och vovven måste ha sin dagliga motion.
Och man måste putsa brillorna var 20:e meter...
Annars ser man inte så mycket "ut" typ.
Ja, nu är ni väl alla väldigt avundsjuka på mig, eller hur?
Promenaden blev den långa, vi var iofs ordentligt klädda, men det var knappt styrfart framåt.
Jag och en tjej med en storpudel var dom enda som vågade oss ut i hundvädret
Väl hemma var det helrenovering av hunden, och jag förbannade den dagen jag började tona håret inför sambon.
Fy fan vilket bassel!!!!!
Ja, men jag ville vara fin i hårt till imorgon så, det var bara att piffa på.
Jag ÄR ingen hårpiffare, så är det bara.
Men nu har hela håret fått samma färg igen, och den mörka mittbenan är puts väck.
Jag ser ut som Systrarna Graafs okända syster igen!
Lite senare dök bästisen Klokboken upp, och vi satt här och pratade om både det ena och andra och mer därtill.
Nu måste jag se säsongsavslutningen Downtown Abbey, det är SÅ spännande.
Vi ses imorgonbitti, sov gott alla JULDIGGARE out there!
Tomten måste ha varit här...
God morgon!
Idag är det dan för dopparedagen och jag sitter med tända ljus och en sur hund i hörnet på soffan.
Hon har fått skäll, IGEN.
Halmgrisen får INTE vara ifred.
Så är det bara.
Så fort man lämnat vardagsrum och matrum och går i en annan del av lägenheten...
Tass, indiansmyg och fram till min favoritgris och så börjar det dras i snöret på gristrynet.
Och så börjar det plockas halmstrån.
Igen och igen och igen.
Halmgrisen verkar vara som kokain för Milou.
Så idag får jag flytta grisen, han får väl flytta till ett hundsäkert ställe.
TROTS att hans plats är under granen.
Kom för övrigt på igår att den där ökningen av läsare kunde bero på det där jag skrev om DOX-dokumentären som jag såg häromdagen "Gazas tårar".
Jag googlade på just DOX "Gazas tårar" och mitt inägg låg som nr 10 på googles förstasida om just det.
Kanske just därför som mina läsare ökade dramatiskt.
Sen läste jag på ett annat inlägg i detta ämnet att dokumentären tydligen INTE ligger på SvtPlay som jag skrev.
Tydligen var den för våldsam.
Ja, och det var den ju, samtidigt som jag då tycker att det är en väldigt viktig dokumentär att visa.
Men jag läste också att den går att söka på Youtube, och jag TROR att det var under rubriken "Tears of Gaza" och så kan man se den engelska versionen om man vill.
Tycker jag verkligen att man borde göra.
Magen har inte riktigt återhämtat sig från gårdagen, den är uppblåst och mullrar.
Aldrig, aldrig mer kycklingrulle.
Så går det när man är lat och inte orkar laga mat.
Somliga straffar latguden meddesamma
(Stavar man så "meddesamma"...?
Eller är det "med detsamma"? )
Nu ska jag nog göra lite mer julgodis, när regnet gör uppehåll ska jag och Milou ut och röra på dököttet.
Ikväll dukar vi till imorgon.
Eller sambon får göra, för min nacke är bra idag igen, trots gårdadagen så jag provocerar INTE den.
Imorgon bakar jag ett fruktbröd i bakmaskinen, dammsuger bort lite hundhår.
Vi känns som vi ligger i lagom fas med ALLT.
Och vad lustigt...
Tomten MÅSTE ha varit här, för den "lilla broshyren med tips" på ytterligare inspiration till julklappar...
Ja, den är borta!
Min mage är ej gjord av plåt...
Och så åkte sambon till Los Panchos och köpte pizza till honom och kycklingrulle till mig.
Kvällen har nu slutat på dass!
Detta har inte riktigt varit min dag om jag säger så.
Aldrig mer kycklingrulle från "LP", den saken är klar, min mage är inte byggd för sådan mat tydligen.
Men SOCKER...
Ja, DET klarar den av iallafall.
Då får man inte rännskita och får hänga på toan valda delar av kvällen.
Magen är som en ballong, och jag undrar:
Ska det inte ta slut snart?
Men mina tarmar är tydligen oändliga och fyllda till brädden.
FÖRLÅT att jag delar med mig, men jag är ju inte så blygsam som ni vet.
Och appropå socker, så fick jag på eftermiddagen ett mms på min mobil.
Jag öppnar mms:et och ser en bild på JORDNÖTSRUTOR!
Jaha ja, min privata godisleveratör "Mr. F" har numera börjat håller mig UPPDATERAD på vad som finns inne i godisbackarna på Statoil!!!
Vilken service va?
Inte många som har det så lyxigt minsann.
Jag hade nog ilat över som ett skott om det inte varit för den här magen som inte är byggd av plåt då tydligen.
Jordnötsrutorna får vänta tills imorgon.
Hunden kan verkligen inte låta bli min bästis Halmgrisen under granen.
Det låg en höstack från grisen nyss igen, och jag fick dra fram dammsugaren.
Nu blev det REJÄLT FY från matte, inget mesande längre.
Sista chansen, hoppas på en sista bättring, annars måste jag plocka bort Halmgrisen, han tål inte så mycket mer nu.
Förresten, snodde två bilder på Facebook där Milous uppfödare lagt upp bilder på den nya kullen valpar som dom fått...
PAX, för den, säger Österholmskan!
Ursäkta...
Ursäkta, men man kan ju dö av puppylove för mindre.
Och som jag skrev till Elisabeth på "Fejan":
Jag hade kunnat samla på hennes hundar!
Ja, om fyra år ska jag väl "samla på mig" en till.
Fast just nu ska vi reda ut tonårstiden här först, Milou är ju så himla bortskämd
Tur man inte är rik, för då hade jag väl köpt nya valpar varje vecka blivit en doglady.
Nu...
Ska jag ta min ICKE plåtmage och hoppa isäng med Rockn´roll-Keith IGEN.
Och nej...
Jag har inte läst ut den där boken ännu.
Vi ses imorgon.
Kvällen har nu slutat på dass!
Detta har inte riktigt varit min dag om jag säger så.
Aldrig mer kycklingrulle från "LP", den saken är klar, min mage är inte byggd för sådan mat tydligen.
Men SOCKER...
Ja, DET klarar den av iallafall.
Då får man inte rännskita och får hänga på toan valda delar av kvällen.
Magen är som en ballong, och jag undrar:
Ska det inte ta slut snart?
Men mina tarmar är tydligen oändliga och fyllda till brädden.
FÖRLÅT att jag delar med mig, men jag är ju inte så blygsam som ni vet.
Och appropå socker, så fick jag på eftermiddagen ett mms på min mobil.
Jag öppnar mms:et och ser en bild på JORDNÖTSRUTOR!
Jaha ja, min privata godisleveratör "Mr. F" har numera börjat håller mig UPPDATERAD på vad som finns inne i godisbackarna på Statoil!!!
Vilken service va?
Inte många som har det så lyxigt minsann.
Jag hade nog ilat över som ett skott om det inte varit för den här magen som inte är byggd av plåt då tydligen.
Jordnötsrutorna får vänta tills imorgon.
Hunden kan verkligen inte låta bli min bästis Halmgrisen under granen.
Det låg en höstack från grisen nyss igen, och jag fick dra fram dammsugaren.
Nu blev det REJÄLT FY från matte, inget mesande längre.
Sista chansen, hoppas på en sista bättring, annars måste jag plocka bort Halmgrisen, han tål inte så mycket mer nu.
Förresten, snodde två bilder på Facebook där Milous uppfödare lagt upp bilder på den nya kullen valpar som dom fått...
PAX, för den, säger Österholmskan!
Ursäkta...
Ursäkta, men man kan ju dö av puppylove för mindre.
Och som jag skrev till Elisabeth på "Fejan":
Jag hade kunnat samla på hennes hundar!
Ja, om fyra år ska jag väl "samla på mig" en till.
Fast just nu ska vi reda ut tonårstiden här först, Milou är ju så himla bortskämd
Tur man inte är rik, för då hade jag väl köpt nya valpar varje vecka blivit en doglady.
Nu...
Ska jag ta min ICKE plåtmage och hoppa isäng med Rockn´roll-Keith IGEN.
Och nej...
Jag har inte läst ut den där boken ännu.
Vi ses imorgon.
Skolavslutning med förhinder...
Ja, nu är jag helt klar med allt, jag sätter mig i soffan exakt NU, 15.10 SHARP.
Och här blev det en skolavslutning med förhinder skulle man kunna säga.
Jag var ute i god tid, hade 15 minuter på mig att komma till kyrkan och det hade jag fixat galant.
Men så kommer jag till garaget.
Det går inte att få in garagenyckel mer än till hälften, låset är fruset.
Skit, svär jag högt för mig själv, försöker blåsa och värma låset men låset förblir obarmhärtigt.
Den vill inte släppa in nyckeln.
Jag springer in, försöker hitta någon djäkla låssprayolja, vi har ingen.
Tillslut hittar jag låsspray i ett skåp i källartrappen, ut igen, ut igen och får tillslut upp låset.
Piju.
In, hämtar cykeln, kommer över gatan och träffar grannfrua som också är påväg till samma skolavslutningen, vi säger "Hej å Tjena och vi ses snart".
Jag hoppar upp på cykeln och hinner trampa typ 10 tramptag...
Grannfrua åker förbi och tutar.
Jag vinkar.
Trampar några tramptag till...
RAPP & TJOFF, så hoppar kedjan av på cykeln!
WTF?????????
Men vad i helvete, neeeeej!
Grannfrua svänger med sin bil mot kyrkan i fjärran, jag har 3 minuter kvar till skolavslutningen ska börja.
Tjofräs.
Ringde X-kroken, kunde han hämta upp mig?
Nej, han var redan i kyrkan.
Jag försökte då få på kedjan på cykeln, gick inte.
Hem igen (jag hade hunnit till ÖB) och kollade om morsan var vaken nere vid henne, hon sov.
Satan, satan, satan.
Jag skulle bli duktigt försenad, bara att gå.
Skickade sms till X:et att jag kommer, vet bara inte NÄR.
Men jag hann fram när dom kommit till hälften, och jag missade inte sonens klass när dom sjöng.
Noterade också att nu har det blivit himla INTERNATIONELLT och poppigt på julavslutningarna.
Här sjungs det inga vanliga julsånger längre, nej här sjungs det "Feliz navidad" och "Rudolf the rednosed reindeer" samt "Last Christmas" av Wham.
Så otippat och otraditionellt, tänkte den tråkiga mamman, som ville höra samma sånger som hon själv brukade sjunga på julavslutningarna i skolan!
Men, men, det är väl bra att dom kanske förnyar sig lite...
Fast jag kanske å andra sidan missade dom traditionella låtarna eftersom jag kom försent....?
När skolavslutningen var avklarad och jag hade pussat på sonen (PINSAMT, inför HELA skolan :S )
så drog jag ner på stan!
Lönen satt på kontot när jag kollade innan jag stack, DAGS för lite extra shopping.
Till mig själv!!!!!
Eller jag köpte faktiskt fler julklappar till sonen och till sambon.
Tror TOMTEN kommer vara EXTRA generös mot sambon iår faktiskt, hoppas då att TOMTEN blir lika generös tillbaka till mig också.
(Tips till Tomten, det finns fler inringade önskemål på julklappar i den lilla broshyren i skåpet på toan, eller kanske presentkort på GARAGE funkar OXÅ bra.
Förlåt, jag var bara tvungen. ;)
Ja, hoppas kan man ju alltid, för hoppet är väl det sista som lämnar en människa har jag bestämt för mig
Tyvärr handlade jag lite för mycket och för tungt, jag bar och fick djävligt ont i nacken.
Till mig själv handlade jag en tunika som jag faktiskt hittade på Åhlens "stora avdelning"...
Det blev som en oversize A-formad klänning på mig, i väldigt behagligt tyg.
Bak hade den knyt, så det var därför jag kunde ha den, det är nämligen storl. 44 och jag har ju 34/36.
Men den blir stor och luftig, fast man knytit den i ryggen, I LIKE!
Och till hemmet köpte jag på "Garage" ( ÄLSKAR den butiken, och deras priser, SÅ BILLIGT!!! )...
En NY SKYLT till trappuppgången!!!!
Ja, när jag såg den här var jag bara tvungen att slå till, hoppas inte mina kompisar med småbarn tar illa upp nu bara.
Men...
Dom har väl ungefär samma humor som jag hoppas jag...?
Fniss.
Och vidare köpte jag till hemmet...
Tre nya ljusstakar.
Ljusstakar kan man ju aldrig få nog av tycker jag, eller hur?
Några änglar har fått flytta från spishyllan och hyllan är nu smockfull med ljusstakar istället.
I LOVE ljusstakar.
Ja, och sen fick jag traska hem med alla julklappar och fick ont i nacken.
Men när jag väl kom hem skulle morsan åka och handla mat till julafton.
"Skulle jag hänga på?", undrade hon.
Ja, det var väl lika bra det, det såg folktomt ut vid ICA när jag passerat nyss, vi drar.
Så blev jag klar med mathandeln också.
Nacken var efter det i brännstatus.
Sen har det blivit en massa pysslade här hemma också, hundpromenad på det...
Nu, när jag satt mig, hann jag äta en liten lunch.
Lite sent kanske.
Nu kaffe och armvila.
Återkommer.
P.s. Upptäckte att jag fått en HIMLA många läsare helt plötsligt, för att inte säga DJÄVLIGT många.
Jag undrar vad som har hänt, eftersom jag blivit SÅ poppis bara sådär...?
Ja, Undra kan man ju alltid, sen är det ju inte säkert att man får svar D.s.
Och här blev det en skolavslutning med förhinder skulle man kunna säga.
Jag var ute i god tid, hade 15 minuter på mig att komma till kyrkan och det hade jag fixat galant.
Men så kommer jag till garaget.
Det går inte att få in garagenyckel mer än till hälften, låset är fruset.
Skit, svär jag högt för mig själv, försöker blåsa och värma låset men låset förblir obarmhärtigt.
Den vill inte släppa in nyckeln.
Jag springer in, försöker hitta någon djäkla låssprayolja, vi har ingen.
Tillslut hittar jag låsspray i ett skåp i källartrappen, ut igen, ut igen och får tillslut upp låset.
Piju.
In, hämtar cykeln, kommer över gatan och träffar grannfrua som också är påväg till samma skolavslutningen, vi säger "Hej å Tjena och vi ses snart".
Jag hoppar upp på cykeln och hinner trampa typ 10 tramptag...
Grannfrua åker förbi och tutar.
Jag vinkar.
Trampar några tramptag till...
RAPP & TJOFF, så hoppar kedjan av på cykeln!
WTF?????????
Men vad i helvete, neeeeej!
Grannfrua svänger med sin bil mot kyrkan i fjärran, jag har 3 minuter kvar till skolavslutningen ska börja.
Tjofräs.
Ringde X-kroken, kunde han hämta upp mig?
Nej, han var redan i kyrkan.
Jag försökte då få på kedjan på cykeln, gick inte.
Hem igen (jag hade hunnit till ÖB) och kollade om morsan var vaken nere vid henne, hon sov.
Satan, satan, satan.
Jag skulle bli duktigt försenad, bara att gå.
Skickade sms till X:et att jag kommer, vet bara inte NÄR.
Men jag hann fram när dom kommit till hälften, och jag missade inte sonens klass när dom sjöng.
Noterade också att nu har det blivit himla INTERNATIONELLT och poppigt på julavslutningarna.
Här sjungs det inga vanliga julsånger längre, nej här sjungs det "Feliz navidad" och "Rudolf the rednosed reindeer" samt "Last Christmas" av Wham.
Så otippat och otraditionellt, tänkte den tråkiga mamman, som ville höra samma sånger som hon själv brukade sjunga på julavslutningarna i skolan!
Men, men, det är väl bra att dom kanske förnyar sig lite...
Fast jag kanske å andra sidan missade dom traditionella låtarna eftersom jag kom försent....?
När skolavslutningen var avklarad och jag hade pussat på sonen (PINSAMT, inför HELA skolan :S )
så drog jag ner på stan!
Lönen satt på kontot när jag kollade innan jag stack, DAGS för lite extra shopping.
Till mig själv!!!!!
Eller jag köpte faktiskt fler julklappar till sonen och till sambon.
Tror TOMTEN kommer vara EXTRA generös mot sambon iår faktiskt, hoppas då att TOMTEN blir lika generös tillbaka till mig också.
(Tips till Tomten, det finns fler inringade önskemål på julklappar i den lilla broshyren i skåpet på toan, eller kanske presentkort på GARAGE funkar OXÅ bra.
Förlåt, jag var bara tvungen. ;)
Ja, hoppas kan man ju alltid, för hoppet är väl det sista som lämnar en människa har jag bestämt för mig
Tyvärr handlade jag lite för mycket och för tungt, jag bar och fick djävligt ont i nacken.
Till mig själv handlade jag en tunika som jag faktiskt hittade på Åhlens "stora avdelning"...
Det blev som en oversize A-formad klänning på mig, i väldigt behagligt tyg.
Bak hade den knyt, så det var därför jag kunde ha den, det är nämligen storl. 44 och jag har ju 34/36.
Men den blir stor och luftig, fast man knytit den i ryggen, I LIKE!
Och till hemmet köpte jag på "Garage" ( ÄLSKAR den butiken, och deras priser, SÅ BILLIGT!!! )...
En NY SKYLT till trappuppgången!!!!
Ja, när jag såg den här var jag bara tvungen att slå till, hoppas inte mina kompisar med småbarn tar illa upp nu bara.
Men...
Dom har väl ungefär samma humor som jag hoppas jag...?
Fniss.
Och vidare köpte jag till hemmet...
Tre nya ljusstakar.
Ljusstakar kan man ju aldrig få nog av tycker jag, eller hur?
Några änglar har fått flytta från spishyllan och hyllan är nu smockfull med ljusstakar istället.
I LOVE ljusstakar.
Ja, och sen fick jag traska hem med alla julklappar och fick ont i nacken.
Men när jag väl kom hem skulle morsan åka och handla mat till julafton.
"Skulle jag hänga på?", undrade hon.
Ja, det var väl lika bra det, det såg folktomt ut vid ICA när jag passerat nyss, vi drar.
Så blev jag klar med mathandeln också.
Nacken var efter det i brännstatus.
Sen har det blivit en massa pysslade här hemma också, hundpromenad på det...
Nu, när jag satt mig, hann jag äta en liten lunch.
Lite sent kanske.
Nu kaffe och armvila.
Återkommer.
P.s. Upptäckte att jag fått en HIMLA många läsare helt plötsligt, för att inte säga DJÄVLIGT många.
Jag undrar vad som har hänt, eftersom jag blivit SÅ poppis bara sådär...?
Ja, Undra kan man ju alltid, sen är det ju inte säkert att man får svar
D.s.Vilken lycka...
Idag började NÅGON morgonen med att skälla på FIENDEN i spegeln (dvs sig själv), sen direkt på en hatade Halmgrisen och skällde på honom och när det blev TYST från matte på det också...
Då skäller vi på husse som fortfarande låg och trynade i sovrummet.
Hm...
Jag tror Milous vaktinstikt har vaknat, samt att hon har blivit tonåring.
Lite kaxig har hon allt blivit.
Och hon har precis löpt för första gången i livet.
Så någonstans verkar det som man "måste" få ut sina tonårshormoner.
Jag hoppas INTE hon har lärt sig detta av dom gap-yliga grannhundarna bara
Nä då, jag tror bara det är lite tonårtrots.
Nu ska jag kolla internetbanken och se om jag fått in pengar idag kanske...?
Håll tummarna att jag har det.
Sen ska jag till sonens skola, det är julavslutning idag.
Då vet jag EN som är glad, sonen.
Jullov i två hela veckor, vilken lycka!
Återkommer senare.
Då skäller vi på husse som fortfarande låg och trynade i sovrummet.
Hm...
Jag tror Milous vaktinstikt har vaknat, samt att hon har blivit tonåring.
Lite kaxig har hon allt blivit.
Och hon har precis löpt för första gången i livet.
Så någonstans verkar det som man "måste" få ut sina tonårshormoner.
Jag hoppas INTE hon har lärt sig detta av dom gap-yliga grannhundarna bara
Nä då, jag tror bara det är lite tonårtrots.
Nu ska jag kolla internetbanken och se om jag fått in pengar idag kanske...?
Håll tummarna att jag har det.
Sen ska jag till sonens skola, det är julavslutning idag.
Då vet jag EN som är glad, sonen.
Jullov i två hela veckor, vilken lycka!
Återkommer senare.
Halmgrisen lever farligt...
När jag satt och bloggade imorse, var hunden borta.
Jag trodde hon var med sambon, men när jag lyfte häcken från soffan för att plocka undan lite...
Då hade den stora halmgrisen fått på moppo!
Halva grisens tryne var bortplockat, och snöret som skall hålla ihop grishalmtrynet hängde som en snörgirlang från trynet.
Och det låg en liten höstack låg framför grisen.
Men va fan...
Hon fick bannor, nu är tydligen inte grisen läskig längre, utan bara "en kul leksak".
Inte SÅ kul, tyckte jag, den där grisen har jag haft i 7 år och jag har varit jätteförsiktig med den, då vill jag inte att min hund ska förstöra den på tre röda.
Men jag tror hon tycker att det luktar kaninbur.
Och i kaninburen är det ju halm, som hon brukar reta Leo genom att plocka bort strå efter strå från hans bur.
Halmgrisen luktar förmodligen precis likadant.
Alltså vill hon plocka av honom strå efter strå, men det satte jag allt stopp för.
Iallafall tillfälligt.
Jag skrapade ihop den lilla höstacken och slängde ut från balkongen.
Hoppas mina bannor räckte, annars får han väl flytta högre upp.
Så gick jag upp på vinden med kartongen med julkulkartongerna.
På väg ner fastna mina pyjamasbyxor o SKUMSPRUTAN (alltså brandskumsprutan) och jag lyckas dra med mig den och den landar PÅ MIN VAD, vaden stoppar skumsprutan, och jag åker in i den smala dörröppningen i vindstrappen.
Tjofräs!
Nacken fick sig en kyss när jag landande i dörrkarmen med höger axel och vaden...
Har fått ett MYCKET ÖMT område som gör att vaden nu stramar när jag går.
Kul jul.
Och sen ramlade skumsprutan vidare, bom rätt ner i golvet.
Fint hack blev det.
Det är ju inte den lilla skumsprutan heller liksom.
Jag och mamma drog sen ner på stan, TACK O LOV var det väldigt folktomt.
Det var precis lagom, och man kunde stå i en liten kö och det gick fort som tusan.
Vi vart positivt överraskade och jag har fått låna pengar av mamma (inte ofta jag gör det, kanske en gång per 10:e år typ ) för ATT SLIPPA gå ut och handla julklappar dagen för julafton, när vi förhoppningsvis får lön.
Så nu är jag klar, sånär som på en ny julklapp till Lilla Sunshine, men det kan jag köpa efter julhelgerna, för vi ses ju ändå inte innan.
Så nu är det bara julmaten kvar, men det får sambon handla, för jag kan ändå inte bära.
Jag till och med tog en sväng på ÖB och köpte ljus och sådant.
Och jag behöver endast gå till bankomaten för att hämta ut pengar till mamma.
Fast det är möjligt att det blir en sväng till HM, för jag hittade väldigt snygga byxor till sonen.
Dum som jag var, så tog jag inte med paketet till Hjälpstickan, jag trodde det skulle vara smockfullt vid posten.
Det var det ju inte.
Men, men, jag får skicka det efter jul istället.
Nu har jag druckit kaffe, försöker motivera mig att virka lite på min gröna topp, men jag har ont.
Sitter och drägglar över små engelska stugor i "En plats på landet" som den äkta anglofil jag är.
Jag ska nog se "Downtown Abbey" på datorn så fort det här är slut, så jag inte missar det som jag gjorde förra gången.
Virkning...?
Nä, armvila ett tag till tror jag.
Återkommer.
Jag trodde hon var med sambon, men när jag lyfte häcken från soffan för att plocka undan lite...
Då hade den stora halmgrisen fått på moppo!
Halva grisens tryne var bortplockat, och snöret som skall hålla ihop grishalmtrynet hängde som en snörgirlang från trynet.
Och det låg en liten höstack låg framför grisen.
Men va fan...
Hon fick bannor, nu är tydligen inte grisen läskig längre, utan bara "en kul leksak".
Inte SÅ kul, tyckte jag, den där grisen har jag haft i 7 år och jag har varit jätteförsiktig med den, då vill jag inte att min hund ska förstöra den på tre röda.
Men jag tror hon tycker att det luktar kaninbur.
Och i kaninburen är det ju halm, som hon brukar reta Leo genom att plocka bort strå efter strå från hans bur.
Halmgrisen luktar förmodligen precis likadant.
Alltså vill hon plocka av honom strå efter strå, men det satte jag allt stopp för.
Iallafall tillfälligt.
Jag skrapade ihop den lilla höstacken och slängde ut från balkongen.
Hoppas mina bannor räckte, annars får han väl flytta högre upp.
Så gick jag upp på vinden med kartongen med julkulkartongerna.
På väg ner fastna mina pyjamasbyxor o SKUMSPRUTAN (alltså brandskumsprutan) och jag lyckas dra med mig den och den landar PÅ MIN VAD, vaden stoppar skumsprutan, och jag åker in i den smala dörröppningen i vindstrappen.
Tjofräs!
Nacken fick sig en kyss när jag landande i dörrkarmen med höger axel och vaden...
Har fått ett MYCKET ÖMT område som gör att vaden nu stramar när jag går.
Kul jul.
Och sen ramlade skumsprutan vidare, bom rätt ner i golvet.
Fint hack blev det.
Det är ju inte den lilla skumsprutan heller liksom.
Jag och mamma drog sen ner på stan, TACK O LOV var det väldigt folktomt.
Det var precis lagom, och man kunde stå i en liten kö och det gick fort som tusan.
Vi vart positivt överraskade och jag har fått låna pengar av mamma (inte ofta jag gör det, kanske en gång per 10:e år typ ) för ATT SLIPPA gå ut och handla julklappar dagen för julafton, när vi förhoppningsvis får lön.
Så nu är jag klar, sånär som på en ny julklapp till Lilla Sunshine, men det kan jag köpa efter julhelgerna, för vi ses ju ändå inte innan.
Så nu är det bara julmaten kvar, men det får sambon handla, för jag kan ändå inte bära.
Jag till och med tog en sväng på ÖB och köpte ljus och sådant.
Och jag behöver endast gå till bankomaten för att hämta ut pengar till mamma.
Fast det är möjligt att det blir en sväng till HM, för jag hittade väldigt snygga byxor till sonen.
Dum som jag var, så tog jag inte med paketet till Hjälpstickan, jag trodde det skulle vara smockfullt vid posten.
Det var det ju inte.
Men, men, jag får skicka det efter jul istället.
Nu har jag druckit kaffe, försöker motivera mig att virka lite på min gröna topp, men jag har ont.
Sitter och drägglar över små engelska stugor i "En plats på landet" som den äkta anglofil jag är.
Jag ska nog se "Downtown Abbey" på datorn så fort det här är slut, så jag inte missar det som jag gjorde förra gången.
Virkning...?
Nä, armvila ett tag till tror jag.
Återkommer.
DOX "Gazas tårar"....
Mycket har jag sett i mina dagar, men det jag såg i DOX "Gazas tårar" var bland det värsta jag har sett i hela mitt liv.
Först hade jag tänkt och strunta i DOX-dokumentären igår, för jag var rätt trött.
Men så berättade tv-hallåan att det var en norsk dokumentär som skildrade krig ur barnens perspektiv.
( och kvinnornas )
Och att det handlade om Israels folkmord på palestinierna.
Om specifikt och "kriget" dom startade 2008 och som pågick i 22 dagar.
Tv-hallåan varnade för starka bilder.
Jag tänkte, jag ser väl ändå!
Det började med tre barn som berättade för kameran vad dom ville bli när dom blev stora.
Den ena lilla pojken berättade att han ville bli läkare, han ville rädda alla som blivit skadade av Israel.
Och så fick man följa honom till en början, träffa hans mamma och syskon, se hur dom gick till den dödade pappans grav, mamman berättade hur hela attacken började från Israels sida.
Hur hon flydde med sina barn och hur barnen skrek och ville ha tröst av henne, men att hon hon skrek lika mycket som barnen.
Hon var lika skräckslagen som dom.
Bilden från 2008 klipptes in på bomber som fälldes på håll över staden dom bodde i.
Pojken som berättade om sin pappa, hur snäll han var, vad pappan brukade göra med sina barn och att nu...
Så var det ingen som frågade vad pojken gjorde och hur han mådde längre, eller brydde sig om han kom eller gick.
Och så grät han.
Och jag grät.
Och helt plötsligt fick man vara med mitt i ett anfall, någon har filmat hur ett helt hus/kvarter har brakat ihop av en bomb...
Folk strömmar till, försöker gräva fram människor ur det bombade huset och fram kommer BARN, barn i bitar, barn som lealösa trasdockor, barn med ansikten borta.
Jag ser människor stå och bara gapa i chock och andra bara skriker "Allah akbar".
Jag fick en chock själv här i soffan, bomber filmade på håll kan man väl stå ut med.
Men bomber på nära håll och barn.
Jag satt bara och uprepade "Nä, fy fan, FY FAN, fy fan, för varje barn som drogs upp.
Jag mådde illa.
Jag ville kräkas.
Barn med ansikten borta, va, vad är det här...?
Och sen blev det bara värre.
Ett barn till som berättade om en dödad förälder.
Sen bilder från ett sjukhus där barn efter barn rullades in på bårar, lemlästade, skadade, skjutna, bombade, och ett barn på 7-8 år som satt och vaggade sitt skadade yngre syskon på en brits.
Syskonet skrek efter mamma, syskonet på 7-8 år försökte trösta och säga, "Mamma kommer nog snart, mamma kommer nog snart", uppenbarligen i chock.
Sjukvårdspersonal som försökte skilja den åt, för att hjälpa den skadade lilla.
Men det äldre syskonet släppte inte, hon bara vaggade vidare och upprepade sitt mantra.
Och så bara fortsatte det.
Israel som släppte fosforbomber över staden, sambon som sa:
"Dom där bomberna är förbjuda enligt FN... någonting (jag kommer inte ihåg vad han sa)..."
Men ändå släpptes det fosforbomber.
En pappa klipps in, med sin lilla dotter som är svårt brännskadad av en fosforbomb.
Hon var 8 månader under anfallet 2008, han la henne ifrån sig för att försöka få ut sin fru och andra barn, en ny fosforbomb slog ner där dom var...
Dottern började brinna.
Jag grät.
Flickan hade brännskador över hela kroppen och upp i ansiktet.
Klipp till ett kylrum.
Någon har en kamera med sig, någon annan ifrågasätter varför den med kameran filmar.
Jag tror han svarar något i stil med:
"Världen måste få se vad DOM gör mot oss!!!"
Man ser tre små barn.
Den äldsta, jag gissar MAX 3½ år, vacker som en liten docka, ligger med sina vackra, bruna ögon öpnna, lite lockigt hår.
Skjuten på nära håll av ett VAPEN rätt i hjärtat, två skott.
Sambon och jag satt i kör och sa "FY FAN, FY FAN, vilka djävla grisar!!!!"
Ingen bomb här inte, nä, här snackar vi regelrätt avrättning.
Klipp tills syskonet, ca 2 år, ett skott bröstet vid hjärtat.
Klipp till den tredje barnet, ett barn mellan 6 månader - 7-8-9 månader, ögonen slutna, som om han sov.
Ett fjuningt litet huvud och så vänder dom försiktigt på barnets huvud...
Ett skott rakt in i bakskallen.
Vi snackar inte inte om en vuxen soldat här inte, nej, vi snackar om en baby.
Vi snackar om små, små, små, små barn.
Jag grät och grät och hade jag sett programmet efter middagen, då hade jag spytt upp kvällsmaten.
Och nä...
Det var inte slut där, det bara fortsatte.
Detta var något av det vidrigaste jag har sett.
Men VIKTIGT!
Här sitter vi och ser någon liten bomb hit och dit skildras på nyheterna, men hur ofta SER VI vad som händer med människor, framförallt BARN i ett krig.
Vi ser inte mycket.
Man VET, men man tar kanske inte in det till 100 %.
Jag kan bara som vanligt uppmana er som läser detta, att se den här dokumentären, INTE av sensationslystnad...
Utan som medmänniska och LÄRA ER vad krig gör.
Detta var en antikrigsfilm, sa hon som gjort filmen.
Jo, det fick mig att tänka att den där 100-lappen jag betalar i månaden till Unicef måste bli högre.
När jag la mig så läste jag om galne Keith (ja, den där boken tar aldrig slut), skrattade år hans tokigheter, läste två stycken för sambon, försvann i rock´n roll världen.
Blev trött, klippte tillslut med ögonen, var nära sömnen.
La ifrån mig rock´n roll boken, släckte lampan, och BAM...
Det enda jag såg framför mig var tre små barn i ett kylrum, två skjutna i bröstet, ett i huvudet.
Kunde inte släppa bilden.
Det var det sista jag tänkte på när jag somnade och det första jag tänkte på när jag vaknade.
Jag hoppas...
Att den djäulen som sköt dom tre små barnen ALDRIG sover i resten av sitt liv, att han får brinna i helvetet.
Jag hoppas att alla männskor som "motiverar" sig själva med att krig "är nödvändigt", brinner i helvetet när dom dör.
Jag hoppas att judarna/Israel, som faktiskt TOG landet Palestina efter 2:a världskriget med USA:s goda hjälp...
Får brinna i helvetet när dom dör!
Dokumentären finns på SVT Play, se den.
Idag behöver jag bh till påsarna under ögonen, SÅ MYCKET grät jag igår.
Först hade jag tänkt och strunta i DOX-dokumentären igår, för jag var rätt trött.
Men så berättade tv-hallåan att det var en norsk dokumentär som skildrade krig ur barnens perspektiv.
( och kvinnornas )
Och att det handlade om Israels folkmord på palestinierna.
Om specifikt och "kriget" dom startade 2008 och som pågick i 22 dagar.
Tv-hallåan varnade för starka bilder.
Jag tänkte, jag ser väl ändå!
Det började med tre barn som berättade för kameran vad dom ville bli när dom blev stora.
Den ena lilla pojken berättade att han ville bli läkare, han ville rädda alla som blivit skadade av Israel.
Och så fick man följa honom till en början, träffa hans mamma och syskon, se hur dom gick till den dödade pappans grav, mamman berättade hur hela attacken började från Israels sida.
Hur hon flydde med sina barn och hur barnen skrek och ville ha tröst av henne, men att hon hon skrek lika mycket som barnen.
Hon var lika skräckslagen som dom.
Bilden från 2008 klipptes in på bomber som fälldes på håll över staden dom bodde i.
Pojken som berättade om sin pappa, hur snäll han var, vad pappan brukade göra med sina barn och att nu...
Så var det ingen som frågade vad pojken gjorde och hur han mådde längre, eller brydde sig om han kom eller gick.
Och så grät han.
Och jag grät.
Och helt plötsligt fick man vara med mitt i ett anfall, någon har filmat hur ett helt hus/kvarter har brakat ihop av en bomb...
Folk strömmar till, försöker gräva fram människor ur det bombade huset och fram kommer BARN, barn i bitar, barn som lealösa trasdockor, barn med ansikten borta.
Jag ser människor stå och bara gapa i chock och andra bara skriker "Allah akbar".
Jag fick en chock själv här i soffan, bomber filmade på håll kan man väl stå ut med.
Men bomber på nära håll och barn.
Jag satt bara och uprepade "Nä, fy fan, FY FAN, fy fan, för varje barn som drogs upp.
Jag mådde illa.
Jag ville kräkas.
Barn med ansikten borta, va, vad är det här...?
Och sen blev det bara värre.
Ett barn till som berättade om en dödad förälder.
Sen bilder från ett sjukhus där barn efter barn rullades in på bårar, lemlästade, skadade, skjutna, bombade, och ett barn på 7-8 år som satt och vaggade sitt skadade yngre syskon på en brits.
Syskonet skrek efter mamma, syskonet på 7-8 år försökte trösta och säga, "Mamma kommer nog snart, mamma kommer nog snart", uppenbarligen i chock.
Sjukvårdspersonal som försökte skilja den åt, för att hjälpa den skadade lilla.
Men det äldre syskonet släppte inte, hon bara vaggade vidare och upprepade sitt mantra.
Och så bara fortsatte det.
Israel som släppte fosforbomber över staden, sambon som sa:
"Dom där bomberna är förbjuda enligt FN... någonting (jag kommer inte ihåg vad han sa)..."
Men ändå släpptes det fosforbomber.
En pappa klipps in, med sin lilla dotter som är svårt brännskadad av en fosforbomb.
Hon var 8 månader under anfallet 2008, han la henne ifrån sig för att försöka få ut sin fru och andra barn, en ny fosforbomb slog ner där dom var...
Dottern började brinna.
Jag grät.
Flickan hade brännskador över hela kroppen och upp i ansiktet.
Klipp till ett kylrum.
Någon har en kamera med sig, någon annan ifrågasätter varför den med kameran filmar.
Jag tror han svarar något i stil med:
"Världen måste få se vad DOM gör mot oss!!!"
Man ser tre små barn.
Den äldsta, jag gissar MAX 3½ år, vacker som en liten docka, ligger med sina vackra, bruna ögon öpnna, lite lockigt hår.
Skjuten på nära håll av ett VAPEN rätt i hjärtat, två skott.
Sambon och jag satt i kör och sa "FY FAN, FY FAN, vilka djävla grisar!!!!"
Ingen bomb här inte, nä, här snackar vi regelrätt avrättning.
Klipp tills syskonet, ca 2 år, ett skott bröstet vid hjärtat.
Klipp till den tredje barnet, ett barn mellan 6 månader - 7-8-9 månader, ögonen slutna, som om han sov.
Ett fjuningt litet huvud och så vänder dom försiktigt på barnets huvud...
Ett skott rakt in i bakskallen.
Vi snackar inte inte om en vuxen soldat här inte, nej, vi snackar om en baby.
Vi snackar om små, små, små, små barn.
Jag grät och grät och hade jag sett programmet efter middagen, då hade jag spytt upp kvällsmaten.
Och nä...
Det var inte slut där, det bara fortsatte.
Detta var något av det vidrigaste jag har sett.
Men VIKTIGT!
Här sitter vi och ser någon liten bomb hit och dit skildras på nyheterna, men hur ofta SER VI vad som händer med människor, framförallt BARN i ett krig.
Vi ser inte mycket.
Man VET, men man tar kanske inte in det till 100 %.
Jag kan bara som vanligt uppmana er som läser detta, att se den här dokumentären, INTE av sensationslystnad...
Utan som medmänniska och LÄRA ER vad krig gör.
Detta var en antikrigsfilm, sa hon som gjort filmen.
Jo, det fick mig att tänka att den där 100-lappen jag betalar i månaden till Unicef måste bli högre.
När jag la mig så läste jag om galne Keith (ja, den där boken tar aldrig slut), skrattade år hans tokigheter, läste två stycken för sambon, försvann i rock´n roll världen.
Blev trött, klippte tillslut med ögonen, var nära sömnen.
La ifrån mig rock´n roll boken, släckte lampan, och BAM...
Det enda jag såg framför mig var tre små barn i ett kylrum, två skjutna i bröstet, ett i huvudet.
Kunde inte släppa bilden.
Det var det sista jag tänkte på när jag somnade och det första jag tänkte på när jag vaknade.
Jag hoppas...
Att den djäulen som sköt dom tre små barnen ALDRIG sover i resten av sitt liv, att han får brinna i helvetet.
Jag hoppas att alla männskor som "motiverar" sig själva med att krig "är nödvändigt", brinner i helvetet när dom dör.
Jag hoppas att judarna/Israel, som faktiskt TOG landet Palestina efter 2:a världskriget med USA:s goda hjälp...
Får brinna i helvetet när dom dör!
Dokumentären finns på SVT Play, se den.
Idag behöver jag bh till påsarna under ögonen, SÅ MYCKET grät jag igår.
God smak...
Hoppsan.
En nyhet som fick mig att sätta lussebullen i halsen...
En nyhet som fick mig att sätta lussebullen i halsen...
Publicerad: 2011-12-20
Kajsa Bergqvist kommer ut
Berättar i QX om kärleken till sin nya flickvän
Efter uppbrottet från Måns – nu har Kajsa Bergqvist gått vidare. För tidningen QX berättar hon första gången öppet om kärleken till flickvännen. – Vi är jättekära, säger hon. I februari i år skickade Kajsa Bergqvist, 35, och Måns Herngren, 46, in en gemensam skilsmässoansökan till Stockholms tingsrätt.
Talar ut i intervju
Nu talar den före detta höjdhopparen ut om sitt nya liv. I en personlig intervju med tidningen QX berättar hon om karriären, livet efter den – och kärleken till flickvännen Kristina. Paret träffades via en gemensam bekant tidigare i år och lever nu ihop. – Jag är jätteglad att jag och Kristina har träffat varandra och vi är jättekära och har ett fantastiskt förhållande. Men jag har aldrig pratat om sådana här grejer tidigare. Och har man som jag ett stort behov av integritet kan du förstå att det är jobbigt. Men det är inte svårare att prata om bara för att det är en tjej det handlar om, säger Kajsa Bergqvist till tidningen.
"Skönt att slippa rykten"
Hon brukar aldrig prata om sitt privatliv i media. Beslutet om att komma ut offentligt togs tillsammans med flickvännen.
– Man vill få ta det här i sin egen takt, och det är först nu när jag och Kristina varit tillsammans ett tag som vi känner oss trygga med varandra och i relationen. Därför kände vi att vi kunde gå ut med det här. Jag tycker det ska bli extremt skönt att slippa alla spekulationer och rykten. Så, nu är det ute. Nu vet alla. Och det känns bra att prata om det i QX. Sen kommer jag inte vilja prata mer om det här, säger Kajsa Bergqvist.
Känner sig lesbisk
Under intervjun får hon frågan om hon ser sig själv som bisexuell. – Lika lesbisk som jag känner mig i dag, lika heterosexuell kände jag mig när jag var ihop med Måns. Men när jag blir gammal och jag ser tillbaka på mitt liv så kanske man kan se att jag är bisexuell.
Ja...
Kajsa blev bi bara sådär.
Jag tappar hakan och tänker att hennes nya flickvän är snygg, liksom Måns är snygg.
Kajsa har GOD SMAK!
Milou visar vart skåpet ska stå...
Så upptäckte hunden den stora Julgrisen, Mini-Julgrisarna och Julbocken under julgranen...
Och jäklar vilket LIV det blev!
Voffetti voffetti, voffetti, morr och voff, voff, voff!!!
Va fan gör dom här pajaserna i MITT matrum?
Ja, det kan man ju undra, vilket hot, vilken fräckhet att bara stå där helt plötsligt!
Inte poppis...
Om kaninen regerar med sprätt och bett mot Milou i SIN halva av lägenheten, då ska minsann HON visa vad skåpet ska stå i HENNES del av lägenheten.
Här flyttas det inte in utan godkännande från vovven, och hör sen!!!!
Matte hoppas att dom löst revirfrågan innan julafton, annars kan det bli rätt jobbigt.
Kanske Halmgrisen, Mini-Halmgrisarna och Julbocken kan lova att hålla sig på mattan, den röda julgransmattan
Och jäklar vilket LIV det blev!
Voffetti voffetti, voffetti, morr och voff, voff, voff!!!
Va fan gör dom här pajaserna i MITT matrum?
Ja, det kan man ju undra, vilket hot, vilken fräckhet att bara stå där helt plötsligt!
Inte poppis...
Om kaninen regerar med sprätt och bett mot Milou i SIN halva av lägenheten, då ska minsann HON visa vad skåpet ska stå i HENNES del av lägenheten.
Här flyttas det inte in utan godkännande från vovven, och hör sen!!!!
Matte hoppas att dom löst revirfrågan innan julafton, annars kan det bli rätt jobbigt.
Kanske Halmgrisen, Mini-Halmgrisarna och Julbocken kan lova att hålla sig på mattan, den röda julgransmattan
Julröd, svulstig, prålig och glittrig...
Idag avstod jag från att skriva imorse...
För jag visste att jag skulle bli sittande framför datorn då.
Då hade jag hamnat i "måste skriva, måste kolla det, det och det".
Kände att skrivadet fick vänta tills tid fanns, och det var NU.
Jag startade upp dagen med det vanliga, sen upp på vinden och hämta julgran, julkulor, och julsaker!
Nu är hemmet rustat och pyntat upp till taket!
När jag ruskat ut den röda granens grenar, drog jag och Milou ut på långpromenad för första gången på 7 dagar.
Vi drog ut i naturen igen och skippade stan...
Milou hade på sig sin fina rock, och den är kanske lite förstor, jag får nog sy på en extra kardborre-ruta tror jag.
Här är vi båda två, Milou fick nästan plats i bilden
Så kom vi hem, jag hade trampat i hundskit, så jag fick skura mina nya skor, spolade sen av Milou undertill och efter eget rengörande så gjorde jag första satsen JULKOLA!
Jepp, Madde-kolan som endast tar 7 minuter!
En snabbkola jag lärde mig när jag jobbade på dagis en gång i tiden, jag kan lägga upp receptet någon dag framöver.
Så kom sonen och vi drog på Jul-Elvis och började klä granen till svulstig rock och gospel, skivan är SÅ BRA!
Den färdigklädda granen i soft ljus, utan blixt...
Tycker att våran gran passar så bra till Elvismusiken iår, den är JULRÖD, svulstig, prålig och glittrig.
Jag blir lika glad varje år den här bling-bling granen är uppe och färdigklädd.
Nästa år blir det ÄNNU MER julkulor och glitter, vi köper mer kulor på annandagsrean.
Tycker vi har lite för lite kulor faktiskt.
Aber naturlisch
Ska nog köpa polkagrisstänger på ÖB och hänga i granen också, så kan barnen få plocka och äta på julafton.
Smashing good ideá!
När vi var klara fick jag dammsuga upp krossande glaskulor, glitter som lossnat från julkulorna och så gjorde jag varm choklad med grädde, och så åt vi lussebullar till det.
Såg Disneys "Prinsessan & Grodan" på filmkanalen.
Myspyseftermiddag på Rue de la Sud!
Så drog sonen och jag...
Slängde min i soffan med datorn, och in på min blogg!
Nu...
Ska jag äta kvällsmat, återkommer!
För jag visste att jag skulle bli sittande framför datorn då.
Då hade jag hamnat i "måste skriva, måste kolla det, det och det".
Kände att skrivadet fick vänta tills tid fanns, och det var NU.
Jag startade upp dagen med det vanliga, sen upp på vinden och hämta julgran, julkulor, och julsaker!
Nu är hemmet rustat och pyntat upp till taket!
När jag ruskat ut den röda granens grenar, drog jag och Milou ut på långpromenad för första gången på 7 dagar.
Vi drog ut i naturen igen och skippade stan...
Milou hade på sig sin fina rock, och den är kanske lite förstor, jag får nog sy på en extra kardborre-ruta tror jag.
Här är vi båda två, Milou fick nästan plats i bilden
Så kom vi hem, jag hade trampat i hundskit, så jag fick skura mina nya skor, spolade sen av Milou undertill och efter eget rengörande så gjorde jag första satsen JULKOLA!
Jepp, Madde-kolan som endast tar 7 minuter!
En snabbkola jag lärde mig när jag jobbade på dagis en gång i tiden, jag kan lägga upp receptet någon dag framöver.
Så kom sonen och vi drog på Jul-Elvis och började klä granen till svulstig rock och gospel, skivan är SÅ BRA!
Den färdigklädda granen i soft ljus, utan blixt...
Tycker att våran gran passar så bra till Elvismusiken iår, den är JULRÖD, svulstig, prålig och glittrig.
Jag blir lika glad varje år den här bling-bling granen är uppe och färdigklädd.
Nästa år blir det ÄNNU MER julkulor och glitter, vi köper mer kulor på annandagsrean.
Tycker vi har lite för lite kulor faktiskt.
Aber naturlisch
Ska nog köpa polkagrisstänger på ÖB och hänga i granen också, så kan barnen få plocka och äta på julafton.
Smashing good ideá!
När vi var klara fick jag dammsuga upp krossande glaskulor, glitter som lossnat från julkulorna och så gjorde jag varm choklad med grädde, och så åt vi lussebullar till det.
Såg Disneys "Prinsessan & Grodan" på filmkanalen.
Myspyseftermiddag på Rue de la Sud!
Så drog sonen och jag...
Slängde min i soffan med datorn, och in på min blogg!
Nu...
Ska jag äta kvällsmat, återkommer!
Vill ha, måste ha, måste sy....
Hemma och middagen puttrar på spisen.
Jag och Milou har varit på "visit" hos Lilla Sunshine.
Lilla Sunshine hade haft det väldigt svårt att sova middag innan vi kom, hon var uppskruvad och förväntasfull enligt sin mor.
För VI skulle ju komma.
Så kom vi, och då sa Lilla Sunshine:
"Jag är så lycklig över att ni kom hit."
TACK, sa jag, jag är väldigt lycklig över att ha fått kommit hit också.
Min bästis viskade:
"Hon låter ju som din son, i den här åldern!"
Mhm, viskade jag tillbaka, LILLGAMMAL typ.
Och så fnissade vi.
Mjukis-Milou blev däremot en flopp!
Hon hade en precis likadan, attans.
Men jag tog med den hem igen, så kan sonen ge den till sin lillebror i julklapp istället.
Lilla Sunshine är helt insnöad på Pippi...
Så det får bli något "tillbehör" till hennes Pippihus istället.
Så har vi väl inte hunnit med så mycket mer jag och Milousan, för vi har varit borta hela eftermiddagen och myst typ.
När vi skulle ta oss hemåt var jag glad att vi hade vinden i ryggen OCH att jag köpt det där vintertäcket åt Milou, för fy fan vad det regnade.
Jag hade tur när jag åkte dit, för då hamnade jag "mellan" skurarna och kom in nästan helt torrskodd.
När vi kom hem...
Var vi dyngsura.
Men av med alla kläder och hopp i myskläderna.
Upp i soffan och så sitter vi som två hopkurade bollar i soffan igen.
Snart ska jag och sambon se "Jägarna 2", inget på tv ändå så då kan vi lika bra se film.
Jag måste bara se "Julkalendern" (ja, jag tycker den är så himla mysig ;) och nyheterna först.
Förresten måste jag bara berätta att jag blev dödskär i den där tunikan som Laleh hade i sista avsnittet av "Så mycket bättre", när hon sjöng duetterna.
Vilken jag tyvärr INTE kunde hitta en klok bild på!
Men jag kan väl rita något liknande imorgon, annars kan ni kanske gå in och kolla på Tv4 Play om ni är riktigt nyfikna.
Men iallafall, det bästa är, att jag har PRECIS ett sådant mönster på en sådan tunika.
Bara en sak som fattas...
Ja, TYGET såklart.
Jag satt faktiskt och drägglade när jag såg hennes tunika och kände bara:
Vill ha, vill ha, måste ha, måste ha, måste sy, måste sy...
Ja, det MÅSTE jag verkligen!!!!
Mer om det imorgon, för det vill jag verkligen utveckla lite!
Imorgon ska jag avsluta dom två sjalarna som ska till Hjälpstickan och så ska jag skicka dom på onsdag, gå hundpromenaden, SY om jag hinner (men det hinner jag väl förmodligen inte) och klä julgranen med sonen som kommer hit efter skolan.
Bizzy before christmas
Och...
Milou har ätit upp en liten plastgrej på sambons hörlurar, och tuggat sönder sladden.
Varför äter hon PLAST, tyg och dylikt, när hon inte kan äta vanlig mat?
Mycket märkligt tycker den fundersamma matten.
Jag och Milou har varit på "visit" hos Lilla Sunshine.
Lilla Sunshine hade haft det väldigt svårt att sova middag innan vi kom, hon var uppskruvad och förväntasfull enligt sin mor.
För VI skulle ju komma.
Så kom vi, och då sa Lilla Sunshine:
"Jag är så lycklig över att ni kom hit."
TACK, sa jag, jag är väldigt lycklig över att ha fått kommit hit också.
Min bästis viskade:
"Hon låter ju som din son, i den här åldern!"
Mhm, viskade jag tillbaka, LILLGAMMAL typ.
Och så fnissade vi.
Mjukis-Milou blev däremot en flopp!
Hon hade en precis likadan, attans.
Men jag tog med den hem igen, så kan sonen ge den till sin lillebror i julklapp istället.
Lilla Sunshine är helt insnöad på Pippi...
Så det får bli något "tillbehör" till hennes Pippihus istället.
Så har vi väl inte hunnit med så mycket mer jag och Milousan, för vi har varit borta hela eftermiddagen och myst typ.
När vi skulle ta oss hemåt var jag glad att vi hade vinden i ryggen OCH att jag köpt det där vintertäcket åt Milou, för fy fan vad det regnade.
Jag hade tur när jag åkte dit, för då hamnade jag "mellan" skurarna och kom in nästan helt torrskodd.
När vi kom hem...
Var vi dyngsura.
Men av med alla kläder och hopp i myskläderna.
Upp i soffan och så sitter vi som två hopkurade bollar i soffan igen.
Snart ska jag och sambon se "Jägarna 2", inget på tv ändå så då kan vi lika bra se film.
Jag måste bara se "Julkalendern" (ja, jag tycker den är så himla mysig ;) och nyheterna först.
Förresten måste jag bara berätta att jag blev dödskär i den där tunikan som Laleh hade i sista avsnittet av "Så mycket bättre", när hon sjöng duetterna.
Vilken jag tyvärr INTE kunde hitta en klok bild på!
Men jag kan väl rita något liknande imorgon, annars kan ni kanske gå in och kolla på Tv4 Play om ni är riktigt nyfikna.
Men iallafall, det bästa är, att jag har PRECIS ett sådant mönster på en sådan tunika.
Bara en sak som fattas...
Ja, TYGET såklart.
Jag satt faktiskt och drägglade när jag såg hennes tunika och kände bara:
Vill ha, vill ha, måste ha, måste ha, måste sy, måste sy...
Ja, det MÅSTE jag verkligen!!!!
Mer om det imorgon, för det vill jag verkligen utveckla lite!
Imorgon ska jag avsluta dom två sjalarna som ska till Hjälpstickan och så ska jag skicka dom på onsdag, gå hundpromenaden, SY om jag hinner (men det hinner jag väl förmodligen inte) och klä julgranen med sonen som kommer hit efter skolan.
Bizzy before christmas
Och...
Milou har ätit upp en liten plastgrej på sambons hörlurar, och tuggat sönder sladden.
Varför äter hon PLAST, tyg och dylikt, när hon inte kan äta vanlig mat?
Mycket märkligt tycker den fundersamma matten.
Milou-sekten...
Frågade min hund nyss när vi satt här i soffan:
"Ska vi gå ut?
Ska vi gå ut och gå?", med en glad och lite glättig röst.
Annars brukar hon studsa upp och bli superglad när promenaden är förestående.
Men idag...
Hunden som ligger som en liten hopsnurrad boll i sitt hörn i soffan, svarade med att borra huvudet ännu djupare i sig själv.
"Gå ut och gå" kändes inte som en aktivitet ens på världskartan som Milou skulle vilja ägna sig åt.
Det räckte med morgonkissen tydligen.
Och vädret är lika skittrist som den senaste veckan...
Regn, regn, regn och så den härliga isblåsten på det.
Jag kurar också ihop mig som en lite större boll.
Senare idag ska vi iallafall gå till Lilla Sunshine och lämna över en liten julklapp.
Hon ska få en mjukis-Milou.
Ja, jag hittade en som var nästan på pricken lik Milousan, och eftersom Milou är så poppis hos Lilla Sunshine...
Så får hon naturligtvis en egen Milou.
Jag tror jag håller på och hjärntvättar alla små barn jag känner med den här hunden.
Det har uppstått en Milou-sekt typ
Idag begärdes så ÄNTLIGEN Saab i konkurs.
Hur länge hade dom tänkt dra ut på det där eländet, det har ju pågått i månad efter månad.
Väldigt tråkigt att ett gammalt svenskt bilmärke går i graven, men nu har det ju nästan varit plågsamt att vecka efter vecka lyssna på en "förhoppningsvis rekonstruktion" med diverse andra bilföretag.
Nu är det det över, piju.
Och som om inte det var nog, så har nordkoreas diktator lagt näsan i vädret.
Kunde man hoppas på ETT VAL av ny ledare då kanske...?
Absolut inte...
Kim Jong Ils (??? jag bara improviserar hans namn ) tredje son som är endast 30 år, ska tydligen ta över.
Fint.
30 år, då kan ju han regera som diktator i 60 år också kanske.
Ja, folket svälter, städer förfaller, millitärt förtryck utövas...
Medans ledarna lever i überlyx, tjusiga millitär parader visas och kärnvapen prioriteras.
Kan vara dags för uppror NU kanske?
Kanske, blir ordet för dessa små rader.
Igår la sig sig min städbesvikelse så småningom, men på onsdag, då dj-lar, säger jag bara!
Jag fick vara själv i typ två timmar, pratade i telefon och lyssnade på svulstig Elvis-julmusik och blev varm tillslut.
Efter middagsmaten såg vi...
Legenden om Uggolrnas rike!
Och vi satt och var helt fascinerade av den OTROLIGT fantastiska animeringen av filmen.
Det var som om dom animerade små ugglorna var RIKTIGA ugglor, varje litet fjun och fjäder på fåglarna var levande och ögonen var läskigt naturtrogna.
Det var faktiskt en skitbra film, passade både vuxna som barn i familjen här.
Vi var som sagt väldigt fascinerade.
Nu ska jag ta tag i en tvättmaskin, sen piffa, och så ska jag och Milou dra iväg till Lilla Sunshine med mor.
Vi ses senare.
"Ska vi gå ut?
Ska vi gå ut och gå?", med en glad och lite glättig röst.
Annars brukar hon studsa upp och bli superglad när promenaden är förestående.
Men idag...
Hunden som ligger som en liten hopsnurrad boll i sitt hörn i soffan, svarade med att borra huvudet ännu djupare i sig själv.
"Gå ut och gå" kändes inte som en aktivitet ens på världskartan som Milou skulle vilja ägna sig åt.
Det räckte med morgonkissen tydligen.
Och vädret är lika skittrist som den senaste veckan...
Regn, regn, regn och så den härliga isblåsten på det.
Jag kurar också ihop mig som en lite större boll.
Senare idag ska vi iallafall gå till Lilla Sunshine och lämna över en liten julklapp.
Hon ska få en mjukis-Milou.
Ja, jag hittade en som var nästan på pricken lik Milousan, och eftersom Milou är så poppis hos Lilla Sunshine...
Så får hon naturligtvis en egen Milou.
Jag tror jag håller på och hjärntvättar alla små barn jag känner med den här hunden.
Det har uppstått en Milou-sekt typ
Idag begärdes så ÄNTLIGEN Saab i konkurs.
Hur länge hade dom tänkt dra ut på det där eländet, det har ju pågått i månad efter månad.
Väldigt tråkigt att ett gammalt svenskt bilmärke går i graven, men nu har det ju nästan varit plågsamt att vecka efter vecka lyssna på en "förhoppningsvis rekonstruktion" med diverse andra bilföretag.
Nu är det det över, piju.
Och som om inte det var nog, så har nordkoreas diktator lagt näsan i vädret.
Kunde man hoppas på ETT VAL av ny ledare då kanske...?
Absolut inte...
Kim Jong Ils (??? jag bara improviserar hans namn ) tredje son som är endast 30 år, ska tydligen ta över.
Fint.
30 år, då kan ju han regera som diktator i 60 år också kanske.
Ja, folket svälter, städer förfaller, millitärt förtryck utövas...
Medans ledarna lever i überlyx, tjusiga millitär parader visas och kärnvapen prioriteras.
Kan vara dags för uppror NU kanske?
Kanske, blir ordet för dessa små rader.
Igår la sig sig min städbesvikelse så småningom, men på onsdag, då dj-lar, säger jag bara!
Jag fick vara själv i typ två timmar, pratade i telefon och lyssnade på svulstig Elvis-julmusik och blev varm tillslut.
Efter middagsmaten såg vi...
Legenden om Uggolrnas rike!
Och vi satt och var helt fascinerade av den OTROLIGT fantastiska animeringen av filmen.
Det var som om dom animerade små ugglorna var RIKTIGA ugglor, varje litet fjun och fjäder på fåglarna var levande och ögonen var läskigt naturtrogna.
Det var faktiskt en skitbra film, passade både vuxna som barn i familjen här.
Vi var som sagt väldigt fascinerade.
Nu ska jag ta tag i en tvättmaskin, sen piffa, och så ska jag och Milou dra iväg till Lilla Sunshine med mor.
Vi ses senare.
Vad sägs om treeshoes...?
Ljus i vårt hus...
Men inte ens DET kan rädda mitt humör.
Ja, ni gissar väl kanske vad som ska komma...?
Jag ägnar 50 minuter åt att göra allt förarbete till sambon innan städet idag, går iväg med sonen i regnet på stan och köper två julklappar, kollar på kommande inköp ( fortfarande i regnet, för det har ju regnat hela dagen), vidare till bibblan...
Då ringer sambon och säger att han är SJUK igen, och inte kommer städa.
Det får bli på onsdag istället.
Och där står jag i spöregnet med värkande nacke efter förarbetet hemma samt bärandet av paraply för att skydda mig från regnet.
Och sonen förväntade sig vidare varm choklad med vispgrädde på bibblan.
Jag kände hur jag ruttnade ihop som den värsta av dom värstaste satkärringar.
Mhm, ruttna var ordet, med svavel pysandes ut ur öronen, och sen började jag dessutom glöda.
Vi går raskt vidare i texten, lämnar det tråkiga bakom mig...
Jag och sonen var inne på "Friends" och kollade halsband.
Då hörde jag att tjejen i affären spelade ELVIS julsånger i högtalarna.
Jag blev stensåld.
Nu har jag haft Peter Jöback-jul samt Bacchi Bröder-jul i flera år.
Men NU kände jag att måste bli en ELVIS-jul detta året!
Jepp, och på Åhlens fann jag exakt vad jag letade efter...
Så det blir en väldigt SVÄNGIG jul iår, med MYCKET VIBRATO i rösterna som sjunger med
På bibblan lånade vi böcker om både hundar och vampyrer, åt lussebulle/paj och kaffe/choklad med den livsviktiga grädden.
Vi ville knappt lämna bibloteket när mörkret sänkte sig, och regnet fortsatte ösa ner.
Och sonen kom på var biblotek heter på engelska:
"Bibbloutech"!
Nja, kanske inte riktigt rätt, sa jag.
Eller vad sägs om "Treeshoes", ett annat ord han kom på att han "kunde" ( träskor).
Mja, inte riktigt rätt där heller, men BRA ihopsättning av två ord ändå.
Som om inte det var nog tog vi sen en liten sväng in på Kattloppisen.
Hittade en jacka som kostat 50:- och nu var nedsatt till 10:- till sonen.
HM/Logg dessutom...
En grågrön, tjockt fodrad höst och vårjacka.
Om inte sonen vill ha den kan jag ta den själv, den var faktiskt jätteskön och snygg.
Det lönar sig att gå och kolla på "sin" loppis med jämna mellanrum, för VIPS så dyker det upp prisvärda och åtråvärda grejer.
I detta fallet var det ju nästan så den var gratis!
Nu har lugnet lagt sig i lägenheten, sambon och sonen har dragit iväg för att handla.
Jag lyssnar på Jul-Elvis...
... ska ta en dusch för jag är frusen, blev det i regnet idag liksom.
Hunden sover.
Sen blir det varm soppa för min del.
Återkommer, då kanske jag har svalt min städbesvikelse.
Det blir svårt att andas för fler än ett sätt....
Uppe och snart ska vi gå, jag och sonen.
Det är kolsvart ute, precis som igår.
Känns som om ovädret hänger i luften, men vi går ändå.
Sambon ska städa, och vi håller oss ur vägen.
Så kan jag komma hem och klaga på städet sen
Har sovit som en kratta inatt, iallafall sista delen av natten.
För först somnade jag in, och så väckte sonen mig när han gick på toa, så somnade jag om och så väcktes jag när trappen började knaka och sambon kom hem.
DÅ...
Hoppade hunden såklart upp, och sen har hon trampat runt på mig sen dess!
Ja, man känner sig som en bulldeg under täcket när hon trampar runt och vilar lite här och lite där och tycker att nu har jag nog egentligen sovit klart.
Dags att gå UPP matte...?
Nä, lilla vovven, klockan är bara 04.00, inte läge för det ännu, neeeej.
Slutläget blev det mycket otäcka "Jag lägger mig på mattes bröstkorg"-läget.
Något jag inte riktigt uppskattar när hon gör, och så nosen rätt upp i näsan.
Det blir svårt att andas på fler än ETT SÄTT som ni säkert förstår.
Jag förstår hur dom som har astma känner sig, som en elefant på bröstkorgen (fast en liten elefant) med bara en näsborre att andas ur.
Då steg jag upp, klockan var ändå 8.
Livet som vovveägare är slitsamt för en 40-åring, ska nog ha en större hund nästa gång iallafall
Ja, ja, och Milou har hittat ett effektivt LÄGE som hon vet funkar att få matte att gå upp, bröstkorgsläget!
Nu ska jag plocka iordning "åt" sambon, för är det för mycket små saker runt omkring kommer han aldrig igång med det viktiga städet, då är "undanplockandet" städet för honom liksom.
Så jag tar sängar, diskmaskin, disk, blommor, tvätt och andra lösa prylar och kläder som ligger spridda.
Sambon...
Ja, han behöver gå upp nu.
Det är kolsvart ute, precis som igår.
Känns som om ovädret hänger i luften, men vi går ändå.
Sambon ska städa, och vi håller oss ur vägen.
Så kan jag komma hem och klaga på städet sen
Har sovit som en kratta inatt, iallafall sista delen av natten.
För först somnade jag in, och så väckte sonen mig när han gick på toa, så somnade jag om och så väcktes jag när trappen började knaka och sambon kom hem.
DÅ...
Hoppade hunden såklart upp, och sen har hon trampat runt på mig sen dess!
Ja, man känner sig som en bulldeg under täcket när hon trampar runt och vilar lite här och lite där och tycker att nu har jag nog egentligen sovit klart.
Dags att gå UPP matte...?
Nä, lilla vovven, klockan är bara 04.00, inte läge för det ännu, neeeej.
Slutläget blev det mycket otäcka "Jag lägger mig på mattes bröstkorg"-läget.
Något jag inte riktigt uppskattar när hon gör, och så nosen rätt upp i näsan.
Det blir svårt att andas på fler än ETT SÄTT som ni säkert förstår.
Jag förstår hur dom som har astma känner sig, som en elefant på bröstkorgen (fast en liten elefant) med bara en näsborre att andas ur.
Då steg jag upp, klockan var ändå 8.
Livet som vovveägare är slitsamt för en 40-åring, ska nog ha en större hund nästa gång iallafall
Ja, ja, och Milou har hittat ett effektivt LÄGE som hon vet funkar att få matte att gå upp, bröstkorgsläget!
Nu ska jag plocka iordning "åt" sambon, för är det för mycket små saker runt omkring kommer han aldrig igång med det viktiga städet, då är "undanplockandet" städet för honom liksom.
Så jag tar sängar, diskmaskin, disk, blommor, tvätt och andra lösa prylar och kläder som ligger spridda.
Sambon...
Ja, han behöver gå upp nu.
Hon blir helt vilse i pannkakan...
Så har vi varit borta och kommit hem igen.
Det blev några trevliga timmar med god mat, och sen hemkörning i becksvart mörker med våta, kanske hala, vägbanor.
Me don´t like, jag får lätt bilpanik och är livrädd att vi ska åka av vägen alternativt krocka.
Den här radiobilskrocken med tillhörande skada, har verkligen satt sina DJUPA spår.
Fast...
Å andra sidan hade jag och sambon ett INTRESSANT ämne som vi avhandlade nästan hela bilresan hem...
Så tiden gick rätt snabbt från Lye till Visby.
Och en vacker dag kommer jag avhandla LITE av vad vi pratade om i bilen påväg hem.
Dock inte nu.
Det måste gå lite tid först, för det handlar om "Vett och etikett" do´s and dont´s när man är bjuden på kalas.
Nu har sambon hamnat i sängen, han ska vila innan han åker ut och jobbar inatt.
Jag har landat i röda soffan med myskläder på, tänt en massa av dom där livsfarliga ljusen.
Sonen försöker träna hunden i något obegripligt tricks.
Eller han försöker träna henne i FLERA samtidigt, det gör hunden lätt förvirrad.
Hon fattar inte VAD han vill.
Jag säger ifrån att han måste ta ett tricks i taget.
Han tröttnar när hon inte fattar DIREKT och börjar med något nytt tricks, hon blir helt vilse i pannkakan.
Milou ser ut som ett frågetecken, får lätt spader och nervös-gnager på sitt ben.
Sonen lägger ner.
Hunden är obildbar anser han.
Jo...
Fast om man har en tricks-schizofren lillhusse, låtsas man nog gärna att man ÄR obildbar
Man stänger av liksom.
Kaffe är gott.
Jag dricker kaffe.
4:e koppen för dagen.
Snart är det sista programmet av "Så mycket bättre", min bästis hade köpt cd´n och den var JÄTTEBRA.
Sa direkt att "Den måste jag köpa så fort jag får pengar!".
Nä, det måste du inte alls det, sa sambon.
JO, sa jag, jag vill ha den.
Nä, du köper den inte.
Aha...
Då trillade poletten ner, jag vet alltså vad EN av mina julklappar blir:
Cd-skivan från "Så mycket bättre"!
Nice.
Imorgon är planen att jag och sonen ska gå på bibblan och låna böcker, dels något spännande som han kan läsa, dels några hundböcker och säkert några handarbetsböcker till mig.
Sen blir det varm choklad respektive kaffe.
Vi skulle ju ha gjort det igår, men vädret bjöd ju inte till, plus att jag höll på med "nyttosaker" här hemma.
Men imorgon...
Då ska vi gå.
Förresten såg vi filmen "Super 8" igår...
Och jag får lov att säga att jag var positivt överraskad, det var en riktigt bra film!
Sambon tyckte inte det, men jag ska förklara varför JAG tyckte den var så bra...
Det var en form av gammeldags spänning på något sätt, alltså en film med NÅGRA eller bara lagom med specialeffekter, det var som att se en uppiffad form att "Goonies", "E.T" och "Gremlins" typ.
Alltså det var matinéfilm för alla åldrar som inte var söndermatad med jobbiga specialeffekter i varje scen, som det numera måste vara i varenda djäkla film.
Nä, det var spännande på ett "gammeldags" sätt och ett litet mysterium.
Ja, jag förstår att sambon var besviken, för han vill helst bli matad med specialeffekter i varje scen á la "Transformers".
Här var det en specialeffekt kanske var 20:e minut.
Resten var att fantasin fick JOBBA lite, och man själv fick bilda sig en egen bild.
Jag kände mig faktiskt som 11 år igen när jag såg den, backflash till barndomen.
Oj, nu är det dags för mitt favoritprogram, vi ses.
Det blev några trevliga timmar med god mat, och sen hemkörning i becksvart mörker med våta, kanske hala, vägbanor.
Me don´t like, jag får lätt bilpanik och är livrädd att vi ska åka av vägen alternativt krocka.
Den här radiobilskrocken med tillhörande skada, har verkligen satt sina DJUPA spår.
Fast...
Å andra sidan hade jag och sambon ett INTRESSANT ämne som vi avhandlade nästan hela bilresan hem...
Så tiden gick rätt snabbt från Lye till Visby.
Och en vacker dag kommer jag avhandla LITE av vad vi pratade om i bilen påväg hem.
Dock inte nu.
Det måste gå lite tid först, för det handlar om "Vett och etikett" do´s and dont´s när man är bjuden på kalas.
Nu har sambon hamnat i sängen, han ska vila innan han åker ut och jobbar inatt.
Jag har landat i röda soffan med myskläder på, tänt en massa av dom där livsfarliga ljusen.
Sonen försöker träna hunden i något obegripligt tricks.
Eller han försöker träna henne i FLERA samtidigt, det gör hunden lätt förvirrad.
Hon fattar inte VAD han vill.
Jag säger ifrån att han måste ta ett tricks i taget.
Han tröttnar när hon inte fattar DIREKT och börjar med något nytt tricks, hon blir helt vilse i pannkakan.
Milou ser ut som ett frågetecken, får lätt spader och nervös-gnager på sitt ben.
Sonen lägger ner.
Hunden är obildbar anser han.
Jo...
Fast om man har en tricks-schizofren lillhusse, låtsas man nog gärna att man ÄR obildbar
Man stänger av liksom.
Kaffe är gott.
Jag dricker kaffe.
4:e koppen för dagen.
Snart är det sista programmet av "Så mycket bättre", min bästis hade köpt cd´n och den var JÄTTEBRA.
Sa direkt att "Den måste jag köpa så fort jag får pengar!".
Nä, det måste du inte alls det, sa sambon.
JO, sa jag, jag vill ha den.
Nä, du köper den inte.
Aha...
Då trillade poletten ner, jag vet alltså vad EN av mina julklappar blir:
Cd-skivan från "Så mycket bättre"!
Nice.
Imorgon är planen att jag och sonen ska gå på bibblan och låna böcker, dels något spännande som han kan läsa, dels några hundböcker och säkert några handarbetsböcker till mig.
Sen blir det varm choklad respektive kaffe.
Vi skulle ju ha gjort det igår, men vädret bjöd ju inte till, plus att jag höll på med "nyttosaker" här hemma.
Men imorgon...
Då ska vi gå.
Förresten såg vi filmen "Super 8" igår...
Och jag får lov att säga att jag var positivt överraskad, det var en riktigt bra film!
Sambon tyckte inte det, men jag ska förklara varför JAG tyckte den var så bra...
Det var en form av gammeldags spänning på något sätt, alltså en film med NÅGRA eller bara lagom med specialeffekter, det var som att se en uppiffad form att "Goonies", "E.T" och "Gremlins" typ.
Alltså det var matinéfilm för alla åldrar som inte var söndermatad med jobbiga specialeffekter i varje scen, som det numera måste vara i varenda djäkla film.
Nä, det var spännande på ett "gammeldags" sätt och ett litet mysterium.
Ja, jag förstår att sambon var besviken, för han vill helst bli matad med specialeffekter i varje scen á la "Transformers".
Här var det en specialeffekt kanske var 20:e minut.
Resten var att fantasin fick JOBBA lite, och man själv fick bilda sig en egen bild.
Jag kände mig faktiskt som 11 år igen när jag såg den, backflash till barndomen.
Oj, nu är det dags för mitt favoritprogram, vi ses.
Håller ett stoneface...
God morgon!
Här blev man väckt av bästisen Klokboken imorse.
Hon blir nog lika förvånad som jag, varje gång hon lyckas väcka mig halvtidigt på mornarna.
För...
Jag är ju morgonpigg.
Eller...?
Men så är det ju där med att jobba dygn...
Nuförtiden behöver jag alltid "sova ut" efter att ha jobbat dygn (börjar bli gammal ;), och då sover jag oftast till 08.30 - 09.00.
Kroppen behöver det liksom, fastän jag la mig vid 22 igår.
Men, Klokboken ringde 08.15, och då sov jag ännu.
Så försökte jag ringa tillbaka förut, då tutade det upptaget.
Ja, så kan det vara, jag får fösöka igen.
Idag ska vi ut på landet på 40-års uppvaktning, lär väl inte bli så mycket mer än det gissar jag.
Skulle ha gått ut och gått långpromenad nu på förmiddagen med Milou, men regnet vräker ner just nu.
Det får bli en kortis.
Fast...
Det gör nog inte så mycket ändå.
Denna veckan har jag kört lite kortare promenader, bara för att få Milou att öka lite i vikt.
Hon springer så lätt av sig det lilla hon lägger hon lägger på sig.
Ja, och faktiskt så har hon gått från skelett till inte riktigt så benig.
Till och med sonen sa igår:
"Tycker att hon har fått lite tyngd igen."
Ja, och det tycker jag också.
Det som också är bra är att hon inte varit orolig för att hon inte fått gå rejäla långpromenader.
Förut var det nästan så att hon blev lite "spattig" utan långpromenader, men nu verkar hon ha mognat lite i det också.
Hon klarar av att ta det lugnt dag ut och dag in, utan att som sagt bli spattig.
Jättebra.
Och denna veckan har det blivit extra mycket "pedigree-blötmat" i torrfodret, och hon har ätit bra.
Istället för "Biggest Looser" har vi kört "Läger/Camp Biggest Eater" här hemma.
Noll motion och bara ÄTA.
Fast hon är ju fortfarande "petit", har mätt henne igen, och hon har inte växt på vare sig höjd, längd eller huvudet.
Hon är nog en mini-cavalier.
Sonen sitter brevid och hoppar sittandes i den andra soffan.
Jag sitter och ser morgon-tv på Tv4 och sonen vill se Disney Channel.
"När kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n... (osv)
Aldrig under din livstid om du fortsätter så där, tänker jag tyst, men håller ett stoneface för att låtsas att jag inte blir provocerad.
Fast nu läser han väl förmodligen ATT jag BLIR det senare.
Men just nu, när jag skriver detta, låtsas jag att jag inte blir provocerad.
Inte alls
Så ett superhopp till JULAFTON!
OJ, så jag längtar.
Jag känner mig som ett barn.
Men det är av en speciell anledning som jag längtar till julafton iår.
Till julklappsutdelningen.
Jag kan inte hålla mig här nu, det är helt omöjligt, jag måste bara skriva av mig vad jag har köpt till morsan och moster!
(dom har ju ändå inga datorer och läser min blogg så jag kan avslöja det här ;)
Jag har nämligen hittat t-shirts med PIFF Och PUFF på!
Snacka om att jag kommer fnissa ihjäl mig när dom där två, "Kriiiina & Chipsen", kommer öppna just dessa två julklappar.
Jag bara önskar en sak...
Att fler släktingar hade varit här och sett deras miner.
Men jag får väl fota och lägga upp på bloggen som vanligt
Sen kommer jag tvinga dom där två att ha på sig dessa t-shirts varje jul, påsk, famlijesammankomst, Nunnanbesök, you name it!
Jag gissar att det kommer bli succé varje gång.
Ja, då var årets hemlighet avslöjad.
XOXO Visbys egen Gossip Girl.
(shit, jag har blivit förgiftad av det där ungdomsprogrammet ;)
Kom för övrigt på att Piff & Puffs engelska namn är "Chip & Dale".
Passar ju UTMÄRKT nu när Lilla Sunshine börjat kalla moster Bibsen för "Chipsen".
Då slipper vi ju ändra deras smeknamn igen, för Moster B är ju självklart "CHIP"
Så har jag hittat ett mönster på VIRKADE Piff & Puff...
Nu är jag inte så duktig på armigurumifigurer, tycker det är så litet och pilligt och jag har så stora händer, men...
Kanske jag skulle kunna försöka svänga ihop dessa två till sommaren?
Ja, försöka duger, så får vi se.
Nä, nu ska jag gosa med sonen och snart är det dags att göra sig iordning och åka iväg.
Vi ses senare.
Här blev man väckt av bästisen Klokboken imorse.
Hon blir nog lika förvånad som jag, varje gång hon lyckas väcka mig halvtidigt på mornarna.
För...
Jag är ju morgonpigg.
Eller...?
Men så är det ju där med att jobba dygn...
Nuförtiden behöver jag alltid "sova ut" efter att ha jobbat dygn (börjar bli gammal ;), och då sover jag oftast till 08.30 - 09.00.
Kroppen behöver det liksom, fastän jag la mig vid 22 igår.
Men, Klokboken ringde 08.15, och då sov jag ännu.
Så försökte jag ringa tillbaka förut, då tutade det upptaget.
Ja, så kan det vara, jag får fösöka igen.
Idag ska vi ut på landet på 40-års uppvaktning, lär väl inte bli så mycket mer än det gissar jag.
Skulle ha gått ut och gått långpromenad nu på förmiddagen med Milou, men regnet vräker ner just nu.
Det får bli en kortis.
Fast...
Det gör nog inte så mycket ändå.
Denna veckan har jag kört lite kortare promenader, bara för att få Milou att öka lite i vikt.
Hon springer så lätt av sig det lilla hon lägger hon lägger på sig.
Ja, och faktiskt så har hon gått från skelett till inte riktigt så benig.
Till och med sonen sa igår:
"Tycker att hon har fått lite tyngd igen."
Ja, och det tycker jag också.
Det som också är bra är att hon inte varit orolig för att hon inte fått gå rejäla långpromenader.
Förut var det nästan så att hon blev lite "spattig" utan långpromenader, men nu verkar hon ha mognat lite i det också.
Hon klarar av att ta det lugnt dag ut och dag in, utan att som sagt bli spattig.
Jättebra.
Och denna veckan har det blivit extra mycket "pedigree-blötmat" i torrfodret, och hon har ätit bra.
Istället för "Biggest Looser" har vi kört "Läger/Camp Biggest Eater" här hemma.
Noll motion och bara ÄTA.
Fast hon är ju fortfarande "petit", har mätt henne igen, och hon har inte växt på vare sig höjd, längd eller huvudet.
Hon är nog en mini-cavalier.
Sonen sitter brevid och hoppar sittandes i den andra soffan.
Jag sitter och ser morgon-tv på Tv4 och sonen vill se Disney Channel.
"När kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n, när kan jag få tv´n... (osv)
Aldrig under din livstid om du fortsätter så där, tänker jag tyst, men håller ett stoneface för att låtsas att jag inte blir provocerad.
Fast nu läser han väl förmodligen ATT jag BLIR det senare.
Men just nu, när jag skriver detta, låtsas jag att jag inte blir provocerad.
Inte alls
Så ett superhopp till JULAFTON!
OJ, så jag längtar.
Jag känner mig som ett barn.
Men det är av en speciell anledning som jag längtar till julafton iår.
Till julklappsutdelningen.
Jag kan inte hålla mig här nu, det är helt omöjligt, jag måste bara skriva av mig vad jag har köpt till morsan och moster!
(dom har ju ändå inga datorer och läser min blogg så jag kan avslöja det här ;)
Jag har nämligen hittat t-shirts med PIFF Och PUFF på!
Snacka om att jag kommer fnissa ihjäl mig när dom där två, "Kriiiina & Chipsen", kommer öppna just dessa två julklappar.
Jag bara önskar en sak...
Att fler släktingar hade varit här och sett deras miner.
Men jag får väl fota och lägga upp på bloggen som vanligt
Sen kommer jag tvinga dom där två att ha på sig dessa t-shirts varje jul, påsk, famlijesammankomst, Nunnanbesök, you name it!
Jag gissar att det kommer bli succé varje gång.
Ja, då var årets hemlighet avslöjad.
XOXO Visbys egen Gossip Girl.
(shit, jag har blivit förgiftad av det där ungdomsprogrammet ;)
Kom för övrigt på att Piff & Puffs engelska namn är "Chip & Dale".
Passar ju UTMÄRKT nu när Lilla Sunshine börjat kalla moster Bibsen för "Chipsen".
Då slipper vi ju ändra deras smeknamn igen, för Moster B är ju självklart "CHIP"
Så har jag hittat ett mönster på VIRKADE Piff & Puff...
Nu är jag inte så duktig på armigurumifigurer, tycker det är så litet och pilligt och jag har så stora händer, men...
Kanske jag skulle kunna försöka svänga ihop dessa två till sommaren?
Ja, försöka duger, så får vi se.
Nä, nu ska jag gosa med sonen och snart är det dags att göra sig iordning och åka iväg.
Vi ses senare.
Det brukar lukta värre dagen efter...
Så vart det kväll och vart tog dagen vägen?
Ja, inte vet jag, det sa bara ZIPP så var dagen slut, och en himla massa nyttosaker har gjorts.
Inte min typ av favoritdag, men så känner man sig så himla nöjd ändå när dagen är slut.
Jag till och med duschade Milousan, hon luktade lite VÄL skumt/hund.
Så jag tänkte att ska vi nu alla i familjen ändå duscha och vara fräscha till kvällen, då fräschar jag upp vovven också.
Så nu kan man begrava näsan i vovven och sniffa GODIS.
Men det är som jag alltid sa om min förra hund, Flisegrisen (Flisan):
När hon började lukta hund...
Då var det dags att göra henne till MÄNNISKA igen
Just nu sitter jag och skriver på min dator, den låter som ett jetplan.
Jisses vad den låter, fläkten bara tokrusar.
Jag satt innan jag började blogga, i nästan EN TIMME och försökte komma in på min mail.
Tillslut var jag tvungen att stänga ner datorn och börja om, för den var bara låst.
Sen fick jag försöka andas lugnt och fint, för jag höll på att ta den och slå den sönder och samman.
Jag kommer nämligen inte in på min mail om jag inte går in via min dator, det är HELT HOPPLÖST och jag blir galen.
1 timme och 15 minuter senare kom jag in på mailen, jihaaaaa.
Nu måste jag sitta och blogga i "Svenska Hjältargalan", men lika bra det när den ändå är igång, sen blir jag ändå för trött.
Sambon var inte så farligt sjuk visade det sig, vet inte om han var sjuk alls.
Falskt alarm säkert.
Just nu rapar jag hiskeligt mycket vitlök, så där så det blir otrevligt.
Usch, jag bävar för morgondagen, vi ska bort på uppvaktning.
Borde tänkt på att jag INTE skulle ha vräkt i mig vitlök just ikväll alltså.
Dumt.
För det brukar ju lukta VÄRRE dagen efter, särskilt när man ätit mycket.
Vilket jag gjort.
Så fint.
Nu ska jag se på galan med familjen, vi ses imorgon på EN SNABB dator...
Sambons.
Ja, inte vet jag, det sa bara ZIPP så var dagen slut, och en himla massa nyttosaker har gjorts.
Inte min typ av favoritdag, men så känner man sig så himla nöjd ändå när dagen är slut.
Jag till och med duschade Milousan, hon luktade lite VÄL skumt/hund.
Så jag tänkte att ska vi nu alla i familjen ändå duscha och vara fräscha till kvällen, då fräschar jag upp vovven också.
Så nu kan man begrava näsan i vovven och sniffa GODIS.
Men det är som jag alltid sa om min förra hund, Flisegrisen (Flisan):
När hon började lukta hund...
Då var det dags att göra henne till MÄNNISKA igen
Just nu sitter jag och skriver på min dator, den låter som ett jetplan.
Jisses vad den låter, fläkten bara tokrusar.
Jag satt innan jag började blogga, i nästan EN TIMME och försökte komma in på min mail.
Tillslut var jag tvungen att stänga ner datorn och börja om, för den var bara låst.
Sen fick jag försöka andas lugnt och fint, för jag höll på att ta den och slå den sönder och samman.
Jag kommer nämligen inte in på min mail om jag inte går in via min dator, det är HELT HOPPLÖST och jag blir galen.
1 timme och 15 minuter senare kom jag in på mailen, jihaaaaa.
Nu måste jag sitta och blogga i "Svenska Hjältargalan", men lika bra det när den ändå är igång, sen blir jag ändå för trött.
Sambon var inte så farligt sjuk visade det sig, vet inte om han var sjuk alls.
Falskt alarm säkert.
Just nu rapar jag hiskeligt mycket vitlök, så där så det blir otrevligt.
Usch, jag bävar för morgondagen, vi ska bort på uppvaktning.
Borde tänkt på att jag INTE skulle ha vräkt i mig vitlök just ikväll alltså.
Dumt.
För det brukar ju lukta VÄRRE dagen efter, särskilt när man ätit mycket.
Vilket jag gjort.
Så fint.
Nu ska jag se på galan med familjen, vi ses imorgon på EN SNABB dator...
Sambons.
Milstolpe i livet...
En milstolpe i livet har inträffat här på morgonen...
Jag kommer hem här från jobbet, plockar upp mina saker, sätter på lite kaffe och fixar macka, då ringer telefonen.
"Ring, ring, ring."
Jag svarar; Ja, det är Madde.
"Hallå?
Var var e Milouuu?"
Heeej sötis, ja du hon är nere vid Carina, jag precis kommit hem från jobbet.
"Mhm.
Vad gör du?"
Jag äter frukost, macka och kaffe, vad åt du till frukost då?
"Jag åt gurka, paprika, macka, mjölk..."
Och så fortsatte vår konversation.
Det var mina 2½ åriga BÄSTIS Lilla Sunshine som ringer för första gången SJÄLV, till mig och vill SPRÅKA lite.
Och jag blev så glad!
Tänk, nu har hon blivit så stor så hon ringer och vill tjitt-tjatta.
Helt otroligt, annars så är det ju jag som ringer och vill prata med både henne och hennes mor.
Men idag...
Då ringde HON.
Ja, sen blev det lite turbulent för först sa hon "Hej då" och vi var färdiga med samtalet, och så skulle hennes mamma prata lite.
Men då var inte Lilla Sunshine helt nöjd med det, hon vill prata mera.
Då pips det lite, så att säga
Ja, så nu har jag frukostat, pratat med bästisen i 2 timmar, och nu ska jag dammsuga.
Sambon är tydligen dålig...?
Igen.
Han hade skrivit lapp i trappen när jag kom hem att "jag inte skulle väcka honom när jag kom hem, för han hade tagit alvedon."
Jaha, så då tolkar jag det som om han är...
Dålig på något sätt.
Konstigt...
Hörde inget igår om att han var på gång att bli sjuk, dessutom var han och spelade pingis med sonen.
Men, men...
Jag får väl se när han vaknar.
Händelserik morgon här
Nu måste jag dammsuga lite, sen duscha och invänta sonen.
Vi ses lite senare.
Inga gotlänningar har gått i taket...
Gotlands Tidningar har börjat sätta "Expressen-rubriker":
"Han beskyller gotlänningarna för granstölder!"
Och så var det en bild på Leif GW på framsidan av tidningen.
Jaha, tänkte jag, nu har gotlänningarna RASAT för att Leif GW satt och sa i tv att han hade en granodling på gotland en gång i tiden...
Och när han skulle skörda ( säger man "skörda" om granar? ) granarna, så fanns det inte många kvar.
SÅ TYPISKT gotlänningar att gå i taket över den roliga kommentaren, tänkte jag vidare.
Fan, han sa det ju med ett litet skratt och ingen bitterhet.
Men...
Så kommer man in i tidningen, och INGA GOTLÄNNINGAR har gått i taket.
Det är bara rubriksättarna på GT som lurats.
GT citerar bara det Leif sa på tv.
Ridå.
Skönt, jag är så trött på lättstötta gotlänningar.
Är det inte hasselsnokar så är det något annat
Jo, fast så är det ju faktiskt.
I tidningar och på tv-sporten manglas det idag att Alexander Gerndt har fått kicken från landslaget.
På obestämd tid.
Hans sponsor backar också, och vill inte ha honom som frontfigur.
Ja, är det sant så är det HELT RÄTT.
Är det inte sant som han hävdar...
Överklaga domen, säger jag.
Vilket han tydligen inte tänker göra nu, med tanke "på barnen".
Fast hans barn kan väl knappast vara så stora så dom inte VET/läst vad som pågår mellan mamma och pappa, är man proffisg förälder delar man väl inte med sig sånt till sina småbarn?
Vill han rädda sitt anseende vid 25 års ålder och inte se sin karriär åka rätt ner i avloppet...
Då hade jag nog överklagat.
För nu är han verkligen ute och traskar i Sibirien.
Nu ska jag snart traska iväg till jobbet.
Jobba ett dygn och sen vara ledig i dom där 13 dagarna.
Och ÄNDÅ ha 1 semesterdag sparad.
Den lägger jag välan på nästa års sommarsemester, som snart är här!
Min bästis och jag kunde enas igår om att det kunde få vara 1 månads vinter och snö iår...
Sen kan det fortfarande fortsätta såhär.
Vi ses imorgon.
"Han beskyller gotlänningarna för granstölder!"
Och så var det en bild på Leif GW på framsidan av tidningen.
Jaha, tänkte jag, nu har gotlänningarna RASAT för att Leif GW satt och sa i tv att han hade en granodling på gotland en gång i tiden...
Och när han skulle skörda ( säger man "skörda" om granar? ) granarna, så fanns det inte många kvar.
SÅ TYPISKT gotlänningar att gå i taket över den roliga kommentaren, tänkte jag vidare.
Fan, han sa det ju med ett litet skratt och ingen bitterhet.
Men...
Så kommer man in i tidningen, och INGA GOTLÄNNINGAR har gått i taket.
Det är bara rubriksättarna på GT som lurats.
GT citerar bara det Leif sa på tv.
Ridå.
Skönt, jag är så trött på lättstötta gotlänningar.
Är det inte hasselsnokar så är det något annat
Jo, fast så är det ju faktiskt.
I tidningar och på tv-sporten manglas det idag att Alexander Gerndt har fått kicken från landslaget.
På obestämd tid.
Hans sponsor backar också, och vill inte ha honom som frontfigur.
Ja, är det sant så är det HELT RÄTT.
Är det inte sant som han hävdar...
Överklaga domen, säger jag.
Vilket han tydligen inte tänker göra nu, med tanke "på barnen".
Fast hans barn kan väl knappast vara så stora så dom inte VET/läst vad som pågår mellan mamma och pappa, är man proffisg förälder delar man väl inte med sig sånt till sina småbarn?
Vill han rädda sitt anseende vid 25 års ålder och inte se sin karriär åka rätt ner i avloppet...
Då hade jag nog överklagat.
För nu är han verkligen ute och traskar i Sibirien.
Nu ska jag snart traska iväg till jobbet.
Jobba ett dygn och sen vara ledig i dom där 13 dagarna.
Och ÄNDÅ ha 1 semesterdag sparad.
Den lägger jag välan på nästa års sommarsemester, som snart är här!
Min bästis och jag kunde enas igår om att det kunde få vara 1 månads vinter och snö iår...
Sen kan det fortfarande fortsätta såhär.
Vi ses imorgon.
Jag har gjort en boklista...
Bästisen har åkt, vi åt hamburgare med en massa tillbehör, alla blev mätta och belåtna.
Sen fick jag och bästisen lite "egentid", sambon la sig i sovrummet och såg på tv och sonen pep ner till mormor.
Då kunde vi skvallra lite
Ja, det kan ju behövas det också ibland.
Nu så har jag har kommit in på min mail för första gången sen i slutet i november...
Den var full.
Djävligt full.
Bara att sålla så mycket som möjligt och läsa dom som kändes som dom 30 viktigaste, då var det över 200 ska ni veta.
Jesus.
Nu är det rensat och klart.
Mailstäd, kan behövas det också ibland, men det slipper sambon att göra iallafall, blir så mycket städ för hans del ändå
Dags att hoppa isäng, längtar efter min bok, vill veta vad tokstollen Keith ska hitta på idag.
Jag har förresten gjort en BOKLISTA av nya böcker som jag ska läsa det kommande året, alltså nya för mig, men kanske inte helt nya på marknanden.
Det finns många jag ser framemot att sätta tänderna i kan jag säga.
Den jag ska börja med efter Keith-boken blir...
Handlar om USA/ Mississippi på 60-talet, och en vit kvinna som skriver en bok ihop med några svarta kvinnor, och om deras liv som hemhjälpar till dom rika vita.
Kan bli intressant kanske.
Och när jag var i bokhandeln och letade efter en julklappsbok till sonen häromdagen, frågade jag ÅTERIGEN efter Karl Ove Knausgårds andra bok, "Den blå boken", om den kommit i vanlig pocket.
Nä, det hade den ännu inte gjort (va faaaaaan), men i FEBRUARI, då kommer den!
Halleluja!!!
Äntligen, som jag har längtat, jag hoppas den är lika bra som den första...
Men det är den nog.
Nu, sängen.
Sen fick jag och bästisen lite "egentid", sambon la sig i sovrummet och såg på tv och sonen pep ner till mormor.
Då kunde vi skvallra lite
Ja, det kan ju behövas det också ibland.
Nu så har jag har kommit in på min mail för första gången sen i slutet i november...
Den var full.
Djävligt full.
Bara att sålla så mycket som möjligt och läsa dom som kändes som dom 30 viktigaste, då var det över 200 ska ni veta.
Jesus.
Nu är det rensat och klart.
Mailstäd, kan behövas det också ibland, men det slipper sambon att göra iallafall, blir så mycket städ för hans del ändå
Dags att hoppa isäng, längtar efter min bok, vill veta vad tokstollen Keith ska hitta på idag.
Jag har förresten gjort en BOKLISTA av nya böcker som jag ska läsa det kommande året, alltså nya för mig, men kanske inte helt nya på marknanden.
Det finns många jag ser framemot att sätta tänderna i kan jag säga.
Den jag ska börja med efter Keith-boken blir...
Handlar om USA/ Mississippi på 60-talet, och en vit kvinna som skriver en bok ihop med några svarta kvinnor, och om deras liv som hemhjälpar till dom rika vita.
Kan bli intressant kanske.
Och när jag var i bokhandeln och letade efter en julklappsbok till sonen häromdagen, frågade jag ÅTERIGEN efter Karl Ove Knausgårds andra bok, "Den blå boken", om den kommit i vanlig pocket.
Nä, det hade den ännu inte gjort (va faaaaaan), men i FEBRUARI, då kommer den!
Halleluja!!!
Äntligen, som jag har längtat, jag hoppas den är lika bra som den första...
Men det är den nog.
Nu, sängen.
Rea på lampa...
Rea på Rusta...
( fotad utan blixt, blev lite grynigt, men då får man ändå lite myskänsla... )
Och jag fick min ÄLSKADE lampa för halva priset.
Den som kostade 399 kr, såldes nu för 199 kr, det var bara att låna pengar och slå till!
Nu har den hamnat över matsalsbordet, jag var trött på levandeljus-kronan som aldrig räckte till ljusmässigt.
Den får åka upp på vinden ett tag, tills den kanske hamnar på något annat ställe i framtiden, eller på samma plats igen.
Fast nu är det den vita lampan som gäller, perfekt till jul så VI SER när vi ska spela spel
Nu ska jag fixa mat, min bästis kommer över på lite middag.
( fotad utan blixt, blev lite grynigt, men då får man ändå lite myskänsla... )
Och jag fick min ÄLSKADE lampa för halva priset.
Den som kostade 399 kr, såldes nu för 199 kr, det var bara att låna pengar och slå till!
Nu har den hamnat över matsalsbordet, jag var trött på levandeljus-kronan som aldrig räckte till ljusmässigt.
Den får åka upp på vinden ett tag, tills den kanske hamnar på något annat ställe i framtiden, eller på samma plats igen.
Fast nu är det den vita lampan som gäller, perfekt till jul så VI SER när vi ska spela spel
Nu ska jag fixa mat, min bästis kommer över på lite middag.
Inte helt snällt...
Igår var jag och Chifen lite busiga...
Och mina arbetskamrater kommer väl mörda mig alternativt inte snacka med mig på några veckor typ.
Varför?
Jo, Chifen gillar mina små teckningar och serier som jag gör ibland, och hon har tjatat på mig att jag kunde väl teckna tjejerna på jobbet?
Att jag skulle göra något roligt om våra dagar, eller hur VI ÄR som personer.
Jag har väl funderat på det där i några veckor och TÄNT lite på idén, för det finns ju en hel del att plocka från alla nu när vi "varit ihop" i 7 år.
Och igår var jag och Chifen på stan, jag köpte en liten teckningspenna av samma sort som jag använder här hemma, och när vi kom hem...
Satt jag och Chifen med ett litet anteckningsblock och spånade fram lite idéer jag kunde använda till tjejerna och mig själv.
Så när Chifen ägnade sig åt sitt, då satt jag och tecknade "Assistenterna".
Och resultatet blev...
Väldigt kul.
Om jag får säga det själv alltså
Men Chifen gick inte heller fri, jag gjorde oss allihopen.
Så satte vi upp det på kylskåpet och fnissade i mjugg...
Det var ju inte HELT SNÄLLT, men det kan det ju inte vara heller om det ska vara kul.
Imorse bestämde vi att när tiden räcker till framöver, så ska vi spåna fram "Veckans händelse & Veckans assistent" och teckna och skriva lite fyndigt kring det.
Dom andra kommer förmodligen kanske INTE uppskatta det.
Men det kan ju faktiskt bli JAG också som kan bli "Veckan assistent", fast att utlämna mig själv och mina klantigheter är jag ju rätt van med
Bara att hoppas att dom tycker det är kul.
Igårkvälls såg jag så "Veckans brott" med Leif GW, och började med att skratta åt den där knäppisen Leif.
Han är ju föööööööör skön som vanligt.
Han är väl den enda människan i hela världen som vågar berätta att han fått en inbjudan till Nobelfesten iår, men GLÖMT ATT SVARA på inbjudan.
Inbjudan hade visst hamnat bland en "massa annat skräp och post".
Fast å andra sidan säger/påstår han, att han har varit inbjuden förr och varit på nobelmiddag och sågar hela tillställningen med orden:
"Det är ändå en skittrist och lång tillställning ska´ru veta."
Bara Leif GW kan komma undan med en sån replik i tv, och jag gissar...
Att det här var nog sista året HAN blev bjuden.
Måtte han aldrig sluta vara med i tv, jag älskar varje minut av hans kufiska uppenbarelse.
Som om inte DET var nog så tog dom upp grisstölderna på ön också.
"Veckans brott", finns inte ett brott som inte är för...
Grisigt att ta upp!
Följt av "Veckans brott" såg jag sen något som gjorde att jag i princip GRÄT i 1 timme och 15 minuter i sträck.
Jag såg DOX-dokumentären "Delfinpojken".
Kort så kan jag väl säga att dokumentären handlade om en helt vanlig kille 17-årige Morad, som går i skolan och som blir svårt misshandlad efter ett missförstånd efter ett sms.
Han skickar nämligen ett sms till en flicka i sin klass, och hennes bröder tror att dom "har något på G", och för att straffa honom kidnappar dom Morad och misshandlar honom i ett helt dygn.
Efter att dom "ytliga" skadorna har läkt, finns dom innre kvar.
Morad har drabbats av svår posttraumatiskt stress och är helt väck.
Han går inte att nå med vare sig tal eller fysisk kontakt, veckorna går och går och han är borta för gott.
Hans pappa tar honom då till en psykiatriker som inte heller lyckas i sin behandling av Morad, men som en sista utväg skickar honom till en delfinanläggning där det utövas "Delfinterapi".
Ärligt talat...
Ärligt talat så måste man bara se den här dokumentären.
Som medmänniska gråter man när man ser honom i början sitta på en stol och upprepa "mamma, mamma, mamma" och ögona går som pingpong bollar i skallen på honom.
Som MOR gråter man med mamman och pappan som försöker rädda och hjälpa sin son.
Deras ord och känslor skär som knivar i bröstet och magen, det kan jag lugnt säga.
Som djurägare så gråter man när man ser VAD delfinerna gör för Morad.
Djur har en helande kraft, så är det bara.
Jag grät, jag fick gåshud och rysningar i hela kroppen vid vissa scener med djuren, jag led så hemskt med föräldrarna.
Samtidigt var det så vackert.
Denna dokumentär rekommenderar jag STARKT att alla som läser detta går in och ser på SVT Play om ni har möjlighet.
Inte ett öga är torrt efteråt.
Jisses, jag nästan gråter bara av att skriva om det.
Allt får tillslut ett lyckligt slut kan jag avslöja, inte bara sorg och elände alltså.
Men så bra.
Väldigt bra.
Jag blev så berörd så det kommer ta lång tid innan jag glömmer detta program.
Idag när jag kom hem sa min mor:
"Har du sett i tidningen, nu är han fälld!"
Ja, jag såg det på text-tv redan igår mamma.
"Han" i detta fallet är gotlands fotbollsstolthet (fast knappast efter detta gissar jag) Alexander Gerndt.
"Jag sa ju det, jag sa ju att jag hade hört att han var en hustrumisshandlare redan i somras", fortsatte hon.
Ja, jag vet att du sa det ja, sa jag, OCH?
Du hade rätt, och nu är han fälld.
Mmm, ön är ju som bekant liten, och skvaller färdas oftast med ljusets hastighet, om inte fortare.
Rykten färdas snabbt, men faller oftast också platt.
Så icke i detta fallet då, ryktet visade sig vara sant.
Mamma berättade sen vidare att SONEN läst tidningen imorse, och sett nyheten på framsidan.
Hans idol, en hustrumisshandlare liksom.
Nice.
Han hade tappat hakan, och sen frågat om han kunde få klippa ut nyheten och ta med till skolan?
Morsan sa nej.
Hon tyckte det kändes olämpligt och olustigt.
BRA beslut, tyckte jag.
Snacket kommer gå bland dom små fotbollsfantasterna som fan ändå.
Ingen vidare förebild det där inte, OM det nu är sant...?
Ord stod mot ord i rättegången tydligen.
Men egentligen spelar det nog knappast någon roll egentligen.
För är du EN GÅNG DÖMD, och speciellt för något som att ha slagit en kvinna...
Då är man nog dömd i allmänhetens ögon för tid och evighet, även om man kanske senare blir frikänd.
Särskilt på en liten ö.
Stämpeln kommer nog alltid sitta kvar.
Och mina arbetskamrater kommer väl mörda mig alternativt inte snacka med mig på några veckor typ.
Varför?
Jo, Chifen gillar mina små teckningar och serier som jag gör ibland, och hon har tjatat på mig att jag kunde väl teckna tjejerna på jobbet?
Att jag skulle göra något roligt om våra dagar, eller hur VI ÄR som personer.
Jag har väl funderat på det där i några veckor och TÄNT lite på idén, för det finns ju en hel del att plocka från alla nu när vi "varit ihop" i 7 år.
Och igår var jag och Chifen på stan, jag köpte en liten teckningspenna av samma sort som jag använder här hemma, och när vi kom hem...
Satt jag och Chifen med ett litet anteckningsblock och spånade fram lite idéer jag kunde använda till tjejerna och mig själv.
Så när Chifen ägnade sig åt sitt, då satt jag och tecknade "Assistenterna".
Och resultatet blev...
Väldigt kul.
Om jag får säga det själv alltså
Men Chifen gick inte heller fri, jag gjorde oss allihopen.
Så satte vi upp det på kylskåpet och fnissade i mjugg...
Det var ju inte HELT SNÄLLT, men det kan det ju inte vara heller om det ska vara kul.
Imorse bestämde vi att när tiden räcker till framöver, så ska vi spåna fram "Veckans händelse & Veckans assistent" och teckna och skriva lite fyndigt kring det.
Dom andra kommer förmodligen kanske INTE uppskatta det.
Men det kan ju faktiskt bli JAG också som kan bli "Veckan assistent", fast att utlämna mig själv och mina klantigheter är jag ju rätt van med
Bara att hoppas att dom tycker det är kul.
Igårkvälls såg jag så "Veckans brott" med Leif GW, och började med att skratta åt den där knäppisen Leif.
Han är ju föööööööör skön som vanligt.
Han är väl den enda människan i hela världen som vågar berätta att han fått en inbjudan till Nobelfesten iår, men GLÖMT ATT SVARA på inbjudan.
Inbjudan hade visst hamnat bland en "massa annat skräp och post".
Fast å andra sidan säger/påstår han, att han har varit inbjuden förr och varit på nobelmiddag och sågar hela tillställningen med orden:
"Det är ändå en skittrist och lång tillställning ska´ru veta."
Bara Leif GW kan komma undan med en sån replik i tv, och jag gissar...
Att det här var nog sista året HAN blev bjuden.
Måtte han aldrig sluta vara med i tv, jag älskar varje minut av hans kufiska uppenbarelse.
Som om inte DET var nog så tog dom upp grisstölderna på ön också.
"Veckans brott", finns inte ett brott som inte är för...
Grisigt att ta upp!
Följt av "Veckans brott" såg jag sen något som gjorde att jag i princip GRÄT i 1 timme och 15 minuter i sträck.
Jag såg DOX-dokumentären "Delfinpojken".
Kort så kan jag väl säga att dokumentären handlade om en helt vanlig kille 17-årige Morad, som går i skolan och som blir svårt misshandlad efter ett missförstånd efter ett sms.
Han skickar nämligen ett sms till en flicka i sin klass, och hennes bröder tror att dom "har något på G", och för att straffa honom kidnappar dom Morad och misshandlar honom i ett helt dygn.
Efter att dom "ytliga" skadorna har läkt, finns dom innre kvar.
Morad har drabbats av svår posttraumatiskt stress och är helt väck.
Han går inte att nå med vare sig tal eller fysisk kontakt, veckorna går och går och han är borta för gott.
Hans pappa tar honom då till en psykiatriker som inte heller lyckas i sin behandling av Morad, men som en sista utväg skickar honom till en delfinanläggning där det utövas "Delfinterapi".
Ärligt talat...
Ärligt talat så måste man bara se den här dokumentären.
Som medmänniska gråter man när man ser honom i början sitta på en stol och upprepa "mamma, mamma, mamma" och ögona går som pingpong bollar i skallen på honom.
Som MOR gråter man med mamman och pappan som försöker rädda och hjälpa sin son.
Deras ord och känslor skär som knivar i bröstet och magen, det kan jag lugnt säga.
Som djurägare så gråter man när man ser VAD delfinerna gör för Morad.
Djur har en helande kraft, så är det bara.
Jag grät, jag fick gåshud och rysningar i hela kroppen vid vissa scener med djuren, jag led så hemskt med föräldrarna.
Samtidigt var det så vackert.
Denna dokumentär rekommenderar jag STARKT att alla som läser detta går in och ser på SVT Play om ni har möjlighet.
Inte ett öga är torrt efteråt.
Jisses, jag nästan gråter bara av att skriva om det.
Allt får tillslut ett lyckligt slut kan jag avslöja, inte bara sorg och elände alltså.
Men så bra.
Väldigt bra.
Jag blev så berörd så det kommer ta lång tid innan jag glömmer detta program.
Idag när jag kom hem sa min mor:
"Har du sett i tidningen, nu är han fälld!"
Ja, jag såg det på text-tv redan igår mamma.
"Han" i detta fallet är gotlands fotbollsstolthet (fast knappast efter detta gissar jag) Alexander Gerndt.
"Jag sa ju det, jag sa ju att jag hade hört att han var en hustrumisshandlare redan i somras", fortsatte hon.
Ja, jag vet att du sa det ja, sa jag, OCH?
Du hade rätt, och nu är han fälld.
Mmm, ön är ju som bekant liten, och skvaller färdas oftast med ljusets hastighet, om inte fortare.
Rykten färdas snabbt, men faller oftast också platt.
Så icke i detta fallet då, ryktet visade sig vara sant.
Mamma berättade sen vidare att SONEN läst tidningen imorse, och sett nyheten på framsidan.
Hans idol, en hustrumisshandlare liksom.
Nice.
Han hade tappat hakan, och sen frågat om han kunde få klippa ut nyheten och ta med till skolan?
Morsan sa nej.
Hon tyckte det kändes olämpligt och olustigt.
BRA beslut, tyckte jag.
Snacket kommer gå bland dom små fotbollsfantasterna som fan ändå.
Ingen vidare förebild det där inte, OM det nu är sant...?
Ord stod mot ord i rättegången tydligen.
Men egentligen spelar det nog knappast någon roll egentligen.
För är du EN GÅNG DÖMD, och speciellt för något som att ha slagit en kvinna...
Då är man nog dömd i allmänhetens ögon för tid och evighet, även om man kanske senare blir frikänd.
Särskilt på en liten ö.
Stämpeln kommer nog alltid sitta kvar.
Gotlands svar på filmen JÄGARNA...
Uppe och har sovit gott, men hade svårt att lägga ifrån mig boken igår.
Den är så underhållande.
Konstigt nog.
Keith har kommit in i en väldigt "turbulent" period igen, och jag vill bara läsa vidare.
Han är inte klok.
På Sudret är det OCKSÅ turbulent just nu, det är någon/några som åker runt och snor grisar nattetid!
Grisar försvinner från sina bönder, dödas på vägen till en traktor som verkar stå i närheten och vänta.
Ja...
Det är ju jul snart och kanske någon har brist på julskinka?
Eller så är det någon/några som har djävligt tråkigt och hittar på dumt bus.
Känns lite som Gotlands svar på filmen JÄGARNA, där renar blev skjutna av tjuvjägare.
"Grisjägarna" eller varför inte "Grissnapparna" för att härma årets julkalender...?
Bara ETT problem för grisbönderna här på ön...
Vi har ingen Rolf Lassgård som kan utreda brotten!
Inte ens i närheten av smart snut finns att nosa upp med sitt lilla spanartryne vem som snor grisarna.
Jag gissar att utredningen är öppen i någon vecka...
Sen läggs den ner i brist på bevis.
Så brukar det ju bli.
Såvida dom inte får något tips, men den risken är nog liten.
Nu duschen, jobbet, vi ses imorgon.
Den är så underhållande.
Konstigt nog.
Keith har kommit in i en väldigt "turbulent" period igen, och jag vill bara läsa vidare.
Han är inte klok.
På Sudret är det OCKSÅ turbulent just nu, det är någon/några som åker runt och snor grisar nattetid!
Grisar försvinner från sina bönder, dödas på vägen till en traktor som verkar stå i närheten och vänta.
Ja...
Det är ju jul snart och kanske någon har brist på julskinka?
Eller så är det någon/några som har djävligt tråkigt och hittar på dumt bus.
Känns lite som Gotlands svar på filmen JÄGARNA, där renar blev skjutna av tjuvjägare.
"Grisjägarna" eller varför inte "Grissnapparna" för att härma årets julkalender...?
Bara ETT problem för grisbönderna här på ön...
Vi har ingen Rolf Lassgård som kan utreda brotten!
Inte ens i närheten av smart snut finns att nosa upp med sitt lilla spanartryne vem som snor grisarna.
Jag gissar att utredningen är öppen i någon vecka...
Sen läggs den ner i brist på bevis.
Så brukar det ju bli.
Såvida dom inte får något tips, men den risken är nog liten.
Nu duschen, jobbet, vi ses imorgon.
Den blivade Mamma-dvärgen...
Blev smått chockad här förut, sonen påstod att han mätt sig hos skolsyster och nu mätte 166 cm över landytan!
Va, nä, har du växt SÅ mycket sen sist?
Kom så får jag mäta.
Och så mätte jag, jag fick samma resultat som hos skolsyster, 166 cm.
SHIT.
Det är alltså endast 9 cm kvar tills han är lika lång som jag.
9 cm.
Jag har förmodligen en son som är lika lång som jag om ett år, om jag får gissa.
Det känns väldigt skumt på något sätt.
Att mitt BARN skulle bli längre än mig, kan dom bli det...?
Kan ett barn bli längre än sin förälder, är det verkligen lagligt?
Känns som jag kommer tappa mamma-veto om jag ska stå och TITTA UPP mot mitt barn, samtidigt som jag kanske skäller på honom för något dumt han gjort.
Som en liten arg dvärg.
En Mamma-dvärg.
Eller behöva stå på tå och tvångskrama mitt barn för att jag älskar honom, och ändå hamna med huvudet mitt i bröstkorgen på honom.
Kanske jag skulle behöva köpa en liten köksstege från Ikea redan nu, så jag är förberedd om något år eller två.
Så jag kommer upp i samma höjd som honom.
Hm, den blivande Mamma-dvärgen känner sig så där gammal igen, tiden och växten springer iväg fortare än jag tänkt att den skulle göra.
Här har vi haft kramkalas när sonen kom hem, lite allvarssnack om det som avhandlades i skolan förut med fröken, ätit både lite snask (ja, godisgrisen vann, suck ;) och middag.
Vi har kollat böcker på nätet som vi ska låna på bibblan, och så frågade sonen hur jag skulle jobba i veckan.
Jag sa "på tisdag och torsdag".
"Va, åh nej", sa sonen, " jag som ville ha mycket mystid med dig, jag har ju precis kommit hit och så ska du jobba direkt imorgon!"
Men ååååh...
Kan man älska sitt barn mer då, när han säger så...?
Knappast.
Jag lovade mysmiddag på onsdag, jag lovade bibblanmys på fredag när vi ska gå på bibblan och låna böcker och dricka varm choklad med vispgrädde, och jag lovade ANNAT mys på söndag.
Herregud, han kommer bli mamma-kvävd-ihjälmysad denna veckan bara för att han sa sådär.
Snart läggdags för både mig, sonen och Milou.
Sambon är och spelar poker med polarna, eller som min bästis uttryckte det förut:
"Jaha, är han och spelar på KASINOT ikväll?"
Jo, precis...
Dom har ju ett himla flott kasino i en kvarterslokal hos en kompis till sambon.
Vi ses imorgon innan jobbet.
Va, nä, har du växt SÅ mycket sen sist?
Kom så får jag mäta.
Och så mätte jag, jag fick samma resultat som hos skolsyster, 166 cm.
SHIT.
Det är alltså endast 9 cm kvar tills han är lika lång som jag.
9 cm.
Jag har förmodligen en son som är lika lång som jag om ett år, om jag får gissa.
Det känns väldigt skumt på något sätt.
Att mitt BARN skulle bli längre än mig, kan dom bli det...?
Kan ett barn bli längre än sin förälder, är det verkligen lagligt?
Känns som jag kommer tappa mamma-veto om jag ska stå och TITTA UPP mot mitt barn, samtidigt som jag kanske skäller på honom för något dumt han gjort.
Som en liten arg dvärg.
En Mamma-dvärg.
Eller behöva stå på tå och tvångskrama mitt barn för att jag älskar honom, och ändå hamna med huvudet mitt i bröstkorgen på honom.
Kanske jag skulle behöva köpa en liten köksstege från Ikea redan nu, så jag är förberedd om något år eller två.
Så jag kommer upp i samma höjd som honom.
Hm, den blivande Mamma-dvärgen känner sig så där gammal igen, tiden och växten springer iväg fortare än jag tänkt att den skulle göra.
Här har vi haft kramkalas när sonen kom hem, lite allvarssnack om det som avhandlades i skolan förut med fröken, ätit både lite snask (ja, godisgrisen vann, suck ;) och middag.
Vi har kollat böcker på nätet som vi ska låna på bibblan, och så frågade sonen hur jag skulle jobba i veckan.
Jag sa "på tisdag och torsdag".
"Va, åh nej", sa sonen, " jag som ville ha mycket mystid med dig, jag har ju precis kommit hit och så ska du jobba direkt imorgon!"
Men ååååh...
Kan man älska sitt barn mer då, när han säger så...?
Knappast.
Jag lovade mysmiddag på onsdag, jag lovade bibblanmys på fredag när vi ska gå på bibblan och låna böcker och dricka varm choklad med vispgrädde, och jag lovade ANNAT mys på söndag.
Herregud, han kommer bli mamma-kvävd-ihjälmysad denna veckan bara för att han sa sådär.
Snart läggdags för både mig, sonen och Milou.
Sambon är och spelar poker med polarna, eller som min bästis uttryckte det förut:
"Jaha, är han och spelar på KASINOT ikväll?"
Jo, precis...
Dom har ju ett himla flott kasino i en kvarterslokal hos en kompis till sambon.
Vi ses imorgon innan jobbet.
Det har ju inte hänt något...
Bara en massa TRÅKIGA ärenden idag och så föräldrarsamtalet på skolan.
Inte så muntert som vi är bortskämda med.
Men...
Det är bara SKÄRPNING på alla håll och kanter som gäller.
Jag har fått kaffe så jag piggnat till.
Är godissugen.
Vi har godis i kylen.
Men så åt jag ju lussebulle till frukost så godiset får vara.
Dags att virka lite till på Hjälpsticke-halsduken.
Hade inget mer kul att komma med förtillfället, det har ju inte hänt något.
Inte så muntert som vi är bortskämda med.
Men...
Det är bara SKÄRPNING på alla håll och kanter som gäller.
Jag har fått kaffe så jag piggnat till.
Är godissugen.
Vi har godis i kylen.
Men så åt jag ju lussebulle till frukost så godiset får vara.
Dags att virka lite till på Hjälpsticke-halsduken.
Hade inget mer kul att komma med förtillfället, det har ju inte hänt något.
Keith och jag har passioner...
Kaffe, saffransbulle med smör och lite filmjölk...
Shit, det blev ju värsta hotellfrukosten idag
Sovmorgon idag, hunden flög som vanligt upp i sängen när sambons alarm gick igång tidigt, men sen fortsatte vi att sova.
Nu har jag frukostat och börjat på en halsduk till Hjälpstickan.
Ska försöka få till tre stycken så snabbt som möjligt, tänkte jag.
Så över till något annat nämligen boken jag läser nu, av och med Keith Richards.
För det första så blir jag så fnissig över det faktum av att boken handlar så klart om musik, och hans nörderi och passion för musiken.
Jag känner liksom igen mig själv, fast vi inte brinner för samma sak jag och Keith, men vi ÄLSKAR just det hantverk vi håller på med.
Han skriver om den musik han gillade som ung, hur han började lära sig att spela, hur han nördade in på RIFF och LICKS ( Detta fick jag googla för det visste jag inte vad det var, eller RIFF visste jag men... Lick = en serie av noter som man hör i ett solo, Riff = en serie av noter som man hör i tex en refräng ) musiker han beundrade, musiker han träffat och spelat med, musik dom först spelade av andra ( alltså covers), hur han och Mick började lära sig göra egna låtar och det blir MYCKET referenser till annan musik och nörderi på hög nivå.
Ja...
I detta känner jag mig som sagt VERKLIGEN igen mig i, hur man brinner för något, även om Keith och jag har skilda intressen så kan man beskriva saker som en annan musiker/virkerska kanske förstå...
Men är totalt ointressant för andra som inte har samma intressen.
Och när jag läser om hans licks och riffs och låtreferenser så är det väl inte min cup of tea, men jag läser ÄNDÅ...
För jag förstår hans passion.
Samtidigt så förstår jag hur trist det ibland ( eller kanske alltid ;) kan vara att läsa kanske min blogg när jag skriver om stolpar, fasta maskor, felläsningar i mönster, nya projekt, kommande projekt och så vidare.
Jag gissar att vissa av mina läsare snarkar högt när jag skriver om sådant.
Men jag känner mig lätt besläktad med Keith, i fråga om passionen för något.
Sen skriver han så grabbigt bitvis att jag gissar att en ultrafeminist skulle smälla av om dom läste hans bok.
Vad gäller brudar är det texter som...
(jag har valt lite av dom "finare" texterna här ;)
"Det var inte så att jag samlade (på brudar) - jag är inte som Bill Wyman eller Mick Jagger som antecknar hur många jag varit med.
Ibland gjorde jag det bara på kul.
Kan du få henne?
Testa om det går.
Jag var oftast intresserad av brudarna som inte trånade efter mig.
Jag testade hellre att få bankdirektörens fru..."
(om sig själv)
"En gång i Australien när jag hade hotellrummet mittemot Bill Wyman var det nog två tusen brudar på hotellet, och han hade en deal med portiern.
Hon i rosa, nej inte hon, HON i rosa, han hade mängder av brudar på rummet den dagen och ingen av dem stannde längre än 10 minuter.
Jag tror inte någon av dem fick mer än det där smaklösa teet som Bill gillar, varmt vatten med lite mjölk och ett dopp med tepåsen..."
(om Bill)
"Vid sidan om scenen var det "Hur många har du haft ikväll?" de var likadana..."
(om Mick och Bill)
"Jag lät medvetet bli att knulla dem, jag sa åt dem att klä av sig och sedan sa jag:
Okej, du kan dra nu.
För man visste att man skulle hamna på någon betygslista."
(om sig själv, om att han minsann inte satte på ALLA brudar som var efter honom, bara en del ;)
Herregud, ja, mycket sex, drugs and rock´n roll blir det i denna boken.
Men spännande att läsa om någons liv som inte är så himla polerat direkt, och tack & lov att man inte är känslig, för grabbigt blir det som sagt.
Mäns fula språk skrämmer mig inte, jag har vant mig sen förr...
Jag plöjer vidare, för det är mycket text i denna boken, inget för feministen eller den pryda och känsliga.
Nu har jag nördat klart om den här boken.
Nu ska jag ut och gå med vovven, sen gå på "Föräldrarsamtal" på skolan, och vidare åka och köpa kaninmat, och så sonen som kommer hem igen.
Dagen känns lagom späckad
XoXo från Visbys egen Gossip Girl...
Promenaden var toppen!
Solen sken, vi gick "Stadsrundan" och hade vinden i ryggen, underbart.
Morsan hängde också med, och idag var hon lite tyst, för ovanlighetens skull.
När vi kom till havet var det stora turkosa vågor som slog upp mot strandpromenaden, Milou ville gå långt upp på gräsmattan för vågorna var ju "rätt läskiga", så jag släppte henne eftersom det inte var någe folk i farten.
Mamma höll på att få spader...
"VA, ska du släppa henne HÄR i stan????"
Ja, hon behöver öva sig att springa fritt och lyda i stan också.
"Men, men, tänkt om hon drar", sa den oroliga mormodern då.
Ja...
Men VART ska hon dra...?
Det är ju ut i havet isåfall, det finns ju inga bilar eller vägar där bilar får köra här!
Och precis då får Milou korn på en AND och drar järnet efter anden, han flyger vettskrämd ut i havet för att rädda sig...
Och Milou drar efter och bromsar precis med tassarna i sanden och havet, gör ett jättehopp rakt upp i luften när hon känner vattnet, vänder och springer upp till oss.
Ställde sig och tittade på den förbannade anden som hann undan.
Så gick vi vidare igenom innerstan.
Och nu till lite skvaller...
För när vi passerat domkyrkan under promenaden, ska in i den trånga gränden vid "Ada Blocks hus" och "Isola Bella" så kommer en liten lastbil.
En lastbil som tillhör en "Auktionsfirma i stan", ingen nämnd då såklart
Den lilla lastbilen hade sån djäkla fart så morsan och jag fick trycka oss platta snabbt mot ena väggen i gränden, och inte nog med det...
När den lilla lastbilen kommer till sista murpartiet på höger sida och ska svänga vid kyrkan, då kör han så fort, och han kommer för nära muren så han kör av ALLA tegelpannor som sticker ut från/på muren!
KRASCH, gnik, klirr och pang i både plåt och backe.
Tror ni han stannde och kollade skadan?
Nope, han drog bara vidare i sin lilla lastbil, körde på två hjul i svängarna typ.
Han måtte ha haft en HÖRSELSKADA för att inte ha hört det där själv, hög musik hade han iallafall inte i lastbilen, för det borde vi ha hört när han passerade.
Så nu finns det en husägare som förmodligen inte blir så himla glad när han/hon ser att muren blivit pajad upptill.
Dessutom att han som gjorde det smet ifrån olyckan.
Han som körde den lilla lastbilen i för hög fart från "Auktionsfirman i stan".
Men han har förmodligen fått sjyssta repskador på sin lilla lastbil på höger sida, och här...
Sitter ju ett vittne.
XoXo från Visbys egen Gossip Girl
Och på tal om Gossip Girl...
Här är man 40 år, och har börjat se alla reprisavsnitt i serien som man kan komma över, bara för att hänga med någelunda i storyn om vad som hänt "förr om åren".
Plus att jag då sett den senaste säsongen som nyss avslutades.
För att...?
Tja, på söndagar har det ju inte funnits så mycket att se på, så jag har liksom fastnat i serien.
Ungdomsserie.
Är man pinsam eller är man...?
Jo, det tycker jag nog allt att jag är.
Men, men, alla andra kanske mognar när dom blir äldre, jag klänger mig envist fast vid ungdomen.
Hur var det nu jag skrev för någon vecka sedan...?
40 år på utsidan, 6 år på insidan.
Fast jag ändrar mig...
40 år på utsidan, 15 på insidan!
För jag måste ju räkna in att jag älskar tonårs-vampyr-looooove också.
Nu ska jag se på SVT Play "The Trip" för jag missade förra avsnittet, och DET missar jag ogärna.
Har sett att det är mest MÄN som gillar och hyllar den här serien (The Trip) och "Dag" som jag också ser.
Jag tror att jag har jobbar lite för mycket med män i min ungdom, för jag har nog en mer manlig humor
Sen blir det "Downtown Abbey", också på SVT Play, missade det också förrförra veckan.
Kvällen är SPÄCKAD som ni märker.
Orkar jag så klämmer jag in "Dag" också, för det har jag OCKSÅ missat i veckan.
Herregud vad jag har gjort mycket i veckan, eftersom jag missat så mycket bra tv
Såg för övrigt hur mitt schema ser ut framöver, i veckan som kommer så jobbar jag tisdag och torsdag.
Sen är jag ledig i 13 dagar, jobbar en dag, och sen ledig fem dagar.
FATTA vad jag ska umgås med vänner, släkt och annat löst folk.
Underbart.
Lite hantverk, julgodis och plocka ner granen ska jag väl också hinna med hoppas jag.
Plus inte att förglömma...
Handla julklappar så fort jag får nästa lön.
Fullt ös, medvetslös.
Nu...
"The Trip".
Solen sken, vi gick "Stadsrundan" och hade vinden i ryggen, underbart.
Morsan hängde också med, och idag var hon lite tyst, för ovanlighetens skull.
När vi kom till havet var det stora turkosa vågor som slog upp mot strandpromenaden, Milou ville gå långt upp på gräsmattan för vågorna var ju "rätt läskiga", så jag släppte henne eftersom det inte var någe folk i farten.
Mamma höll på att få spader...
"VA, ska du släppa henne HÄR i stan????"
Ja, hon behöver öva sig att springa fritt och lyda i stan också.
"Men, men, tänkt om hon drar", sa den oroliga mormodern då.
Ja...
Men VART ska hon dra...?
Det är ju ut i havet isåfall, det finns ju inga bilar eller vägar där bilar får köra här!
Och precis då får Milou korn på en AND och drar järnet efter anden, han flyger vettskrämd ut i havet för att rädda sig...
Och Milou drar efter och bromsar precis med tassarna i sanden och havet, gör ett jättehopp rakt upp i luften när hon känner vattnet, vänder och springer upp till oss.
Ställde sig och tittade på den förbannade anden som hann undan.
Så gick vi vidare igenom innerstan.
Och nu till lite skvaller...
För när vi passerat domkyrkan under promenaden, ska in i den trånga gränden vid "Ada Blocks hus" och "Isola Bella" så kommer en liten lastbil.
En lastbil som tillhör en "Auktionsfirma i stan", ingen nämnd då såklart
Den lilla lastbilen hade sån djäkla fart så morsan och jag fick trycka oss platta snabbt mot ena väggen i gränden, och inte nog med det...
När den lilla lastbilen kommer till sista murpartiet på höger sida och ska svänga vid kyrkan, då kör han så fort, och han kommer för nära muren så han kör av ALLA tegelpannor som sticker ut från/på muren!
KRASCH, gnik, klirr och pang i både plåt och backe.
Tror ni han stannde och kollade skadan?
Nope, han drog bara vidare i sin lilla lastbil, körde på två hjul i svängarna typ.
Han måtte ha haft en HÖRSELSKADA för att inte ha hört det där själv, hög musik hade han iallafall inte i lastbilen, för det borde vi ha hört när han passerade.
Så nu finns det en husägare som förmodligen inte blir så himla glad när han/hon ser att muren blivit pajad upptill.
Dessutom att han som gjorde det smet ifrån olyckan.
Han som körde den lilla lastbilen i för hög fart från "Auktionsfirman i stan".
Men han har förmodligen fått sjyssta repskador på sin lilla lastbil på höger sida, och här...
Sitter ju ett vittne.
XoXo från Visbys egen Gossip Girl
Och på tal om Gossip Girl...
Här är man 40 år, och har börjat se alla reprisavsnitt i serien som man kan komma över, bara för att hänga med någelunda i storyn om vad som hänt "förr om åren".
Plus att jag då sett den senaste säsongen som nyss avslutades.
För att...?
Tja, på söndagar har det ju inte funnits så mycket att se på, så jag har liksom fastnat i serien.
Ungdomsserie.
Är man pinsam eller är man...?
Jo, det tycker jag nog allt att jag är.
Men, men, alla andra kanske mognar när dom blir äldre, jag klänger mig envist fast vid ungdomen.
Hur var det nu jag skrev för någon vecka sedan...?
40 år på utsidan, 6 år på insidan.
Fast jag ändrar mig...
40 år på utsidan, 15 på insidan!
För jag måste ju räkna in att jag älskar tonårs-vampyr-looooove också.
Nu ska jag se på SVT Play "The Trip" för jag missade förra avsnittet, och DET missar jag ogärna.
Har sett att det är mest MÄN som gillar och hyllar den här serien (The Trip) och "Dag" som jag också ser.
Jag tror att jag har jobbar lite för mycket med män i min ungdom, för jag har nog en mer manlig humor
Sen blir det "Downtown Abbey", också på SVT Play, missade det också förrförra veckan.
Kvällen är SPÄCKAD som ni märker.
Orkar jag så klämmer jag in "Dag" också, för det har jag OCKSÅ missat i veckan.
Herregud vad jag har gjort mycket i veckan, eftersom jag missat så mycket bra tv
Såg för övrigt hur mitt schema ser ut framöver, i veckan som kommer så jobbar jag tisdag och torsdag.
Sen är jag ledig i 13 dagar, jobbar en dag, och sen ledig fem dagar.
FATTA vad jag ska umgås med vänner, släkt och annat löst folk.
Underbart.
Lite hantverk, julgodis och plocka ner granen ska jag väl också hinna med hoppas jag.
Plus inte att förglömma...
Handla julklappar så fort jag får nästa lön.
Fullt ös, medvetslös.
Nu...
"The Trip".
Städsvek...
Kom hem här, glad i hågen och tänkte:
NYSTÄDAT!
Idag kan jag och sambon hitta på nåt ihop, själva!
Nystädat...?
Nä, knappast.
Han hade legat på sofflocket hela dagen igår, och inte gjort ett skit.
Så nu försöker jag få upp honom och sätta igång att städa, INNAN LJUSET försvinner.
Lycka till Frk Österholm.
Om jag är färbannad...?
Jo då, det är som vanligt när såna här frågor och uppgörelser inte följs, jag kokar.
Har vääääääldigt svårt att förlåta just STÄDSVEK, så är det bara.
Men då kan ju han städa, och så gör vi inget ihop.
Kul.
Så min morgon, nyss hemkommen från jobbet blev lite sned känns det som.
Frukosten andas surhet, och jag kan inte rikigt njuta av morgon-tv på 4:an.
Jag har bestämt mig för att gå ut och gå så fort som möjligt med Milou, bara för att slippa hemmet.
Igår lyckades jag inte få i mig något ätbart före 13-tiden.
Jag och min arbetskompis gick och tyckte att vi fortfarande var uppblåsta efter julbordet.
Jag tycker nästan fortfarande jag är det, ska nog gå TVÅ MIL idag
Så NU klär jag på mig hundkläder och drar.
Good Bye!
NYSTÄDAT!
Idag kan jag och sambon hitta på nåt ihop, själva!
Nystädat...?
Nä, knappast.
Han hade legat på sofflocket hela dagen igår, och inte gjort ett skit.
Så nu försöker jag få upp honom och sätta igång att städa, INNAN LJUSET försvinner.
Lycka till Frk Österholm.
Om jag är färbannad...?
Jo då, det är som vanligt när såna här frågor och uppgörelser inte följs, jag kokar.
Har vääääääldigt svårt att förlåta just STÄDSVEK, så är det bara.
Men då kan ju han städa, och så gör vi inget ihop.
Kul.
Så min morgon, nyss hemkommen från jobbet blev lite sned känns det som.
Frukosten andas surhet, och jag kan inte rikigt njuta av morgon-tv på 4:an.
Jag har bestämt mig för att gå ut och gå så fort som möjligt med Milou, bara för att slippa hemmet.
Igår lyckades jag inte få i mig något ätbart före 13-tiden.
Jag och min arbetskompis gick och tyckte att vi fortfarande var uppblåsta efter julbordet.
Jag tycker nästan fortfarande jag är det, ska nog gå TVÅ MIL idag
Så NU klär jag på mig hundkläder och drar.
Good Bye!
Vräka i sig gottesaker...
När jag vaknade förut trodde jag inte det var sant...
Jag är så trött så det är inte klokt.
Och så ska man gå och jobba på det.
Vinden har bråkat inatt också, och bor man på andra våningen nära havet...
Då blåser det.
Rejält.
Så jag har hört balkong-plåtskyddet banka hela natten igenom mina öronproppar, vinden ta tag i huset, knak, knak.
Kul.
Trött som en bäver, var ordet för dagen då som sagt.
Så kom jag upp och hela huset kändes utkylt.
Fan, så kallt det var.
Kände på elementen, knappt ljumma.
Har mamma skruvat ner pannan eller håller den på att lägga av?
Jag sprang ner i källaren...
Hon hade skruvat ner!
Men va fan, 17 grader är INTE behaglig temperatur att komma upp i.
Skruva upp pannan, och på med värmefläkten uppe i vardagsrummet för att kunna sitta där och frukosta.
Eller kaffe, för någon frukost fick jag verkligen INTE plats med idag kan jag säga...
Igår kom jag iväg på julbord med mina arbetskompisar och åt nog lite FÖR mycket och FÖR fort.
Ni vet...
Man sparar sig en hel dag och äter bara lite för att kunna VRÄKA i sig gottesakerna!
Det är dumt.
Jag tror att vi alla vid vårat bord åt lite för mycket och för fort, av den "kalla rundan" på julbordet.
När vi kom till den varma rundan fick jag endast i mig ½ potatis, 2 köttbullar och en prinskorv.
Sen var det stopp.
Godis/efterrätten blev 1 skumtomte och en liten bit kladdkaka 3x3 cm, sen var det tvärstopp.
Jag tittade på den lilla biten saffranspannkaka och chokladbollen...
Nope, omöjligt att få ner.
Jag var som en stoppad korv och byxorna hotade spricka.
Det som var synd var att där satt vi alla i gruppen samlade vid samma bord, men musiken/trubadurerna sjöng så högt, så det var svårt att prata med alla utan att behöva skrika när man satt där.
Så två pratade för sig, och tre pratade för sig när det var musik.
Och när musiken var tyst, kunde man prata alla.
Men , men, man kan ju inte få allt.
Och så kommer jag till drickan...
Jag väljer att inte skriva vart vi var och åt julbord, för då får jag väl en massa hat-mail som vanligt, så jag passar mig, jag har lärt mig läxan.
Nåväl...
Vi var "på en restaurang i stan" och jobbet betalade för själva julbordet, men drickan fick man stå för själv.
Och eftersom jag inte dricker alkohol eller gillar dryck med kolsyra, så blev det vanligt BORDSVATTEN för min del.
Och det stod ju såna vattenflaskor på bordet, så jag drack vanligt kranvatten.
Och när man skulle gå, så gick man fram till kassan för att säga vad man druckit och betalade.
Jag...
Gick fram och sa som det var, att "jag inte druckit något annat än vatten" och "Tack så mycket".
"Det blir 25 kr" säger mannen i kassan.
25 kr...?
Nämen alltså jag har druckit KRANVATTEN, inget bubbelvatten.
"Ja, det blir 25 kr!"
Nääää, du skojar, säger jag och skrattar, 25 kronor för kramvatten, ha, ha.
"Nej, jag skojar inte", säger han gravallvarligt och tittar stint på mig.
Och jag mitt dumhuvud GER mig inte, jag tror FORTFARANDE att han skojar så jag fortsätter...
Äh, lägg av, 25 kr, du skojar...?
Började känna mig tveksam ändå, för han såg nu väldigt SUR UT.
"Nej, vi har köpt in en JÄTTEDYR anläggning som renar kramvattnet på ett speciellt sätt, så vattnet kostar 25 kr!"
Okej...
Jaha.
Hann tänka medans jag drog upp plånboken:
Det smakade precis som vilket "hemmavatten från kranen som helst", så du kunde nog ha struntat i den där dyra "vattenanläggningen" så hade du sluppit ta betalt av dina gäster för simpelt kranvatten.
Och så betalade jag mina 25 kr för kranvattnet.
Kände mig SNOPEN, och lite lurad på något sätt.
Och missförstå mig rätt här nu, men jag hade absolut kunnat betala en femma eller tia för vattnet som man får göra på vissa sommarrestauranger här i stan.
Men 25 kr tyckte jag var LITE VÄL sniket.
Ja, ja, men då vet jag det...
Blir nog inte så många besök på den restaurangen för min del i fortsättningen.
Och som min arbetskompis sa när vi gick ut:
"Det måste nog gå djävligt dåligt för dom..."
Ja, man kan ju undra, om dom känner sig tvugna att ta 25 kr för kranvatten ur "speciell" kran.
Ställ då i jämnförelse att mina arbetskompisar som tog läsk/julmust...
Betalade SAMMA SUMMA för sin läsk, alltså 25 kr.
Hm...
Men MATEN var ju gratis och god iallafall, och proppmätt blev jag
Nu ska jag hoppa i duschen, vi ses imorgon.
Jag är så trött så det är inte klokt.
Och så ska man gå och jobba på det.
Vinden har bråkat inatt också, och bor man på andra våningen nära havet...
Då blåser det.
Rejält.
Så jag har hört balkong-plåtskyddet banka hela natten igenom mina öronproppar, vinden ta tag i huset, knak, knak.
Kul.
Trött som en bäver, var ordet för dagen då som sagt.
Så kom jag upp och hela huset kändes utkylt.
Fan, så kallt det var.
Kände på elementen, knappt ljumma.
Har mamma skruvat ner pannan eller håller den på att lägga av?
Jag sprang ner i källaren...
Hon hade skruvat ner!
Men va fan, 17 grader är INTE behaglig temperatur att komma upp i.
Skruva upp pannan, och på med värmefläkten uppe i vardagsrummet för att kunna sitta där och frukosta.
Eller kaffe, för någon frukost fick jag verkligen INTE plats med idag kan jag säga...
Igår kom jag iväg på julbord med mina arbetskompisar och åt nog lite FÖR mycket och FÖR fort.
Ni vet...
Man sparar sig en hel dag och äter bara lite för att kunna VRÄKA i sig gottesakerna!
Det är dumt.
Jag tror att vi alla vid vårat bord åt lite för mycket och för fort, av den "kalla rundan" på julbordet.
När vi kom till den varma rundan fick jag endast i mig ½ potatis, 2 köttbullar och en prinskorv.
Sen var det stopp.
Godis/efterrätten blev 1 skumtomte och en liten bit kladdkaka 3x3 cm, sen var det tvärstopp.
Jag tittade på den lilla biten saffranspannkaka och chokladbollen...
Nope, omöjligt att få ner.
Jag var som en stoppad korv och byxorna hotade spricka.
Det som var synd var att där satt vi alla i gruppen samlade vid samma bord, men musiken/trubadurerna sjöng så högt, så det var svårt att prata med alla utan att behöva skrika när man satt där.
Så två pratade för sig, och tre pratade för sig när det var musik.
Och när musiken var tyst, kunde man prata alla.
Men , men, man kan ju inte få allt.
Och så kommer jag till drickan...
Jag väljer att inte skriva vart vi var och åt julbord, för då får jag väl en massa hat-mail som vanligt, så jag passar mig
, jag har lärt mig läxan.Nåväl...
Vi var "på en restaurang i stan" och jobbet betalade för själva julbordet, men drickan fick man stå för själv.
Och eftersom jag inte dricker alkohol eller gillar dryck med kolsyra, så blev det vanligt BORDSVATTEN för min del.
Och det stod ju såna vattenflaskor på bordet, så jag drack vanligt kranvatten.
Och när man skulle gå, så gick man fram till kassan för att säga vad man druckit och betalade.
Jag...
Gick fram och sa som det var, att "jag inte druckit något annat än vatten" och "Tack så mycket".
"Det blir 25 kr" säger mannen i kassan.
25 kr...?
Nämen alltså jag har druckit KRANVATTEN, inget bubbelvatten.
"Ja, det blir 25 kr!"
Nääää, du skojar, säger jag och skrattar, 25 kronor för kramvatten, ha, ha.
"Nej, jag skojar inte", säger han gravallvarligt och tittar stint på mig.
Och jag mitt dumhuvud GER mig inte, jag tror FORTFARANDE att han skojar så jag fortsätter...
Äh, lägg av, 25 kr, du skojar...?
Började känna mig tveksam ändå, för han såg nu väldigt SUR UT.
"Nej, vi har köpt in en JÄTTEDYR anläggning som renar kramvattnet på ett speciellt sätt, så vattnet kostar 25 kr!"
Okej...
Jaha.
Hann tänka medans jag drog upp plånboken:
Det smakade precis som vilket "hemmavatten från kranen som helst", så du kunde nog ha struntat i den där dyra "vattenanläggningen" så hade du sluppit ta betalt av dina gäster för simpelt kranvatten.
Och så betalade jag mina 25 kr för kranvattnet.
Kände mig SNOPEN, och lite lurad på något sätt.
Och missförstå mig rätt här nu, men jag hade absolut kunnat betala en femma eller tia för vattnet som man får göra på vissa sommarrestauranger här i stan.
Men 25 kr tyckte jag var LITE VÄL sniket.
Ja, ja, men då vet jag det...
Blir nog inte så många besök på den restaurangen för min del i fortsättningen.
Och som min arbetskompis sa när vi gick ut:
"Det måste nog gå djävligt dåligt för dom..."
Ja, man kan ju undra, om dom känner sig tvugna att ta 25 kr för kranvatten ur "speciell" kran.
Ställ då i jämnförelse att mina arbetskompisar som tog läsk/julmust...
Betalade SAMMA SUMMA för sin läsk, alltså 25 kr.
Hm...
Men MATEN var ju gratis och god iallafall, och proppmätt blev jag
Nu ska jag hoppa i duschen, vi ses imorgon.
Sambon odlar Bobby-frilla...
Vi gick ut medans det ännu var LITE sol, nu är klockan 14 och det är kolsvart ute.
Stormen är på väg.
Milou fick inviga sin nya vinterrock i blåsten...
Hon fyller ju inte riktigt ut den...
Och poppis var den ju inte, men...
Efter 150 meters promenad verkade hon han glömt bort den helt.
Då var det bara full fart framåt som gällde, och "rocken"...
Den var ETT med Milou
Jag tror till och med att hon tyckte det var skönt, slippa frysa i vinden.
Förresten...
Måste köra en "Lika som bär" också.
Är inte en nybadad Milou OTROLIGT LIK...
Simon Cowell...?
Spot on, om ni frågar mig...
Samma lite omoderna 80-tals frilla med tillhörnade SPRET och mittbena.
Gud så...
Snyggt
Nä, fy, han ser inte klok ut.
Och Milou blir tvångskammad varje gång den där frillan kommer fram.
Sambon odlar förresten OCKSÅ 80-talsfrilla, fast á la BOBBY EWING .
Tehuva-extraordinär, typ.
Vet inte riktigt vad syftet är och...
Snyggt är det iallafall inte!
Jag må ser ut som en oborstad afganhund ibland, och möjligtvis sett likadan ut i håret NÄSTAN hela mitt liv...
Men skulle NÅGON säja till mig att jag såg omodern ut i mitt hår, då skulle jag nog ta mig en funderare på att FIXA TILL MIG.
Jag har ju dock valmöjligheten att jag kan sätt upp håret i frisyrer eller hästsvans, så jag kan ju variera mig lite.
Sambon kanske...
Bara vill variera sig...?
Ja, så nu är det TEHUVA som gäller med EXTRA HÖJD på hårsvallet.
Hög höjd.
Höghushöjd.
Jag funderar på att ställa mig med håret upp och ner, tuppera som satan, spraya och få lite volym på höjden jag också...
Så kan vi gå som "Patsy & Bobby" nästa gång vi går på stan och spatserar.
Kunde ju bli ABSOLUTLEY FABULOUS
Nu är det dags för lite kaffe och virkning, vanliga alltså, sen ska jag väl piffa till mig innan julbordet ikväll.
Stormen är på väg.
Milou fick inviga sin nya vinterrock i blåsten...
Hon fyller ju inte riktigt ut den...
Och poppis var den ju inte, men...
Efter 150 meters promenad verkade hon han glömt bort den helt.
Då var det bara full fart framåt som gällde, och "rocken"...
Den var ETT med Milou
Jag tror till och med att hon tyckte det var skönt, slippa frysa i vinden.
Förresten...
Måste köra en "Lika som bär" också.
Är inte en nybadad Milou OTROLIGT LIK...
Simon Cowell...?
Spot on, om ni frågar mig...
Samma lite omoderna 80-tals frilla med tillhörnade SPRET och mittbena.
Gud så...
Snyggt
Nä, fy, han ser inte klok ut.
Och Milou blir tvångskammad varje gång den där frillan kommer fram.
Sambon odlar förresten OCKSÅ 80-talsfrilla, fast á la BOBBY EWING .
Tehuva-extraordinär, typ.
Vet inte riktigt vad syftet är och...
Snyggt är det iallafall inte!
Jag må ser ut som en oborstad afganhund ibland, och möjligtvis sett likadan ut i håret NÄSTAN hela mitt liv...
Men skulle NÅGON säja till mig att jag såg omodern ut i mitt hår, då skulle jag nog ta mig en funderare på att FIXA TILL MIG.
Jag har ju dock valmöjligheten att jag kan sätt upp håret i frisyrer eller hästsvans, så jag kan ju variera mig lite.
Sambon kanske...
Bara vill variera sig...?
Ja, så nu är det TEHUVA som gäller med EXTRA HÖJD på hårsvallet.
Hög höjd.
Höghushöjd.
Jag funderar på att ställa mig med håret upp och ner, tuppera som satan, spraya och få lite volym på höjden jag också...
Så kan vi gå som "Patsy & Bobby" nästa gång vi går på stan och spatserar.
Kunde ju bli ABSOLUTLEY FABULOUS
Nu är det dags för lite kaffe och virkning, vanliga alltså, sen ska jag väl piffa till mig innan julbordet ikväll.
Tant Madeleine pallar inte...
Inatt har jag inte sovit särskilt gott, jag har vaknat från och till, djäklar vad det har stormat och blåst.
När jag steg upp här imorse förväntade jag mig minst en halvmeter snö.
Inte en snögnutta, bara fönster randiga av regn.
Jag och Milou gick ut för morgonkissen...
Och jag kunde konstatera att det fortfarande var rätt varmt ute.
Snopet.
Men...
Blåst och regnat har det ju gjort iallafall.
Nu skiner solen, så vi ska väl ut och lufta oss lite snart.
Igår såg jag och sambon film "Melancholia" av Lars von Trier.
Det var en lång och långsamt spelad film, vacker, vackert filmspråk, tragisk, men ÄNDÅ tyckte jag att filmen gick snabbt och var bra.
Det tyckte INTE sambon, men så har vi inte riktigt samma filmsmak heller.
Ja, jag gillade filmen och tyckte att filmen hade en TWIST på slutet, som jag inte förväntat mig.
För det man TRODDE att huvudpersonen "led av" i slutet, visade sig vara något helt annat.
Så...
Jag kan rekommendera filmen, om inte annat för att det var mycket vackert filmat och vacker musik.
Jag hann några varv på den gröna toppen också.
Fint som snus.
Fast det slog mig...
Dags att göra lite annan nytta också, jag måste skicka ett litet paket till HJÄLPSTICKAN igen.
Ja, dags att svänga ihop något värmande till behövande hemlösa av alla restgarner jag har, och skicka iväg.
Vintern står för dörren, och NI SOM KAN, uppmanar jag härmed att sticka eller virka och skicka till www.hjalpstickan.se/
In och kolla där, jobba på och hjälp om inte FLERA, så iallafall EN person att värma sig i vinter.
Kan behövas en eller några goda gärningar så här i juletid!
Så jag ska jobba på den gröna toppen någon dag till, och sen jobba "för en god och värmande sak".
Idag ska jag ut och promenera lite, öva med "Stadshunden", sen får jag se vad jag gör.
Ikväll ska jag iallafall på JULBORD med jobbet och mina arbetskompisar.
Ska bli gott och kul.
Blir dock inte så långrandigt för min del, jag ska ju upp imorgon och jobba.
Så äta gott och umgås lite, sen hem och sova.
Tant Madeleine pallar inte allt för sena kvällar som vi vet
När jag steg upp här imorse förväntade jag mig minst en halvmeter snö.
Inte en snögnutta, bara fönster randiga av regn.
Jag och Milou gick ut för morgonkissen...
Och jag kunde konstatera att det fortfarande var rätt varmt ute.
Snopet.
Men...
Blåst och regnat har det ju gjort iallafall.
Nu skiner solen, så vi ska väl ut och lufta oss lite snart.
Igår såg jag och sambon film "Melancholia" av Lars von Trier.
Det var en lång och långsamt spelad film, vacker, vackert filmspråk, tragisk, men ÄNDÅ tyckte jag att filmen gick snabbt och var bra.
Det tyckte INTE sambon, men så har vi inte riktigt samma filmsmak heller.
Ja, jag gillade filmen och tyckte att filmen hade en TWIST på slutet, som jag inte förväntat mig.
För det man TRODDE att huvudpersonen "led av" i slutet, visade sig vara något helt annat.
Så...
Jag kan rekommendera filmen, om inte annat för att det var mycket vackert filmat och vacker musik.
Jag hann några varv på den gröna toppen också.
Fint som snus.
Fast det slog mig...
Dags att göra lite annan nytta också, jag måste skicka ett litet paket till HJÄLPSTICKAN igen.
Ja, dags att svänga ihop något värmande till behövande hemlösa av alla restgarner jag har, och skicka iväg.
Vintern står för dörren, och NI SOM KAN, uppmanar jag härmed att sticka eller virka och skicka till www.hjalpstickan.se/
In och kolla där, jobba på och hjälp om inte FLERA, så iallafall EN person att värma sig i vinter.
Kan behövas en eller några goda gärningar så här i juletid!
Så jag ska jobba på den gröna toppen någon dag till, och sen jobba "för en god och värmande sak".
Idag ska jag ut och promenera lite, öva med "Stadshunden", sen får jag se vad jag gör.
Ikväll ska jag iallafall på JULBORD med jobbet och mina arbetskompisar.
Ska bli gott och kul.
Blir dock inte så långrandigt för min del, jag ska ju upp imorgon och jobba.
Så äta gott och umgås lite, sen hem och sova.
Tant Madeleine pallar inte allt för sena kvällar som vi vet
En blick säger mer än tusen voff...
Det blev en tur till Granngården och jag och Milou var inne och shoppade.
Husse betalar.
Det blev en "vinterrock", men poppis blev den ju inte.
Detta TROTS att jag valde en neutral färg
En blick säger nog mer än tusen voff...
VAD är det här...?
HJÄLP!
Hjälp, någon...?
Nä, och det behövdes ju inte heller.
Men vill man hålla sig varm så får man stå ut tills man vant sig, det går nog fort ändå.
Fast "under övning" här hemma gick hon som om hon skitit på sig, bredbent som om hon hade en jätteblöja.
Kanske det var så det kändes också...?
Efter Granngården gick vi en promenad, mot stan, på stan, och gick en glutta-i-skyltfönster-runda och övade oss i att "gå-på-stan".
Milou är inte så jättevan, även om jag FÖRSÖKER gå lite i stan då och då men...
Vi går ju mest i skogen och det är väl DET JAG (ego-matte), gillar bäst!
Och ju folktommare det är, desto bättre tycker jag att det är.
Men Milou måste ju få öva sig på att vara "Stadshund" också, så idag övade vi oss på att vara "Stadshund".
Det gick jättebra, Milou ville inte hälsa på nån.
Vääääldigt ovanligt
Nu har vi badat ( Milou ), tänt ljus, fikat, satt på värmekläkten och sitter och myser i soffan.
Känns som en väldigt lagom och skön dag.
Ska i detta nu plocka fram virkningen och glömma tiden för några timmar.
Återkommer.
Husse betalar.
Det blev en "vinterrock", men poppis blev den ju inte.
Detta TROTS att jag valde en neutral färg
En blick säger nog mer än tusen voff...
VAD är det här...?
HJÄLP!
Hjälp, någon...?
Nä, och det behövdes ju inte heller.
Men vill man hålla sig varm så får man stå ut tills man vant sig, det går nog fort ändå.
Fast "under övning" här hemma gick hon som om hon skitit på sig, bredbent som om hon hade en jätteblöja.
Kanske det var så det kändes också...?
Efter Granngården gick vi en promenad, mot stan, på stan, och gick en glutta-i-skyltfönster-runda och övade oss i att "gå-på-stan".
Milou är inte så jättevan, även om jag FÖRSÖKER gå lite i stan då och då men...
Vi går ju mest i skogen och det är väl DET JAG (ego-matte), gillar bäst!
Och ju folktommare det är, desto bättre tycker jag att det är.
Men Milou måste ju få öva sig på att vara "Stadshund" också, så idag övade vi oss på att vara "Stadshund".
Det gick jättebra, Milou ville inte hälsa på nån.
Vääääldigt ovanligt
Nu har vi badat ( Milou ), tänt ljus, fikat, satt på värmekläkten och sitter och myser i soffan.
Känns som en väldigt lagom och skön dag.
Ska i detta nu plocka fram virkningen och glömma tiden för några timmar.
Återkommer.
Home sweet home...
Home sweet home...
Hemma igen, dödstrött, har hemmafixat lite och nu sitter jag och ser Malou.
Plåstret/vovven ville inte ligga brevid idag, hon ville ligga i knät.
Det fick hon när jag läste tidningen, så då låg hon under tidningen.
Bara HON är nöjd så är allt frid och fröjd.
Fast nu har datorn och hunden bytt plats, hunden surar och har kurat ihop sig i soffhörnet.
Inget är frid och fröjd längre.
Fniss...
Tolkar man sin hund eller gör man
Kunde jag låta bli att starta upp den där toppen i lindblomsgrönt i tisdags, trots att jag hade värk...?
Nä, såklart inte.
Jag satt och tittade på garnet som låg så fint uppradat på vardagsrumsbordet och jag bara...
Var tvungen.
Lagom till "Desperate Housewifes" satte jag igång, kunde inte hålla mig längre, hann virka lite sent igårkvälls också...
Och jag måste säga:
Jag ÄLSKAR färgen!
(jag älskar ju grönt i alla former...)
Gud så fin den är, och lystern i garnet är WONDERBAR!!!!
Den här kommer bli dyr, inte ofta jag är det, men någongång ska ju vara den första också.
Måste såklart göra en till mig själv också, i samma färg.
Tänk, lite solbränna, ett vitt tajt linne under och jeans eller vita byxor till denna färg...
Lovely!
Igår såg jag "Berg flyttar in" och igår var hon hos Måns Herngren.
Måste bara säga en sak:
Karln är ju så snygg.
Ja, det har jag i och för sig alltid tyckt sen jag var ung, men med rynkor blir VISSA män bara snyggare och snyggare.
Se bara på Peter Jöback, George Clooney, Måns mfl.
Ja, rynkor ger karaktär, och Måns såg karaktäristiskt snygg ut.
Men det är väl det där...
Har man alltid varit VACKER då blir man aldrig ful, inte ens när man får rynkor!
Nu ska jag försöka samla ihop mina trupper/kroppen, och göra nåt.
Blir nog hundpromenad till Granngården.
Hemma igen, dödstrött, har hemmafixat lite och nu sitter jag och ser Malou.
Plåstret/vovven ville inte ligga brevid idag, hon ville ligga i knät.
Det fick hon när jag läste tidningen, så då låg hon under tidningen.
Bara HON är nöjd så är allt frid och fröjd.
Fast nu har datorn och hunden bytt plats, hunden surar och har kurat ihop sig i soffhörnet.
Inget är frid och fröjd längre.
Fniss...
Tolkar man sin hund eller gör man
Kunde jag låta bli att starta upp den där toppen i lindblomsgrönt i tisdags, trots att jag hade värk...?
Nä, såklart inte.
Jag satt och tittade på garnet som låg så fint uppradat på vardagsrumsbordet och jag bara...
Var tvungen.
Lagom till "Desperate Housewifes" satte jag igång, kunde inte hålla mig längre, hann virka lite sent igårkvälls också...
Och jag måste säga:
Jag ÄLSKAR färgen!
(jag älskar ju grönt i alla former...)
Gud så fin den är, och lystern i garnet är WONDERBAR!!!!
Den här kommer bli dyr, inte ofta jag är det, men någongång ska ju vara den första också.
Måste såklart göra en till mig själv också, i samma färg.
Tänk, lite solbränna, ett vitt tajt linne under och jeans eller vita byxor till denna färg...
Lovely!
Igår såg jag "Berg flyttar in" och igår var hon hos Måns Herngren.
Måste bara säga en sak:
Karln är ju så snygg.
Ja, det har jag i och för sig alltid tyckt sen jag var ung, men med rynkor blir VISSA män bara snyggare och snyggare.
Se bara på Peter Jöback, George Clooney, Måns mfl.
Ja, rynkor ger karaktär, och Måns såg karaktäristiskt snygg ut.
Men det är väl det där...
Har man alltid varit VACKER då blir man aldrig ful, inte ens när man får rynkor!
Nu ska jag försöka samla ihop mina trupper/kroppen, och göra nåt.
Blir nog hundpromenad till Granngården.
Så tuktas en argbigga...
Uppe och snart jobbdags, jag har sovit gott men natten började inte fullt lika bra...
Milou var inte trött, hon ville gnaga på ben och det fick hon inte för mig, jag ville att hon skulle börja slappna av inför natten.
Milou...
Hon ville inte slappna av alls, hon ville busa.
Upp och ner i sängen, hit och dit över golvet, spegeln...
"En annan hund"...
Och så satt hon igång och skälla, på "Den andra hunden", och skällde och skällde, för "Den andra hunden" var ju minst lika upprörd och skällde tillbaka på henne.
Daaaah.
Hör inte en hund att det bara är hundens eget skall som svarar tillbaka?
Tydligen inte.
För hon fortsatte skälla, jag röt, och hon var DÖV.
Och "Den andra hunden" var också döv.
Jaha.
Tillslut, när inga bannor hjälpte tog jag till det ulltimata, LÄSKIGASTE, tricket av alla:
Vattensprayflaskan!
Har hjälpt på både katter son hundar förut.
Jepp, matte gick ut i köket och fyllde upp vattensprayflaskan och gav en ny order om tystnad, (skäll, skäll, skäll, skäll)
Okej...
"Tyst!!!!" (spray, spray)
Och det blev tyst.
Knäpptyst.
Milou fattade inte vad som hände.
Hon hoppade upp i sängen, chockskadad, vad gjorde matte nu?
Men en minut senare var det dags igen, fast om än bara ETT SKALL och lite magmurr, som för att testa VAD som skulle hända...?
Vattesprayflaskan kom fram igen.
Dusch och Milou kröp i bakom ryggen på mig, äntligen vila och Keith Richards bok.
Ja...
Så tuktas en argbigga!
Sambon tyckte som förväntat att hundskylten som jag köpte igår var BRA, men den andra, manskylten var MINDRE kul.
Ja, sa jag, men det går faktiskt att se den skylten på TVÅ sätt, det manliga och kvinnliga perspektivet.
Det manliga:
Bara att säga "Ja, älskling/Yes dear", per automatik för att slippa gnat och tjat, slippa undan, men ändå inte mena något med det.
Det kvinnliga:
Man har drillat sin man perfekt och säger man "Hoppa/Jump" då är det HOPPA som gäller när man uttalar sin order.
Ja, det var ju SANT förstås, sa sambon, och tyckte att skylten var LITE festligare än innnan.
Manligt/kvinnligt, bara att tolka den på DITT sätt
Nu...
Jobbet, vi ses imorgon.
Milou var inte trött, hon ville gnaga på ben och det fick hon inte för mig, jag ville att hon skulle börja slappna av inför natten.
Milou...
Hon ville inte slappna av alls, hon ville busa.
Upp och ner i sängen, hit och dit över golvet, spegeln...
"En annan hund"...
Och så satt hon igång och skälla, på "Den andra hunden", och skällde och skällde, för "Den andra hunden" var ju minst lika upprörd och skällde tillbaka på henne.
Daaaah.
Hör inte en hund att det bara är hundens eget skall som svarar tillbaka?
Tydligen inte.
För hon fortsatte skälla, jag röt, och hon var DÖV.
Och "Den andra hunden" var också döv.
Jaha.
Tillslut, när inga bannor hjälpte tog jag till det ulltimata, LÄSKIGASTE, tricket av alla:
Vattensprayflaskan!
Har hjälpt på både katter son hundar förut.
Jepp, matte gick ut i köket och fyllde upp vattensprayflaskan och gav en ny order om tystnad, (skäll, skäll, skäll, skäll)
Okej...
"Tyst!!!!" (spray, spray)
Och det blev tyst.
Knäpptyst.
Milou fattade inte vad som hände.
Hon hoppade upp i sängen, chockskadad, vad gjorde matte nu?
Men en minut senare var det dags igen, fast om än bara ETT SKALL och lite magmurr, som för att testa VAD som skulle hända...?
Vattesprayflaskan kom fram igen.
Dusch och Milou kröp i bakom ryggen på mig, äntligen vila och Keith Richards bok.
Ja...
Så tuktas en argbigga!
Sambon tyckte som förväntat att hundskylten som jag köpte igår var BRA, men den andra, manskylten var MINDRE kul.
Ja, sa jag, men det går faktiskt att se den skylten på TVÅ sätt, det manliga och kvinnliga perspektivet.
Det manliga:
Bara att säga "Ja, älskling/Yes dear", per automatik för att slippa gnat och tjat, slippa undan, men ändå inte mena något med det.
Det kvinnliga:
Man har drillat sin man perfekt och säger man "Hoppa/Jump" då är det HOPPA som gäller när man uttalar sin order.
Ja, det var ju SANT förstås, sa sambon, och tyckte att skylten var LITE festligare än innnan.
Manligt/kvinnligt, bara att tolka den på DITT sätt
Nu...
Jobbet, vi ses imorgon.
Vi är experter inom just detta området...
Kunde inte låta bli...
... att köpa denna VARNINGSSKYLT när jag kom in på "Garage 1" idag!
Den var ju så himla gullig så det var inte klokt.
Våran lilla vakthund Milou på skylten som patrullerar och vaktar vår familj.
Slickar ihjäl sina offer...
Huvva, bäst inbrottstjyvar och annat löst folk passar sig
Och när jag sen hittade DENNA skylt...
... då var jag också bara tvungen att köpa den också!
Sambon kommer förmodligen tycka att denna skylt är...
JÄTTEKUL!
Jag får väl dra in på en middag och svälta (59 kr och 100 (tror jag?) kr).
Inga pengar, ja DÅ köper man saker man verkligen INTE BEHÖVER!
Fråga mig och Klokboken, vi är experter inom just det området.
Så när jag kom hem satte jag upp dom i trappuppgången...
Titta så fint!
Och det fanns MASSOR av såna där roliga och fina skyltar på "Garage 1", det kommer nog bli någon mer framöver.
När jag inte är så djävla fattig.
Dagen blev inte som jag planerat alls.
Först blev det en massa städ (har skitont i nacken nu), håller på och tvättar ur sofforna och när jag var klar med städet och skulle hoppa i duschen, då ringer en "gammal" arbetskompis som är i faggorna och vill komma och visa sin nästintill PRECIS nyfödda lilla dotter!
Jag hoppade snabbt i duschen och så kom hon, pappan och lilla "H" på besök.
Milou fick tokspader och skulle BARA på bebisen hela tiden, vi hade fullt sjå att mota bort henne hela tiden.
Små bebisar verkar vara en väldigt intressant "grej" att vilja slicka på enligt henne.
Bebisen var gudomligt söt och pytteliten, tänk att varje gång man ser en nyfödd så glömmer man bort att dom är så små.
Som små dockor.
Ja, så då satt vi och pratade, beundrade den sovade bebisen och bannade den skuttande/slickade hunden.
När dom gått stack jag iväg på stan, handlade mitt garn, kollade kommade julklappsinköp, jag rekade typ, och köpte skyltar som jag ju då inte kunde låta bli.
Kom hem, tagit hand om en massa djäkla tvätt, lagt på ren matta i trappuppgången och fick ännu ondare i nacken för att jag lyfte den tunga skohyllan därnere.
Men skitsamma, annars blir det ju aldrig gjort.
Damp ner i soffan prick klockan 17.00.
Helt färdig.
Virka är nog inte att tänka på, måste vila tills jag ska jobba imorgon.
Men jag köpte ju garn, och det stod då mellan gräddvitt och svagt lindblomsgrönt bomullsgarn och...
Jag valde det lindblomsgröna, men det är mycket finare i verkligheten, svårt att få till rätt färg på garnet på bilden!
Såg framför mig toppen...
... med gräddvitt "skärp" med pärlor i ändarna.
Blir nog VÄLDIGT fint.
Så nu börjar jag om på detta projekt, och nu finns det garn.
Alltså hann jag inte sy idag, men det kanske jag hinner på torsdag eller fredag om jag har tur.
Återkommer senare, nu måste jag äta något.
... att köpa denna VARNINGSSKYLT när jag kom in på "Garage 1" idag!
Den var ju så himla gullig så det var inte klokt.
Våran lilla vakthund Milou på skylten som patrullerar och vaktar vår familj.
Slickar ihjäl sina offer...
Huvva, bäst inbrottstjyvar och annat löst folk passar sig
Och när jag sen hittade DENNA skylt...
... då var jag också bara tvungen att köpa den också!
Sambon kommer förmodligen tycka att denna skylt är...
JÄTTEKUL!
Jag får väl dra in på en middag och svälta (59 kr och 100 (tror jag?) kr).
Inga pengar, ja DÅ köper man saker man verkligen INTE BEHÖVER!
Fråga mig och Klokboken, vi är experter inom just det området.
Så när jag kom hem satte jag upp dom i trappuppgången...
Titta så fint!
Och det fanns MASSOR av såna där roliga och fina skyltar på "Garage 1", det kommer nog bli någon mer framöver.
När jag inte är så djävla fattig.
Dagen blev inte som jag planerat alls.
Först blev det en massa städ (har skitont i nacken nu), håller på och tvättar ur sofforna och när jag var klar med städet och skulle hoppa i duschen, då ringer en "gammal" arbetskompis som är i faggorna och vill komma och visa sin nästintill PRECIS nyfödda lilla dotter!
Jag hoppade snabbt i duschen och så kom hon, pappan och lilla "H" på besök.
Milou fick tokspader och skulle BARA på bebisen hela tiden, vi hade fullt sjå att mota bort henne hela tiden.
Små bebisar verkar vara en väldigt intressant "grej" att vilja slicka på enligt henne.
Bebisen var gudomligt söt och pytteliten, tänk att varje gång man ser en nyfödd så glömmer man bort att dom är så små.
Som små dockor.
Ja, så då satt vi och pratade, beundrade den sovade bebisen och bannade den skuttande/slickade hunden.
När dom gått stack jag iväg på stan, handlade mitt garn, kollade kommade julklappsinköp, jag rekade typ, och köpte skyltar som jag ju då inte kunde låta bli.
Kom hem, tagit hand om en massa djäkla tvätt, lagt på ren matta i trappuppgången och fick ännu ondare i nacken för att jag lyfte den tunga skohyllan därnere.
Men skitsamma, annars blir det ju aldrig gjort.
Damp ner i soffan prick klockan 17.00.
Helt färdig.
Virka är nog inte att tänka på, måste vila tills jag ska jobba imorgon.
Men jag köpte ju garn, och det stod då mellan gräddvitt och svagt lindblomsgrönt bomullsgarn och...
Jag valde det lindblomsgröna, men det är mycket finare i verkligheten, svårt att få till rätt färg på garnet på bilden!
Såg framför mig toppen...
... med gräddvitt "skärp" med pärlor i ändarna.
Blir nog VÄLDIGT fint.
Så nu börjar jag om på detta projekt, och nu finns det garn.
Alltså hann jag inte sy idag, men det kanske jag hinner på torsdag eller fredag om jag har tur.
Återkommer senare, nu måste jag äta något.
Den lilla grodan får inte bli sjuk...
Tog sovmorgon idag och vaknade vid 9-tiden.
Låg och läste lite föööör länge igår, men jag hade ju ingen brådska upp idag å andra sidan.
Mitt schema för dagen blev lite ändrat här.
Skulle upp på Öster och fixa bomullsgarn nu tänkte jag, men det är snöblandat regn så det får bli dammsugning istället.
Annars ska jag sy, vilket jag bestämt ändå, men jag behöver det där garnet iallafall.
Jag får väl se.
Hunden lär få hålla sig i trädgården och göra sina behov idag, inte för att jag INTE vill ut och gå med henne i det här vädret, jag kan klä på mig.
Men hon...
Fryser ihjäl.
Temperaturen har sjunkit och hunden ville inte ens bajsa imorse utan bara kissade, nosade runt på det "konstiga" blöta och kalla, började SKAKA i hela kroppen...
Och sen ville hon in!
Så nu måste jag nog ta tag i det där med täckte, ska ringa min bästis idag som kanske hade ett täcke efter sin förra hund.
Annars...
För sambon dra till Granngården och köpa ett.
Det lilla grodan får ju inte frysa ihjäl och bli sjuk.
"Fiskaffärs-lukten" höll sig borta hela dagen igår, jag tror det var införandet av det nygamla hundfodret.
Håll tummarna att det inte återkommer.
Nä, nu ska jag strippa ena soffan på dess tyg och tvätta det, vill ha fräscha soffkuddar till jul.
Sen har dammsugaren och jag en date.
Låg och läste lite föööör länge igår, men jag hade ju ingen brådska upp idag å andra sidan.
Mitt schema för dagen blev lite ändrat här.
Skulle upp på Öster och fixa bomullsgarn nu tänkte jag, men det är snöblandat regn så det får bli dammsugning istället.
Annars ska jag sy, vilket jag bestämt ändå, men jag behöver det där garnet iallafall.
Jag får väl se.
Hunden lär få hålla sig i trädgården och göra sina behov idag, inte för att jag INTE vill ut och gå med henne i det här vädret, jag kan klä på mig.
Men hon...
Fryser ihjäl.
Temperaturen har sjunkit och hunden ville inte ens bajsa imorse utan bara kissade, nosade runt på det "konstiga" blöta och kalla, började SKAKA i hela kroppen...
Och sen ville hon in!
Så nu måste jag nog ta tag i det där med täckte, ska ringa min bästis idag som kanske hade ett täcke efter sin förra hund.
Annars...
För sambon dra till Granngården och köpa ett.
Det lilla grodan får ju inte frysa ihjäl och bli sjuk.
"Fiskaffärs-lukten" höll sig borta hela dagen igår, jag tror det var införandet av det nygamla hundfodret.
Håll tummarna att det inte återkommer.
Nä, nu ska jag strippa ena soffan på dess tyg och tvätta det, vill ha fräscha soffkuddar till jul.
Sen har dammsugaren och jag en date.
Det gör riktigt ont i mig...
Har haft min egen dator och bildfixat lite med här ikväll, herregud så djäkla seg den är jämnfört med sambons.
Bäst att jag använder min egen istället, så jag inte får tuppjuck på att det går i slow motion.
Bara för att jag JÄMNFÖR då liksom.
Ser en film samtidigt som jag bildfixat och nu skriver, "Engelen".
Det värsta jag sett i mänsklig tragik och missbruk på länge, knark, heroin, vilket djävla skitknark.
Hörde någongång att det går att bli fri från heroin, men du har alltid suget livet ut...
Fastän du är ren.
SKITBRA spelat av Maria Bonnevie, man kan tro hon är hög som ett hus på heroin på riktigt.
Sevärd film, men fruktansvärd.
Hon lämnar dessutom bort sitt barn frivilligt i filmen, herregud, det gör riktigt ONT i mig.
Nä, ramlar ni över den här filmen, SE DEN.
Nu ska jag se klart, sen hoppa i säng och läsa min bok.
Bäst att jag använder min egen istället, så jag inte får tuppjuck på att det går i slow motion.
Bara för att jag JÄMNFÖR då liksom.
Ser en film samtidigt som jag bildfixat och nu skriver, "Engelen".
Det värsta jag sett i mänsklig tragik och missbruk på länge, knark, heroin, vilket djävla skitknark.
Hörde någongång att det går att bli fri från heroin, men du har alltid suget livet ut...
Fastän du är ren.
SKITBRA spelat av Maria Bonnevie, man kan tro hon är hög som ett hus på heroin på riktigt.
Sevärd film, men fruktansvärd.
Hon lämnar dessutom bort sitt barn frivilligt i filmen, herregud, det gör riktigt ONT i mig.
Nä, ramlar ni över den här filmen, SE DEN.
Nu ska jag se klart, sen hoppa i säng och läsa min bok.
Gul till jul...?
Jag tror att jag blir gulare när det lackar mot jul.
Och orsaken stavas:
Lussebullar!
Jag får nog i mig 1-2 bullar per dag när det närmar sig julafton.
Och smal blir man ju också, för jag äter ju typ bara bullar på dagen...
Och mat på kvällen.
"Banta med Bullar" eller varför inte "Bullbanta"...?
Ja, förena bullar och bantning är minsann inte illa!
Och så får man ju den där fina, gula färgen på köpet.
Den man kallar Lussebulle-färgen.
För DEN vill man ju ha, gul till jul är kul!
Och så blev det rimm också.
Men att ha Lussebulle-färgen året runt...
Nä, det vill man ju inte ha.
Och ni som vet vad jag menar med det, ni kan ju FNISSA lite elakt nu
Var i affären förut och jag köpte ju då lussebullar.
Plus en massa annat nödvändigt.
Och nu har jag druckit kaffe och ätit bulle.
Såååå omväxlande och spännande liv man har.
Same-same-every-day, jag känner mig lätt autistisk.
Har förresten tänkt om här...
Det blir ingen mer bolero just nu, nej, jag jag har ändrat mig!
Lägger ut den rosa till försäljning, gör en ny till mig själv senare, och ikväll börjar jag på den lilla lampskärmen och imorgon startar jag upp denna igen...
Fast i nytt garn.
Det blåa fanns ju inte kvar, så jag tänker mig gräddvitt eller kanske svagt lindblomsgrön.
Vi får se imorgon vad som finns att köpa i garnväg.
Nu...
Lampskärm.
Och orsaken stavas:
Lussebullar!
Jag får nog i mig 1-2 bullar per dag när det närmar sig julafton.
Och smal blir man ju också, för jag äter ju typ bara bullar på dagen...
Och mat på kvällen.
"Banta med Bullar" eller varför inte "Bullbanta"...?
Ja, förena bullar och bantning är minsann inte illa!
Och så får man ju den där fina, gula färgen på köpet.
Den man kallar Lussebulle-färgen.
För DEN vill man ju ha, gul till jul är kul!
Och så blev det rimm också.
Men att ha Lussebulle-färgen året runt...
Nä, det vill man ju inte ha.
Och ni som vet vad jag menar med det, ni kan ju FNISSA lite elakt nu
Var i affären förut och jag köpte ju då lussebullar.
Plus en massa annat nödvändigt.
Och nu har jag druckit kaffe och ätit bulle.
Såååå omväxlande och spännande liv man har.
Same-same-every-day, jag känner mig lätt autistisk.
Har förresten tänkt om här...
Det blir ingen mer bolero just nu, nej, jag jag har ändrat mig!
Lägger ut den rosa till försäljning, gör en ny till mig själv senare, och ikväll börjar jag på den lilla lampskärmen och imorgon startar jag upp denna igen...
Fast i nytt garn.
Det blåa fanns ju inte kvar, så jag tänker mig gräddvitt eller kanske svagt lindblomsgrön.
Vi får se imorgon vad som finns att köpa i garnväg.
Nu...
Lampskärm.
Rosa bolero...
Så var den klar...
... den rosa boleron...
Jepp, och nu ska jag göra något annat!
Tjing.
... den rosa boleron...
Jepp, och nu ska jag göra något annat!
Tjing.
Makaronilåda = svårlagad Nobelmiddag...
Idag tog morgonfixet exakt 50 minuter.
Tänk, 50 minuter till att BARA plocka undan grejer och få hemmet stökfritt.
Det är ju inte klokt.
Men...
Nu är jag färdig, lugnet har sänkt sig över lägenheten nu när det bara är jag och hunden kvar, jag har bryggt min andra kopp kaffe för dagen, satt mig, tänt ljus och startat upp datorn.
Bloggtajm äntlisch
Igår hann jag inte blogga någe mer, för jag jobbade febrilt med min bolero.
Och ändå har jag inte blivit klar, jag har 1½ varv kvar.
Men då är jag på målsnöret iallafall.
Ska efter detta KASTA mig över virkningen och slutföra.
Sen fota och lägga upp bilder här.
Sen börja på en ny.
Älskar den.
Undrar om jag inte efter nästa bolero och lampskärmen ska kasta mig in i en KJOL av egen design...?
Jo, det ska jag nog bestämt!
Imorgon ska jag dessutom sy den blå klänningen med egenfärgat tyg och virkad ovandel.
Wrrroooooooooooom....
Hänger ni med?
Så till maten igår...
Det blev makaronilåda tillslut.
Diskussionen gick mellan allt från FISKPINNAR och potatismos (sambon) till LÖVBIFF med tillhörande potatismos (sambon) och jag och sonen protesterade.
Fiskpinnar, nej, to stinky.
Lövbiff...
Med bara potatismos och plastförpacknings-bea...?
Nä, fy fan vad äckligt!!!
Åtminstone RIKTIG POTATIS!
"Nä, sa sambon, det tar för lång tid."
Potatis i ugn, för lång tid, ursäkta mig...!?
(han tar ju pris i matlathet iallafall)
Nä, alltså då får du komma på något annat som vi INTE ÄTIT på LÄNGE.
Jag vägrar samma gamla mat.
VÄGRAR!
"Då åker jag till affären och ser vad jag kan hitta där", sa sambon.
Men du kan ju inte åka till affären UTAN att veta vad du ska handla för ingredienser till någon maträtt, för då kommer du ju bara hem med...
Något "samma gamla vanligt"!
Han åkte, och det blev mitt förslag, makaronilåda, vilket vi inte ätit på EVIGHETER.
Så blev det sambon som skulle fixa maten, för jag blev upptagen av sanering av hund, plus lite sanering av "ställen hon legat på".
Återkommer till det.
Men maten iallafall...
Jag sa i min sanerings-stress till sambon att han fick kolla på nätet efter recept på makarinolåda, börja med att koka makaronerna iallafall.
Och så fortsatte jag med mitt.
Under 20 minuter PLUS...
Hörde jag och såg sambon framme vid datorn, springandes till och från köket.
Men i köket hände inget!
Han hade kokat upp vatten och tagit fram alla ingredienser, men matlagandet stod tokstilla.
När jag var klar med mitt saneringsarbete, efter 20 min +, gick jag ut i köket...
Inget hade fortfarande hänt, det kokande vattnet var avtaget från spisen, sambon satt vid datorn!
Jag undrade:
Vad händer?
Varför har du inte börjat med maten?
"Jamen, jag måste ju kolla receptet på datorn, och så har jag kollat FLERA recept på nätet och det står olika i varje!"
Jaha, ojsan...
Kanske man då ska bestämma sig för ETT recept, och sen köra på DET, tänkte jag tyst för mig själv.
Vilken matstress det blev för sambon, vad göra, vad göra...?
Jag plockade fram en receptbok och kollade om det stod något makaronilåde-recept i den, det gjorde det.
VARSÅGOD, sa jag till sambon, nu kan du kolla receptet i köket.
Men gick samtidigt med ut i köket och hjälpte till.
Tillslut, kom makaronilådan in i ugnen, tack gode gud för det.
Man skulle kunna tro att det var en "Nobelmiddag" som skulle tillagas, inte en simpel makaronilåda!!!
Och med detta lilla stycke kan man ju konstatera att ALLA har vi våra EGNA områden vi är bra på.
Matlagning är definitivt INTE sambons starkaste sida.
Men han lär sig väl lite i taget.
Fast sakta går det, och han krånglar till det lite VÄL mycket.
Men det gör jag också ibland, i andra frågor
Så till saneringen av hunden...
Hon luktar FISK sedan tre dagar vid enstaka tillfällen från kissetoffsen!
(Alltid ska det vara något när man har djur, jag är glad att kaninen iallafall sparar på veterinärkostnaderna!!!)
Ja, min tanke igår var väl uvi (urinvägsinfektion) och då trodde jag det smällt till ordentligt, för det var fränt som tusan när sonen varit ute och kissat henne.
Därav sanering på hennes filt, i säng och på överkast som hon legat på, tvätt av kissetoffs, men...
Redan nästa kissning så luktade det "vanligt" igen.
Och det kanske på tre dagar luktat firre 4 gånger.
Jag tänkte igår:
Uvi, ja men då borde det väl lukta varje gång och hon borde ha lite problem att pinka, lite småskvättning typ...?
Och så har det ju inte varit.
Druckit dåligt?
Kan det lukta fisk?
Ska hon börja löpa?
Fast ingen av våra andra hundar som alla varit tikar har luktat fisk då.
Inte vad jag kan komma ihåg iallafall.
Flisan är ju färskast i minnet, och hon luktade inte fiskaffär.
Maten...?
Den nygamla maten har en liten svag odör av fisk.
Kan det vara så att om hon ätit och druckit samtidigt, vilket hon gör för hon gillar ju inte blött hundfoder, så kanske kisset/vattnet blivit "fiskifierat" av maten?
Ja...
Många funderingar blev det, jag ringde min hundbästis.
Hon trodde väl som jag först att det kunde vara uvi, men ändå så borde lukten vara ihållande isåfall.
Och det är den ju inte.
Snillena spekulerade men kom inte fram till något klokt.
Bara en sak kvar att göra...
Ringa veterinären IGEN och kolla idag, vad dom tror.
Och HÄR märker man ju då baksidan med att tillåta hunden att få sova i sängen och på en plats i soffan...
Hon tar sig gärna den friheten.
Bara det att då sprider ju sig fisklukten på sånt också.
SUCK.
Skadan var dock minimal igår, och nu är det hårda bud i mellerud för den lilla vovven:
Antingen hennes egen bädd eller bara hörnet i soffan...
Som nu har fått BABYPLAST under filten!
Milou blir olycklig, hänger med ögon och huvud, och ser ut som hon sålt smöret och tappat pengarna, när man hänvisar till bädden.
Soffan OKEJ, men bädden är ju som ett livstidsstraff i en fuktig fängelsehåla i Armeninen.
Typ.
Så är det när man är bortskämd.
Men...
Så får det bli tills det är utrett VAD den sporadiska fisklukten beror på.
Nu...
Har jag skrivit tillräckligt, boleron väntar!
Återkommer snart.
Tänk, 50 minuter till att BARA plocka undan grejer och få hemmet stökfritt.
Det är ju inte klokt.
Men...
Nu är jag färdig, lugnet har sänkt sig över lägenheten nu när det bara är jag och hunden kvar, jag har bryggt min andra kopp kaffe för dagen, satt mig, tänt ljus och startat upp datorn.
Bloggtajm äntlisch
Igår hann jag inte blogga någe mer, för jag jobbade febrilt med min bolero.
Och ändå har jag inte blivit klar, jag har 1½ varv kvar.
Men då är jag på målsnöret iallafall.
Ska efter detta KASTA mig över virkningen och slutföra.
Sen fota och lägga upp bilder här.
Sen börja på en ny.
Älskar den.
Undrar om jag inte efter nästa bolero och lampskärmen ska kasta mig in i en KJOL av egen design...?
Jo, det ska jag nog bestämt!
Imorgon ska jag dessutom sy den blå klänningen med egenfärgat tyg och virkad ovandel.
Wrrroooooooooooom....
Hänger ni med?
Så till maten igår...
Det blev makaronilåda tillslut.
Diskussionen gick mellan allt från FISKPINNAR och potatismos (sambon) till LÖVBIFF med tillhörande potatismos (sambon) och jag och sonen protesterade.
Fiskpinnar, nej, to stinky.
Lövbiff...
Med bara potatismos och plastförpacknings-bea...?
Nä, fy fan vad äckligt!!!
Åtminstone RIKTIG POTATIS!
"Nä, sa sambon, det tar för lång tid."
Potatis i ugn, för lång tid, ursäkta mig...!?
(han tar ju pris i matlathet iallafall)
Nä, alltså då får du komma på något annat som vi INTE ÄTIT på LÄNGE.
Jag vägrar samma gamla mat.
VÄGRAR!
"Då åker jag till affären och ser vad jag kan hitta där", sa sambon.
Men du kan ju inte åka till affären UTAN att veta vad du ska handla för ingredienser till någon maträtt, för då kommer du ju bara hem med...
Något "samma gamla vanligt"!
Han åkte, och det blev mitt förslag, makaronilåda, vilket vi inte ätit på EVIGHETER.
Så blev det sambon som skulle fixa maten, för jag blev upptagen av sanering av hund, plus lite sanering av "ställen hon legat på".
Återkommer till det.
Men maten iallafall...
Jag sa i min sanerings-stress till sambon att han fick kolla på nätet efter recept på makarinolåda, börja med att koka makaronerna iallafall.
Och så fortsatte jag med mitt.
Under 20 minuter PLUS...
Hörde jag och såg sambon framme vid datorn, springandes till och från köket.
Men i köket hände inget!
Han hade kokat upp vatten och tagit fram alla ingredienser, men matlagandet stod tokstilla.
När jag var klar med mitt saneringsarbete, efter 20 min +, gick jag ut i köket...
Inget hade fortfarande hänt, det kokande vattnet var avtaget från spisen, sambon satt vid datorn!
Jag undrade:
Vad händer?
Varför har du inte börjat med maten?
"Jamen, jag måste ju kolla receptet på datorn, och så har jag kollat FLERA recept på nätet och det står olika i varje!"
Jaha, ojsan...
Kanske man då ska bestämma sig för ETT recept, och sen köra på DET, tänkte jag tyst för mig själv.
Vilken matstress det blev för sambon, vad göra, vad göra...?
Jag plockade fram en receptbok och kollade om det stod något makaronilåde-recept i den, det gjorde det.
VARSÅGOD, sa jag till sambon, nu kan du kolla receptet i köket.
Men gick samtidigt med ut i köket och hjälpte till.
Tillslut, kom makaronilådan in i ugnen, tack gode gud för det.
Man skulle kunna tro att det var en "Nobelmiddag" som skulle tillagas, inte en simpel makaronilåda!!!
Och med detta lilla stycke kan man ju konstatera att ALLA har vi våra EGNA områden vi är bra på.
Matlagning är definitivt INTE sambons starkaste sida.
Men han lär sig väl lite i taget.
Fast sakta går det, och han krånglar till det lite VÄL mycket.
Men det gör jag också ibland, i andra frågor
Så till saneringen av hunden...
Hon luktar FISK sedan tre dagar vid enstaka tillfällen från kissetoffsen!
(Alltid ska det vara något när man har djur, jag är glad att kaninen iallafall sparar på veterinärkostnaderna!!!)
Ja, min tanke igår var väl uvi (urinvägsinfektion) och då trodde jag det smällt till ordentligt, för det var fränt som tusan när sonen varit ute och kissat henne.
Därav sanering på hennes filt, i säng och på överkast som hon legat på, tvätt av kissetoffs, men...
Redan nästa kissning så luktade det "vanligt" igen.
Och det kanske på tre dagar luktat firre 4 gånger.
Jag tänkte igår:
Uvi, ja men då borde det väl lukta varje gång och hon borde ha lite problem att pinka, lite småskvättning typ...?
Och så har det ju inte varit.
Druckit dåligt?
Kan det lukta fisk?
Ska hon börja löpa?
Fast ingen av våra andra hundar som alla varit tikar har luktat fisk då.
Inte vad jag kan komma ihåg iallafall.
Flisan är ju färskast i minnet, och hon luktade inte fiskaffär.
Maten...?
Den nygamla maten har en liten svag odör av fisk.
Kan det vara så att om hon ätit och druckit samtidigt, vilket hon gör för hon gillar ju inte blött hundfoder, så kanske kisset/vattnet blivit "fiskifierat" av maten?
Ja...
Många funderingar blev det, jag ringde min hundbästis.
Hon trodde väl som jag först att det kunde vara uvi, men ändå så borde lukten vara ihållande isåfall.
Och det är den ju inte.
Snillena spekulerade men kom inte fram till något klokt.
Bara en sak kvar att göra...
Ringa veterinären IGEN och kolla idag, vad dom tror.
Och HÄR märker man ju då baksidan med att tillåta hunden att få sova i sängen och på en plats i soffan...
Hon tar sig gärna den friheten.
Bara det att då sprider ju sig fisklukten på sånt också.
SUCK.
Skadan var dock minimal igår, och nu är det hårda bud i mellerud för den lilla vovven:
Antingen hennes egen bädd eller bara hörnet i soffan...
Som nu har fått BABYPLAST under filten!
Milou blir olycklig, hänger med ögon och huvud, och ser ut som hon sålt smöret och tappat pengarna, när man hänvisar till bädden.
Soffan OKEJ, men bädden är ju som ett livstidsstraff i en fuktig fängelsehåla i Armeninen.
Typ.
Så är det när man är bortskämd.
Men...
Så får det bli tills det är utrett VAD den sporadiska fisklukten beror på.
Nu...
Har jag skrivit tillräckligt, boleron väntar!
Återkommer snart.
Söndagslat...
Hemma, färdigpromenerad, nyduschad Madde och nyduschad undertill Millou och helt rena myskläder.
Lunchkaffet skvalpar i magen.
Solen är påväg bort igen, och mörkret kommer snart tillbaka.
Då ska jag tända dom där livsfarliga ljusen igen.
Men GUD så GÖTT det är att vara söndagslat och ha rena myskläder och bara mysa i soffan resten av dagen nu.
Och VIRKA.
Idag blir jag klar med den rosa boleron, tror att det blir en rosa till att sälja faktiskt.
Funderar på maten till kvällen...
Låter inte MAKARONILÅDA väldigt gott?
Jo, det tycker jag nog allt.
Not fancy-fancy at all, men inget slår väl makaroniolåda med ketchup och en god sallad till?
Nu...
Virknålen och boleron.
Återkommer.
Lunchkaffet skvalpar i magen.
Solen är påväg bort igen, och mörkret kommer snart tillbaka.
Då ska jag tända dom där livsfarliga ljusen igen.
Men GUD så GÖTT det är att vara söndagslat och ha rena myskläder och bara mysa i soffan resten av dagen nu.
Och VIRKA.
Idag blir jag klar med den rosa boleron, tror att det blir en rosa till att sälja faktiskt.
Funderar på maten till kvällen...
Låter inte MAKARONILÅDA väldigt gott?
Jo, det tycker jag nog allt.
Not fancy-fancy at all, men inget slår väl makaroniolåda med ketchup och en god sallad till?
Nu...
Virknålen och boleron.
Återkommer.
Jag är ljusoholick...
Uppe med tuppen tidigt så här på en söndagsmorgon.
Jag har hunnit med JULKALENDERN, frukost, kaffe och nu morgon-tv.
Och JA, jag sitter 40 år gammal och ser julkalendern VARJE DAG, och tycker det är skitmysigt.
Den är bra iår tycker jag, jag såg ju förra året också, och gillade den julkalendern också.
Sonen...
Ja, han har inte sett julkalendern sen han var fyra typ, han ser hellre Disney channel och Nickelodeon.
Gamla fina traditioner som julkalendern göre sig icke besvär!
Men jag ser, om det är sevärda julkalendrar då såklart, och det ÄR det ju iår.
Lite saga, lite jul, lite Oliver Twist-känsla och jag känner mig som 6 år igen, PRECIS som det ska vara.
Appropå det där med att vilja pausa livet då liksom, som jag skrev igår.
40 år på utsidan, 6 år på insidan.
Ja, så här har jag suttit i mörkret med tända ljus och adventsstakar lysande.
Myssöndag, bara jag och...
Milou.
Som vanligt då.
För alla andra sover ju, som vanligt.
Men inte klagar jag och Milousan inte, vi har det såååååå bra ändå.
Vi har det lugnt och skönt och inget familjetjafs
Funderingen ligger just nu på att gå ut och promenera runt muren idag, stadspromenad.
Dels så längtar jag efter att gå längs havet, gå på stranden längs strandpromenaden, dels behöver hunden träna att gå koppellös i stan, och söndagar ganska tidigt betyder lite folk i farten.
Så det lutar nog åt det om en liten stund.
Hörde förresten på nyheterna igår att dom här fina, vanliga LJUSEN som man envisas med att tända nu i mörkret...
Är farliga för hälsan!
Farliga för våra lungor.
Att tända ett litet ljus är tydligen lika farligt för våra lungor ca 10 minuter efter att man tänt det...
Som att stå vid en av sveriges farligaste väg i Malmö, där avgaserna är jättejättejättefarliga.
Jaha...
Kan man inte ens få tända lite ljus och känna myskänslan utan att vara DÖDSDÖMD?
Tydligen inte.
Och jag som tänder MASSOR med ljus i hela lägenheten såhär års.
Dessutom har jag ju hamnat i Partylite-träsket, bara för att min bästis säljer det.
Vad säger forskningen om DOFTLJUS då´ra...?
Det måste ju vara ÄNNU värre än dom vanliga, farliga ljusen då.
Doftljus är väl rena rama gaskammaren i Auschwitz.
Suck.
Inte ens ljusen får man njuta av.
Men...
Jag riskerar ALLAS hälsa ändå här hemma och tänder ljus ändå.
Jag är "ljusoholick" och dom får nog isåfall skicka mig på behandlingshem för att få mig att sluta tända ljus.
Fast jag kanske hinner dö innan dess...
Av LJUS-LUNGA.
Nu ska vi ut och blanda in lite frisk luft i våra förgiftade lungor, jag och Milousan.
Jag har hunnit med JULKALENDERN, frukost, kaffe och nu morgon-tv.
Och JA, jag sitter 40 år gammal och ser julkalendern VARJE DAG, och tycker det är skitmysigt.
Den är bra iår tycker jag, jag såg ju förra året också, och gillade den julkalendern också.
Sonen...
Ja, han har inte sett julkalendern sen han var fyra typ, han ser hellre Disney channel och Nickelodeon.
Gamla fina traditioner som julkalendern göre sig icke besvär!
Men jag ser, om det är sevärda julkalendrar då såklart, och det ÄR det ju iår.
Lite saga, lite jul, lite Oliver Twist-känsla och jag känner mig som 6 år igen, PRECIS som det ska vara.
Appropå det där med att vilja pausa livet då liksom, som jag skrev igår.
40 år på utsidan, 6 år på insidan.
Ja, så här har jag suttit i mörkret med tända ljus och adventsstakar lysande.
Myssöndag, bara jag och...
Milou.
Som vanligt då.
För alla andra sover ju, som vanligt.
Men inte klagar jag och Milousan inte, vi har det såååååå bra ändå.
Vi har det lugnt och skönt och inget familjetjafs
Funderingen ligger just nu på att gå ut och promenera runt muren idag, stadspromenad.
Dels så längtar jag efter att gå längs havet, gå på stranden längs strandpromenaden, dels behöver hunden träna att gå koppellös i stan, och söndagar ganska tidigt betyder lite folk i farten.
Så det lutar nog åt det om en liten stund.
Hörde förresten på nyheterna igår att dom här fina, vanliga LJUSEN som man envisas med att tända nu i mörkret...
Är farliga för hälsan!
Farliga för våra lungor.
Att tända ett litet ljus är tydligen lika farligt för våra lungor ca 10 minuter efter att man tänt det...
Som att stå vid en av sveriges farligaste väg i Malmö, där avgaserna är jättejättejättefarliga.
Jaha...
Kan man inte ens få tända lite ljus och känna myskänslan utan att vara DÖDSDÖMD?
Tydligen inte.
Och jag som tänder MASSOR med ljus i hela lägenheten såhär års.
Dessutom har jag ju hamnat i Partylite-träsket, bara för att min bästis säljer det.
Vad säger forskningen om DOFTLJUS då´ra...?
Det måste ju vara ÄNNU värre än dom vanliga, farliga ljusen då.
Doftljus är väl rena rama gaskammaren i Auschwitz.
Suck.
Inte ens ljusen får man njuta av.
Men...
Jag riskerar ALLAS hälsa ändå här hemma och tänder ljus ändå.
Jag är "ljusoholick" och dom får nog isåfall skicka mig på behandlingshem för att få mig att sluta tända ljus.
Fast jag kanske hinner dö innan dess...
Av LJUS-LUNGA.
Nu ska vi ut och blanda in lite frisk luft i våra förgiftade lungor, jag och Milousan.
Pausa livet please...
Så har det gått i ett idag igen.
Men det har blivit mycket utetid iallafall, trots blåsten.
Startade upp morgonen med att äta frukost och göra godis till sonens, skolas loppis.
Bara det att i receptet så trodde jag att jag skulle få ihop 4 små påsar, för jag hade så det räckte till en ½ sats.
Det blev 1 liten påse.
Finofino.
Små goda "Snöbollar" gjorda av vit choklad, pressad citron och kokos.
Receptet är skitenkelt:
200 g vit choklad
2 ½ dl kokos
1 ½ msk färskpressad citronjuice
Så smälter man bara chokladen i vattenbad, rör i 2 dl kokosflingor och i med citronjuicen, blanda ihop.
Låt det svalna en liten stund bara och sen forma små kulor och rulla i resten av kokosen.
SMARRIGT, jag lovar!
Men receptet lovar ut 30 st...
Jag kom närmare 6 st små snöbollar, på en ½ sats då som sagt.
Det borde varit 15.
Men EN liten påse, några loppisprylar, dataspel, böcker och en sjal som jag skänkte till loppisen.
Alltså en nyvirkad.
Säljer dom den får dom alla pengarna, säljer dom den inte tar jag tillbaka den.
Ja, sen blev det att röja hela lägenheten för sambon skulle städa här.
Sen drog jag och sonen iväg till loppisen och lämnade vårat bidrag, och jag fyndade ett par chinos och en tröja till sonen på loppisen!
Skitbra, det var jättefina kläder, tröjan satt prislappen kvar på, byxorna såg inte ens använda ut.
Sonen ville vara kvar på skolan med sina kompisar, så jag drog hem och hoppade i "hundkläderna" och så drog jag och Milou till SKOGS!
Vi mötte inte en enda kotte.
Var är allt hundfolk när det är dåligt väder???
Ja, det kan man ju undra.
Det blåste som satan men vi hade en GLAD och mysig promenad ändå, Milou hade energi så det räckte och blev över.
Hade tänkt att vi inte skulle gå någon långpromenad idag men hon åt faktiskt TVÅ portioner av sin nygamla mat igår.
Alltså två dagsransoner, hon har väl svultit nog kanske...?
Så jag kände att hon skulle orka förbruka lite energi idag, och det var...
No problemas!
Vi var faktiskt ute i två timmar.
Så till något helt annat, jag har en fråga:
NÄR ska Håkan Juholt avgå?
Jag bara undrar.
När är det nog att KLÄNGA SIG FAST i partiledarmakten?
Man kan ju inte tycka att NÅGON sakfråga i partiet är viktig längre, för man bara tänker på personen Juholt och hans fiffel och fel.
Har själv bestämt mig för att rösta på "Miljöpartiet" till nästa val.
Har pluggat lite på deras partipolitik och anser väl kanske att jag inte håller med om allt...
Men dom har två vettiga partiledare och jag kan ansluta mig till LITE av deras idéer iallafall.
För sitter Juholt kvar...
Då är jag färdig med sossarna, den saken är glasklar!
Tills dom får en vettig partiledare och vettiga sakfrågor igen.
Ibland får man höra saker som rör upp ens känslor, och man börjar tänka på sin egen och andras dödlighet.
Och ju äldre jag blir, desto nojigare blir jag att det ska hända olyckor och sjukdomar på folk i ens närhet.
Jag är rädd att min mamma ska dö, jag är rädd att det ska hända min son något (gud förbjude), att sambo, släkt och mina kära vänner ska drabbas av något...
HEMSKT.
Den där ODÖDLIGHETEN man kände som ung, och andan av "Det ordnar sig alltid" har liksom krympt.
Eller finns den ens kvar?
När min pappas och mammas vän dog i september, var det som om den sista biten av ens barndom bara försvann.
Han var den sista i deras lilla kärna, och så dog han.
Jag trodde ärligt talat inte att jag skulle bli så ledsen som jag blev då, men det påminde mig om min mamma.
Om hennes ålder.
Över 70.
Nä, hon måste väl vara 55 + bara...?
Nä, tyvärr inte.
Vad finns kvar?
Ja, vägen mot...?
Och jag vill att alla som FINNS NU i mitt liv, alltid ska finnas kvar.
Det är otänkbart att ens nära och kära någongång i framtiden ska försvinna.
Fullständigt otänkbart.
Jag får lov att citera min mormor som en gång sa när en av hennes bästa och närmaste vänner dog:
"När ens vänner försvinner en efter en och man står själv kvar, känner man sig så övergiven och ensam.
Vem ska jag prata med nu?"
Och jag sa för att pigga upp min ledsna mormor:
Men mormor, du är ju inte ensam, du har ju MIG (ego-barnbarnet ;), mamma, pappa och alla andra som du kan prata med.
Och visst hade mormor mig, alla sina barn och barnbarn, men jag fattar NU vad hon menade DÅ.
Vad gällde vänskapen som bara försvann en efter en.
Och i vår släkt har vi varit RÄTT förskonade ändå, i min bekantskapskrets är alla pigga och relativt friska.
Men så händer det ju att sjukdomar dyker upp, och det är...
Inte okej.
Inte överhuvudtaget i min värld.
Man blir rädd, förbannad och tänker att STOPPA FRAMTIDEN, vi kan väl pausa livet och bara stanna kvar i DETTA för evigt...?
Så skönt det vore.
Själv har jag, efter mig whiplash blivit extremt egoistisk.
Ja, var man inte ego innan så blev jag det ordentligt efter WP, det har hänt extremt mycket jobbigt och personligt under väldigt många år.
Men jag har tagit mig vidare ändå.
Nu är jag rädd att inte få vara med dom jag älskar.
Därför virkar jag fastän jag har värk ibland, därför köpte jag mig en ny symaskin, därför köpte jag mig oss en hund.
Därför grottar jag in mig i mitt hantverk MER än jag någonsin gjort, jag blir nästan manisk.
För jag är rädd att något ska hända och att jag aldrig mer ska kunna göra det jag älskar mest i hela världen!
Därför "tvingar" jag familjen att åka på utflykter, UMGÅS, göra familjestuff ihop med dom som står en nära.
Därför vill jag att mina bästisar ska ta sitt pick och pack och flytta hem igen.
En är på väg och kommer till nyåret, men en är kvar.
Jag vill inte missa en minut.
För man vet aldrig vad morgondagen ger, och man måste leva i nuet och njuta.
Jag försöker, men vill helst pausa livet.
Helst.
Ja, nu blev jag så där DJUP igen.
Men ibland så blir det så.
Pausa please, pausa.
Tror hon kör med mig...
Dagen har gått i ärendenas tecken, posten, hämta sonen, till sonens pappa, hämta ut EN burk av min medicin (292 kr), Granngården (475 kr) slutade på 770 kr.
Så bra att jag blev av med 2000 kr just den här månaden!!!!
(Bitter, nä va då, jag är väl inte bitter...? )
Ja, det är inte mycket kvar på kontot nu kan jag säga, nu är det bara MATPENGAR.
Fy fan vad detta svider, tro mig, som salt i ett öppet sår.
Det djävliga är att mitt högkostnadsskydd för min medicin gick ut förra månaden också, SÅ LÄMPLIGT, och en burk av min medicin kostar ju då som sagt 292 kr.
Jag behöver 2½ burk i månaden.
Det är så djävla surt.
Ja, så stod jag och tittade på ett vintertäcke till hunden, hittade ett jättefint på Granngården, 306 kr.
Hunden lär ju behöva ett när temperaturen sjunker, hon har ju inte ett uns fett på kroppen.
Jag får kolla med sambon och se om han kan köpa ett täcke till hunden.
Han har ju inte blivit av med 2000 kr...
Just den här månaden.
Okej, nu ska jag sluta älta.
Jag köpte det vanliga hundfodret idag Royal Canin, och GISSA vem som åt som en galning...?
Jo, den kräsna lilla vovven som inte gillade det fodret innan jag köpte nytt foder.
Jag tror hon KÖR med mig, jag hynsar med henne och hon spelar ut mig som fan.
Men, men, nu verkade det vara så att detta foder helt plötsligt dög, och hon åt upp hela "dagsransonen" på studs.
Mysko minst sagt.
Har druckit kaffe och ätit en mandelkubb, väntar på att sambon ska göra middagen idag.
Jag är slut som artist och behöver mat.
Återkommer.
Så bra att jag blev av med 2000 kr just den här månaden!!!!
(Bitter, nä va då, jag är väl inte bitter...? )
Ja, det är inte mycket kvar på kontot nu kan jag säga, nu är det bara MATPENGAR.
Fy fan vad detta svider, tro mig, som salt i ett öppet sår.
Det djävliga är att mitt högkostnadsskydd för min medicin gick ut förra månaden också, SÅ LÄMPLIGT, och en burk av min medicin kostar ju då som sagt 292 kr.
Jag behöver 2½ burk i månaden.
Det är så djävla surt.
Ja, så stod jag och tittade på ett vintertäcke till hunden, hittade ett jättefint på Granngården, 306 kr.
Hunden lär ju behöva ett när temperaturen sjunker, hon har ju inte ett uns fett på kroppen.
Jag får kolla med sambon och se om han kan köpa ett täcke till hunden.
Han har ju inte blivit av med 2000 kr...
Just den här månaden.
Okej, nu ska jag sluta älta.
Jag köpte det vanliga hundfodret idag Royal Canin, och GISSA vem som åt som en galning...?
Jo, den kräsna lilla vovven som inte gillade det fodret innan jag köpte nytt foder.
Jag tror hon KÖR med mig, jag hynsar med henne och hon spelar ut mig som fan.
Men, men, nu verkade det vara så att detta foder helt plötsligt dög, och hon åt upp hela "dagsransonen" på studs.
Mysko minst sagt.
Har druckit kaffe och ätit en mandelkubb, väntar på att sambon ska göra middagen idag.
Jag är slut som artist och behöver mat.
Återkommer.
Hunden kräktes...
Hemma, frukost, hund och jag i soffan...
FREDAGSMYS!
Morsan ringde igår vid 09.30-tiden när jag var på jobbet och meddelade:
"Hej!
Du, hunden kräktes i min säng när du lämnat henne vid mig, men det göööööör inget.
Hon spydde iallafall upp den där tygbiten, gud va stor den var!"
Ja, jag sa ju det, sa jag!
Samtidigt som jag kände att en stor sten lyftes från hjärtat!
Tack & lov för det, troligen var den för stor för att kunna ta sig ner i tarmarna.
Läbbigt dock att den kan ligga i magsäcken i hela två dagar.
FAST BRA att den kom upp och att det inte blev så att den fastnade i tarmarna.
Smsade mina hundbästisar och den ena skrev:
"Inga terriertarmar där inte..."
Nä, här är det kollibritarmar typ.
Den andra hade en dobberman en gång i tiden, Ike, som satte i sig ett läderkoppel på 1.5 m som spyddes upp efter en vecka.
Milou tog alltså ingen plats på prispallen i denna "Äta-konstiga-saker-tävling".
Idag ska vi åka och köpa det gamla/första hundfodret igen, och så får vi blanda det med pedigree-blötmat som vi gjorde förut.
Om hon var smal förut så är det inget emot vad hon gör nu, hon ser ut som en vandrande pinne.
Detta håller inte.
Det foder som vi köpte sist får bli "godis" att ha i godisbollen tills det tar slut.
Vi kommer bara ta korta promenader idag och imorgon, vill inte bränna för mycket energi för henne just nu.
Jag har kommit en bra bit på den rosa boleron, den blir jättesöt.
Gillar den mycket mer än den vita.
Jag gör klart den rosa till mig, den blir nog klar imorgon.
Sen ska jag göra en till att sälja och idag ska vi gå och skicka iväg den vita med posten.
När jag kom till jobbet igår hade jag fått en PRESENT!!!!
Jepp, på vårat skrivbord på jobbet hade Chifens mamma lämnat en liten LAMPSTOMME till mig!
Snacka om snällt, och så glad jag blev.
Så när jag gjort den rosa boleron klar, och den boleron jag ska sälja, sen ska jag göra en ny lampa till hemmet.
Den ska bli turkos och hamna i köket.
Igår såg jag "Plus".
Och bl a handlande det om en tjej som hade flyttat in i en lägenhet som var full med KACKERLACKOR.
Nu snackar vi Stockholm, tror det var i Hägersten.
Och när jag såg programmet började det klia i armvecken, sen armarna, upp i nacken, ryggen, håret, tillslut kliade det överallt.
Varför är det så?
Hör jag ordet "LÖSS" då börjar det klia, ser jag löss då kan jag riva sönder hela skallen.
Sonen blev ju smittad med löss på dagis som liten och sen i skolan, och jag...
Kliade sönder hela skallen.
Jag hade INTE en lus, men jag rev sönder hela hårbotten på mig själv för det kliade så in i helvete.
Samma med kackerlackorna på tv igår...
Inte en kackerlacka i sikte på jobbet (NATURLIGTVIS), ändå höll jag på att klia sönder mig.
LED med tjejen på tv som hade två små barn och en lägenhet full med äckliga kackerlackor.
Fy fan.
Och ingen hyresreducering eller klok sanering heller.
Men varför är det så att "kli-effekten" sätter in när man ser löss, kackerlackor, fästingar, kvalster och alla små kryp.
Är det något nedärvt i generna eller?
Iallafall måste det vara så i mina gener, jag har nedärvda kli-gener som sprallar igång så fort jag ser ett kryp som är människofientligt.
Huvva.
Julbocken i Gävle har brunnit ner igen, det blev tidigt iår.
Men varför bränner dom dom där idioterna ner den, så himla trist.
Det är ju en fin tradition att ha en julbock, tycker jag.
Synd att folk med pyromaniska tendenser får sina lustar tillfredsställda genon att tutta på den.
Larvigt, den borde få stå som den fina julsymbol den är över jul och nyår.
Nu ska vi ut och posta paket innan det blir spöregn.
Det var visst redan spöregn.
Får se hur jag gör, återkommer.
P.s. Bara för att jag nu skrev det där om kackerlackorna kliar det på hela mig igen! D.s.
FREDAGSMYS!
Morsan ringde igår vid 09.30-tiden när jag var på jobbet och meddelade:
"Hej!
Du, hunden kräktes i min säng när du lämnat henne vid mig, men det göööööör inget.
Hon spydde iallafall upp den där tygbiten, gud va stor den var!"
Ja, jag sa ju det, sa jag!
Samtidigt som jag kände att en stor sten lyftes från hjärtat!
Tack & lov för det, troligen var den för stor för att kunna ta sig ner i tarmarna.
Läbbigt dock att den kan ligga i magsäcken i hela två dagar.
FAST BRA att den kom upp och att det inte blev så att den fastnade i tarmarna.
Smsade mina hundbästisar och den ena skrev:
"Inga terriertarmar där inte..."
Nä, här är det kollibritarmar typ.
Den andra hade en dobberman en gång i tiden, Ike, som satte i sig ett läderkoppel på 1.5 m som spyddes upp efter en vecka.
Milou tog alltså ingen plats på prispallen i denna "Äta-konstiga-saker-tävling".
Idag ska vi åka och köpa det gamla/första hundfodret igen, och så får vi blanda det med pedigree-blötmat som vi gjorde förut.
Om hon var smal förut så är det inget emot vad hon gör nu, hon ser ut som en vandrande pinne.
Detta håller inte.
Det foder som vi köpte sist får bli "godis" att ha i godisbollen tills det tar slut.
Vi kommer bara ta korta promenader idag och imorgon, vill inte bränna för mycket energi för henne just nu.
Jag har kommit en bra bit på den rosa boleron, den blir jättesöt.
Gillar den mycket mer än den vita.
Jag gör klart den rosa till mig, den blir nog klar imorgon.
Sen ska jag göra en till att sälja och idag ska vi gå och skicka iväg den vita med posten.
När jag kom till jobbet igår hade jag fått en PRESENT!!!!
Jepp, på vårat skrivbord på jobbet hade Chifens mamma lämnat en liten LAMPSTOMME till mig!
Snacka om snällt, och så glad jag blev.
Så när jag gjort den rosa boleron klar, och den boleron jag ska sälja, sen ska jag göra en ny lampa till hemmet.
Den ska bli turkos och hamna i köket.
Igår såg jag "Plus".
Och bl a handlande det om en tjej som hade flyttat in i en lägenhet som var full med KACKERLACKOR.
Nu snackar vi Stockholm, tror det var i Hägersten.
Och när jag såg programmet började det klia i armvecken, sen armarna, upp i nacken, ryggen, håret, tillslut kliade det överallt.
Varför är det så?
Hör jag ordet "LÖSS" då börjar det klia, ser jag löss då kan jag riva sönder hela skallen.
Sonen blev ju smittad med löss på dagis som liten och sen i skolan, och jag...
Kliade sönder hela skallen.
Jag hade INTE en lus, men jag rev sönder hela hårbotten på mig själv för det kliade så in i helvete.
Samma med kackerlackorna på tv igår...
Inte en kackerlacka i sikte på jobbet (NATURLIGTVIS), ändå höll jag på att klia sönder mig.
LED med tjejen på tv som hade två små barn och en lägenhet full med äckliga kackerlackor.
Fy fan.
Och ingen hyresreducering eller klok sanering heller.
Men varför är det så att "kli-effekten" sätter in när man ser löss, kackerlackor, fästingar, kvalster och alla små kryp.
Är det något nedärvt i generna eller?
Iallafall måste det vara så i mina gener, jag har nedärvda kli-gener som sprallar igång så fort jag ser ett kryp som är människofientligt.
Huvva.
Julbocken i Gävle har brunnit ner igen, det blev tidigt iår.
Men varför bränner dom dom där idioterna ner den, så himla trist.
Det är ju en fin tradition att ha en julbock, tycker jag.
Synd att folk med pyromaniska tendenser får sina lustar tillfredsställda genon att tutta på den.
Larvigt, den borde få stå som den fina julsymbol den är över jul och nyår.
Nu ska vi ut och posta paket innan det blir spöregn.
Det var visst redan spöregn.
Får se hur jag gör, återkommer.
P.s. Bara för att jag nu skrev det där om kackerlackorna kliar det på hela mig igen! D.s.
I vårat ytterområde...
Hunden har kunnat bajsa imorse också utan problem...
Tygbiten lyser fortfarande med sin frånvaro.
Fast det LYSER kanske inte så mycket längre.
Inatt drömde jag mardröm igen, jag har hamnat i en "mardrömsperiod" nämligen.
För några dagar sedan drömde jag att sambon hade fixat lägenhet i hemlighet och skulle lämna mig.
En natt drömde jag att jag jobbade på en bondgård och jobbade på botten i en silo och någon hällde ner något kornslag över mig så jag kvävdes.
I förrgår drömde jag att ett plan precis missade vårat hus och sedan kanade ut mot Hällarna här nedanför, halva planet bröts av och ramlade ner för kanten, hälften låg kvar.
Grannhus brann, chockade folk överallt och jag blev typ någon form av "räddningsledare".
Jag var helt slut när jag vaknade.
Inatt...
Drömde jag att jag blev jagad av en OND vampyr.
Undrar varför...?
Hm, kan det bero på att jag såg tonårs-vampyrfilm igår kanske?
Ja, jag gissar det.
Så inatt har jag sprungit i skog och mark, barfota i bara pyjamas och varit SKITRÄDD.
Nu hoppas jag att den här "drömma mardrömssviten" är över snart, det börjar bli lite jobbigt att sista drömmen på natten ska vara en mardröm.
Det är så himla jobbigt att vara RÄDD, och vakna rädd.
Fast mitt liv kanske är FÖR lugnt i vanliga fall, så kroppen vill få lite spänning.
Om det så bara är i hjärnan!
Läste i tidningen att förundersökningen mot männen som överföll den där stackars kvinnan i helgen är nedlagd.
Jaså...?
Redan?
Inga vittnen och det fanns inget att gå på från kvinnans vittnetsmål.
Men polisen försäkrar:
Fallet är BARA VILANDE och kan tas upp närsomhelst igen, bara nya uppgifter kommer in.
Trodde dom på det själva eller???
Jag gissar att det blir kvar i byrålådan hos Herr Kling & Herr Klang och en kvinna kommer aldrig känna sig säker igen i den här stan.
Inte vi andra heller för den delen.
Dessutom stod det VAR hon blev överfallen, vid Jungfrustigen vid Krokskadungen.
Jaha ja, det är alltså i det SÖDRA YTTEROMRÅDET som hon blev överfallen, ca 1 km från oss, vid Humlegårdsskolan på Länna.
Känns ju tryggt.
Tror att jag kanske ska gå ut och spankulera lite i mörkret i Tallunden med hunden en sväng.
(not)
Mitt i ett område fullt med bostadsrätter, hyresrätter och villor dessutom.
Någon måste väl ha hört eller sett något kan man tycka.
Men förundersökningen är allstå för tillfället nedlagd...
Och aldrig kommer den öppnas igen.
Om jag får gissa.
Nu måste jag hoppa i duschen, jobbet väntar!
Tygbiten lyser fortfarande med sin frånvaro.
Fast det LYSER kanske inte så mycket längre.
Inatt drömde jag mardröm igen, jag har hamnat i en "mardrömsperiod" nämligen.
För några dagar sedan drömde jag att sambon hade fixat lägenhet i hemlighet och skulle lämna mig.
En natt drömde jag att jag jobbade på en bondgård och jobbade på botten i en silo och någon hällde ner något kornslag över mig så jag kvävdes.
I förrgår drömde jag att ett plan precis missade vårat hus och sedan kanade ut mot Hällarna här nedanför, halva planet bröts av och ramlade ner för kanten, hälften låg kvar.
Grannhus brann, chockade folk överallt och jag blev typ någon form av "räddningsledare".
Jag var helt slut när jag vaknade.
Inatt...
Drömde jag att jag blev jagad av en OND vampyr.
Undrar varför...?
Hm, kan det bero på att jag såg tonårs-vampyrfilm igår kanske?
Ja, jag gissar det.
Så inatt har jag sprungit i skog och mark, barfota i bara pyjamas och varit SKITRÄDD.
Nu hoppas jag att den här "drömma mardrömssviten" är över snart, det börjar bli lite jobbigt att sista drömmen på natten ska vara en mardröm.
Det är så himla jobbigt att vara RÄDD, och vakna rädd.
Fast mitt liv kanske är FÖR lugnt i vanliga fall, så kroppen vill få lite spänning.
Om det så bara är i hjärnan!
Läste i tidningen att förundersökningen mot männen som överföll den där stackars kvinnan i helgen är nedlagd.
Jaså...?
Redan?
Inga vittnen och det fanns inget att gå på från kvinnans vittnetsmål.
Men polisen försäkrar:
Fallet är BARA VILANDE och kan tas upp närsomhelst igen, bara nya uppgifter kommer in.
Trodde dom på det själva eller???
Jag gissar att det blir kvar i byrålådan hos Herr Kling & Herr Klang och en kvinna kommer aldrig känna sig säker igen i den här stan.
Inte vi andra heller för den delen.
Dessutom stod det VAR hon blev överfallen, vid Jungfrustigen vid Krokskadungen.
Jaha ja, det är alltså i det SÖDRA YTTEROMRÅDET som hon blev överfallen, ca 1 km från oss, vid Humlegårdsskolan på Länna.
Känns ju tryggt.
Tror att jag kanske ska gå ut och spankulera lite i mörkret i Tallunden med hunden en sväng.
(not)
Mitt i ett område fullt med bostadsrätter, hyresrätter och villor dessutom.
Någon måste väl ha hört eller sett något kan man tycka.
Men förundersökningen är allstå för tillfället nedlagd...
Och aldrig kommer den öppnas igen.
Om jag får gissa.
Nu måste jag hoppa i duschen, jobbet väntar!
