Hon blir helt vilse i pannkakan...
Så har vi varit borta och kommit hem igen.
Det blev några trevliga timmar med god mat, och sen hemkörning i becksvart mörker med våta, kanske hala, vägbanor.
Me don´t like, jag får lätt bilpanik och är livrädd att vi ska åka av vägen alternativt krocka.
Den här radiobilskrocken med tillhörande skada, har verkligen satt sina DJUPA spår.
Fast...
Å andra sidan hade jag och sambon ett INTRESSANT ämne som vi avhandlade nästan hela bilresan hem...
Så tiden gick rätt snabbt från Lye till Visby.
Och en vacker dag kommer jag avhandla LITE av vad vi pratade om i bilen påväg hem.
Dock inte nu.
Det måste gå lite tid först, för det handlar om "Vett och etikett" do´s and dont´s när man är bjuden på kalas.
Nu har sambon hamnat i sängen, han ska vila innan han åker ut och jobbar inatt.
Jag har landat i röda soffan med myskläder på, tänt en massa av dom där livsfarliga ljusen.
Sonen försöker träna hunden i något obegripligt tricks.
Eller han försöker träna henne i FLERA samtidigt, det gör hunden lätt förvirrad.
Hon fattar inte VAD han vill.
Jag säger ifrån att han måste ta ett tricks i taget.
Han tröttnar när hon inte fattar DIREKT och börjar med något nytt tricks, hon blir helt vilse i pannkakan.
Milou ser ut som ett frågetecken, får lätt spader och nervös-gnager på sitt ben.
Sonen lägger ner.
Hunden är obildbar anser han.
Jo...
Fast om man har en tricks-schizofren lillhusse, låtsas man nog gärna att man ÄR obildbar
Man stänger av liksom.
Kaffe är gott.
Jag dricker kaffe.
4:e koppen för dagen.
Snart är det sista programmet av "Så mycket bättre", min bästis hade köpt cd´n och den var JÄTTEBRA.
Sa direkt att "Den måste jag köpa så fort jag får pengar!".
Nä, det måste du inte alls det, sa sambon.
JO, sa jag, jag vill ha den.
Nä, du köper den inte.
Aha...
Då trillade poletten ner, jag vet alltså vad EN av mina julklappar blir:
Cd-skivan från "Så mycket bättre"!
Nice.
Imorgon är planen att jag och sonen ska gå på bibblan och låna böcker, dels något spännande som han kan läsa, dels några hundböcker och säkert några handarbetsböcker till mig.
Sen blir det varm choklad respektive kaffe.
Vi skulle ju ha gjort det igår, men vädret bjöd ju inte till, plus att jag höll på med "nyttosaker" här hemma.
Men imorgon...
Då ska vi gå.
Förresten såg vi filmen "Super 8" igår...
Och jag får lov att säga att jag var positivt överraskad, det var en riktigt bra film!
Sambon tyckte inte det, men jag ska förklara varför JAG tyckte den var så bra...
Det var en form av gammeldags spänning på något sätt, alltså en film med NÅGRA eller bara lagom med specialeffekter, det var som att se en uppiffad form att "Goonies", "E.T" och "Gremlins" typ.
Alltså det var matinéfilm för alla åldrar som inte var söndermatad med jobbiga specialeffekter i varje scen, som det numera måste vara i varenda djäkla film.
Nä, det var spännande på ett "gammeldags" sätt och ett litet mysterium.
Ja, jag förstår att sambon var besviken, för han vill helst bli matad med specialeffekter i varje scen á la "Transformers".
Här var det en specialeffekt kanske var 20:e minut.
Resten var att fantasin fick JOBBA lite, och man själv fick bilda sig en egen bild.
Jag kände mig faktiskt som 11 år igen när jag såg den, backflash till barndomen.
Oj, nu är det dags för mitt favoritprogram, vi ses.
Det blev några trevliga timmar med god mat, och sen hemkörning i becksvart mörker med våta, kanske hala, vägbanor.
Me don´t like, jag får lätt bilpanik och är livrädd att vi ska åka av vägen alternativt krocka.
Den här radiobilskrocken med tillhörande skada, har verkligen satt sina DJUPA spår.
Fast...
Å andra sidan hade jag och sambon ett INTRESSANT ämne som vi avhandlade nästan hela bilresan hem...
Så tiden gick rätt snabbt från Lye till Visby.
Och en vacker dag kommer jag avhandla LITE av vad vi pratade om i bilen påväg hem.
Dock inte nu.
Det måste gå lite tid först, för det handlar om "Vett och etikett" do´s and dont´s när man är bjuden på kalas.
Nu har sambon hamnat i sängen, han ska vila innan han åker ut och jobbar inatt.
Jag har landat i röda soffan med myskläder på, tänt en massa av dom där livsfarliga ljusen.
Sonen försöker träna hunden i något obegripligt tricks.
Eller han försöker träna henne i FLERA samtidigt, det gör hunden lätt förvirrad.
Hon fattar inte VAD han vill.
Jag säger ifrån att han måste ta ett tricks i taget.
Han tröttnar när hon inte fattar DIREKT och börjar med något nytt tricks, hon blir helt vilse i pannkakan.
Milou ser ut som ett frågetecken, får lätt spader och nervös-gnager på sitt ben.
Sonen lägger ner.
Hunden är obildbar anser han.
Jo...
Fast om man har en tricks-schizofren lillhusse, låtsas man nog gärna att man ÄR obildbar
Man stänger av liksom.
Kaffe är gott.
Jag dricker kaffe.
4:e koppen för dagen.
Snart är det sista programmet av "Så mycket bättre", min bästis hade köpt cd´n och den var JÄTTEBRA.
Sa direkt att "Den måste jag köpa så fort jag får pengar!".
Nä, det måste du inte alls det, sa sambon.
JO, sa jag, jag vill ha den.
Nä, du köper den inte.
Aha...
Då trillade poletten ner, jag vet alltså vad EN av mina julklappar blir:
Cd-skivan från "Så mycket bättre"!
Nice.
Imorgon är planen att jag och sonen ska gå på bibblan och låna böcker, dels något spännande som han kan läsa, dels några hundböcker och säkert några handarbetsböcker till mig.
Sen blir det varm choklad respektive kaffe.
Vi skulle ju ha gjort det igår, men vädret bjöd ju inte till, plus att jag höll på med "nyttosaker" här hemma.
Men imorgon...
Då ska vi gå.
Förresten såg vi filmen "Super 8" igår...
Och jag får lov att säga att jag var positivt överraskad, det var en riktigt bra film!
Sambon tyckte inte det, men jag ska förklara varför JAG tyckte den var så bra...
Det var en form av gammeldags spänning på något sätt, alltså en film med NÅGRA eller bara lagom med specialeffekter, det var som att se en uppiffad form att "Goonies", "E.T" och "Gremlins" typ.
Alltså det var matinéfilm för alla åldrar som inte var söndermatad med jobbiga specialeffekter i varje scen, som det numera måste vara i varenda djäkla film.
Nä, det var spännande på ett "gammeldags" sätt och ett litet mysterium.
Ja, jag förstår att sambon var besviken, för han vill helst bli matad med specialeffekter i varje scen á la "Transformers".
Här var det en specialeffekt kanske var 20:e minut.
Resten var att fantasin fick JOBBA lite, och man själv fick bilda sig en egen bild.
Jag kände mig faktiskt som 11 år igen när jag såg den, backflash till barndomen.
Oj, nu är det dags för mitt favoritprogram, vi ses.
Kommentarer
Trackback
