Makaronilåda = svårlagad Nobelmiddag...
Idag tog morgonfixet exakt 50 minuter.
Tänk, 50 minuter till att BARA plocka undan grejer och få hemmet stökfritt.
Det är ju inte klokt.
Men...
Nu är jag färdig, lugnet har sänkt sig över lägenheten nu när det bara är jag och hunden kvar, jag har bryggt min andra kopp kaffe för dagen, satt mig, tänt ljus och startat upp datorn.
Bloggtajm äntlisch
Igår hann jag inte blogga någe mer, för jag jobbade febrilt med min bolero.
Och ändå har jag inte blivit klar, jag har 1½ varv kvar.
Men då är jag på målsnöret iallafall.
Ska efter detta KASTA mig över virkningen och slutföra.
Sen fota och lägga upp bilder här.
Sen börja på en ny.
Älskar den.
Undrar om jag inte efter nästa bolero och lampskärmen ska kasta mig in i en KJOL av egen design...?
Jo, det ska jag nog bestämt!
Imorgon ska jag dessutom sy den blå klänningen med egenfärgat tyg och virkad ovandel.
Wrrroooooooooooom....
Hänger ni med?
Så till maten igår...
Det blev makaronilåda tillslut.
Diskussionen gick mellan allt från FISKPINNAR och potatismos (sambon) till LÖVBIFF med tillhörande potatismos (sambon) och jag och sonen protesterade.
Fiskpinnar, nej, to stinky.
Lövbiff...
Med bara potatismos och plastförpacknings-bea...?
Nä, fy fan vad äckligt!!!
Åtminstone RIKTIG POTATIS!
"Nä, sa sambon, det tar för lång tid."
Potatis i ugn, för lång tid, ursäkta mig...!?
(han tar ju pris i matlathet iallafall)
Nä, alltså då får du komma på något annat som vi INTE ÄTIT på LÄNGE.
Jag vägrar samma gamla mat.
VÄGRAR!
"Då åker jag till affären och ser vad jag kan hitta där", sa sambon.
Men du kan ju inte åka till affären UTAN att veta vad du ska handla för ingredienser till någon maträtt, för då kommer du ju bara hem med...
Något "samma gamla vanligt"!
Han åkte, och det blev mitt förslag, makaronilåda, vilket vi inte ätit på EVIGHETER.
Så blev det sambon som skulle fixa maten, för jag blev upptagen av sanering av hund, plus lite sanering av "ställen hon legat på".
Återkommer till det.
Men maten iallafall...
Jag sa i min sanerings-stress till sambon att han fick kolla på nätet efter recept på makarinolåda, börja med att koka makaronerna iallafall.
Och så fortsatte jag med mitt.
Under 20 minuter PLUS...
Hörde jag och såg sambon framme vid datorn, springandes till och från köket.
Men i köket hände inget!
Han hade kokat upp vatten och tagit fram alla ingredienser, men matlagandet stod tokstilla.
När jag var klar med mitt saneringsarbete, efter 20 min +, gick jag ut i köket...
Inget hade fortfarande hänt, det kokande vattnet var avtaget från spisen, sambon satt vid datorn!
Jag undrade:
Vad händer?
Varför har du inte börjat med maten?
"Jamen, jag måste ju kolla receptet på datorn, och så har jag kollat FLERA recept på nätet och det står olika i varje!"
Jaha, ojsan...
Kanske man då ska bestämma sig för ETT recept, och sen köra på DET, tänkte jag tyst för mig själv.
Vilken matstress det blev för sambon, vad göra, vad göra...?
Jag plockade fram en receptbok och kollade om det stod något makaronilåde-recept i den, det gjorde det.
VARSÅGOD, sa jag till sambon, nu kan du kolla receptet i köket.
Men gick samtidigt med ut i köket och hjälpte till.
Tillslut, kom makaronilådan in i ugnen, tack gode gud för det.
Man skulle kunna tro att det var en "Nobelmiddag" som skulle tillagas, inte en simpel makaronilåda!!!
Och med detta lilla stycke kan man ju konstatera att ALLA har vi våra EGNA områden vi är bra på.
Matlagning är definitivt INTE sambons starkaste sida.
Men han lär sig väl lite i taget.
Fast sakta går det, och han krånglar till det lite VÄL mycket.
Men det gör jag också ibland, i andra frågor
Så till saneringen av hunden...
Hon luktar FISK sedan tre dagar vid enstaka tillfällen från kissetoffsen!
(Alltid ska det vara något när man har djur, jag är glad att kaninen iallafall sparar på veterinärkostnaderna!!!)
Ja, min tanke igår var väl uvi (urinvägsinfektion) och då trodde jag det smällt till ordentligt, för det var fränt som tusan när sonen varit ute och kissat henne.
Därav sanering på hennes filt, i säng och på överkast som hon legat på, tvätt av kissetoffs, men...
Redan nästa kissning så luktade det "vanligt" igen.
Och det kanske på tre dagar luktat firre 4 gånger.
Jag tänkte igår:
Uvi, ja men då borde det väl lukta varje gång och hon borde ha lite problem att pinka, lite småskvättning typ...?
Och så har det ju inte varit.
Druckit dåligt?
Kan det lukta fisk?
Ska hon börja löpa?
Fast ingen av våra andra hundar som alla varit tikar har luktat fisk då.
Inte vad jag kan komma ihåg iallafall.
Flisan är ju färskast i minnet, och hon luktade inte fiskaffär.
Maten...?
Den nygamla maten har en liten svag odör av fisk.
Kan det vara så att om hon ätit och druckit samtidigt, vilket hon gör för hon gillar ju inte blött hundfoder, så kanske kisset/vattnet blivit "fiskifierat" av maten?
Ja...
Många funderingar blev det, jag ringde min hundbästis.
Hon trodde väl som jag först att det kunde vara uvi, men ändå så borde lukten vara ihållande isåfall.
Och det är den ju inte.
Snillena spekulerade men kom inte fram till något klokt.
Bara en sak kvar att göra...
Ringa veterinären IGEN och kolla idag, vad dom tror.
Och HÄR märker man ju då baksidan med att tillåta hunden att få sova i sängen och på en plats i soffan...
Hon tar sig gärna den friheten.
Bara det att då sprider ju sig fisklukten på sånt också.
SUCK.
Skadan var dock minimal igår, och nu är det hårda bud i mellerud för den lilla vovven:
Antingen hennes egen bädd eller bara hörnet i soffan...
Som nu har fått BABYPLAST under filten!
Milou blir olycklig, hänger med ögon och huvud, och ser ut som hon sålt smöret och tappat pengarna, när man hänvisar till bädden.
Soffan OKEJ, men bädden är ju som ett livstidsstraff i en fuktig fängelsehåla i Armeninen.
Typ.
Så är det när man är bortskämd.
Men...
Så får det bli tills det är utrett VAD den sporadiska fisklukten beror på.
Nu...
Har jag skrivit tillräckligt, boleron väntar!
Återkommer snart.
Tänk, 50 minuter till att BARA plocka undan grejer och få hemmet stökfritt.
Det är ju inte klokt.
Men...
Nu är jag färdig, lugnet har sänkt sig över lägenheten nu när det bara är jag och hunden kvar, jag har bryggt min andra kopp kaffe för dagen, satt mig, tänt ljus och startat upp datorn.
Bloggtajm äntlisch
Igår hann jag inte blogga någe mer, för jag jobbade febrilt med min bolero.
Och ändå har jag inte blivit klar, jag har 1½ varv kvar.
Men då är jag på målsnöret iallafall.
Ska efter detta KASTA mig över virkningen och slutföra.
Sen fota och lägga upp bilder här.
Sen börja på en ny.
Älskar den.
Undrar om jag inte efter nästa bolero och lampskärmen ska kasta mig in i en KJOL av egen design...?
Jo, det ska jag nog bestämt!
Imorgon ska jag dessutom sy den blå klänningen med egenfärgat tyg och virkad ovandel.
Wrrroooooooooooom....
Hänger ni med?
Så till maten igår...
Det blev makaronilåda tillslut.
Diskussionen gick mellan allt från FISKPINNAR och potatismos (sambon) till LÖVBIFF med tillhörande potatismos (sambon) och jag och sonen protesterade.
Fiskpinnar, nej, to stinky.
Lövbiff...
Med bara potatismos och plastförpacknings-bea...?
Nä, fy fan vad äckligt!!!
Åtminstone RIKTIG POTATIS!
"Nä, sa sambon, det tar för lång tid."
Potatis i ugn, för lång tid, ursäkta mig...!?
(han tar ju pris i matlathet iallafall)
Nä, alltså då får du komma på något annat som vi INTE ÄTIT på LÄNGE.
Jag vägrar samma gamla mat.
VÄGRAR!
"Då åker jag till affären och ser vad jag kan hitta där", sa sambon.
Men du kan ju inte åka till affären UTAN att veta vad du ska handla för ingredienser till någon maträtt, för då kommer du ju bara hem med...
Något "samma gamla vanligt"!
Han åkte, och det blev mitt förslag, makaronilåda, vilket vi inte ätit på EVIGHETER.
Så blev det sambon som skulle fixa maten, för jag blev upptagen av sanering av hund, plus lite sanering av "ställen hon legat på".
Återkommer till det.
Men maten iallafall...
Jag sa i min sanerings-stress till sambon att han fick kolla på nätet efter recept på makarinolåda, börja med att koka makaronerna iallafall.
Och så fortsatte jag med mitt.
Under 20 minuter PLUS...
Hörde jag och såg sambon framme vid datorn, springandes till och från köket.
Men i köket hände inget!
Han hade kokat upp vatten och tagit fram alla ingredienser, men matlagandet stod tokstilla.
När jag var klar med mitt saneringsarbete, efter 20 min +, gick jag ut i köket...
Inget hade fortfarande hänt, det kokande vattnet var avtaget från spisen, sambon satt vid datorn!
Jag undrade:
Vad händer?
Varför har du inte börjat med maten?
"Jamen, jag måste ju kolla receptet på datorn, och så har jag kollat FLERA recept på nätet och det står olika i varje!"
Jaha, ojsan...
Kanske man då ska bestämma sig för ETT recept, och sen köra på DET, tänkte jag tyst för mig själv.
Vilken matstress det blev för sambon, vad göra, vad göra...?
Jag plockade fram en receptbok och kollade om det stod något makaronilåde-recept i den, det gjorde det.
VARSÅGOD, sa jag till sambon, nu kan du kolla receptet i köket.
Men gick samtidigt med ut i köket och hjälpte till.
Tillslut, kom makaronilådan in i ugnen, tack gode gud för det.
Man skulle kunna tro att det var en "Nobelmiddag" som skulle tillagas, inte en simpel makaronilåda!!!
Och med detta lilla stycke kan man ju konstatera att ALLA har vi våra EGNA områden vi är bra på.
Matlagning är definitivt INTE sambons starkaste sida.
Men han lär sig väl lite i taget.
Fast sakta går det, och han krånglar till det lite VÄL mycket.
Men det gör jag också ibland, i andra frågor
Så till saneringen av hunden...
Hon luktar FISK sedan tre dagar vid enstaka tillfällen från kissetoffsen!
(Alltid ska det vara något när man har djur, jag är glad att kaninen iallafall sparar på veterinärkostnaderna!!!)
Ja, min tanke igår var väl uvi (urinvägsinfektion) och då trodde jag det smällt till ordentligt, för det var fränt som tusan när sonen varit ute och kissat henne.
Därav sanering på hennes filt, i säng och på överkast som hon legat på, tvätt av kissetoffs, men...
Redan nästa kissning så luktade det "vanligt" igen.
Och det kanske på tre dagar luktat firre 4 gånger.
Jag tänkte igår:
Uvi, ja men då borde det väl lukta varje gång och hon borde ha lite problem att pinka, lite småskvättning typ...?
Och så har det ju inte varit.
Druckit dåligt?
Kan det lukta fisk?
Ska hon börja löpa?
Fast ingen av våra andra hundar som alla varit tikar har luktat fisk då.
Inte vad jag kan komma ihåg iallafall.
Flisan är ju färskast i minnet, och hon luktade inte fiskaffär.
Maten...?
Den nygamla maten har en liten svag odör av fisk.
Kan det vara så att om hon ätit och druckit samtidigt, vilket hon gör för hon gillar ju inte blött hundfoder, så kanske kisset/vattnet blivit "fiskifierat" av maten?
Ja...
Många funderingar blev det, jag ringde min hundbästis.
Hon trodde väl som jag först att det kunde vara uvi, men ändå så borde lukten vara ihållande isåfall.
Och det är den ju inte.
Snillena spekulerade men kom inte fram till något klokt.
Bara en sak kvar att göra...
Ringa veterinären IGEN och kolla idag, vad dom tror.
Och HÄR märker man ju då baksidan med att tillåta hunden att få sova i sängen och på en plats i soffan...
Hon tar sig gärna den friheten.
Bara det att då sprider ju sig fisklukten på sånt också.
SUCK.
Skadan var dock minimal igår, och nu är det hårda bud i mellerud för den lilla vovven:
Antingen hennes egen bädd eller bara hörnet i soffan...
Som nu har fått BABYPLAST under filten!
Milou blir olycklig, hänger med ögon och huvud, och ser ut som hon sålt smöret och tappat pengarna, när man hänvisar till bädden.
Soffan OKEJ, men bädden är ju som ett livstidsstraff i en fuktig fängelsehåla i Armeninen.
Typ.
Så är det när man är bortskämd.
Men...
Så får det bli tills det är utrett VAD den sporadiska fisklukten beror på.
Nu...
Har jag skrivit tillräckligt, boleron väntar!
Återkommer snart.
Kommentarer
Trackback
