Vårtecken i massor!
Idag gick dagen fortare än jag planerat...
Jag röjde ur bokyllorna här hemma och slängde en massa gamla böcker.
Tog på mig fuljacka och fuljeans och gav mig av på en solig promenad runt muren.
Idag hittade jag...
"Gula blommor" i en rabatt på Klinten.
Passerade Silverhättan...
Och kolla in den BLÅ och krispiga himlen.
Gotlandsblå!
Sen gick jag vidare till Botaniskan och där hade...
Snödropparna ÄNTLIGEN dykt upp!
Tänk, i lördags fanns det inte en snödroppe i sikte, men idag...
Framme!
Jag satte mig och solade en stund i lusthuset, det var så varmt så det var inte klokt.
Strosade vidare till...
Almedalen såklart.
Där var det varmt kan jag meddela och när jag kom till bibloteksväggen var det kokhett.
Jag funderade på att gå in och köpa mig en glass och sätta mig i solen och äta.
Men så kom jag på:
FEL JACKA!
Jag hade inga cash.
Och jag vill bara nämna en sak...
Om jag vill köpa GLASS och sitta UTE och äta, då måste det vara varmt.
Jag är en riktig fryskyckling.
Jag tippar att där vid bibblanväggen, i lä, var det 18 grader kanske...?
Så kom jag till hamnen, och VÅRBLOMMOR i all ÄRA men...
Det BÄSTA och STÖRSTA vårtecknet av alla, var ändå:
GLASSMAGASINET hade öppnat!
Sug på den ni, all you vårlovers out there.
Jag höll faktiskt på att tappa hakan.
Den 15:e mars och Glassmagasinet har öppnat och hade dessutom TVÅ kunder.
Far och son som satt och mumsade glass, GUD så AVIS jag blev.
Vet ni, det var till och med så jag hade lust att gå in och fråga om jag hade fått kunna FÅ en glass, äta och njuta av den i solskenet och värmen, lämna min mobil i PANT och sen springa hem och hämta pengar och gå tillbaka och betala.
Men jag tänkte att det blir väl FLER tillfällen.
Snödropparna, släng er i vårväggen, Glassmagasinet slår allt!
Så kom jag hem, duschade, åt lunch, fixade lite hemmafix, så ringde min bästis och Lilla Sunshine, dom undrade vad jag gjorde och ville komma på visit.
Visst fick dom det, och så kom bonus-kussen för vi skulle ha lite "virkskola" nämligen lite senare.
Så när Sunshine åkt, då hade vi en stund över för hantverk.
Jag är ju då TYVÄRR så djävla OPEDAGOGISK så det liknar ingenting, helt hopplös på att lära ut.
Men jag försökte fundera ut det LÄTTASTE och roligaste att börja med virkning, jag bestämde mig för MORMORSRUTAN.
För det där med att sitta och traggla luftmaskor och fasta maskor från början...
Det kan döda den största entusiast, alltså valde jag mormorsrutan.
Ganska bra val.
MEN...
Så är det ju då det där med att lära någon hur man håller bäst när man ska virka.
Det är ju en liten vetenskap från början.
Jag försökte visa några gånger hur jag håller, med det blev lite si och så med det för eleven.
Vilket jag förstår!!!
För själv är jag en SOPA på kordination och fingerfärdighet i övrigt, men virka har jag ju gjort sen jag var fyra...
Så det flyter liksom bara på, det sitter i ryggmärgen.
Men det är inte lika lätt att lära ut FLOWET.
Då bestämde jag mig för att gå iväg och låta bonus-kusseeleven få klara sig lite själv.
Jag behövde plocka undan lite innan vi skulle iväg på kalas, jag hjälpte henne med lite "kom-ihåg-stolpar" och sen gick jag och plockade här medans hon fick försöka hitta sin egen rytm, klura lite själv och försöka att få henne att SE själv hur fortsättningen skulle vara i mönstret genom att titta bakåt på det hon redan gjort...
Och det funkade BRA!
Jag gick bara in och rättade till någon gång hit och dit 
Sen drog vi på 17-års kalas.
Min lilla sjalmodell fyllde 17 år idag och vi drog och hämtade upp sonen hos hans pappa, och stryrde kosan mot Träkumla.
1 km fråm kalasmålet DOG BILEN!
Tvärdog.
Vi hann rulla in på en liten väg och sen fick vi ringa BÄRGNINGS-KOMPIS-HJÄLPEN och fick bli bogserade till kalaset!
Nice.
Misstänkte att mamma skulle få SPELET när vi kom hem.
Inte på oss då, utan på bilen, för den har krånglat VÄLDIGT LÄNGE nu.
Vi får väl se vad domen i bilmålet blir när den hamnat hos "Verkstads-Kenta".
Vi kalasade iallafall i trevligt sällskap, gott fika bröd som födelsedagsbarnet och hennes syster gjort.
Sen fick vi skjuts hem av mormor i familjen och nu har mamma och jag sett Cornelis-filmen.
Den var väl helt okej.
Men jag hade nog velat ha lite mer musik och längre film, den skummade genom hans liv i rekordfart.
Nu ska jag dyka isäng, är helt slut, med det har varit en mycket mysig dag!
