Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Min plan är följande...

Sambon har haft städdag, jag cyklade till jobbet med Milousan i cykelkorgen.
Skrev på papper och hängde med Chifen en stund.
Milou gjorde sitt bästa för att charma...
Vilket hon gjorde och fick godis som belöning av Chifen.

Så cyklade jag ner mot stan, skulle till syaffären vid kolonilotterna på Öster.
Fick en CHOCK!
Har nog aldrig sett så mycket FOLK, bilar, parkerade bilar runt Öster i hela mitt liv.
Fy fan vad folk det var.
Bilar var parkerade ända till Korpenområdet och i HELA kvarteret mellan Öster och Korpen.
Som sagt, jag har aldrig sett så mycket folk ever!

Jag tog mig till syaffären och frågade om jag fick ta med mig Milou in och snabbt kolla lite och sen köpa en skärblad till min skärkniv.
Visst fick jag det, jag gick och kollade runt, hunden började hulka lite...
Helt plötsligt lägger hon upp en SPYA på syaffärens golv!
Fint, där kom hundgodisarna upp ja...
Tittade på expediten och hon var upptagen av två andra kunder.
Jag dök ner i min väska och drog upp pappersnäsdukar och torkade fort upp spyan.
Ner med näsdukarna i en bajspåse.
Piju, situationen RÄDDAD.
Jag sket i tygerna och köpte snabbt ett skärknivsblad och gick!
Lika bra det, innan något annat kom ut från någon annan del av hunden

Är hemma och väntar på att regnet ska sluta ösa ner så jag kan åka ner på Adelsgatan.
Behöver egentligen handla mat också, med det får vänta tills imorgon.
Vi får klara oss på det som finns hemma, för att gå in i en mataffär idag...
Det gör jag dock INTE.
Förresten ska jag inte laga någon mat här framöver!
Nä, det bestämde jag dagen efter jag hade serverat våfflor med mums till.
Dagen efter hade vi varit på stranden och jag köpte en hel nygrillad kyckling, potatissallad, baugette och så gjorde jag en grekisk sallad till det.
LYX, tyckte jag, en riktig 70-tals middag!

Men när jag dukat upp middagen så kommer sonen ut och säger:
"Ska vi äta det där?"
Ja, svarade jag och hörde redan på hans röst att "detta går INTE hem".
"Det där äter inte jag, det är skitäckligt!"
Sätt dig ner och ÄT, sa jag, och säg inte ett enda ord till för NU är jag färdig med det här klagandet från DIG och DENNY (sambon).
Han åt och satt och gjorde miner, klagade lite till.
Jag kokade inombords och tänkte:
NU vet jag precis vad jag ska göra!!!

Här serveras inte en maträtt någe mer.
DOM får äta vad fan som helst, men nu lagar inte jag NÅGON mat mer till DOM.
Om det så bara finns honung och strössel kvar hemma...
Ja, då får dom äta DET.
Jag lagar ingen mat mer än till mig själv, kommer inte köpa någon snabbmat, NADA!
Nu blir det SVÄLT.
För klagar man så in i helvete på maten som serveras, då får man tillslut vara utan mat.
Jag hoppas och tror att många förstår mig.
För så mycket klagade som jag utstått under dom senaste åren vad gäller sonen och sambon och maten som lagas och maträtterna som dom INTE kan äta...
Det är ett UNDER att inte min ätstörning blommat upp igen.
Och jag vill inte sitta och äta eller laga samma mat någe mer.
Jag vill inte sitta och lyssna på hur äcklig maten är som serveras, jag har FÅTT NOG.
Och det fick jag den kvällen med den grillade kycklingen.

Så...
Min plan är följade:
När det frågas vad det blir till lunch eller middag, då tänker jag säga:
DET FÅR DU/NI FIXA SJÄLVA!
Not my problem.
Nästa gång vi bjuder hem gäster på mat...
Kommer jag varje gång laga någon NY maträtt jag aldrig gjort, för jag behöver förkovra mig i lite nya maträtter.
Och passar inte galoscherna för herrarna här hemma...
Då blir dom utan mat!
I do not care.
Och jag kommer inte kompromissa, inte vara snäll och anpassa, jag kommer göra något som verkar GOTT.
Känns faktiskt himla bra att ha kommit till den här slutsatsen.
Var man, barn och kvinna för sig själv...
Och JAG kommer äta GOD MAT!