Julafton 2011...
Guten morgen.
Eller Guten eftermiddag är det visst.
En ledbruten 195-åring tog sig upp ur sängen imorse som är HES som en gammal kråka!
Ja, så är det när man spelar spel med den här släkten.
Men jag börjar från början...
Jag kan säga att vi hann precis klart här hemma, innan gästerna kom klockan 13.
Jag hade precis knutit banden på klänningen, så dök Syster-Yster med familj upp.
Och så körde det igång.
Mingla en microsekund med dom som kom, placera ut maten på bordet med lite hjälp, och precis när jag trodde att NU ska jag bara mingla en liten sekund till INNAN vi ska äta...
Då var det "Varsågod & börja ta" och så började vi plocka på oss av knytis-julmaten.
Jepp, klockan var ju 14.00, det kurrade visst i magen!!!!!
Oj, trängsel...
Men Syster-Yster, vad är detta, tallriken är ju bara halvfull...
Fyll på lite mer du!
Långbord i matrum och vardagsrum, tur att man har gott om plats...
Efter maten blev det dags för KALLE ANKA!!!!
Och iår satt vi NÄSTAN alla för ovanlighetens skull och såg på Kalle.
Och efter Kalle ringde det på dörren, och vem kom då om inte...
TOMTEN!!!!
Äntligen, som kidsen hade väntat...
Eller nja, vissa barn hade längtat, andra var väl lite mer skeptiska till Tomten.
Och Moster Puff undrade vad som hänt med Tomtens ansikte...?
"Ja, men har har nog fått en STROKE ser du väl, sa jag, det är därför det är lite snett och hängit."
Moster Puff tyckte det var ett mycket roligt svar.
Så blev det en dans med Tomten runt bordet, "Nu är det jul igen" och sen var det dags för Tomten att dra vidare till nästa hus.
Vi körde igång med julkappsutdelning, och det var ju en hel del...
... minst sagt.
Och det snackas ju varje år om "Julens julklapp", och iår blev det ju "En matkasse" tydligen.
Men inte hos oss, hos släkten Larsson blev årets julklapp...
ZLATAN-boken!!!!
Tre trallande ( GLADA ) fotbollsnördar fick varsinn Zlatanbiografi.
Jag tror nog faktiskt att Zlatan-boken i realiteten BLIR årets julklapp, inte en matkasse.
Så måste man ju syna sina presenter...
Sambon fick en EGEN skylt av mig att hänga i trappuppgången med texten:
"A golfer and a normal person lives here.
Guess who is home?"
Jag tyckte det var kvällens present, det tyckte nog inte HAN
Sonen fick en massa pengar, två andra små barn säger:
"Varför fick inte VI pengar?"
Deras väna moder svarar:
"Eh, hörrni, titta er omkring, vad tror ni det är för HÖGAR ni har runt omkring er????
DET ÄR pengar!!!!"
Ja, där slog hon allt huvudet på spiken.
Efter julklapparna var det så dags för fika...
Äppelkaka och ÄNNU MERA godis.
Hur fixar man att trycka ner mer i sin lilla mage, jag bara undrar?
Men det gör man uppenbarligen.
Sen blev det SPELTAJM...
Bara ETT problem...
Morsan.
"Mamma, du INGA GESTER i det här spelet, du får bara använda ORD.
Det är inte charader vi spelar."
Men mamma, hon lyssnade inte på det örat...
Och inte sambon heller.
Han blev "bötfälld" många gånger med avdragen poäng för att han lekte "Gäster med gester"...
Gjorde skägg och annat fusk!
Kolla in morsan...
ÅH, jag kan det, jag har ordet på tungan, faaaan!
Morbror A försöker stå på ett ben och beskriva en massa ord.
Gammal man gör så gott han kan!
Sonen höll koll på tiden, och jag...
Tog en kola till!
Morbror...
Han kollade att SAMBON inte fuskade när han skulle stå på ett ben och beskriva ord.
Det gjorde han tydligen, morbror fick tillrättavisa honom flera gånger, och vi andra hängde på.
När vi var var på sluttampen blev det tjafs!
Jepp, det vi låg precis lika allihopen inför slutspurten, och sambon fuskade med att göra charader igen.
OJ, oj, oj vilket stimm det blev på oss andra!
Hålla på och fuska sådär, nej nu djäklar...
Gap och skrik, sambon fick backa på ETT poäng, han skulle då spela in oss andra med mobilen för att bevisa att vi andra OCKSÅ gjorde charader när det var vår tur.
Sambon, Syster-Yster och morsan vann dock ändå...
Vi andra blev lite hesa.
Och när den spelomgången var klar, då var det dags för JULBORD igen.
Yes...
För då hade vi ju jobbat hårt i två timmar, och då var vi hungriga igen.
Eller TRODDE vi var hungriga igen, kanske stämmer bättre.
Fram med julmaten och så åt vi, som om vi aldrig sett mat.
Shit, snacka om stoppade korvar!
När den matomgången var klar, då var vi laddade för nästa spelomgång, "Heidi-spelet".
Samma igen, anklagelser för fel uttal av ord, vissa saker var vi tvugna att googla...
ALLT för rättvisans skull.
Det spelade vi fram tills klockan halv tolv, sen orkade inte minstingen längre.
Han behövde få komma hem och sova.
Moster Puffs lag vann, och sambon anklagade dom för fusk, han fick se på spellappen.
Den stämde visst.
När alla lämnat byggnaden satte vi igång med undanplockandet och tillbakafixandet av lägenheten.
Snabbt team var vi, sambon, sonen och jag.
Jag dirigerade ut lite order från och till till tonerna av "Så mycket bättre"-skivan och efter endast 45 minuter var vi helt klara.
Så skönt.
Vi kröp alla i säng, jag med Keith, sambon med Zlatan och sonen med X-Men.
Jag dog dock rätt fort.
Vaknade vid 09.30 och kände mig mycket nöjd och glad.
Igår fick jag en virkbok (från sonen), två hängen till mitt Thomas Sabo halsband, en hund (som ser ut som Milou, såklart ;) och en skogsgrön sten, parfym Happy Clinique och "Så mycket bättre"-cd´n.
Mycket bra julklappar, jag är mycket glad och tacksam.
Och framför allt...
Jag klarade mig igenom EN HEL JULAFTON, samt idag, utan att ha fått VÄRK i nacken.
Då...
Kan man vara extra, extra, extra glad och nöjd.
Trött som en gnu ja, men ingen värk!
Och vi hade skitkul, som vanligt.
Det blev av "naturliga" skäl ingen frukost, bara en slät kopp kaffe till frukost.
Inte ens sonen orkade frulle innan hans pappa hämtade honom.
Sambon läser Zlatan.
Jag ska nog ta en leverpastejmacka, så här framåt 13-tiden börjar det kurra i magen.
Återkommer.
Eller Guten eftermiddag är det visst.
En ledbruten 195-åring tog sig upp ur sängen imorse som är HES som en gammal kråka!
Ja, så är det när man spelar spel med den här släkten.
Men jag börjar från början...
Jag kan säga att vi hann precis klart här hemma, innan gästerna kom klockan 13.
Jag hade precis knutit banden på klänningen, så dök Syster-Yster med familj upp.
Och så körde det igång.
Mingla en microsekund med dom som kom, placera ut maten på bordet med lite hjälp, och precis när jag trodde att NU ska jag bara mingla en liten sekund till INNAN vi ska äta...
Då var det "Varsågod & börja ta" och så började vi plocka på oss av knytis-julmaten.
Jepp, klockan var ju 14.00, det kurrade visst i magen!!!!!
Oj, trängsel...
Men Syster-Yster, vad är detta, tallriken är ju bara halvfull...
Fyll på lite mer du!
Långbord i matrum och vardagsrum, tur att man har gott om plats...
Efter maten blev det dags för KALLE ANKA!!!!
Och iår satt vi NÄSTAN alla för ovanlighetens skull och såg på Kalle.
Och efter Kalle ringde det på dörren, och vem kom då om inte...
TOMTEN!!!!
Äntligen, som kidsen hade väntat...
Eller nja, vissa barn hade längtat, andra var väl lite mer skeptiska till Tomten.
Och Moster Puff undrade vad som hänt med Tomtens ansikte...?
"Ja, men har har nog fått en STROKE ser du väl, sa jag, det är därför det är lite snett och hängit."
Moster Puff tyckte det var ett mycket roligt svar.
Så blev det en dans med Tomten runt bordet, "Nu är det jul igen" och sen var det dags för Tomten att dra vidare till nästa hus.
Vi körde igång med julkappsutdelning, och det var ju en hel del...
... minst sagt.
Och det snackas ju varje år om "Julens julklapp", och iår blev det ju "En matkasse" tydligen.
Men inte hos oss, hos släkten Larsson blev årets julklapp...
ZLATAN-boken!!!!
Tre trallande ( GLADA ) fotbollsnördar fick varsinn Zlatanbiografi.
Jag tror nog faktiskt att Zlatan-boken i realiteten BLIR årets julklapp, inte en matkasse.
Så måste man ju syna sina presenter...
Sambon fick en EGEN skylt av mig att hänga i trappuppgången med texten:
"A golfer and a normal person lives here.
Guess who is home?"
Jag tyckte det var kvällens present, det tyckte nog inte HAN
Sonen fick en massa pengar, två andra små barn säger:
"Varför fick inte VI pengar?"
Deras väna moder svarar:
"Eh, hörrni, titta er omkring, vad tror ni det är för HÖGAR ni har runt omkring er????
DET ÄR pengar!!!!"
Ja, där slog hon allt huvudet på spiken.
Efter julklapparna var det så dags för fika...
Äppelkaka och ÄNNU MERA godis.
Hur fixar man att trycka ner mer i sin lilla mage, jag bara undrar?
Men det gör man uppenbarligen.
Sen blev det SPELTAJM...
Bara ETT problem...
Morsan.
"Mamma, du INGA GESTER i det här spelet, du får bara använda ORD.
Det är inte charader vi spelar."
Men mamma, hon lyssnade inte på det örat...
Och inte sambon heller.
Han blev "bötfälld" många gånger med avdragen poäng för att han lekte "Gäster med gester"...
Gjorde skägg och annat fusk!
Kolla in morsan...
ÅH, jag kan det, jag har ordet på tungan, faaaan!
Morbror A försöker stå på ett ben och beskriva en massa ord.
Gammal man gör så gott han kan!
Sonen höll koll på tiden, och jag...
Tog en kola till!
Morbror...
Han kollade att SAMBON inte fuskade när han skulle stå på ett ben och beskriva ord.
Det gjorde han tydligen, morbror fick tillrättavisa honom flera gånger, och vi andra hängde på.
När vi var var på sluttampen blev det tjafs!
Jepp, det vi låg precis lika allihopen inför slutspurten, och sambon fuskade med att göra charader igen.
OJ, oj, oj vilket stimm det blev på oss andra!
Hålla på och fuska sådär, nej nu djäklar...
Gap och skrik, sambon fick backa på ETT poäng, han skulle då spela in oss andra med mobilen för att bevisa att vi andra OCKSÅ gjorde charader när det var vår tur.
Sambon, Syster-Yster och morsan vann dock ändå...
Vi andra blev lite hesa.
Och när den spelomgången var klar, då var det dags för JULBORD igen.
Yes...
För då hade vi ju jobbat hårt i två timmar, och då var vi hungriga igen.
Eller TRODDE vi var hungriga igen, kanske stämmer bättre.
Fram med julmaten och så åt vi, som om vi aldrig sett mat.
Shit, snacka om stoppade korvar!
När den matomgången var klar, då var vi laddade för nästa spelomgång, "Heidi-spelet".
Samma igen, anklagelser för fel uttal av ord, vissa saker var vi tvugna att googla...
ALLT för rättvisans skull.
Det spelade vi fram tills klockan halv tolv, sen orkade inte minstingen längre.
Han behövde få komma hem och sova.
Moster Puffs lag vann, och sambon anklagade dom för fusk, han fick se på spellappen.
Den stämde visst.
När alla lämnat byggnaden satte vi igång med undanplockandet och tillbakafixandet av lägenheten.
Snabbt team var vi, sambon, sonen och jag.
Jag dirigerade ut lite order från och till till tonerna av "Så mycket bättre"-skivan och efter endast 45 minuter var vi helt klara.
Så skönt.
Vi kröp alla i säng, jag med Keith, sambon med Zlatan och sonen med X-Men.
Jag dog dock rätt fort.
Vaknade vid 09.30 och kände mig mycket nöjd och glad.
Igår fick jag en virkbok (från sonen), två hängen till mitt Thomas Sabo halsband, en hund (som ser ut som Milou, såklart ;) och en skogsgrön sten, parfym Happy Clinique och "Så mycket bättre"-cd´n.
Mycket bra julklappar, jag är mycket glad och tacksam.
Och framför allt...
Jag klarade mig igenom EN HEL JULAFTON, samt idag, utan att ha fått VÄRK i nacken.
Då...
Kan man vara extra, extra, extra glad och nöjd.
Trött som en gnu ja, men ingen värk!
Och vi hade skitkul, som vanligt.
Det blev av "naturliga" skäl ingen frukost, bara en slät kopp kaffe till frukost.
Inte ens sonen orkade frulle innan hans pappa hämtade honom.
Sambon läser Zlatan.
Jag ska nog ta en leverpastejmacka, så här framåt 13-tiden börjar det kurra i magen.
Återkommer.
Kommentarer
Trackback
