Hur ska vi stå ut...?

Vi har varit på bio, jag och sonen.
Och detta är faktiskt första gången jag varit på"vuxenfilm" med sonen.
Eller ja, filmen var ju från 11 år, men...
Den skulle varit från 15.
Den var rätt läbbig bitvis och kändes mer som en vuxenfilm.
Vi var och såg "Breaking dawn Part 1, med...
Robert Pattinson.
Och en massa andra skådisar, men dom är rätt oväsentliga egentligen



Han är ju så...
Himla GULLIG.
Eller nåt åt det hållet typ.
(slurp)

Och jag blev rätt förvånad förvånad när jag kom till bion.
Jag...
Kan man ju säga kom dit med en TÄCKMANTEL, nämligen sonen.
Men var minst fem kvinnor som kom dit SJÄLVA utan kompis eller barn, och såg filmen.
Och dom var dessutom äldre än mig!
Den äldsta gissar jag 55 +.
Och som om inte det var nog så mötte jag en gammal arbetskompis från Korpen, som var där med sin kompis.
(fast hon jobbar inte kvar på Korpen längre)
Hon sa:
"Ja, det här vågar man ju inte säga på jobbet att man gillar..."
Nä...
Lite pinsamt är det ju, det är ju faktiskt tonårsfilm, tonårs-vampyr-kärleksfilm.



Men var den bra...?
Jo, det tyckte jag faktiskt.
Mitt TONÅRS-JAG satt och tyckte det var himla bra.
(slurp-bra)
Mitt vuxna jag tyckte det var lite fjompigt, men tonårs-jaget vann över vuxen-jaget.
Jag satt och kände Bellas känslor som vanligt, ryste av...
Ja, jag kände Bellas känslor, låt oss stanna vid det
Men så var det ju lite "rajtantajtan" i filmen också, för människo-Bella gifte sig med vampyr-Edward och dom åkte på smekmånad.
Sonen fick blunda, men han har redan fått HELA filmen berättad för sig av sina KVINNLIGA klasskompisar.
Så han frågade typ om "det och det hände" precis när det hände på filmduken.
Mmm, precis.
"Men om jag redan vet vad som händer, kan jag väl få se?"
Blunda!
Så blev Bella med "vampyrbarn".
Det var då det blev ganska läbbigt, sonen fick blunda till och från igen.
Ja...
Och nu ska man vänta ETT HELT ÅR innan nästa och sista filmen kommer.
Herregud, hur ska vi stå ut?

Det roligaste var iallafall sonens kommentarer under filmen, det var som att sitta med en av mina bästisar, Lilla Sunshines mamma.
För när hon och jag går på bio, då sitter vi och viskar kommentarer hela tiden.
Sonen börjar kännas så vuxen.
Och nu ska jag virka lite till på min rosa bolero, se "Greys anatomy" och sen sova.
Vi ses imorgon innan jobbet, klart slut från den tonårstrånande "Maggan".


Gotland påminner om Afrika...

Det bidde SOL så fort vi kom ut...



Och visst har väl ändå Gotland en liten likhet med AFRIKA ibland...?
Gräs på savannen, gräs på en gotlandsslätt, vem kan se skillnad?




Tall på gotland eller träd på savannen...?





Same, same.
Ja, jag fick faktiskt en lite Africa-feeling när jag var ute och gick idag.
Sol, men en väldigt "låg" sol, eftersom det var ganska tidigt.
Hunden bajsade igen.
Jag håller räkningen.
Jag...



NOLL Afrika-feeling på den bilden dock.
Idag var det rejält blåsigt och kallt, jag var påbyltad och jag drog även på min ett par benvärmare.
Det behövdes för blåsten tog som rakt igenom jeansen.

Sonen fotade igår när vi satt framför tv´n.
Sambon och Milousan som ligger och gosar.



Jag som virkar...
(så ovanligt ;)



Nu ska jag sätta på lite kaffe, ta mig en macka och virka lite mer.
Förresten hörde jag på "Babel" sist, att NOVELLER är HETT igen.
Så bra.
Väldigt bra.



Handlingsförlamningen verkar ha släppt...

Uppe med tuppen idag, och ilskan över pengarna är LITE mindre.
Inte borta, men mindre som sagt.
Känns som om jag får lite gjort idag i handarbetsväg, HANDLINGSFÖRLAMNINGEN verkar ha släppt lite!

Oron för mitt misstag med "Milou & Tygbiten i magen" är desto värre.
Men...
Hon är ännu pigg, verkar inte ha ont och har bajsat rejält på morgonen.
Fast det tar väl kanske någon dag till.
Igårkvälls satt jag faktiskt och matade hunden med hundmat.
Jepp, en knobbel i taget, allt för att hålla igång tarmarna och få ut tyget fortare.
Förbannar min egen klantighet.
Läxa jag lärde mig igår:
När du städar arbetsrummet så ser du till att självsvältande hundar INTE leker med "saker & ting" som ska slängas!
CHECK!!!

Morgonfixet här hemma är klart, sonen i skolan, sambon på jobbet.
Jag hade tänkt att dra ut med Milou redan vid 07.30, men det är för mörkt.
Och läser man sen i tidningen om tjejen som blev utsatt för misshandel och möjligt våldtäktsförsök i helgen...
Ja, då känner man sig inte SÅ sugen att ut och gå innan ljuset har kommit fram ordentligt.
Iallafall inte när man har en hund i dockformat, som inte skulle skada en fluga ens.
Så jag väntar lite till, vi ska ju ändå ut i skogen.
Visserligen hände detta på natten...
MEN ÄNDÅ!
Hon blev tydligen både sparkad och slagen, en eller var det flera tänder som rök, och så försökte han få av henne kläderna.
Och så stod det i tidningen:
"Ett av Visbys YTTEROMRÅDEN..."
Vilket "ytterområde" rör det sig om?
Galgberget, Binganområdet, Gråbo/Terra nova, Söder...?
Man skulle ju GÄRNA vilja veta eftersom man själv bor i ett sk "ytterområde".
Vad är det som händer i stan?
Varför får vår "eminenta" poliskår vare sig tag i blottaren som hållit på i 1½ år nu, "man i vit skåpbil som försöker få med sig en kvinna in i bilen" eller misshandlare/våldtäcktsmän som i helgen?
Jag tycker det känns lite obehagligt.

Igår startade jag upp en NY bolero.
Dock inte i restgarnet som jag skrev att jag skulle.
Eller jo, jag började med rosa restgarn, och insåg att jag inte tyckte boleroryggen såg ut som en gammal disktrasa i rosa garn.
Det såg mycket bättre ut än i det gräddvita.
Så jag la ner restgarntesten och körde igång på den "riktiga" boleron, också i rosa garn.
Jag har kommit en halv rygg, fortsätter senare.
Nu...
Är det LITE ljusare, kläder på, och sen ut.
Vi ses senare.



Och när man trodde det var nog...

Och när man trodde det var nog med skit och elände...
Då satte Milou i sig en relativt stor tygbit!
Jepp, här hade jag ju städat arbetsrummet och när hon lekte med en överbliven tygbit, tänkte jag väl inte någe speciellt om det.
Hon lekte med den på sonens rum, och lämnade den sen.
Lite senare ser jag när jag går förbi att hunden gnager på sitt ben när jag går förbi dörröppningen.
TRODDE JAG ja...
När jag sen kommer tillbaka ser jag hur hon tuggar på tygbiten och SLURP...
Så var den borta!
NEJ!
Jag kastade mig mot hunden och försökte få tag i någon bit av tyget, försökte få henne att kräkas...
Gick inte.
Tyget var och förblir i Milous mage.
Hunden som inte ens kan äta MAT!!!!
Men tyg...
Ja, det är mumma för anorektikern det.
Jag blir galen.
Ja, så nu har jag pratat med båda mina hundbästisar, båda tror att det kommer gå bra.
Att det kommer ut.
Om inte...
Om hon tappar matlusten (ja, fast den är ju redan TAPPAD, påminde jag, den har ju aldrig funnits så... Det kan man ju knappast ta som ett tecken :( , om hon inte kan bajsa, om hon får kolik...
Ja, då är det bara att åka raka vägen till veterinären.
Hoppas VERKLIGEN att den kommer ut av sig själv, för jag känner att veterinär...
Det har jag inte heller råd med just den här månaden när jag fått 2000 kr mindre i lön.
Skit-o-pannkaka.

Och...
Så var det ju telefonen.
Här gick det undan, gubbarna från Telia var på hugget redan idag.
Dom stod här utanför och kollade "telefonskåpet", hittade inget fel.
Ringde mig, frågade om dom kunde få komma upp...?
Visst, kom ni.
Och efter en stund, knäckte dom problemet:
Boven i dramat är vårt nya MODEM som sambon fått för sig att byta!
Jepp, modemet är "för modernt" för den "gamla telefoniledningarna" och man ska egentligen ha "telefon via modemet".
Så då får man dom har sprakande problemen.
Men det skulle dom fixa, jajamensam, bara ringa till Telia Support och så skulle dom uppdatera hela rasket!
ÅH, så gulligt, tack, sa jag, och kände att NÅGOT flöt på iallafall!

Efter en stund:
"Du, abonnemanget på modemet står inte på dig va?"
Nej, det står på min sambo.
"Okej, jag det är därför dom inte hittar det."
Dom fick sambons personnummer, supporten jobbade på.
(jobb, jobb, leta, leta...)
"Du, har ni Telias bredband?", undrade Teila-farbron.
Eh, jag vet inte, fram med asken, nej det är kanske Bredbandsbolaget...?
Jaha, ja då kan ju inte Teilas support hjälpa dig.
VA?
Inte?
"Nej..."
Och så kom en väldigt lång och komplicerad förklaring till varför den nya lådan sabbar våran telefonlinje.
Dom försökte testa den gamla sladden i det nya modemet.
Gick inte.
Det KAN hjälpa ibland då tydligen att byta tillbaka till den gamla.
Bla, bla, bla, bla...
Ja, sen försvann dom snälla Telia-gubbarna, problemet kvarstår, och jag svor så det osade när dom gått ut.

Så nu är läget detta i TELENFONLINJE-problemet:
Vi får ta ur modemdosan ur telefonjacket, så telefonlinjen inte sprakar när man ska ringa, ta emot samtal och prata med folk & fä.
Låter väl...
Enkelt...?
Eller?
Nej, det är väl RÄTT omständigt jaaaaa.

Så bra att sambon bytte modem för att få en snabbare uppkoppling som inte märks, tycker varken sonen eller jag.
Och få en telefon som det inte går att prata i!

Nacken...?
Jo, tack, den värker, och nu är det verkligen inte för att jag ansträngt mig.
Det är den mentala värken som INTE kommer släppa förrens jag glömt bort 2000 kr minus i lön, Milou har fått ut den där djälva, stora tygbiten, och telefonlinjen funkar som den ska.
Annars kan det ju bli knepigt när man snabbt måste anbryta ALL aktivitet på nätet såfort det ringer.
Men så blir det ju.
Pang, bom, av.

Jag har köpt ROSA garn till en ny bolero.
Ska dock testa en i restgarn och NY RYGG först, innan jag gör en till.


Kan något flyta på tack...?

Då har jag äntligen adventspyntat lite, tagit fram stjärnor, stakar och några få tomtar.
Bara för att få LITE julfeeling, dom andra tomtarna kommer fram runt jul.
Jag dammsög golvet bara för att (nu har jag skitont).
Och så har jag städat lite i arbetsrummet.
Tagit fram papper som behöver sorteras in i pärm.
Har man ångest eller har man.
Då städar man.
Jag.
Inte man.

Boleron är redan såld!
Det gick fort, jag skulle ju ha den själv egentligen, men eftersom jag inte gillar ryggen...
Kunde jag ju lika gärna sälja den eftersom frågan kom.
Jag gör en ny.

Vår hemtelefon är PAJ!
Igen.
Eller linjen är paj sedan i söndags.
Det sprakar på linjen, och jag hör vad dom som ringer/eller som jag ringer upp...
Men dom hör inte mig.
Jag har ringt Telia och dom skulle kolla felet.
Tre arbetsdagar.
Kan NÅGOT flyta på tack...?

Nu ska jag gå ut med hunden och sen hoppa i duschen.
Återkommer.


Bolero klar...

När jag la mig igår var jag tvungen att ta till spikmattan.
Jag hade så ont.
Idag har jag också ont och är skitdeppig.
Känner mig så himla blåst.
Kan inte sluta tänka på dom där 2000 kr.
Och hade jag vetat att jag skulle bli av med 2000 kr för 1½ vecka sedan...
Då hade jag inte beställt den här söta "Pepparkakshusen" av min bästis som säljer "Partylite".
I morse stod det ett paket på trappen...



Hon fick ett erbjudande som säljare av Partylite, att köpa ett sånt här för 275 kr, annars tror jag att dom kostar 499.
SÅKLART hörde hon av sig till mig och vår andra bästis, för vi har båda varit intresserade av ett sådant här ljushus, men priset har stoppat oss.
Nu fick vi ett supererbjudande för 1½ vecka sedan, och slog båda till.
SÅ BRA...
Att det blev just den här månaden när jag blev 2000 kr fattigare!
Men det blev fint i fönstret ut mot gatan vid vår ingång...



Stod här när jag skulle äta frukost och fick ont i magen.
Jaha, och snart är det mat, hö och halm som ska köpas, klippa klorna på kaninen.
Det är ju som bekant inte billigt heller.
Djävla skit, säger jag bara.
Känns som om jag kommer ha ONT I NACKEN ända tills nästa lön.

Jag gjorde klar den gräddvita boleron/västen igår.
Tyckte den blev DELVIS söt, jag gillar den ju inte pga av den där ryggen med "stolpar"...



Jag tycker fortfarande att det ser ut som en gammal disktrasa av "modell" som mormor hade på 70-talet.
Funderar på, sen när jag har lust, om jag ska försöka med restgarner och göra en till, fast försöka göra samma rygg/kant som är söt nertill, och göra den upptill också.
För om jag kan få till samma mått, då borde det ju funka...?



Söt nertill, ful upptill...









Idag har jag inte en aning om vad jag ska göra.
Jag har faktiskt inte lust med ett skit.
Vet inte ens om jag kan gå en hundpromenad, för det kommer trigga igång nacken om Milou drar i kopplet.
Vilket hon alltid gör i början.
Får se om mamma kanske har lust att gå en promenad med henne.
Eller så gör jag det senare.
Har inte lust att handarbeta eller sy heller, har ingen inspiration alls.
Solen skiner.
Jag ska betala "Pepparkakshusen" och blunda när jag ser saldot på mitt konto.
Återkommer.




Fel månad att bli 2000 kr fattigare...

För ca 1½ minuter sedan, exploderade det i min nacke.
Värken bara tok-exploderade.
Varför?
För jag blev så förbannad så jag höll på att flyga i taket.
That´s why.
Och varför blev jag det?
Jo, för att jag denna månaden har fått TVÅ TUSEN KRONOR mindre i lön, pga av att jag fått FEL INFORMATION.

Vi börjar från början...
Varken i onsdags, torsdags eller fredags fick jag någon lönespecifikation.
Men på fredagen satt lönen inne på kontot ändå, bara ett problem...
Jag hade fått 2000 kr mindre.
Men...
Inte jagade jag upp mig för det, jag får väl lönespec´en på måndag, tänkte jag, så får jag se vad som är fel.
Idag, ingen lönespecifikation.
Nähepp.
Jag fick ringa löne imorse, och hon ringde upp mig för 1½ sedan.

Jag frågade då varför jag inte fått min lönespecifikation?
"Ja, det ska din chef skicka ut, inte jag", svarade hon.
Okej, jaha, jag trodde att det var du som skickade ut den, men okej...
Min nästa fråga är, jag ser att jag fått 2000 kr mindre i lön, hur kommer det sig?
Jag har jobbat alla mina pass, och ändå fattas det en himla massa pengar på mitt konto.
"Jo, men du hade ju gjort fel FÖRRFÖRRA månaden (sept) när du var på begravning, då hade du satt upp att du skulle ha KOMPLEDIGT.
Men man kan inte ta "komp" om man inte redan jobbat in en massa tid förstår du..."

Jag:
??????

Eh, ursäkta mig om jag låter otroligt pantad här nu, men jag har faktiskt aldrig i hela mitt liv sparat eller plockat ut någon "komp", jag har alltid tagit ut allt extra arbete i PENGAR, så jag har verkligen NOLL KOLL på vad "kompledigt" innebär!
Och...
När jag skulle på begravningen satt jag på ett personalmöte med min arbetsgrupp, chef och den kundansvariga på mitt jobb, och FRÅGADE VAD/hur jag skulle skriva på min ledighetsansökan.
Jag trodde att jag skulle skriva "obetald semester", men blev UPPLYST om att jag skulle skriva "Kompledighet"...
Så kunde jag jobba igen det vid senare tillfälle!
Typ när någon blir sjuk eller ska bort.
Och eftersom jag aldrig har haft något att göra med sk "kompledighet"...
Så gjorde jag naturligtvis precis som min chef sa!
( Min gud, vilket djävla pucko man är! )
Och ingen annan visste ju något heller, så det blev ju så jag skrev på lönerapporten.
Pratade med löneassistenten och fick lära mig hur jag ska göra i framtiden, om det blir så här igen.
Då ska jag skriva "Tjänstledighet" om jag inte har någon semester kvar.

Och inte nog med det...
Jag som då trodde att jag inte hade någon semester kvar heller.
Det var därför jag skulle ta "obetald semester", det visade sig att jag hade FEM DAGAR semester kvar.
Så hade jag bara blivit upplyst om det, när jag frågade...
Då hade jag inte förlorat några pengar överhuvudtaget!

Och då blev jag så djävla förbannad så jag höll på att smälla av.
KABOOM, sa det i nacken och välkommen tok-värken!
Jag sa "Hej & Tack för hjälpen" till löneassistenten, och hon skulle ringa min chef.
Bäst att hon gör det, jag är inte i skick att prata med min chef på minst ett par veckor.

December månad, låter det som en månad man vill få 2000 kr mindre i lön?
Nej, det gör det väl knappast.
Jag säger bara en sak:
Julklappsshopping!
Jo, jag hinner ju få en lön till innan julafton, men vem fan har lust att gå ut och köpa julklappar DAGEN INNAN fucking julafton, när alla andra idioter är ute och ränner runt som dårar och köper julklappar?
Ja, inte jag iallafall.
Men det lär jag inte slippa iår.
Om det ändå varit FÖRRA MÅNADEN dom upptäckt på löne att jag gjort fel, och inte denna månaden.
Ja, men vad ska man göra?
Det finns inget att göra åt, jag gjorde som min chef sa, och så blev det rent åt...
Helvete.
Jag ringde min arbetskompis och kräkte av mig hur besviken och förbannad jag var, hon förstod,
hon hade ju också hört vad chefen sagt.
Nu sitter jag här och försöker skriva av mig och lugna ner min ilska och värk.
Fast nu vill jag mest bara grina.
Så himla FEL månad att vara 2000 kr fattigare.

Inte kan jag virka på boleron heller, värken sätter tvärstopp för det.
Jag har bara 2½ varv kvar.
Den ska bli klar ikväll, ska bara VARVA ner först.

Hundpromenaden var för övrigt underbar idag.
Vi tog "Stadsrundan" idag, och nere vid havet var det så vackert, sol, höga vågor, stormigt, men vi hade vinden i ryggen så när vi vände hem...
Då gick vi längs ringmuren och hade vindskydd.
Ja, det var verkligen super, tyvärr inte så mycket lösspringade för Milou dock, för det var mycket folk i farten eftersom det var så fint väder.
Vi var nöjda ändå.

Nu ska jag äta.
Försöka låta bli att gråta, och vila arg-nacken.




En sak jag inte visste att jag behövde...

Hemma igen, pigg som en mört och har BARA hundpromenad och färdigvirkning av boleron på schemat idag!
Solen skiner och dom nyputsade fönstrarna som hållt sig så fina är nu lite lortiga pga av ovädret igår.
Skit.
Men...
Det är väl bara att strunta i att dom inte blir putsade förrens i april/maj igen.
Jag ska INTE deppa ihop.
Försöka iallafall.

Igår var vi på JULSKYLTNINGEN i stan, och jag var glad att familjen var i BLÄSE dagen innan.
För det här var dock den DÅLIGASTE JULSKYLTNING sen jag vet inte när!?
Vad var detta att locka hit turister för?
Fy fan, ja, nog för att det var stormigt, men detta var den sämsta julskyltning vad gäller dekorationer i affärerna, stånd och väder.
Plus en skitig snöhög mitt på torget.
Urdåligt.
Men så hade vi ju varit i Bläse som sagt i lördags, och det gav mig mys-&-julkänsla.

Vi var inne på Åhlens igår och då...
Köpte jag något som jag inte visste att jag behövde:



Mini-maränger!



Vem behöver inte en liten pytteburk med mini-maränger?
Jag tror att jag sett för mycket "Leila bakar".
Typ.
Ja, där gick vi och flanerade mellan pingel och pynt på Åhlens, och gömde oss från blåsten.
Och vad ser jag...?
Jo, jag såg ett kakfat fullt med mini-maränger och mini-nonstop.
Och dom var SÅ GULLIGA där dom låg, så jag var bara tvungen att köpa!
Det gick inte att motstå, och jag tänkte:
Nu måste jag baka muffins med frosting, och sätta på några mini-maränger som dekoration.
SÅ BAKSUGEN jag blev!
Ja...
Så nu är den lilla burken inställd i skåpet...



Bland dom stora burkarna.
Och vilken dag som helst, ska jag baka muffins med frosting och mini-maränger.
Så det så.

Och så hoppar vi raskt över till virkningen.
Boleron blir klar idag, insåg när jag räknade dom fasta maskorna inför slutspurten att det fattades 64 maskor.
?
Vad hände med dom?
För när jag satte på mig boleron så MÄRKS det inte, den sitter bra så det gör inget.
Men vart tog dom vägen, för jag har ju virkat RÄTT trodde jag iallafall.
Måste ha "tappat" dom när jag fick börja om med "hål-varven" för då räknade jag inte så att det stämde.
Jag var ju så sur för att jag gjort fel och fick repa upp.
Nåväl, denna ska jag ändå ha själv, den sitter bra så det gör ju inget som sagt, skall göra en till och lägga upp till försäljning så fort jag är klar med denna.
Återkommer med bilder senare.
Nu...
Ut i solen med bushunden!




Det har man ju svårt att tro...

Så var man uppe, snart dags för jobb igen.
Var ute med hunden förut, tyckte inte det var så stormigt ute...?
Vind ja, men inte stormvindar.
Jag har iallafall medvind när jag ska till jobbet, såg jag på flaggorna.

Jag har börjat på Keith Richards bok "Livet".



Den är ju BRA och ganska kul, jag är förvånad.
Visserligen har jag inte kommit jättelångt, men en bit in i boken iallafall och jag småfnissar faktiskt och känner mig road av hans berättelser.

Älskar citatet i början av boken:
"This is the Life.
Belive it or not, I haven´t forgotten any of it..."

Nä, och det har man ju svårt att tro, med tanke på hur mycket kemiska substanaser den där snubben har satt i sig.
Ja, mycket knark och rockn´roll liv blev det.
Jag finner iallafall hans hans och bandets historia väldigt underhållande, och undrar om HAN verkligen har skrivit boken själv...?
För mig är detta en slukläsarbok, jag har svårt att lägga ifrån mig boken och sluta läsa när jag väl börjat.
Historierna fängslar och man vill bara fortsätta och fortsätta.
Och det är så detaljerat.
Jag fattar inte det....?
Jag är 40 och går inte på några "substanser" what so ever, och måste i princip skriva ner allt DIREKT för att komma ihåg vad som hänt.
(eller iallafall inom dom närmaste dagarna... fniss... tidig demens...? ;)
Men Keith...
Sida upp och sida ner av samtal och händelser ihågkommet.
Han måste ha skrivit dagbok.
För i den hjärnan kan jag inte tänka mig att han "sparat" allt detta.
Boken är ju tjock (512 sidor) också, med liten text, så det är MYCKET.
Men som sagt, underhållande och bra skriven bok ÄN SÅLÄNGE.
Nu måste jag i duschen.
Vi ses imorgon.


Kriiina å Bebisen...

Har fått mig ÅRETS GAPSKRATT ikväll...
Återkommer till det.
Jag struntade i adventsfejande, det blev marknad iallafall.
Moster Puff ville åka med, ja så vi åkte alla fyra, plus att vi mötte upp bästisen och Lilla Sunshine ute i Bläse.
Det var riktigt svinkallt där ute vid havet, men tur som var så finns det ju VARMA UGNAR att värma sig vid när man kommer in...



Och det BÄSTA på hela julmarknaden var "Julkoleståndet", djäklar i min lilla låda säger jag bara.
Det var han som var "sonen i huset" där ute vid "Wallins Café" ute i Katthammarsvik som stod i det ståndet.
Eller det var hans stånd.
Julkole/godis-stånd alltså.
(känns som att det blev fånigt snuskigt där, men ni fattar ju vad jag menar hoppas jag...;)
Vet inte vad han heter, men det är han som gör alla dom där goda pralinerna och säljer, han gör då även VÄRLDENS GODASTE JULKOLOR kan Godisgrisen meddela!
Jajamensan, och då har jag ätit mycket julkola i mina dagar, detta var det bästa jag ätit någonsin.
Jag köpte en påse blandad med chokladkola smaksatt med olika smaker, lakrtis, mocca, saffran, hallon, citron, gräddkola och en massa andra smaker.
Jag tog en varje, det blev dyrt...
47 kr.
Men det var det ta mig fasen värt!
Allt är dessutom uppätet, inte så förvånande kanske som ni förstår.
Godisgrisen kan aldrig hålla sig

Ja, vi gick runt, kollade, handlade, och tillsist fikade vi uppe på loftet...



Lilla Sunshine fick en ny bästis, Moster Puff!
Dom fann varann skulle man kunna säga.

Ja, och appropå Mamma Piff och Moster Puff, dom där två som säger sig ÄLSKA tystnaden så mycket.
Det märktes ju inte idag heller, dom höll låda i bilen på väg ut till Bläse (4.7-5 mil?) och hela vägen hem i lika många mil.
Och under marknadsbesöket.
Ja, man förknippar dom snarare med mundiarré snarare än tystnad, den saken är klar

Och så åkte vi då hemåt i bilen, när vi nästan kommit hem till stan ringde bästisen, hon sa:
"Ja, nu kan vi glömma det där med "Piff & Puff" och så skrattade hon, nu har Lilla Sunshine döpt om dom till...
 "Kriiina å Bebisen"!"

( Carina och Bibsen )
Gissa om vi gapskrattade allihopen i bilen, men det är ju inte lätt när man är 2½ år och inte kan uppfatta svåra namn som Bibsen.
Jag sa, ja, KÄRA BARN har många namn.

Så många gånger vi döpt om dom där två härliga Partysystrarna!

Så sitter vi här nu, och det är då årets gapskratt kommer in.
Jag ser att bästisen har skickat sms, läser det och skrattar så tårarna börjar rinna, kunde knappt läsa upp det för sambon och mamma, låt mig citera smset:

"Kärt barn har många namn som sagt...
Lilla Sunshine:
Vad gör CHIPSEN nu?
Är hon hemma...?"

Slut citat.

Ja, det där med BIBSEN var verkligen inte lätt att lära sig, skitsvårt namn ju, "Bebisen" eller "Chipsen", who cares...?
Bara man vet VEM man MENAR, så är det ju glasklart!
Chipsen...
GISSA om hon kommer få höra det nu, herregud, jag skrattar ihjäl mig.

Ja...
Så det blev en jättekul och mysig dag idag, jag är glad att vi åkte och fick lite "För-julstämning", för imorgon, på Skyltsöndagen ska det ju bli storm och regn.
Jag har iallafall hunnit få fram adventsstaken som man skall ha dom fyra ljusen i...
Resten tar jag på måndag.
Klart slut från Kriiinas dotter och Bebisen/Chipsens systerdotter!




Läsa mönster korrekt...

Så var Milous första ARBETSPASS avslutat.
Hon hade en toppendag, och så fick hon äran att ligga tätt, tätt brevid Chifen i soffan och mysa.
Bli klappad och kliad i timmar.
Och det gjorde hon ju så gärna, för MYSA är ju Milous mellannamn liksom.
Milou trodde nog hon dött och hamnat i himmlen.
Ja, och all hennes uppmärksamhet var på Chifen och sa jag "HOPP", då tittade Milou bara tomt på mig.
Så Chifen "HOPP", då hoppade Milou.
Jag...
Var luft.
Tror dom fann varandra minsann.
Ja, detta var utomordentligt BRA träning för Milousan också, hon fixade hela dagen och hela natten galant, och uppförde sig prickfritt.
Kanske lite vild första 20 minutrarna, men sen var hon filbunke.
Skitbra.
Och nu är vi hemma och myser i vår egen soffa.
Rostad egenbakad limpmacka och kaffi, nice.
Imorgon är det arbete för mig igen, men då får Milousan stanna hemma vid "mormor"/morsan.

Så hoppar vi raskt över till virkning, boleron närmar sig slutet...



"Disktrasan" börjar ta form.
Ja, och igår när vi satt och såg "Idol" kändes det som:
Jag virkar fel.
Jag tittade på bilden och såg...
Det ÄR fel.
Läste mönstret och insåg, jag har läst fel!
Satan.
Jag hade läst:
"Upprepa varv 3 vidare, när kanten mäter 5 cm ska det ökas med 34 fm"
Och där virkade jag dom där fm (fasta maskorna) varv efter varv och det blev så kompakt.
På bilden var det ju "luftiga hål" emellan.
Men det stod ju då i mönstret, när jag läste ORDENTLIGT:
"Upprepa DESSA TRE VARV...."
Alltså inte upprepa "varv 3" utan "dom 3 varven".
Fint.
Det var bara att repa upp ett helt nystan, och sen LÄSA ORDENTLIGT och får det så luftigt och fint med hål, som det skulle vara.
Suck, pust och stön, så är det när man läser för snabbt och sen bara kör på!
Nu är jag dock på rätt spår igen, och jag ska virka dubbelt så många varv med dom "luftiga hålen", och sen en spetskant.
Sen är jag klar.
Gissar senast måndag.
Sen...
Ska jag göra en till och sälja, för det här mönstret var KUL och lätt.
Om man kan LÄSA mönster korrekt då förstås

Nu vet jag inte riktigt hur dagen kommer se ut.
Vi hade bestämt att vi skulle åka till Bläse julmarknad men...
Jag har inte hunnit advetspyntat ännu och det är STORM ute, plus svinkallt.
Jag har liksom ingen lust att gå ut mer än att promenera hunden.
Så...
Vi får väl se vad resten av famlijen säger.
Nu ska jag leta fram julstjärna och adventsstakar medans solen skiner.
Sen får vi väl se.
Återkommer.



LisaArt...

LisaArt...





www.lisaart.blogg.se/


Ska Milou också fylla i lönerapport...?

Så var det snart dags att hoppas i duschen och gå till jobbet.
Jag kan inte fatta att jag redan varit ledig en vecka, vart tog tiden vägen?
Vips, borta!
Men idag blir det lite annorlunda för MILOU ska följa med till jobbet, efter önskemål.
Inte var JAG sen att nappa på det inte.
Tänk, jag får gå till mitt fina jobb och ta med min älskade lilla vovve!
LYX!

Igår vart det en dag i umgämgets tecken, min vän från Löddeköping kom hit och sist vi sågs var 2002...
2002, shit!
Ja, det var sista gången hon var här på ön, sa hon.
10 år sedan, men det kändes som vi bara varit ifrån varandra i 10 dagar.
Alltså, det var bara att plocka upp tråden från sist, som om inget hänt.
Visst är det sjukt konstigt att vissa människor kan man bara göra så med.
Så vi satt här i timmar med tända ljus, fruktsallad och glass och gick igenom våra liv i expressfart från 2002 och framåt.
Ja, det var väldigt trevligt och mysigt, jag kunde tycka att det är synd att vi inte bor närmare varandra.
Men...
Känns som en tur till SKÅNE kanske inte skulle vara så dum.

Och...
Hon älskar, precis som jag "Stoff & Stil".
Jepp, vi satt och nästan gapade i munnen på varandra vad gällde tyger och hon lovprisade "Stoff & Stil"-affären i Malmö.
Jag blev avundsjuk, först Nybyggarkussen i Norge, nu "C" i Skåne...
Vilka lyllisar, jag vill också bo nära "Stoff & Stil"
Men, men, hon skulle minsann kolla upp två tyger åt mig som jag vill ha, som inte fanns kvar i Norge.
Kanske hon hittar det i Malmö.
Jag håller mina tummar.
Ja, vi hade en väldigt rolig eftermiddag och kväll, kanske ses vi på lördag igen, vi får väl se.

Sen såg jag och sambon en film innan vi la oss, "Bridesmaides".
Helt okej, ganska kul bitvis, men faktiskt en huvudperson som spelade mycket bra.
Så nu är det dags, jag måste hoppa i duschen.
Sen ska jag och Milou gå till jobbet.
Ska kolla med Omsorgshuset och chefen om Milou också ska fylla i lönerapport...?
Plus papper till F-kassan...?
Men det ska hon väl förmodligen.
Inte.
 


Rastypiska mått...

Jag kan blogga idag också, PIJU!!!
Sambon fick låna ett trådlöst modem(?), bredband(?) eller vad det nu heter.
Ja, blogga kan jag, men vad själva datoruppkopplingen kallas det vet jag inte.
Så här sitter jag nu och knapprar på, inte så länge till dock.
Jag ska dammsuga av lite, ut och gå med Milou och sen svänga ihop scones.
Sen får jag väl se när torktumlarkillen och kompisen hör av sig.
Och hör INGEN av sig...
Då ska jag virka på min bolero.
Men nyttosaker FÖRST iallafall!
Jag och Milou ska gå "stadsrundan" och jag hoppas det går lika bra som igår, håll tummarna.

Idag vaknade jag av att hunden hoppade upp PÅ MIG när sambons alarm gick igång.
Så la hon sig PÅ min bröstkorg.
Jag somnade dock tydligen om direkt, men vaknade av att jag fortfarande hade en hund på bröstkorg och hennes huvud vilandes ner mot min "onda" sida.
Så...
Jag har lite ont faktiskt.
Hon väger ju inte mycket, men som alla med nervskador vet...
Så behövs det bara ett litet, litet tryck ibland för att nerverna ska börja "spraka".
Jag överlever väl dock SOM VANLIGT.

Började förresten tänka lite på hennes storlek häromdagen, när jag lagt upp den här bilden...



Hennes uppfödare tyckte när hon såg bilden på FB att hon såg så liten ut, och undrade om vi fått en "mini-cavalier"av henne.
Tja...
Man kan ju undra faktiskt, för hon har ju inte växt på LÄNGE och hon är bra liten alltså.
Lite "fransk flugvikt" typ, väldigt petit och smäcker.
Inte för att det gör mig något, för, för mig är hon perfekt storlek just nu.
Och när vi var hos veterinären med ögonen sa hon att nu var hon nästintill färdigväxt nu.
Bra, tänkte jag, och tänkte väl lite på att jag ändå tycker att hon ser liten ut om jag jämnför med andra cavalierer som vi träffat i olika åldrar.

Så tog jag lite mått på henne igår, av ren nyfikenhet.
Hon väger ju 5 kg prick.
Mankhöjden är 27 cm, huvudet är 11 cm brett och längden på hunden är från nos till ryggslut 62 cm lång.
Inte så stort för att vara en cavalier.
Hon har ännu inte "rastypiska" mått.
Men...
Hon är ju bara 8 månader, så LITE till växer hon förhoppningsvis.
Fast OM INTE, så gör det inte mig ett dugg, utställningar är väl inte att tänka på isåfall.
Men hon ser ju fortfarande ut som en liten dockhund, supersöt.
Hon får GÄRNA se ut såhär hela sitt hundliv.
Me love.


Mannens hjärna, viktig forskning...

Så har forskare äntligen kartlagt hur det ser ut i...



Älskar speciellt "Lyssnar-PARTIKELN" och "Hjälpa till hemma-partikeln"
Visste väl att det var EXTREMT OUTVECKLADE delar av en mans hjärna.
Tack forskningen för svart på vitt!!!



Internet nere...

ÄNTLIGEN!!!!
Jag är inne på min älskade blogg igen, här har det varit lätt panik under dagen.
Jag kom inte in på bloggen imorse, vid lunch, inte ens på eftermiddagen.
Ringde sambon typ en miljon gånger och sa att nu fick han ringa "Det bolag som kopplar upp oss på internet" och kolla vad fan det är som är fel.
Sambon ringde framåt eftermiddagen och då hade han kommit på vad felet var:
Vi skulle/skall/har bytt "någon grej" hos "Det bolag som kopplar upp oss på internet" och då har dom INNAN vi har bytt den här grejen...
STÄNGT AV våran väg ut på nätet!
Och den här grejen som ska koppla upp oss mot internet...
Kommer inte förrens IMORGON, meddelade sambon moi.
WTF????

Nej, nej, nej, det går inte, jag blir knäpp om jag inte får komma in på min blogg och skriva!
(PANIK!!!!!)
Jag blir galen fattaru väl!
Men så kom sambon hem, och nu har han kopplat upp sin mobil till datorn, och jag kom ÄNTLIGEN in här.
Tack gude gud för det, annars hade jag dött

Idag har en av mina drömmar faktiskt slagit in:
Jag har varit på STICKCAFÉ!

Jajamensan, för första gången i mitt 40-åriga liv har jag varit på "Stickcafé" med HELT OKÄNDA MÄNNISKOR!
Som jag har längtat efter att något sådant här skulle finnas i stan att gå på.
Och nu finns det, och jag har DELTAGIT.
SKITKUL, mysigt, trevliga människor och jag...
Var den enda som kom dit utan kompis.
Jepp, dom flesta kom två och två, men inte gjorde det mig något alls.
Jag är ju inte så blyg direkt
Och nu kommer man var tredje eller var fjärde vecka få ett sms om NY STICKCAFÈ TID!
Kul, kul, kul, kul och inspirerande.

Man kan välja att köpa och göra samma projekt, eller så tar man med sig sitt eget.
Jag valde att ta mitt eget, boleron, och så fick vi fika och TVÅ olika sorters kaka.
En saffrans sockerkaka och en mjuk pepparkaka med kolatopping, lingongrädde till det.
Mycket gott.
Lyx.
Och ja...
Vi pratade mönster och garner, tittade på varandras projekt, fikade och pratade mer.
Lycka?
Ja, LYCKA.
Tänk att något så litet som att sitta med totala främlingar och sitt virkprojekt kan göra en så lycklig.
Så som sagt, idag har en av mina NÄSTAN sista drömmar slagit in.
Nu har jag bara TRE kvar.
Den ena är att min bästis Klokboken flyttar hem till ön igen.
Den andra är en liten sommarstuga.
Och den tredje är hemlig.
Tre drömmar kvar i livet som man vill ska slå in...
Inte dåligt.
ALLA andra är faktiskt uppfyllda.

Och denna bilden tog jag på min bolero imorse...



Då tyckte jag nog inte att den såg så HET ut, som en dåligt virkad kökshandduk typ.
Men så har jag virkat under dagen och på Stickcaféet och det BÖRJAR se bättre ut, den blir nog söt tillslut ändå.
Fortsättning följer.

Så har jag och Milou tagit NÄSTA steg i promenadväg:
Gå lös i stan!
Ja, och idag var det PERFEKT att öva, för det var gråkallt ute och då blev det lätt att träna med endast få folk i farten.
Jag kan då berätta att från KRUTTRONET ända fram till ÖSTERPORT gick Milou helt UTAN KOPPEL.
Se så fint jag målat i grönt, gult och rött på kartbilden från 1928 för att illustrera promenadvägen!
Men det var den enda jag snabbt kunde hitta



Himla lång bit att gå utan koppel för att vara i stan.
Eller ja, jag hade naturligtvis koppel på vid övergången vid Norderport.
Och som sagt, det gick bra.
Man får ta den här träningen i myrsteg, jag hoppas ju på en koppellös hund i slutänden.
Men...
Jag ska nog inte hoppas för mycket.
Om jag jämnför med Filsan, så var Flisan inte intresserad av andra människor, bara vissa hundar ibland.
Hon var så lätt att träna.
Milou, SHE LOVES varenda fucking kotte!
Men vi tar nu som sagt nästa steg i vår träning, träna koppellös i stan, samma sträcka som idag.
Den är ju bra väg att träna också, för det finns ju inga bilar längs vägen jag målat ut, det är bilfritt.
FINEMANG.
Vi har även lärt "oss":
Tass/tack, hoppa upp, hoppa ner, och vi jobbar på rulla runt.

Skall låna en bok på bibblan så vi kan öva lite mer ROLIGA tricks som vi inte visste att vi borde lära oss.
Hade tänkt att vi skulle rymma från familjen börja jobba på cirkus till nästa sommar nämligen

Nu ska jag avsluta mitt bloggande för idag, men jag återkommer så fort "den där grejen" är inkopplad imorgon.
OCH...
Så kommer dom med den ANDRA nya torktumlaren.
Plus att min gamla vän från Löddeköping är i stan, vi har inte setts på ÅR.
Ska bli underbart kul att träffa henne.
Tror jag ska baka saffransscones.



Hos doktorn...

Dagen har gått i raketfart!
Jag var ute med hunden, jag och sonen spelade "Frågespel", sen drog vi på stan innan doktorn och gjorde ärenden.
Vi hann en snabbis in på Röda Korsets loppis också, jag fyndade min EGEN BATIKFÄRGARBOK för 10 kr.
Hurra!
Ja, sen kom vi till doktorn, och hon var väldigt stram.
Hon tittade i örat, ingen vaxpropp.
Nähe, VAD är det för fel då?
Sonen fick tryckutjämna (det har vi redan försökt här hemma jaaaaa), inget hände.
Eller jo, locket för det andra örat släppte.
Men det "döva" örat förblev "dövt".
Ja, läkaren trodde då att han fått vatten i mellanörat, och han skulle tryckutjämna flera gånger om dagen.
Jaha...?
Och sen då?
Fortsätta tryckutjämna så släpper det nog och vattnet rinner ut.
Okej...

Hon lyssnade på lungorna, dom lät fint påstod hon, men hon trodde han hade någon form av infektion.
(Mhm...)
Hon tog streptokockerprov i halsen, det visade ingenting.
(Mhm...
Han fick samma hostmedicin som han fått av mamma, cocilliana och så var det klart.

När jag kom hem och min bästis kom hit, och jag berättade om dagen och doktorsbesöket sa hon:
"Va, jobbar hon ÄNNU (om doktorn), hon borde ju gått i pension för hundra år sedan!
Det var hon vet du, som MISSADE min LUNGINFLAMMATION!"
Jaha ja...
Det var ju bra att JUST HON lyssnade på min sons hostiga lungor.
Not.

Ja, så man skulle kunna säga att vi har varit hos doktorn, vi har inte fått ett klokt svar vad det är för fel på det "döva" örat, mer än att det KAN vara vatten i mellanörat.
Och att hans lungor lät bra.
Från en doktor som en gång i sitt liv missat en lunginflammation.
Eh...
DET känns ju TRYGGT.
Eller inte.
Fortsättning föjer, det gäller att vara vaksam på alla tecken på försämring alltså.
Suck.

Ja, efter doktorn drog vi järnet till Ica, köpte saffransbullar och ett wienerbröd med äppelbitar i.
Hem och satte på kaffe, tände en massa mysljus, och sen kom bästisen och "Lilla Sunshine" och fikade.
Ja, så har vi suttit här och snackat och myst.
Typ.
Nu ska jag se på tv och virka på mitt projekt, återkommer senare.



Sura "Syster B" på VC Söder...

Uppe med tuppen idag, sonen är här igen.
Han var tydligen ledig från skolan idag, och pappa jobbar.
Jag och sonen ska till Vårdcentralen och kolla hans öra och hosta.
Men...
Vi hade telefontid 09.05 och nu är klockan 09.30 och dom har ännu inte hört av sig.
Dj...la..., sånt där blir jag vansinnig på, har man en tid så har man, RING DÅ!
Jag sitter färdig och klar att kasta mig iväg att åka närsomhelst.
Så måtte dom höra av sig snarast.

Jag har värk.
Jag hade behövt total vila idag.
Men så blir det nu inte, bara att bita ihop.

Undrar om jag valt fel garn till västen/boleron som jag håller på med...?
Det känns så löst och mjukt på något sätt.
Men jag virkar klart så får jag se hur resultatet blir, annars gör jag en till i fastare garn.
Men som jag skrev igår, det kommer nog gå fort, för mönstret är enkelt.
Såvida nacken inte trilskas då såklart, då måste jag ju ta det lugnt.
Fast jag ser ett snabbt resultat bara på det jag

Och NU blir det DISS-blogg, för nu har VC ringt tillbaka.
Nu har jag bara en sak att säga om "Syster B" som ringde upp mig här:
SLUTA ditt JOBB på Vårdcentralen Söder, Tack!
Åtminstone sluta sitta och ta emot telefonsamtal/ringa upp patienter.

Detta är inte första gången jag blivit uppringd från VC Söder och det är just HON som ringer upp.
Och hon karaktäriseras av sin mycket gnälliga och trötta röst, plus sitt ständiga suckande.
Och...
Det var KNAPPT så hon ville ge mig en tid idag till min 11-årige son som är DÖV på sitt högeröra plus har hostat i 3 veckor.
Går in på sin fjärde host-vecka nu.

Ursäkta???????

Nä, först ifrågasatte kärringen (ursäkta) hostan, VAR det verkligen så illa som jag beskrev...?
JO, det är den!
 Förklarade att den vanliga hostmedicinen från apoteket inte hjälpt, och att han tillsist fått "Cocilliana" (stark, receptbelagd hostmedicin) av min mamma för att överhuvutaget kunna sova och få luft mellan hostattackerna.
Att jag hållit honom hemma 3 dagar från skolan förra veckan pga av hans jobbiga hosta, PLUS att han fick ta det lugnt under lördagen och söndagen.
Så NEJ...
Jag ÖVERDRIVER INTE!
Han måste få en klok hostmedicin plus att läkaren lyssnar på hans lungor TACK!
( nu var jag duktigt uppretad )
"Jaha..."
Sa sura Syster "B", och fortsatte:
"Men örat (suckar DJUPT ) kommer iallafall inte gå att spola ifalla det är en vaxpropp, då måste han ha fått revaxör i flera dagar först."
MEN DET HAR HAN FÅTT (sade den mycket trumfierande mamman) så det är redan gjort under en veckas tid!
( Syster B suckar djupt IGEN )
Jag ilsknar till som satan inombords, VAD är det för fel på människan, ge oss en tid för fan!

"Jamen..."
( Jamen...????)

Då kände jag:
 NOG krånglat du surkärring i telefonen, och så sa jag:
Ja, vi behöver få en tid så att NÅGON kan titta honom i örat och lyssna på lungorna PLUS ge min son hostmedicin!
NÄR kan vi få en TID IDAG????
"Ja, ( suckar och kolla på sin data förmodligen ) ni FÅR VÄL komma till "Dr. F" klockan 13.30 idag då", säger hon surt och suckar NATURLIGTVIS igen.
Så bra, sa jag stramt, då kommer vi då!

Det...
Satt VÄL långt inne att få komma med sin sönderhostade, halvt döva 11-åring till en läkare!
Alltså, som jag skrev i början, den där "Syster B", henne borde dom ta bort med omedelbar verkan.
Hon är bedrövlig, smått otrevlig och suckar ALLDELES förmycket.
Man känner sig som om man "är till besvär" när man i själva verket behöver hjälp.
Sjukt dålig sjuksyrra på HELT FEL PLATS!
Skicka henne förövrigt på en charmkurs på SAS och lär dig hur man bemöter andra människor.
Lär henne lite MEDLIDANDE dessutom för andra människor.
Kan behövas.
Jag vet, för som sagt jag var ju sjukskriven under ett helt år.
Bort, bort, bort!

Ja, så, nu har jag avreagerat mig här, nu hoppas jag att sonen får hjälp med både hosta och öra.
Jag återkommer senare med VC-resultatet.





Pärlplatte-hästmorsa...

Djäklar vad jag har haft det skönt idag.
Jag har haft det så lugnt och skönt, så jag är helt slut
Ja, faktiskt.
Men hellre trött och avslappnad, än trött och stressad.
Jag har verkligen bara skrotat runt, sett på tv och kollat grejer på datan och virkat sen sist.

Igår började ju sonens VIRKSKOLA här hemma, och jag får allt lov att berömma honom ordentligt.
Han fick börja med det enklaste av det enkla, en mormorsruta och det gick riktigt bra för att vara första gången.
Ja, jag trodde ju han redan börjat virka i skolan, på sin den där arigumin, men det hade han inte.
Hans syfröken hade sagt att han behövde LÄRA sig GRUNDERNA först.
Så sant som det är sagt, virk-mamma kunde bara hålla med.
Fast jag kan tycka att det är bättre att börja med ett lättare projekt, än att traggla enbart grunder först...
Då tröttnar man ju.
Gör man tex mormorsrutor, sen man resultat direkt, PLUS...
Att man producerar något som man kan använda sen!
Och sen går man vidare till något annat projekt som innehåller andra grunder.

Det gick väldigt bra iallafall, fast jag tycker nog att syfröken hade lärt honom ett väldigt konstigt och svårare sätt att hålla virknål och tråden mellan fingrarna.
Jag lärde honom mitt sätt, och det tyckte till och med han att det var lättare.
Han fick börja med att virka superlöst, och när han kommit in på varv tre...
Då hade han redan fått in ganska sjyst garnglid mellan fingrarna, och stolparna vart jättefina och proffsiga.
Sen började vi se på den URDÅLIGA Harry Potter-filmen, då la vi ner virkskolan för den här veckan.
Återupptar den såfort han kommer hit nästa gång.

Så vidare om sonen...
Ja, för någon vecka sedan fick jag ett sms från en av mina kusiner, han skrev att han hade blivit hästfarsa nu.
Tackade för allt han hade lärt sig som barn, när han red och hängde i stallet med undertecknad
Tack vare det var han nu en hästfarsa med KOLL, och hade koll på det mesta i stall och sånt som har med hästen att göra.
Jag blev då avundsjuk.
Ja, jag kände avundsjukan stinga rejät i mitt gamla hästhjärta som den gamla hästtjej jag är.
Lyllo han, två av tre döttrar har börjat rida, och han får hänga i stallet!

Jag...
Fick dock OCKSÅ vara hästmorsa under en tid, när sonen faktiskt också red.
Han red i ca 3 terminer från det han var tre år ute i Dalhems stall, och då var ridningen på mina helger.
När jag och X-kroken sen BYTTE helger...
Då rann det där med HÄSTERIET ut i sanden, för han tyckte inte det var lika viktigt som jag.
Och sonens lektioner var BARA på mina helger, tyvärr.
Och jag tyckte inte fotbollen var lika viktig som ridningen.
Men...
Fotbollen vann.

Moving on (såna där gamla oförätter får man lägga åt sidan ;) ...
Ja, här satt jag med min hästmorsa-avundsjuka, och när sonen kom hem från skolan så visade jag min kusins sms, och frågade sen:
Förresten, skulle inte du ta och börja rida igen?
"Nä, det vill jag inte."
Jooo, men det skulle väl vara jättekul...?
"Rid själv då vettja!"
Jamen jag kan ju inte rida längre, jag vill inte riskera att paja min nacke.
"Mhm, nä, jag är för gammal för att rida nu."
Så var DET slutdiskuterat liksom.

Men så drog sonen fram sina gamla pärlplattor, satte sig på vardagsrumsgolvet och gjorde en pärlplatta...



Gav pärlplattan till mig och sa:
"Här mamma, här får du av mig, så slipper du längta efter att bli hästmorsa.
Du får bli PÄRLPLATTE-HÄSTMORSA istället!"
Nämen så...
GULLIGT!
Han är välan för underbar!?
Ja, man kan inte få allt, dessutom så kanske sonen blit fotbollsproffs när han blir stor.
Då kan han tjäna snuskigt mycket pengar och köpa en sommarstuga till sin fattiga mor
Pärlplattehästen ska få en FIN plats någonstans i hemmet iallafall.
Nu ska jag fortsätta på min väst/bolero som jag startat upp.
Den kommer nog gå rätt fort.
Återkommer senare.


Glider omkring...

Uppe med tuppen och har fått spendera HELA dagen för mig själv.
Lyx.
Jag bara typ glider omkring.

Sen vi skaffade vovve här i familjen så har ett MIRAKEL inträffat!
Jag har numera nästan aldrig problem med att få upp min morgontrötte son, med dåligt morgonhumör.
Det är bara att skicka in den GLADA, pigga, pussvänliga, gosiga VÄCKARKLOCKE-HUNDEN Milou in till sonen...
Och han vaknar med ett GOTT HUMÖR, jag behöver inte tjata och gnälla i onödan, kanske 1/4 del av vad jag behövde göra förut.
Om ens det.



Ja, och VEM skulle inte bli glad av den där gosegrisen liksom...?
BARA fördelar med att ha skaffat hund!
Oftast.

När sonen dragit till skolan fick jag och Milou avvakta lite, det var dimma och mörkt ute ganska länge här på morgonen.
Vi var klara att dra vid 08.00, men som sagt, för mörkt och dimmigt.
Jag ville inte ge mig in i skogen då.
Vi drog vid 08.45 istället, då hade ljuset börjat komma.
Det blev "den vanliga" rundan, men idag...







Såg jag ut så här bara 300 meter in i promenaden!
Jag hade nämligen glömt bort att det regnade igår, och att det var vått i skog och mark.
Mycket högt gräs dessutom.
Det är ju höst, inget torkar upp här inte.
Jag blev pissblöt, värre än på dessa bilder till och med, ju längre promenaden fortskred.
Jag blev kall trots bra fart.
Det är väl först nu, 14.30 som mina fötter tinat upp, trots dusch och värmefläkt på det.
Jag hoppas inte jag åker på en brakförkylning av detta nu, klantigt, jag BORDE tänkt på att ta på mig gummistövlar.

Buske på Hällarna...


Så upptäckte jag och Milou en NY liten stig på Hällarna idag.
Eller ny för oss då, för den var ju upptrampad.
Och det är DET som är så härligt med Hällarna, här har jag lekt och sportat sen jag var 7 år gammal, i 33 år, och ändå kan man på denna ganska lilla ytan hitta NYA ställen att upptäcka.
Det är ju lovely!
Idag hittade vi dessutom denna STORA lya (?)...



Hålet var jättestort, jag gissar rävlya eller harlya (hare då alltså).
Men eftersom jag faktiskt sett en räv flera gånger här på Hällarna, under flera års tid, skulle det mycket väl kunna vara den rävens lya...?
Och dessutom låg den ju gömd jättebra, på denna lilla stig som gick mitt i en liten skogsdunge.
Jag vågade inte gå närmare för att kolla eftersom jag hade Milou med.
Ville inte reta upp en räv IFALL ATT, Milou är ju inte så stor liksom.

Så kom vi hem.
Jag har kollat Malou, fixat i arbetsrummet, virkat på en grå sjal, varit och köpt nytt garn till den där västen/boleron som jag började på häromdagen...



Jag började nämligen på den i cerise garn, men så kände jag:
Nä, inte mer cerise, jag vill ha i någon annan färg, jag måste variera mig.
Jag köpte gräddvitt garn istället, repade upp det andra.
Och gräddvitt är en färg jag nästan aldrig virkar i, eftersom jag gillar lite starkare färger.
Men...
Det blir sommarfräscht med gräddvitt och solbränna.
Så det ska jag starta upp nu när jag hamnat i soffan igen.
Jag återkommer senare.




Dop...

Så har hela familjen varit finklädda i finklänning, kostym och varit på dop i Domkyrkan...



Lille "J" skötte sig exemplariskt, ingen gråt, inget gnäll.
Men för säkerhetsskull hade han ju nappen i munnen..
Det var en fin stund i kyrkan, en mysig präst och sen fick vi gå över i församlingshemmet och äta smörgåstårta, kaffe och sen prinsesstårta.

Nu har vi landat hemma, jag har satt mig i soffan och ska virka.
Sonen har SYTT på symaskinen.
Han har sytt på ett märke på sin luvtröja, blev jättejämt och fint.
Jag är verkligen imponerad.
Han vill även att vi ska VIRKA här hemma, nu "känner han sig mogen" att börja med det.
Nice.
Jag sa att vi kan börja med "mormorsrutor" det är det apselut enklaste att lära sig.
Så ska vi se senaste Harry Potter-filmen, inte för att jag har lust direkt...
Jag tycker dom senaste har varit urdåliga, men nu ser vi det för sonens skull.
Nu ska vi virka, jag återkommer senare.


På gränsen till dövhet...

Idag har jag sovit tills jag vaknade, GUD SÅ SKÖNT!!!!!!
Inget alarm som gått igång, ingen kel-eller kissnödig hund som hoppar på en, inget snarkande.
Bara ren och pur sömn i nio timmar.
Nio timmar...
I love nio timmar.
Hjärnan är ikapp och jag känner mig pigg och rask igen!
Vet inte om FLER folk i min ålder känner som jag, vad gäller sömnen...
Men förr kunde man ju klara sig på 2-3-4-5-6 timmar OM DET KNEP, utan att dagen blev lidande.
Det kan jag fan-i-mig inte nu!
Jag är ju inte människa då.

Jag har börjat på ett nytt virkprojekt...


Denna lilla virkade västen.
Den där tröjan som jag började på för ett tag sedan...

 

(klicka för större bild om ni vill...)
... den har jag fått lägga ner TYVÄRR, för garnet jag började virka i FINNS tyvärr inte kvar att få tag i.
Lite surt, jag hade kommit upp till "armhålan" på framstycket.
Men finns inte färgen kvar, så finns den inte.
Fast jag ger inte upp, jag ska börja på en ny, i ett garn vars färg FINNS kvar.
Nu blir det först västen/boleron ovan iallafall!

Sonen är förövrigt STENDÖV!
Han har ju varit förkyld och hostig i tre veckor.
Denna veckan höll jag honom dessutom hemma i tre dagar från skolan pga hostan.
Men så har han börjat höra dåligt också, på gränsen till DÖVHET.
Jag har lärt honom tryckutjämna, hjälpte inte.
Kört "Revaxör" och spolat det berörda örat, hjälper inte.

Och det här med den tillfälliga dövheten börjar irritera lite här hemma.
Volymen på tv´n är i jämnförelse med "Metallica-konsert-volym", dvs superhög.
Det dånar från Disneychannels dåliga serier ut i lägenheten.
Man får ryta "Skruva ner", sonen tittar på en och säger:
"Va?".

Och när man försöker säga något till sonen från ett litet avstånd, så får man INGEN REAKTION.
Då får man ta till SKRIK-RÖSTEN som man brukar använda när man är ARG, och skrika ut sitt snälla/icke-arga budskap.
Han bemöter en då med samma "Va?".
Eh...
Jo, så får man gå närmare och skrika sitt ärende precis brevid honom istället.
Misstänker att han har en FET VAXPROPP i örat, kanske båda öronen till och med.
Får nog bli "Farbror Doktorn" i nästa vecka, så dom får titta i öronen på honom.
SAMT ge hostmedicin.

Nu ska jag  LYX-softa framför tv´n tills 11.30, sen hoppa i duschen och sen ska vi på DOP.
Sen får vi väl se vad som händer sen.






Köttgrytan blev en succé...

Inte ofta NYA RECEPT går hem, i det HÄR hemmet som alla vet.
Eller ni som följer bloggen vet.
Plus min släkt och mina vänner.
Men idag gick maten hem med råge, både sonen och sambon tog om och om och om igen.
Jisses amandus.
Receptet hittade jag på bloggen "Husmorsskolan", men jag gjorde om det lite.
Dels mängdmässigt, för hade jag följt receptet på "Husmorsskolan" då hade det aldrig räckt till, och så la jag till tre saker till serveringen.

Snabba Lingongrytan...
4 -5 pers.
































900 - 1000 g skinka eller bog
(jag valde skinkstek)
Smör att steka i
7 ½ dl matlagningsgrädde
Vetemjöl att reda såsen med efter behov.
1,5  köttbuljongtärning
1/2 msk soja
½ dl lingonsylt
persilja

Gör så här:

Skär köttet i tunna strimlor.
( jag skar i kuber)
Vispa ihop grädde, mjöl, buljongtärning, soja och lingonsylt i en gryta.
Låt koka upp under vispning.
Bryn köttet i smör och citronpeppar i en stekpanna och lägg över i grytan, i med allt stekspad i grytan också.
Låt köttet koka i såsen ca 20 minuter.
Strö över persilja.

Tillbehör:
Kokt potatis.
Jag tog också en lök och skar i strimlor, skalade ett äpple som skar i kuber och som jag sen jag stekte med löken.
PLUS lingonsylt i en skål vid sidan av, också som tillbehör.
Och en sallad såklart.

Sen gjorde jag mormors Pressgurka.
Först tog jag receptet som jag fann på "Husmorsskolan", men det var alldeles för starkt.
Jag fick hälla ute spaden, skölja av gurkorna och så gjorde jag MIN MORMORS pressgurka...

1/2 - 1  gurka
en nypa salt

Lag:
1 msk ättiksprit
2 msk socker
1,5 - 2  dl vatten
1 krm salt
persilja

Skala gurkan med hjälp av en osthyvel.
 Hyvla den sedan i tunna skivor.
Lägg gurkskivorna i en djup tallrik.
Strö över salt.
Låt gurkorna stå och dra några minuter.
Pressa sedan med en annan djup tallrik över gurkorna. Häll av överflödig vätska, jag pressade försiktigt ur EN gång.

Blanda ättika, socker, vattenoch salt i en skål.
Lägg i gurkskivorna. Strö över rikligt med hackad persilja.
Låt gurksivorna ligga i lagen någon timma innan de serveras.
Jag lät dom ligga i ca 2 timmar tror jag.

Servera som tillbehör till köttgrytan ovan.
Vi var 4 personer som åt idag, men jag gissar att det räcker till 5.

Ja, och som sagt, dom kräsna herrarna i församligen åt verkligen för kung och fosterland.
Jag får lägga detta recept till samlingen...
"De kräsna herrarnas receptbok"

Efter maten kom min bästis och hennes två döttrar, vi fikade, åt snask och såg "Så mycket bättre".
Lika bra idag som vanligt.
Laleh, Ledin och Wiehe  var bäst, och i den ordningen.
Downtown Abbey på det och nu ser jag en rysare.
Jag är totalt finito.
Milou...
Tycker förresten INTE att den nya maten är god längre.
Vi är tillbaka i "Anorexi-träsket"!
Det som började så bra dom första dagarna, är nu tillbaka på RUTA 1!
Var NÄSTAN det jag misstänkte.
Suck pust och stön.
Vi ses imorgon igen.







Späckat schema...


Jag ska bara blogga ytterst kort här, för jag har massor att göra nu på förmiddagen.
Jag ska alldeles strax åka och handla mat, det blir köttgryta, pressgurka och kokt potatis idag.
Söndagsmiddag på en lördag med andra ord.
Och jag vill helst hinna till mataffären INNAN alla andra göra det.
Jag hittade ett jätteenkelt och snabbt recept på köttgryta på en av bloggarna jag följer, är det gott, så lägger jag upp det här sedan.
Sen är planen att jag ska hem och dammsuga av golven, efter det blir det hundpromenad.
Matlagningen blir lite senare idag, för sambon jobbar.
Så...
Jag har späckat schema med andra ord, vill helst komma igång så fort som möjligt!

Ingen sovmorgon blev det idag heller.
Ack nej.
Synd, för jag var vaken himla sent igår, så det blev bara 6 timmars sömn.
Sambons alarm väckte mig, jag låg kvar och försökte somna om, då började hunden vakna till liv och hoppade upp och ner på mig i sängen.
Trampa runt som om hon gjorde vin i ett ekkar i Frankrike, ville inte komma till ro.
Fanns bara EN sak hon ville, förstod jag då:
Gå ut och göra sin morgontoalett!
Jepp.
Bara att gå upp och ut och kissa sötnosen.
Att sen somna om går ju inte för min del, så nu har jag hängt i soffan och frukostat sen dess.
Men...
Nu ska jag inte fördjupa mig i något mer, för jag vill som sagt komma igång med min dag!
Vi ses senare.




Jag har blivit skrattmissbrukare...

Hemma efter en god och mysig lunch med Syster-Yster, och en sjuhelskotta shoppingeftermiddag.
Av NYTTOSAKER dock, och doppresent.
Så SÅ spännande shopping var det ju inte, familjekalender till nästa år, ja, och lite till åt det hållet.
Ni förstår hur upphetsande shoppingen har varit alltså.
Om det ändå varit en helt ny garderob.
Fast en sak i garderobväg köpte jag faktiskt till mig själv...


En kimonoblus för 149:- på HM, snygg till jeans med ett skärp i midjan till.
Ska jag nog ha när jag ska på julfest med jobbet.
Tack HM, för att ni FORTFARANDE är djävligt prisvärda!
Annars, bara trista inköp som sagt

Sonen har åkt iväg på kalas, jag behöver kaffe för jag har huvudvärk och är stentrött.
Vill gå och lägga mig NU, men det kan jag ju inte göra klockan 18.10.
Behöver koffein, jag börjar bli GRAVT BEROENDE, precis som jag var för några år sedan...
Då drog jag ner till 2 koppar per dag.
Nu är jag uppe i 4 - 5 koppar.
Inte bra.
Dock inte lika illa som när jag var uppe i ÅTTA KOPPAR om dagen.
Den perioden var jag också väldigt trött i mitt liv.
Detta blir iallafall min fjärde kopp för dagen, som jag går och brygger nu, kommer strax...
Okej, tillbaka med "hålla-mig-vaken-drogen".

Ja, så har jag fått ÄNNU ett skratt-favoritprogram på tv...
(Jag har börjat samla på skrattframkallade BRA serier i höst som ni kanske märker ;)
"The Trip".



Ytterligare en engelsk liten pärla som går SENT på torsdagskvällarna, 22.45, efter "Debatt".
En liten skrattpärla med väldigt TORR brittisk humor av bästa sort!
Handlar om två komiker, killarna på bilden, som spelar sig själva, fast det är på låtsas, fast dom spelar det som en dokumentär.
Och dom är ute på en matresa på Englands landsbygd på "uppdrag av" Steve Coogans manager. Dom äter mat, dricker vin, talar om sina liv, försöker överträffa varandra i att vara den bästa komikern och...
I att härma ANDRA kända, skådespelare.
Ja, igår var jag tvungen att skratta i min huvudkudde, SÅ KUL var det faktiskt, ville ju inte väcka Chifen eftersom det var så sent.



Igår (program 2) var dom på en fransk restaurang i någon liten engelsk by.
Servitör och konnässör pratade en HEMSK frenglish (fransk-engelska) och killarna drev naturligtvis om det.
Och vid varje maträtt, dom åt 8-rätters, kom servitörerna in och berättade om varje liten rätt, vid ett av tillfällena sa servitören:
"...och pilgrimsmusslorna vilar på en liten bädd av persilja...."
Rob säger då mycket tyst, när servitören precis lämnar bordet, på det där torra sättet:
"Resting...?
I think they look pretty dead."

Och när dom sen TÄVLAR i vem som kan härma en känd skådespelar BÄST, då är det bara hysteriskt kul.
På ett TORRT sätt, naturligtvis.
Jag skrattade högt i min kudde när dom härmade Richard Gere och Anthony Hopkins.
SÅ träffande och roligt.
Hade ju min lilla "Skratt-Tv-lista" häromdagen, denna serie hamnar raskt på den listan.
Synd igen bara, att det går så djäkla sent.
Men...
Missar jag ett program finns ju alltid SVT Play.
För er äldre, som inte gillar snusk och svart humor...
Rekommenderar jag VERKLIGEN denna.
Jag har blivit skrattmissbrukare i höst, men bättre sent än aldrig

Har förresten hittat precis en sådan där lampstomme som jag "saknar" här hemma!
En sådan som jag vill/måste ha i hallen nu...


Fick tyvärr inte till större bilder.
Men man kan iallafall köpa lampan med en vit klädsel på, som sen är avtagbar!
Köpa till lila eller svart lampklädsel om man vill, men jag vill ju virka en egen lampklädsel till såklart.
Bara ETT KRUX...
Den är rätt dyr, 399 kr, och det har jag inte råd med nästa månad.
För det är ju JULMÅNADEN.
Men ÅH så gärna jag vill ha en sån där lampstomme.
Skulle ju vara toppen om jag hittade en sådan på loppis, precis som jag har gjort med dom andra...
Annars får det väl bli Rusta.
Nu ska jag ut och kissa hunden, återkommer...



 

Har inte direkt legat i en grav...

Hemma från jobbet igen, men nu har jag bara en liten stund på mig att blogga för sen måste jag göra mig iordning och ut på stan.
Jag ska köpa doppresent till dopet vi ska på i helgen, och luncha med Syster-Yster!
Kom hem här och det tog en halvtimme innan jag kunde sätta mig här.
Hemmet behövde PUFFA KUDDAR och plocka undan rätt mycket.
Jag hatar OPUFFADE SOFFKUDDAR nämligen
På riktigt.
Vem vill sätta sig i en nersutten soffa, med hoptryckta kuddar...?
Inte jag iallafall.
Luftigt och uppuffat TACK!

Hunden har saknat mig.
Jag har saknat henne också, nu powergosar vi.

Jag är ledig i en hel vecka nu, gud vad jag ska sova, hantverka och njuta.

Klockan är 10.15 och jag har ALLA lampor tända i lägenheten.
Lika mörkt som i graven.
INBILLAR jag mig iallafall, jag har ju inte direkt legat i en grav.
Jag HATAR november.
Usch.

Har börjat med något nytt i virkningen, FRI VIRKNING.
Har jag aldrig testat förut.
Jag ska testa och göra en kuvertväska, ett ganska litet projekt.
Men...
Jag vill pröva att inte följa något mönster, utan bara spåna och frivirka fram något via olika "lappar".
Det blir liksom lite lappteknik.

Fick ett samtal från en tygbutik igår, som jag beställt den där BRAIGA skjortbomullen som var lite glans i...
Tyget gick inte att beställa mer, det har gått ur produktion.
VA FAN!!!!?
När man nu hittar ett lagom tjockt/tunnt bomullstyg med lite glans i, som blev BRA när jag batikfärgade det...



Så finns det inte att få tag på mer.
Fan så trist.
Jag får alltså leta vidare.
Nu måste jag hoppa i duschen, återkommer senare.




Det ska sparas...

Jag är vaken och UTVILAD!
Det var inte igår...
Nä, det var det verkligen inte!!!!
Men gud så skönt det är när man kommit ikapp med sömnen och känner sig som vanligt igen.
Är väl tillbaka på ruta 1 imorgon förstås, men då har jag iallafall fått EN DAG där jag känner mig pigg!
Alltid något.

Ibland har man konstiga drömmar.
Imorse vaknade jag med en dröm kvar på näthinnan som gick ut på att min mamma pratade om sin matta i köket.
?
Så totalt ointressant dröm.
Hur kommer det sig att man drömmer en dröm om att ens mamma pratar om sin köksmatta...?
Ja, och inte har hon gjort det i verkligheten heller, så det är ju inte så att jag "åter-drömmer".

I tidningen kan man både igår och idag läsa om att det skall sparas 12 miljoner inom skolan på gotland nästa år.
Förslaget är att det ska stängas småskolor ute på landsbygden.
Hm...
Ja, det känns ju som att man känner sig lite kluven till det.
Jag kan förstå om det är ett skralt "barnunderlag" i skolorna ute på landet, men samtidigt så blir det väl ännu mer en DÖD landsbygd om skolorna stängs.
Tillgängligheten av skola, närheten till en liten affär gör att folk kan tänka sig att bo kvar på landet.
Blir allt i stan eller samhällena finns ju risken att folk flyttar.
INTE för att det är SÅ STORA avstånd att åka på gotland...
Men det blir ju restider för barnen med bussar, OCH skolskjutsarna verkar INTE funka speciellt bra heller.
Dom funkar inte bra nu, det blir långa väntetider på fritids för barn som slutar tidigt och bara vill hem.

Hur ska det då bli om dom lägger ner skolor i barnens närhet?
Ja, själv har man ju bott i stan, ALDRIG gått på fritids, bara knatat hem DIREKT efter skolan.
Haft mormor hemma tills man inte hade behovet av det.
Jag var ett barn som inte gillade fritids, jag hatade skolan och ville inte stanna kvar en sekund längre än nödvändigt.
Jag ville hem till lugn och ro, hem och leka med en kompis HÄR isåfall.
Lyx.
Alltså kan jag tänka att om ett barn som slutar någelunda tidigt på dagarna skulle vilja åka hem, och slippa allt stoj och stim som är i skolan...
Måste vara kvar ändå, för att dom inte kan ta sig hem.
Nja, inte bra.
Dagarna och kraven i skolan är ändå så pass krävande att man borde få slippa vara kvar där längre än nödvändigt.
Och hur blir det med STORLEKEN på klasserna?
Liten skola = liten klass = lättare att lära, plus mer uppmärksamhet/hjälp i klassrummet?
Ja, inte vet jag, men både skolklasser och dagis, förskolor, blir det ju bara större och större klasser, mer barn = lättare att halka efter om du inte är så himla duktig i skolan.

Ja, ju mer jag listar NACKDELARNA så överväger ju dom.
Samtidigt som man kan förstå att man kanske inte kan ha en hel skola igång med 15 elever ute i en liten socken.
Att det kostar skjortan.
Nu får jag sluta fundera på det, jag ska hoppa i duschen, vi ses imorgon!



Att komma lära sig en glosa...

Alla har vi våra inlärningsmetoder.
Alla metoder är bra, bara vår hjärna kan hjälpa oss att REGISTRERA sådant vi behöver lära oss.

Nyss satt jag här och förhörde sonen på engelska glosor, och då brukar vi göra så här:
Jag säger det svenska ordet, sonen skriver först ner ordet, sen säger han ordet på engelska och stavar det sedan högt som slutkläm på glosan!
Vi kom till ordet "Performance" = förställning i sonens läxa.
Jag hade översatt "föreställa" eller "framföra", men det har säkert FLERA betydelser.

Iallafall...
Sonen sa plötsligt efter att han klarat av glosan:
"Mamma, vet du hur jag kommer ihåg vad det här ordet heter på engelska?"
Nej.
"Jo, det är ju ett rätt svårt ord, men jag tänker, "Föreställning" är lika med:

Per får mens.
Per-for-mance.
Bokstaverade han.

(Aha, du tänker SÅ du lille vän!!!
Så fiffigt!
)
Och så kvävde jag ett skratt.
Ett ganska STORT skratt.
Fick mig OSÖKT att tänka på humorprogrammet HippHipp och deras "Svenska för nybörjare" ( Svanska for nyeborjare ) typ.







LITE samma glosprincip som sonen, skulle jag vilja påstå.
Per får mens = Föreställning, bara så ni vet



"Dag"...

Så var man nyklippt och "snygg" igen.
Det värsta riset är bortklippt, afganhundskänslan borta, PIGG-PUDEL-hår tillbaka!
Hm, egentligen gillar jag afganhundfrisyr MER än pudelhår...
Men håret ser inte riktigt friskt ut då, sol, hav och toningar har gjort sitt för iår.
Till det sämsta.
Men nu är det flygit, BETYDLIGT KORTARE, och jag ser lite pudelaktig ut.
Voff.

Torktumlarreparatören har varit här.
Modellen av denna torktumlare är tydligen så ny, så dom vet inte hur dom ska laga den.
Reparatören hade kört fast i "kunskap av lagning" typ.
Jaha, och vad innebär det då?
Han ringde och snackade med Elektrolux på fastlandet, fixade så VI FÅR EN NY!
Halleluja, prisa gud, för att citera en av dom teckande gubbarna i "Robin Hood"
Den sprillans nya, TRASIGA, torktumlaren blir utbytt mot en annan sprillans ny torktumlare.
Tack för det.
Då hoppas jag nu att den nya torktumlaren kommer fungera som den ska.
Annars blir jag...
Typ arg.



Nu är jag färdig med denna "torktumle-följetong".

Så måste jag berätta som en väldigt rolig norsk serie, "DAG" som går sent, sent (tyvärr) på SVT.



Igår, när jag jag var uppe så där sent, såg jag det för mig, andra ( annars har det gått 5 avsnitt tror jag ) avsnittet.
Det är en väldigt skruvad serie om den Elvis-älskande samtalsterapeut Dag.
Han har en väldigt speciell filosofi, nämligen att alla mår bäst av att vara själva (typ som JAG ;), ensamhet är bäst.
Och det propagerar han för sina "patienter" också.
Ja och...
Jag får väl lov att säga att jag både i förra avsnittet och detta, skrattade jag så himla våldsamt bitvis och högt för mig själv.
Samtidigt som man ibland sitter och tänker "Åh nej", när det blir lite väl pinsamt.
Fast pinsamt på ett KUL sätt.
Återigen får jag lov att säga:
En liten PÄRLA till serie för oss med "konstig" humor
Svart, sjuk och lite snuskig humor på ett intelligent vis.



Jag är så himla kräsen när det gäller humor, men denna serie föll mig VERKLIGEN i smaken.
Jag ska gå in på SVT-play och se avsnitt 1-2 och 3 också, sen följa "DAG" antingen på ordinarie tid eller på SVT-play.
Nu har jag TRE gapskratts-favoritserier som jag MÅSTE följa:
* South Park (nya säsongen startade i söndags, jippie...)
* Friday Night Dinner (den engelska, OCKSÅ skitroliga serien som nu går på fredagar kl. 18, om en OCKSÅ mkt skruvad, judisk familj...)
* Dag.
Piju, mycket tv blir det, men hellre skratt-tv än tråk-tv.
Har jag talat mig varm för "Dag" eller har jag...?








Virkningens fröjder...

Så var jag tillbaka hemma igen då.
Jag vågar knappt tänka på att det är dygn imorgon igen.

Min sömn har verkligen farit käpprätt åt helvete!
Det lustiga är att kroppen igår, anpassade sig till "att vara vaken".
Jag var pigg och jobbvillig, med hjälp av en hel del kaffe (intravenöst;) då också förstås.
Men så kommer kvällen...
Och då var jag trött, men sen slog det liksom över runt 20-tiden, och kroppen ställde in sig på JÄTTEPIGG.
Jag låg och såg på tv till 24-tiden, trots att jag då varit vaken i 40 timmar i sträck.
SJUKT MYSKO.
Men när jag sen släckte lampan slocknade jag direkt, ingen bok, bara slöt ögonen och SNARK.
Idag är jag mycket tröttare än igår.
Jag ska verkligen ta det lugnt, vila mig tills imorgon.

Jag har testbörjat på ett par benvärmare...





Kände att jag behöver benvärmare när jag är ute och går med Milou.
Men...
Jag gillade detta grundmönstret, coolt med tre färger, fast det var MER killmönster än tjejmönster tycker jag.
Såg framför mig kill/manshalsdukar istället för benvärmare.
Kanske mössmönster också...?
Ja, jag ska göra klart denna benvärmaren TROR jag, den är bara halvfärdig, så får jag se om jag gör en till.
Har en djäkla värk i nacken sen i måndags, ändå har jag svårt att låta bli att pyssla.
Men jag måste nog ta det lugnt några dagar nu.
Försöka.
Ja, jag var INTE nöjd med mönstret till MIG iallafall, men ANNARS var det fint.

Och så måste jag faktiskt handarbets-reflektera lite...
Jag är så himla glad att jag blivit en fena på "rundvirkning".
Dvs virka runt, få det snyggt, utan att behöva sy ihop det man gör.
Förr var jag urkass på sådant, men jag har lärt mig räkna om i mönster för att få det snyggt utan en ful skarv.

OFTAST är ju stick-o-virkmönster såna att det ska sys ihop efteråt, och jag gillar egenligen inte skarvarna som blir vid ihopsytt.
Men jag har faktiskt blivit bättre och bättre på detta, jag har verkligen ÖVAT mig.
Jag har blivit lika bra på att ta ett grundmönster som detta ovan, och rundvirka det, få det snyggt, fast det egentligen inte är ett mönster som "ska" rundvirkas.
Är lite pilligt dom från början, räkning är ju inte min starka sida i vanliga fall...
Men i virkning (och stickning) går det ju som en dans.
Ja, den som lever, lär...
Helt själv dessutom

Och så har jag glömt att berätta:
Sonen har börjat virka på syslöjden, arigumifigurer!



( Obs, han har inte gjort denna, ville bara visa VAD arigumi för er som inte vet vad det är...)

Och det roliga är, att jag erbjudit honom här hemma att lära honom hur man virkar, och GÖRA sådana här arigumisar här hemma.
Han har inte velat, "Skittrist" enligt honom.
Men nu har han då "upptäckt" virkningens fröjder, och jag väntar SPÄNT på resultatet.
Ska bli skitkul och se vad han gjort, vet att det blir något monster av något slag.
Jag kommer stolt lägga upp resultatet här naturligtvis!
Sådan mor, sådan son
Jag väntar nu på torktumlarkillen, han skulle varit här för 50 minuter sedan.
Jag måste ringa och kolla vart han blev av, jag ska snart gå och klippa mig.
Återkommer.





En rå korv...

Guten morgen.
And what a lovely morning it is.
Eller inte.
Sovit gott?
Ja, inte jag iallafall, för jag har inte sovit alls!
Nä, det har jag faktiskt inte gjort, NU börjar det gå troll i mitt sovande innan jag ska till jobbet också.
Har inte ens lyckats få i mig någon frukost, så illamående är jag.
Å andra sidan så åt jag en rå varmkorv klockan 02.15, så jag klarar mig väl ändå.

Hur blev det så här då?
Ja, det började med att jag hade sån värk när jag la mig att jag inte kunde koppla av.
Läste bok, det brukar få mig att slappna av, men icke då.
Sambon kom hem och började stöka runt när jag var halvsömnig, sen blev jag pigg igen.
Tillslut var jag tvungen att lägga ifrån mig boken och försöka sova ändå.
Gick inte.
Vände och vred mig i sängen, sonens hostningar blev dessutom värre och värre.
Tillslut trodde jag att han skulle storkna/kvävas av all hosta.
Då kom han upp.
Behövde hostmedicin.
Ja, det var bara att gå ner till mammas lägenhet och försöka hitta något, för vi hade ju inget.
Hittade en flaska, tittade på klockan 02.15.
Nä, dra åt...
Jag tog då den råa korven ur kylen, åt upp.
Sonen fick hostmedicinen, somnade om runt 02.45, jag...
Har legat fortsatt vaken.
Sambon snarkade.
Då tände jag lampan runt 04 och började läsa min bok igen.

Så här är vi då nu.
Jag gick upp 05.45, varför ligga kvar när jag ändå inte sover.
Jobba dygn.
Jag VET att jag alltid fixar det utan problem ändå, även om det känns motigt just när man tänker tanken så här på morgonen att man ska jobba dygn.
Men jag känner mig som en sömngångare, jag måste nog promenera hela vägen till jobbet, för att starta motorerna.
Jag ska in i duschen nu.
Härligt.



Ett citat från 1920...

Ska snart hoppa isäng.
Fan vad ont jag har i nacken, är glad om jag får sova överhuvudtaget inatt.
Sicken tur att jag ska jobba imorgon då.
Not.
Aj, aj, aj, jag hoppas hälften har försvunnit tills dess åtminstone.

Sitter och gluttar titt som tätt på min nya lampa.
Himla nöjd, himla, himla nöjd.
Den är bättre än tv-programmen ikväll.
Så till...



Ja, tänk...
Så tänkte dom och undervisade 1920.
TUR att det är 2011 och att vi åtminstone kommit en pytteliten bit på väg bort ifrån sådana där kvinnofördomar.
Med betoningen på "pytteliten" 

Milou fick påfyllning på den nya maten, hon gick nämligen och nosade runt matskålen och verkade MER hungrig.
Jag hämtade lite mer mat, och SLURP sa det visst igen.
Det bara försvann.
Har dock ALDRIG HÄNT sen vi hämtade hem henne.
Fröken Kräsen måtte ha ramlat och slagit sig.
Nu...
Sängen.
Vi ses imorgon innan jobbet!



Lampan upphängd...

Någon av mina gamla eller unga släktingar, mina gamla bästisar också förmodligen, som känner igen sig?
Känns aningens BEKANT va...?





Alltså när jag var liten, hade min mormor ungefär en sån här lamptyp i just detta serveringsrummet.
Fast mormor hade sytt beiget tyg runt sin lampa istället.
Och när jag flyttade in och tog över lägenheten, hängde den lampan kvar.
Den hängde även kvar när hennes barn delat upp hemmet.
Jag tog då den lampan och slängde åt TJOTAHEJTI.
Vem ville ha en sån där omodern och ful lampa, ja inte jag iallafall.

Så har tiden gått.
Helt plötsligt blir den däringa lamptypen MODERN igen.
Virkade lampor blir poppis.
Vad vill Madde då ha?
Jo, virkade lampor av samma typ som mormor hade.
Såklart.
Denna stommen hittade jag ju på Tjautets loppis när jag och Nybyggarkussen var där för några veckor sedan.

När jag nu satt här förut och skrev på bloggen, och funderade på VAR lampan skulle hänga, så blev det bara helt självklart.
Hallen var inte aktuell alls, den måste hänga i det sk serveringsrummet.
Det finns inget annat ställe att hänga den på, den hör hemma DÄR!
Jag tror mormor ler i sin himmel när hon ser vad som hängts upp, till HENNES ÄRA, i hennes anda.
Jag är SKITNÖJD!









Och när jag är trött på det där virkade höljet, virkar jag bara ett nytt, eller syr i tyg.
Mycket praktiskt.
Fast nu ska jag njuta av detta virkade höljet ett tag, det är till och med så att jag kommer förmodligen ha lampan lysandes så fort det blir mörkt.
Den är så hemtrevlig, och så satte jag inte i en så stark lampa så den är behaglig att ha lysandes hela tiden.
ME LOVE!




Noll flugskitar...

Statistik över sårade eller skadade efter dagens aktiviteter:
0 skadade, 0 sårade.
Herregud va smidigt det gick den här gången då!
Vi drabbade inte samman  en enda gång.
Det...
Var oväntat.
Jag gjorde upp HUR vi skulle gå tillväga, och så gjorde vi så.
Det tog 6 timmar så var fönsterputsning och städ klart.
Hipp, hipp, hurra!
Och vi blev inte osams, superskönt.

Bara en baksida av den glänsande medaljen:
Jag har så ont i nacken så jag nästan smäller av!
Jag har gjort alldeles för mycket, för mycket tungt, men jag får väl härda ut.
Jag hoppas det blir bättre om några dagar, annars blir jag knäpp.
Det får bli minimalt med handarbete dom närmaste dagarna.
Kul.
Men...
NOLL FLUGSKITAR och avgaser på fönstren iallafall.
Och man ser vad det är för väder ute igen.
Jag tar smärtan om den bara ger med sig...
Snart.

Mamma och jag åkte till ZooMarket och köpte ny hundmat.
Kom hem och öppnade påsen, det var jätteknobblar till hundmat.
Detta går aldrig, tänkte jag.
Hällde upp den nya maten och blandade med den gamla, gav hunden...
Det sa SLURP, så var maten borta!
Håll nu tummarna att detta inte var en engångsföretelse, utan att matlusten håller i sig med det nya fodret.

Var i lampaffären och köpte "upphäng" till den nya, virkade lampan
Sambon hjälpte mig ta bort den gamla i sovrummet, då ser vi att plattan till lampplafonden är fastskruvad med tre skruvar i taket!
Vilket innebär att då blir det tre hål synliga i taket om vi skulle ta bort den.
Skit också.
Ja, det var bara att tvätta av plafonden och sätta upp den igen.
Den nyvirkade lampan kommer få hänga i hallen/arbetsrummet eller "serveringsrummet".
Inte precis vad jag tänkt mig.
Men färgen funkar i båda rummen iallafall, fast jag tror det blir "serveringsrummet"...
För i hallen behövs ordentligt ljus.
Nu ska jag äta, återkommer senare.



Klart till drabbning...

Så var det dags...
En städdag ihop.

Jag säger bara en sak:
KLART TILL DRABBNING!



Rustad för krig, Visbyboar, huka er, för nu smäller det snart.
Iallafall får ni på söder stanna inne och akta er för bomber och missiler.
Kan bli så att huset ligger i MER RUIN än vad det redan är här.
Ja, för nu ska vi putsa fönster och städa ihop.
Bäst att slänga ner hunden till morsan, hon får väl en nervös chock av allt gapande som kommer uppstå annars.
Håll tummarna att vi slutar med nyputsade fönster.
Återkommer.
OM jag överlevt.
Kan hända att en krypskytt har knäppt mig ( typ sambon...).




Sängen är inte alltid bäst...

Det blev promenad idag, jag tjatade mig till att sambon skulle följa med.
INTE OFTA det händer, jag brukar ju njuta av ensamma promenader, men idag ville jag faktiskt ha sällskap.
Han var inte så pigg på detta, för "han var så trött"!
Men VEM är inte trött idag liksom, och då har jag ändå jobbat dygn, du har legat på sofflocket hela dagen igår.
"Kom igen, upp och hoppa snigelsoppa, pliiis!!!!"
Ja, han kom igen, och vi gick.
Men jag fick inte ha något tempo idag, så promenaden som annars tar 1 tim och 10 minuter...
Tog 1 tim och 40 minuter ca, ja, jag brukar ju klocka sånt.
Skitsamma, vi kom ut, jag hade en "hare" bakom mig, och jag tror sambon tyckte det var lite skönt ändå.
Sängen är inte alltid bäst.
Fast sambon håller nog inte med mig i den frågan.

Nu har vi hämtmiddag bakom oss, vi ska se film och sen ska jag se "Pan Am".
Tänker på klänningen och planerade att jag skulle få sy på onsdag, känns djäkligt långt till onsdag.
Imorgon blir det ju en massa husligt jobb, tisdag jobbar jag, onsdag ledig.
Då blir det sydag.
Jag längtar.
Funderar redan på att göra en till sen, jag har tyg kvar och cerise tygfärg också.
Sen...
Har jag svart tygfärg kvar, och då har jag tänkt mig ett linne till det, i en jättefin, annan modell.
Ja, projekt, projekt, känns som jag kommit igång på riktigt nu faktiskt!
Nu när jag slipper sitta och längta efter RÄTT TYGER.
Dags för film och så ska jag plocka fram en ljusgrå sjal som jag håller på med.
Ingen rast, ingen ro, bara låta fingrarna sno...












Nålade upp tyg och spånade fram resultat...

Fönsterputsning gick visst FETT BORT idag.

Molnigt och dimma.
Oprefekt "putsa fönster-väder" minsann!
Skit-o-pannkaka.

Men jag behövde inte sörja särskilt länge, det ska putsas fönster imorgon istället.
DÅ...
Ska det bli sol nämligen.
Vi har löst det så att sambon tar ledigt från jobbet imorgon, och jobbar igen det NÄSTA LÖRDAG istället.
Så slutet gott, allt gott.
Jag är nöjd och vi kunde enas om en sjysst beslut.
Bra också att det sambon kunde vara flexibel med jobbet just denna veckan.
Fast det är lite öken att man inte kan fixa sådant här själv längre, får då kan man ta det när det väl ÄR fint väder och man är ledig.
Men som sagt, vi löste det bra ändå.

Jag har blivit klar med båda min bårder till klänningen, ja, för nu är beslut tagna:
Det blir en strandklänning, det blir a-form, jag nålade faktiskt upp tyg och virkad bård lite löst idag för att spåna fram resultat...





Never mind skrynkligt och ostruket tyg...



KAN BLI rätt bra tror jag faktiskt.
Känner mig rätt nöjd.
Nu är det först så att jag ska sy ihop själva tyget, sen sy på bården upptill och sen virkar jag en spets nertill så jag kan mäta och se hur lång jag ska göra spetsen.
Sen ska jag göra axelband i samma garn som bården uppe och spetsen nere.
Denna kommer jag nog bära MER med stolthet än något annat tror jag.
För tänk...
Först har jag färgat och batikat tyget, virkat spetsar, bårder och axelband, sist men inte minst sytt kläningen.
Alla som känner mig kan ju se att detta ju ÄR en typisk Madde-klänning, eller hur...?

Det är nog inga problem om världen går under, för min del...
Jag kommer hålla mig varm ändå, jag kan sy mina egna kläder.
Virka mina värmade sjalar och sticka mina sköna tröjor om det kniper, väva tyg.
Jag kan ju till och med spinna med slända på "gammeldags" sätt.
Jag kommer aldrig behöva frysa ...
Eller har fula kläder, ifall ATT liksom
Nu ska jag ut och gå med lilla älsklingen som somnat här brevid mig i soffan.
Ut i dimman.
Jihaaaa.



Före Kristus...

Fakta nr. 1:
Torktumlaren funkar fortfarande inte som den ska, den torkar inte torrt.
Då blir det ett samtal till Elektrolux på måndag då.

Fakta nr. 2:
Pga månen har jag sovit URDÅLIGT i två nätter.
Och inte bara jag har känt av månen, det har uppenbarligen hunden också.
Idag är jag så trött så jag mår illa.
Både igårnatt och inatt har jag vaknat från och till och legat som i en orolig dvala.
Idag blir det tungt.
Imorgon blir det värre, men då har jag ändå EN underbar sak att se framemot:
FÖNSTERPUTSNING!

Sambon ska putsa och jag serva vid sidan om.
Lustigt är att han behövde att jag skulle hjälpa till att städa UNDER själva fönsterputsningen.
Medans jag som "nackfrisk" både kunde duscha blommor, putsa fönster och SEN städa på det.
Ja, vi är så olika jag och sambon
Nåväl, jag får väl serva, så vi får rena fönster, DET är ändå det viktigaste.

Fakta nr. 3:
Nu måste jag hoppa i duschen, jag måste samla ihop mig så många gånger förr.
Men idag är det EXTRA JOBBGT, tro mig.
Om jag var 40, sen 33 häromdagen, 195 igår, så är jag nog förmodligen 5900 år idag.
Före Kristus!
Typ.
Illa, det är djävligt illa.







Bården...

Första bården till klänningen/tunikan klar...





Den blir bra, jag är nöjd.
Nu börjar jag på baksidans bård, eller är det kanske framsidans...?
Den som är klar kanske var baksidan...?
Ja, vem vet, bara slutresultatet får visa.
Hinner förmodligen börja på spetsen runt också.
Flitens lampa lyser som vanligt


Kantning klar!

Kantning av sommarlinnet klar!
Tänk vad lite satinsnedslå kan rädda en misslyckad kant...



Jepp, nu ska jag ut och kissa vovven, sen kastar jag mig raskt på den virkade bården till kommande klänning/linne.


Min plan...

Promenad avklarad, det var toppenväder.
Frosten hade smält, så jag slapp gå i snigeltakt och vänta ut en grässlickande hund.

Har varit i tygaffären och köpt kantband och garn.
Kantband att äntligen kanta den orangea toppen med, och det blir det ENDA som ska sys idag.
Inget mer.
För att jag måste göra lite andra förberdelser inför toppen eller strandklänningen som jag ska sy.
Så här kommer det att se ut...



Antingen blir det en A-formad strandklänning eller topp.
Eller en rak cylinderformad strandklänning.
Alltså har jag inte bestämt mig för om det ska bli klänning eller topp, eller vilken FORM den ska ha.
Men ingen fara på taket, för jag ska börja med att virka ändå.



Jag valde mellan vitt eller blått garn, tillslut blev det ett bomullsgarn som låg så nära tyget som det bara kan göra.
Inte exakt, exakt lika, men nästan, 98 - 99% av 100.
Jag ska alltså virka en tjockare spetsbård upptill...



Och en smal spetsbård nertill...



Alternativt...



Ja, så så ser det ut, så är planen.
Nu ska jag hoppa på symaskinen och sy kantbården, sen virka.
Återkommer senare.






Slicka upp frosten i gräsmattan...

40-åringen vaknade imorse och kunde konstatera att 33-åringen är väck!
I spegeln mötte mig en 195-åring.
Jepp, underbart är kort.
Hade någon varit hemma när jag steg upp hade jag fått satt en påse över huvudet, annars hade familjen fått en chock.

Jag hade ställt klockan imorse, och har kommit upp i bra tid.
Jag och Milou ska snart bege oss ut i naturen, tror vi längtar båda två faktiskt.
Solen skiner för tillfället, och det hoppas jag fortsätter, för det är mycket mysigare att gå ut då.

När vi var ute imorse för morgonkissen förut inträffade något...
Lustigt.
Milou gick och nosade runt som en galning, nos, nos, nos.
Ville liksom inte "ta tag" i sin morgonkiss som hon brukar, det brukar gå blixtsnabbt.
Nä, idag var det ett evigt nosade, hit och dit och sen började hon SLICKA på gräset.
?
Slick, slick, hit och dit, tills jag insåg:
Hon slickar upp FROSTEN i gräsmattan!
Jaha, det här var ju intressant, skulle detta vara något specifikt för rasen King Charles cavalier spaniel eller
Slicka upp frost...?

Inte kunde det bero på att hon var törstig iallafall, för hon hade druckit precis innan vi gick ut.
Men, så där gick vi, runt, runt, slick, slick.
Tillslut fick jag nog, tog i med hårdare ton:
"Milou, lägg av, skynda dig och kissa nu!"
Mitt KAFFE väntade ju.
Milou tittade på mig, drog sen åt motsatt håll, slick, slick...
Jag fick nog, drog mot trappen, Milou kissade.
Äntlisch!
Blir ju intressant när vi ska ut och gå snart, ska hon slicka upp all frost i gräset längs vägen...
Då kan ni hoppa över att gå in och läsa här några dagar

Var nere och hämtade upp mina färgade tyger förut...



Det blev ljusare (som förväntat) än kornblått.
Ljusare än på bilden också, färgen blev linblå!
VÄLDIGT vackert faktiskt.
Efter promenad och dusch, väntar symaskinen.

Hörde på nyheterna att bolaget CAREMA sen i somras börjat VÄGA gamlingarnas blöjor.
Allt för att se hur "standarden" är på blöjan, och hur länge dom gamla kan ha dom på sig utan att det blir olidligt.
Allt för att SPARA PENGAR åt företaget.
Jag kan bara säga såhär:
Det fanns en anledning, som alla vet, varför jag valde att lämna äldrevården.
Dels den vedervärdiga avdelningen jag jobbade SIST på, dels människosynen hos vissa som jobbar inom omsorg, dels tidsbrist, dels besparingar...
Man slipper numera ilskan efter vart och vartannat arbetspass.
Äldrevård är inte som det borde vara.
Att jobba med äldre är det BÄSTA, roligaste och värsta jag gjort.
Det värsta pga av det jag skrev ovan.
Aldrig mer!

Svensk äldrevård är på sina ställen, kanske för det mesta, skamligt dålig.
Och lägger vi då in ett VINSTINTRESSE i det hela...
Ja, då är det kört direkt.
Håller tummarna för att jag dör KNALL & FALL, som min mormor alltid sa.
Hon fick dock inte ha turen att dö "knall & fall" utan satt instängd för det mesta på sitt KISSLUKTANDE RUM på GÖRANSGÅRDEN i en kissedoftande kläder och kissblöja.
Åren av doft med "L´air du Temps" (Nina Ricci) var då definitivt förbi och kom aldrig mer tillbaka.
Jag var där nästintill varannan dag en kort stund, som jag skrivit förut, under mina hundpromenader, när jag tog "Snäckrundan".
Kom aldrig in där en enda gång, utan att det luktade kiss.

När jag själv började jobba på Korpen, var det DET VIKTIGASTE jag LÄRDE mig av mina mentorer, och tänkte på när jag tog hand om dom gamla:
Morgontvätt/dusch ytterst viktigt, rena kläder, rena underkläder, rena lakan, rena underlägg, rena blöjor.
Det fick ta tid, om vissa lyckades plocka upp 15 personer under morgon rutinen, och man själv hann med 6-7...
Då visste man åtminstone att dom man SJÄLV plockade upp hade rent från topp till tå, rent i sängen och luktade GOTT.
Lägg sen till tålamod och ett trevligt bemötande när man skulle få upp dom boende.
Kosta vad det sen kostade i blöjkostnad, tvättkostnader och sist ner på listan över "hur många man fått upp" innan frukosten.

Se där, nu var jag där igen...
Jag skulle skriva TVÅ, tre meningar om Carema och deras blöjvägning, blev bitter igen på världens bästa jobb och måste spy galla.
Ja, men jag kan inte hjälpa det.
Det var illa DÅ, och det är ännu värre nu.

Nu ska vi ge oss ut i naturen.





Jag är så blygsam och ödmjuk...

33-åringen är tillbaka.
Eller 40-åringen i en 33-årings kropp kanske.
Ja, det blir svårt att sluta glädja sig åt komplimangen som jag fick idag, mycket svårt
Jag pallrade ner mig tillsist ner i mitt lilla labb och färgade lite tyg...



Idag hade jag tyget längre i färgbadet, tror typ 20 minuter, blev mer kornblått.
Fast å andra sidan är det ju blåare eftersom det är blött.
Jag får se hur det blir imorgon när det torkat, det är som att ta en lott varje gång.
Man vet aldrig hur vinsten ser ut, om det ens blir någon vinst.
Idag körde jag endast gummiband till cirklarna, blev kanoners.
Jag längtar tills imorgon, har en TOPPENIDÉ faktiskt.
Som vanligt.
Jag tycker ju nästan alltid att jag har toppenidéer som blir bra.
Jag är så blygsam och ödmjuk i mitt hantverkande liksom
Jag ska börja virka en spets som ska sitta högst upp på klänningen.
Fortsättning följer.

Vi ser "Robinson", vem vinner?
Jag gissar och hoppas på Mats.
Sen ska vi se film, jag ser så länge jag orkar, känner mig rätt matt i lacken.
Detta TROTS att jag SOV så länge imorse.
Vi ses imorgon, nya äventyr med mig då.




33...

Jag måste pusta ut.
Det har verkligen gått i ett här, och jag har varit tvungen att ta en paus.
Efter dammsugningen och uppröjningen här, så stack jag iväg på stan för att köpa tyg, gummiband,
upphäng till lampan, plus en massa annat "hushålligt".
Det gick INTE som jag tänkt mig, jag skulle ju göra detta fort, för jag hade en lista som snabbt skulle betas av, det tog evigheter.
Skjortbomullen var slut, så hon i affären skulle beställa hem.
Jaha...
Men bomullsvoilen fanns.
Men jag ville ju sy ett linne imorgon av skjortbomullen, jag får tänka om.
Lampupphängningen var omöjlig att hitta rätt.
Jag blev tokig och fick leta i tre butiker, kammade noll iallafall.
Ja, och så höll det på.
Jag kom hem här vid 16 och tycker hela dagen har gått åt helskotta.
Har inte hunnit med det jag ville.
Men jag vilar en stund, kaffe, macka och sen går jag ner i min källare och batikar.
NÅT ska jag väl få sy imorgon.

Nåväl...
Och nu blir det SKRYT, sluta läs om ni inte gillar sånt
Ibland blir man ju så himla GLAD så det är inte klokt, och idag blev jag det.
Nog för att jag gillar INDISKA som affär att shoppa i, men idag gillar jag stället ännu mer.
Jag var inne och tog min lilla gluttarsväng, hittade en klänning som jag gillade, bara ett problem...
Det var fel färg, ROSTRÖD.
Jag gillar inte rostrött, det är inte en färg som passar mig, så jag frågade om klänningen fanns i en annan färg...?
Nej, men det fanns en liknande klänning i ljusrosa.

Mhm, mja, ljusrosa passar nog bättre på en ung tjej, sa jag, inte en som är i min ålder.
"Din ålder", säger hon, "du är väl inte så gammal?"
40.
"40", säger hon, "VA, nä nu skojar du, är du SÅ GAMMAL..."
( SÅ GAMMAL, 40 är väl inte gammalt???)
Jo.
"Du, jag trodde faktiskt du var typ 33!"
33...?
(Sa hon 33??)
Wow, jag älskar dig, sa jag, du har verkligen gjort det här dagen underbar, 33 år, underbart.
Tack för det!
Och så svävade jag runt på dom där 33-års-molnen.
Gör fortfarande.
Lovely.

Med tillägget att hon behöver nog glasögon, för jag VET att jag inte ser ut som 33.

Men så djäkla härligt att hon tyckte det.
Man blir ju så happy, happy.
När man vänder sin YTLIGA SIDA till
Och den sidan vänder man ju rätt ofta till.
33.
Jag suger på den ålderskaramellen tills jag fyller 50 tror jag bestämt!






Sprang runt som en yr höna...

Vaknade idag av att jag hörde en svag knackning i fjärran...
Knack igen.
En ytterdörrsklocka som ringde.
Jag flög upp som skjuten ur en kanon från sängen, jag hade försovit mig och Chifen!

Stapplade ut i hallen i sovtröja och trosor, släppte in min arbetskompis "Lilla N" och sa:
"Jag har försovit mig, vi har försovit oss!"
Ja, jag var helt mosig, helt förvirrad, och sprang runt som en YR HÖNA för att försöka samla ihop mina prylar och mig själv.
Morgonpink, borsta tänderna snabbt, på med kläder, KLAR.
För stunden iallafall.

Detta har dock aldrig hänt, försovit sig på jobbet.
Fast HELLRE PÅ jobbet, än när man ska TILL jobbet.
Här var det bara JAG som blev lidande, inte någon annan.
Men herregud, jag har fortfarande inte samlat ihop min skalle.
Vilken start på morgonen.
Hjärnmos.
Försöker komma ikapp med kaffe och en limpmacka nu.

Jag har blivit klar med taklampan...





Den kommer inte till sin rätt förrens jag hängt upp den, just nu ser den lite "platt ut" tycker jag, fortsättning följer...
Nu ska jag läsa tidningen och fika klart.
Har lovat mig själv att jag ska vara klar vid 11 så jag kan börja dammsuga.
Försöka lämna den här röriga starten på dagen bakom mig.
Återkommer.


Kissade hon alls...?

Morgonen börjde inte bra...
Undrar vad som händer med min lilla vovve, först i helgen, när hon bajsade inne.
VISSERLIGEN MITT FEL, för hon försökte ju väcka mig, och jag sket i det.
Var fär trött och feltolkade signalerna.
Imorse...
Jag vaknar av alarmet, går upp, hoppar i tofflorna, KLAFFS!
Klaffs?
Jag ser en pytteliten pöl vid hennes bädd, som jag då trampat i.
Och grejen är, att hon egentligen inte kissat på GOLVET, utan hon har kissat i bädden.
Det...
Är ju ovanligt, för djur brukar inte kissa där dom sover!

Har hon kissat på sig i sömnen?
För hon har inte försökt att väcka mig inatt, det är jag bergsäker på.
Jag är lättväckt.
Sambon sa visserligen när han rastat henne igårkvälls att "Hon bajsade och kissade, men kissade bara jättelite."
Frågan är:
Kissade hon alls?
Ja, ja, inte mycket att göra, en olycka händer så lätt.
Jag fick slänga hundbädden i tvätten, torka golvet och nu har jag läst tidning och frukostat.
Ska snart slänga mig i duschen och ge mig iväg.
Kunde somna rätt snabbt igår ändå, läste min bok som fick mig på andra tankar.

Imorgon när jag kommer hem, ska jag nog först städa av lite här, det behövs.
Sen cykla och köpa tyg, sen färga.
Sy, det får jag väl göra på fredag, för det lär jag väl inte hinna imorgon.
Eller om jag gör det på natten...?






Gossetassar...

Snart läggdags.
Inte för att jag vill eller för att jag är särskilt trött.
Men jag ska jobba imorgon, så det är väl bäst att gå och lägga sig i tid.
Inte för att jag kommer somna speciellt fort.
Jobbigt läge.
Mycket som snurrar i skallen nu, alldeles för många idéer.
Önskar ibland att man var mindre kreativ, nu har jag för mycket jag vill göra.
Nu, nu, nu.
Färga, torka, skära, nåla, sy.
Resultat.
På torsdag.

Milou är glad igen.
Jag har inte haft tid med henne idag, hon har surat lite över det.
Nu är vovven tillbaka i mattes fokus, PRECIS som det ska vara...
Tycker Milou.
Världens sötaste tassar, håriga och fluffiga...





Man vill bara pussa dom för evigt.
Gossetassar.
Nu är det läggdags, jag måste skjuta kreativa tankar åt sidan.
Good luck, frk Österholm.


Känner att jag är på rätt väg...

Kunde inte låta bli.
Kunde inte låta bli att leka med tanken.
Kunde inte låta bli att leka med tanken vad som kommer hända på torsdag.
Rond 3 blev en HIT...



Bomullsvoile...



Skjortbomull...





Drömma bör man, annars dör man.
Snart är drömmen sann.
Kanske jag skulle färga tyg och sälja också...?
Herregud, det finns ingen hejd på mina idéer och visioner 



I mitt laboratorium...

Klockan är 16 snart, och jag kom precis ur pyjamasen och duschen.
Yes sir, här har man legat i kan jag meddela.
Jag gick direkt ner i mitt LABORATORIUM förut, på med ett förkläde och sen var det bara att köra.
Batik har naturligtvis stått på schemat.
Jag körde blått idag, och lite svart också...





I den blåa hinken testade jag vanlig knytbatik i olika tyger, skjorttyget och bomullsvoilen.
Dessutom olika "knytprodukter", som tex gummiband, plastsnöre, tygsnöre och polyesterband/sidenband.
Allt för att se VAD som ger bäst "cirkelresultat", det som leder överlägset är GUMMIBAND.

I den svarta lilla skålen testade jag vikbatik.
Alltså jag vek ihop tyget som ett litet paket för att få fyrkanter i tyget.
Där gjorde jag felet att jag nog skulle ha stoppat något emellan, typ pappskivor, för att få bättre effekt.
Nu fick jag knappt skönjbara fyrkanter i tyget, bättre lycka nästa gång.

Skölja ur tyget måste man ju sen göra...



Klippa bort knytningen och sen torka en stund på tidningspapper.
Skjortbomullen...



Bomullsvoile...



På tork...



Bland bunkar och baljor, mitt lilla labb
Och jag tror jag närmar mig någon form av resultat.
Skjortbomullen blir rätt bra, för den har lite glans i sig.
Bomullsvoilen kan man sy tunna strandtunikor i, eller om man har ett linne under till ett par jeans kanske...?
Ja, jag ska gå och köpa mer bomullsvoile, färga och sy upp.
Likadant i skjortbomullen, sy ett linne.
Så det var min dag.
Nu ska jag virka på lampan igen, se "Svensson-Svensson filmen", sambon ska till sin polare och...
Göra något som dom gör...?
Återkommer.


Online...

      

       Ord överflödiga...


Lättmjölk, välling och ekonomi...

När sambon steg upp imorse väcktes hunden.
Hunden väckte mig och skulle upp i sängen, jag tog upp henne, hon la sig längs med min rygg och så somnade vi om igen.
Vem har sagt att det inte är mysigt med hund?
Ja inte var det jag
Väcktes klockan 09.00 av telefonen.
Vet inte vem som ringde, misstänker morsan, men hon nekade när jag var nere och hämtade tidningen.
Men jag var utsövd ändå.

Det är lika mycket medeltidsmörkt ute idag som igår.
Klockan är 11.30 och jag har tända ljus i matrum och vardagsrum, känns mysko, det är som jag skrev igår...
Det kom så snabbt.
Jag längtar efter solen igen.
Inatt drömde jag om solen, jag låg på en strand med turkosblått vatten.
Vet inte vad jag drömde mer faktiskt, men ETT fragment från drömmen dröjde sig kvar och det var sol, värme och hav.
Snart är det sommar igen, tänkte den optimistiska.

Sen igår eftermiddags har min mjölk tagit slut.
Jag dricker inte mjölk, men jag har det i kaffet.
Och jag brukar köra laktosfri mellanmjölk.
Nu har jag vid tre "kaffe-tillfällen" sen igår, gått ner till morsan och "lånat" mjölk.
Men mamma kör LÄTTMJÖLK.
Och lättmjölk smakar... skit, tycker jag numera.
Konstigt, för en tjej som jag, som är uppfödd på lättmjölk.
Och när jag som liten gick upp och var med mormor, fanns det bara mellanmjölk eller röd mjölk.
Det...
Tyckte jag var SKITÄCKLIGT då.
Det var så...
FETT och jolmigt, tyckte jag.
Jag påminde alltid stackars mormor att hon var tvungen att köpa lättmjölk OCKSÅ...
För jag kunde inte dricka hennes mjölkval.

Och GÅ EN TRAPPA NER, och HÄMTA en lättmjölksförpackning...?
Nä, det var inte att tänka på för Frk Bekväm Österholm.
Apselut inte.
Hade man väl tagit sig en trappa upp...
Då orkade man inte gå ner igen.

Minimjölk körde man väl iofs ett tag också, när det blev populärt, för man trodde man skulle bli lika snygg och smal som Emma Sjöberg...
Fast det blev man ju inte heller
Moving on...
Jag ska komma till saken, lättmjölken Vs mellanmjölken.
Iallafall, under årens lopp så har man haft jobb, pojkvänner, umgänge som druckit mellanmjölk.
Så sakta men säkert har jag lärt mig gilla mellanmjölk MER än lättmjölk.
Spiken i kistan för lättmjölken blev när jag började jobba på Korpen för ca 10½ år sedan.
Då lärde jag mig nämligen dricka kaffe också, jag var sen med att upptäcka kaffedrickandets sensation.
Och på Korpen fanns bara mellanmjölk att tillgå, alltså lärde jag mig dricka kaffe med mellanmjölk.
Lättmjölken, GOOD BYE for ever.

Och nu har jag varit tvungen att dricka kaffe TRE GÅNGER med lättmjölk som jag som sagt "lånat" av morsan.
Fy tusan vad det smakar.
Mellanmjölken liksom rundar av det beska i kaffet, plus att det smakar lite gräddigare.
Lättmjölken låter beskan vara kvar, och kaffet känns platt och trist.
Lättmjölk smakar som mjölk utspätt med vatten.
Min kaffestunder har varit YTTERST platta och beska.
Idag måste jag pallra mitt ars...e över till macken, och åtminstone köpa en vanlig mellanmjölk.
Orkar nämligen inte ta mig dom 300 metrarna till Ica och köpa den laktosfria.
För så här kan man ju inte ha det, förstörda kaffestunder.
Ja, det var väl ett INTRESSANT inlägg om mjölk...?

Vad annat är NYTT under solen?
Jag menar medeltidsmörkret.

Jag ser nyheterna och informeras om väldigt väldigt farligt mögelgift i barnfrukt-godis-sticks från Semper, nice.
Or not.
Plus att deras välling fick dras in för något/några år sedan för att det funnits samma gft i det.
Jag satt här och försökte komma ihåg VILKEN mjölkersättning SONEN FICK som nyfödd, månad efter månad...?
Kan för mitt liv inte komma ihåg det.
Vilken VÄLLING drack han?
????
Ja, där tror jag att det var Semper iallafall.
Har han fått skador pga av det, utan att vi vet om det?
Ja, det kan man ju undra.
Men gjort är gjort, vad kan jag ändra på det nu, bara sitta här med ett VÄLDIGT DÅLIGT samvete i såfall.

Italiens ekonomi ligger näst på tur att braka ihop efter Greklands.
Och enligt nyheterna så är det etter VÄRRE om Italien brakar ihop, grekland verkar småpotatis.
Jag sitter i min röda Ikeasoffa och tänker:
TUR att vi inte gick med i Euro-skiten!
Ja, jag röstade nej till både EU och Euro, tack och lov att det blev NEJ vad gäller valutan när vi svenskar fick rösta iallafall.
Vi kanske får det tufft i Sverige så här i ekonomiskt tuffa tider...
Men det kommer bli mycket värre för dom som är Euro-länder.
Huvva, måste nog gå ut och ångestshoppa en tröja, för att hjälpa upp VÅRT lands ekonomi lite.

Såg i GT att en kvinna i Terra Nova-området blivit attackerad och KNIVSKUREN på eftermiddagen i söndags.
Hon blev knivskuren på över-och underkropp.
Okänd man tydligen, signalement lämnat.
Polisen saknar någon misstänkt förtillfallet, suprise.
Jag kom på att jag lämnat ytterdörren olåst, jag sprang ner och kvickt låste.
Vågar man gå ut och rasta hunden i trädgården...?

Nu ska jag börja min dag, klockan är ju "Lunchtid" och jag behöver komma igång med NÅGOT.
Vi ses senare.




Vad sa han...?

Så har Elektroluxreparatören varit här och FÖRHOPPNINGSVIS fixat felet i torktumlaren för gott.
Han bytte ut en hel elektronikplatta.
Jag har slängt in en tvättmaskin, för att sen köra lite i torktumlaren.
För att se om den funkar.
Ska bli mycket spännande!

Jag avslutade våran lilla "träff" nere i källaren med:
Jaha, då hoppas jag vi slipper ses igen!
Och så skrattade jag.
"Ja", sa han, "iallafall när det gäller torktumlaren, annars vore det trevligt!"
Precis!

Eller VA, vad sa han?
Och så svarar jag "Precis!"
Men herre gud, ja, ja, så tokigt det kan bli ibland

Nu har jag vilat mig i några timmar, kroppen känns bättre, mat i magen, nära koma ändå.
Har satt på kaffe, brukar jag inte dricka för sent i vanlga fall, men jag kommer inte kunna hålla ögonen öppna annars.
Sambon ville att vi skulle ligga inne i sängen och se på tv, vi ska nämligen se film här, "Bad Teacher" med Cameron Diaz.
Sängen, dock inte, sa jag, inte om du inte vill att jag ska somna på studs.
Nä, det får bli soffan, och sen kan jag gå och lägga mig med gott samvete.
Jag ska stänga av telefonen och sova ut imorgon, sen bara ta det lugnt imorgon.
Vara hemma.
Nä, nu är orden slut för idag, jag återkommer imorgon.






Tass upp...

Oj, så trött jag är nu.
Klockan är 15.50 och jag är slut som artist.
Nu har jag kört på för mycket under helgen OCH IDAG.
Jag tänker inte ens räkna upp vad jag gjort idag, för det är massor sen jag steg upp vid 07.
Fattar inte ens att jag hunnit med så mycket.

Och när jag sen var klar med hemmet, medarbetarsamtal, ärendena och jag skulle ut med hunden...
Då kände jag redan när jag tog dom första stegen på hundpromenaden, att jag egentligen inte orkade.
Kroppen var blytung och trött, knäet ömmade, nacken trött, men vi gick våran runda ändå.
Och när jag sen var klar med både mig och Milosan här efter promenaden, kände jag att en ren pyjamas, myströja, kaffe och sen soffan var det enda som godkändes av kroppen.
Och nu har jag haft äran att sitta en hel halvtimme.
Hjälp.
Jag måste ta det lugnt resten av dagen så kroppen hinner ikapp nu.
Inte ens BATIKEN i källaren känns lockande.
DÅ är man trött liksom

Idag har iallafall det jag gjorde igår torkat, och jag är NÖJD.
Det trodde jag ju inte igår, men det blir ju alltid annorlunda när det är helt torrt...






Bilden är suddig, men jag orkade inte ta nån ny bild.
Och jag börjar få en liten uppfattning och hur jag ska göra för olika resultat.
Men jag är inte färdig på långa vägar, innan jag är nöjd och faktiskt syr något.

Idag har jag köpt STUVBITAR, bomullsvoile, skjortbomull, och linne/bomullsblandning.
Ta tre, betala för två, jag pröjsade 75 kr och det får det väl vara värt så jag får lite grepp om hur det blir att färga i olika tyg.
Egentligen ville jag ju ha något lite mer "slinkigt" á la siden, fast billigare...
Och då är det ju bara polyester, och det går ju inte att färga på det sättet som jag vill ha det.
Så jag testar dessa stuvbitar, och så får jag se vad som händer.
Bomullsvoile, som jag tänkte köpa från "Stoff & Stil", tror jag blir för tunnt.
Bomull i övrigt är ju så MATT.
Ja, vi får se vad resultatet blir av dessa små tester.
Idag blir dock inget.

Fler än jag som tycker att det helt plötsligt blev NOVEMBERMÖRKT?
Vad hände?
Rätt ner i gruvan liksom, så fort november gjorde sitt intåg i almanackan.
Även om det är mitt på dagen så är det ju kolmörkt.
Idag har det ju inte varit dåligt väder, bara molnigt, kolmörkt.
12.15 var jag på väg ut i skogen...



Inte så djäkla inbjudande idag.
Blixten smällde automatisk av varje gång jag skulle fota...



Vovven som aldrig har tid att TITTA på sin matte längre när hon ska fota.
Skogen är mer spännande.






Och jakthunden har börjat visa sig i Milousan, TASS UPP konstant...



Och så fick jag inte med hela hunden!
Var tog nosen vägen typ...?
Fast det där med jagandet är det ju tunnt med, hon jagar inget.
Men hon SER ju cool ut iallafall när hon står på tre ben och sniffar i luften efter...
Bytet.
Som hon sen låter bli.
Ja, skönt för mig iallafall.



Men som sagt...
Novembermörkret mitt på dagen, känns som rena rama medeltiden.







Som den värsta lilla iller...

Jag är inte riktigt nöjd med resultatet på batikfärgandet idag heller, det har torkat nu.
Idag blev tyget för mörkt och cirklarna för små, nästan obefintliga.
Alltså blir det en färgningsomgång imorgon också, rond 3.
Jag ska fota resultatet från dagens färgning, men det får bli imorgon det med.
Den virkade taklampan börjar däremot ta sig...





Inte mycket kvar nu, jag jobbar på som den värsta lilla iller
Ikväll måste jag isäng tidigt, inget nattsuddande.
Jag ska se "Pan Am" sen bums i bingen och läsa min bok.
För imorgon har jag medarbetarsamtal och DET...
Ska bli intressant!
Väldigt intressant.
Ny chef, ny kundansvarig och så jag.
Jag har väl som vanligt en massa tankar kring det här, saker jag inte kan dela med mig av här tyvärr.
Även om jag skulle vilja.
Jag har ju så mycket ÅSIKTER som bekant.
Kanske det blir någon av dessa åsikter dryftade här imorgon, efter samtalet.
Vi ses imorgonbitti först.


Rond 2...

UNDERBART väder idag, och jag har vrickat till knäet.
Jag försöker ignorera att det molar lite, men...
Jag hoppas det går över snabbt.

Vi gick på en mycket knölig stig jag och Milou, och så kom det en tant.
Stigen var smal, så jag skulle ställa mig på sidan så hon skulle kunna komma förbi då...
Vrickade jag till höger fot och knä på den knöliga stigen.
Foten känner jag bara lite i, men knät är mitt skadade knä, så...
Det gör rätt ont i menisken.
Men jag överlever.
Det går väl över.
Synd nog var det i början av vår promenad, och jag hade raketfart under resten av promenaden, så det kanske inte var så bra.
Det var svettpromenad idag med.



Milou var på G som vanligt, spanade på allt!
Man får ju stå på två ben när man är så kort som hon och det är högt gräs, så man ser vad som händer längre bort.

När jag kom hem var det ännu mera "hushållsgöra" här.
Bada hunden, stolar och bord som skulle ner i garaget från balkongerna, röja här inne, tvätt, en massa plock.
När det där var klart och gick jag över till ÖB och köpte två nya hinkar, en till mamma och en till mig, eftersom jag tog en av henne igår och har färgat i.
En liten balja också, handskar, plastsnöre och en massa hushållsgrejer.
Sen hem.
Ner i källaren, laddade mammas gamla stereo med Otis Redding, VINYLSKIVA, raspig som satan...
Men OJ vilket sound!
Ja, och sen var det bara att sätta igång.
Rond 2 av batikfärgningen.

Jag hade tyget i badet i 20 minuter idag, plus fem extra minuter för toppen i ett litet bad.
Tyckte jag hade lindat superhårt, mjölkat tyget jättelite, men ändå...



Var inte riktigt nöjd med cirklarna idag, tyckte dom blev för små.
Fast å andra sidan så får jag väl se hur det ser ut när det torkat.
Kan bli bra.
Jag är skitspänd.
Det andra tyget var ännu mindre cirklar, för där hade snöret gått upp lite...



Tur man har en källare gott folk, där man kan JOBBA.
Tänk om man bott i lägenhet i GotlandsHem, då hade man minsann inte kunnat exprimentera såhär!
DETTA är LYX...



Cemetkar som arbetsplats, så inget stänker ut på golv och väggar.
Kanon!
Ja, så där hänger det nu och torkar, fortsättning följer.
Just nu är jag nog nöjd med färgen, mindre nöjd med cirklarna.
Jag hade önskat mig mer vitt.

Annars är jag sur som fan.
Tycker att LATHETEN hänger som gloria runt både sambon och sonen.
Alltid gnäll och ögonrullningar när man säger vad som behövs göras här hemma.
Jag känner att mitt humör är farligt nära asförbannad.
Jag känner mig som en tjatkärring.
Nu ska jag virka lite på lampskärmen, återkommer sen.




Så kan det gå när man nattsuddar...

Vaknade av en son som stod över mig, skakade mig, och sa:
"Mamma, vakna, Milou har bajsat på golvet!"

Djävla jag.
Hunden hade försökt väcka mig.
Hon var helt galen någon timme/timmar tidigare, skulle bara ha upp mig.
Jag...
Var så djävla trött och trodde bara hon ville upp i sängen.
Hon fick komma upp i sängen, hon sprang fram och tillbaka över mig och slickade mig i ansiktet.
Jag...
Blev skitsur och ville bara sova vidare.
Ner med henne på golvet igen.

Ja, då blir man sen väckt av en son som meddelar:
"Mamma, vakna, Milou har bajsat på golvet!"

Så bra.
Det borde jag förstått, hon var ju desperat den lilla stackarn.
Men...
Så kan det gå när man NATTSUDDAR med batikfärgning och sen en massa "South Park"-avsnitt på det!
Jag hade gått över trötthetsgränsen igår, så jag satt och skrattade våldsamt åt South Parkgubbarna, kom isäng übersent alternativt übertidigt, beroende på hur man ser det.
En bajsnödig liten vovve göre sig då icke besvär alltför tidigt på morgonen!

Som om inte det var nog upptäckte vi att det hade bajsats på köksmattan också.
Hon var kass i magen.
Hurra.
En härlig start på dagen.
Bara sätta igång och sanera, plocka bajs, torka golv, slänga matta i tvättmaskinen.

Men så kom jag ner i källaren, och i källaren hängde ju...



Mitt allra första batikprojekt!!!
Och idag, när jag såg det torkade resultatet tänkte jag:
Vad lärde jag mig då av detta pilotprojekt?

1. Färgbadet var för kort, om man inte vill ha dassig färg måste det ligga i längre.
2. Jag ska effektfärga längre på toppen och längst ut på kanterna.
3. Inte använda färgade snören att knyta runt med, jag hade rosa som färgade av sig.
Så istället för vita ränder har dom blivit rosa.
4. Inte "mjölka" tyget för mycket mellan knytningarna för då blir det "mindre" vitt i knytningarna.
(Orkar inte förklara vad det betyder ;)

Men sen är jag nog RÄTT NÖJD ändå.
Faktiskt.
Jag ska provfärga idag också, riva mer lakan och testa igen.
Bli bättre och bättre tills det blir perfekt.
Vem behöver tygaffärer i den här stan?
Inte jag iallafall, jag har min egen tillverkning nu.
Då får jag åtminstone vad jag vill ha, hurra!
Tänk den dagen jag har sytt mitt första linne i mitt egetfärgade tyg, den dagen känns inte allt för avlägsen.
Nu ska jag ut i solen med Milou, vi ska gå samma runda som igår.
Vi ses senare, mer batikexpriment då!



Kallbrand...

Trodde jag skulle kunna hålla mig...
Men det kunde jag visst inte.
När "Så mycket bättre" och "Downtown Abbey" var slut, var jag tvungen att gå ner i källaren och bara testa.
Bära eller brista, men jag kunde verkligen INTE vänta tills imorgon, klockan visade 23.30 när jag satte igång.
Mitt första BATIKTEST...



(
Obs, mörk källare, dålig blixt, mobilkamera, lite suddigt...)

Mja, det är ju första gången och tyget är ju fortfarande blött här på bilden, så det kommer nog se annorlunda ut imorgon när det torkat.
Ljusare.
KAN bli bra.
Att notera till imorgon är förresten att gå och köpa riktigt tjocka GUMMIHANDSKAR, för delar av mina händer ser just nu ut som jag fått SVÅR KALLBRAND...



Jag hade bara tunna, billiga plasthandskar hemma, det läckte in.
Har försökt med tvål, nagelborste, tvättsvamp med hård-riv...
Jag ser ända ut som om jag fått kallbrand.
Jag får testa med terpentin imorgon och se om jag får bort eländet, det värsta är ju det under naglarna.
Det kommer väl se ut som jag BOTT i en JORDHÅLA som jag byggt och grävt ur med mina bara händer i månader efter den här färgmissen.

Nåväl...
Jag är SÅ SPÄND på hur slutresultatet blir när det torkat imorgon.
För om det blir bra, då är det ju bara att köra igång.
Eller iallafall i liten skala.
Till sommaren kan jag köra på för kung och fosterland, nu är det begränsat.
Ja, det kan ju inte göras stora mängder tyg, för det droppar ju färg liksom.
Men på sommaren kan man ju köra på mer, och torka ute.
Fast små tygstycken till linnen kan man ju göra.
SHIT, det här kan bli skitbra hörrni.
Nu måste jag krypa till kojs, jag är astrött, men ändå skitpigg.
Den maniska skaparsidan i mig säger:
Skit i och sov, gå ner och färga mer!
Den normala sidan av mig säger:
Gå och lägg dig din idiot, det är en dag imorgon också!
Jag lyssnar nog på den normala sidan.
Nu har jag prövat iallafall.


Han såg lite lätt carzy ut...

Idag bestämde jag att Milousan och jag skulle gå "Den korta Vibblerundan", den är 7.09 km.
Alltså lite längre än dom 6.7 km vi har gått senaste tiden.
Dags att göra en liten upptrappning.
Och jag kom ju på en grej...
Först hade jag tänkt att gå Toftavägen och sen Hällarna på hemvägen, för att variera mig lite.
Men då kom jag ju på att det finns en stig mellan P18 och Toftavägen!
Kanon, så DÄR gick vi idag.
Det var riktigt höstvackert...







Skog och öppna fält, we love skog och fält jag och Milousan.
Och som inte det var nog så mötte vi Lilla Gubben...



En Lilla Gubbe i grafitti, och han såg lite lätt CRAZY ut.
Det finns ett gammalt skjutfält med kvarlämnade gamla skjut...väggar...?
Eller vad heter det?
Skjutvägg, skjuta-prickvägg, hjälp, det står still...?
Ja, ni fattar väl vad jag menar och DÄR har nu någon begåvad ungdom klottrat Lilla Gubben.
Den lite galna versionen av Lilla Gubben.
Så idag gick vi en "vanlig" Madde-runda, en RUND runda.
Dessutom hade jag fart i benen idag, jag gick en svettrunda.
Milou, ja hon går alltid en svettrunda
GÖTT!!!

Kom hem, duschade och sen iväg igen.
Jag drog till ÖB och shoppade TYGFÄRG, svart och koboltblå.
Vidare till affären och köpte skitgoda DAJMBULLAR, och sen till Klokboken.
Och där var dom andra bästisarna också, vi fikade och snackade.
Kom hem senare än jag tänkt mig, men Klokboken bor ju inte här, så vi var tvugna att hinna med en hel del.
Pladdermajor alternativt Snackeposar är vad vi är, när vi väl kommer igång.

Kom hem här, fixade snabbt mat till mig och sonen och nu sitter vi och ser på "Så mycket bättre".
Det hanns alltså inte med någon batik idag, men det gör inget, jag hinner imorgon.
Då ska jag slafsa nere i källaren.
Färg finnes, salt finnes, bunkar finnes, vatten i kranen finnes.
Återkommer lite senare.



Det riktigt rycker i skaparnerven...

Jag har knappt sovit inatt känns det som, och jag har bara drömt om en sak...
Batik.

Det var det första jag tänkte på när jag slog upp ögonen också.
Kände att jag redan IDAG måste testa lite.
Jag kan ju testa på gamla lakan som jag har, dom som en gång i tiden skulle bli mattor...
Men sen kom visst en whiplash emellan!
Fast...
Nu kan jag klippa lite större provlappar av lakanen och förtesta färgning (
för det står det i böckerna att man ska göra, själv är jag redo att göra allt RÄTT på en gång, men det är kanske dumt... ;)innan jag köpt den där bomullsvoilen.
GUD så spännande!
Ja, för jag låg ju och läste innan jag somnade i en av batikböckerna, sög in allt om temperaturen av av vattnet, tid i färgbadet och om man ska färga med fler färger, olika vikningar, ja fast jag börjar nog med EN färg och försöker fördjupa den men flera färgningar.
GUD så spännande!
Det riktigt rycker i skaparnerven!!!!!

Kom faktiskt på att min kära mor en gång i tiden färgade några dukar i batik.
Jepp, min ohändiga mor har faktiskt färgat två eller tre batikdukar.
Jag kan ju fråga henne hur hon gick tillväga.
Hm, ja, en kunskapsresurs är ALLTID bra.
Synd att mormor inte lever, hon kunde ju ta mig fan allt!

Måste köpa satinsnedslå och kanta längst ner på sommartoppen jag sydde häromdagen.
Jag är inte nöjd med kanten jag sydde.
Vill sy ett sådant där linne till faktiskt, tyckte det blev riktgt snyggt.
Det gör jag kanske imorgon eller på måndag, efter jag varit på medarbetarsamtal.

Nu är klockan över 10, solen lyser genom dimman och jag ska ut och lufta mig och Milou.
Så får vi se om jag hinner träffa bästisen som är hemma i helgen, om hon har tid.



Dom skrek efter tändstickor...

Såg precis "Idol" och läste batikfärgning samtidigt.
Jag är REDAN expert känner jag
Måste beställa tyg redan imorgon.

Men...
Dagen var inte slut med bibloteksbesöket.
När jag kom hem var sonen hemma med tre polare.
Hela vardagsrummet var invaderat av för-tonårsstinna 11-åringar med fötterna på soffbordet som spelade Star Wars på Playstation!
En stund senare kom Lilla Sunshine och vi startade upp FREDAGSMYSET med att bada Lilla Milou.
Vilken hit!
Jag skötte shamponeringen och Sunshine duschandet, vilket team.
Där stod vi i enbart tröjor och trosor/blöja och rengjorde Milousan.
När vi var klara med det så gick vi ut i köket och gjorde ÄPPELKAKA.
Jag smälte smör, blandade medans Lilla Sunshine mätte upp mjöl, socker, bakpulver och hällde i.
Hon knäckte ett ägg...
Och halva skalet hängde med i små krossade minibitar ner i skålen.
Jag försökte plocka upp dom efter bästa förmåga.

När vi hällt i smeten i formen var det dags för "Slicka skålen-momentet".
MUMS, sa jag, nu ska vi äta smet!
"Lilla Sunshine gillar inte smet", sa Lilla Sunshine.
(
Fast hon sa ju SITT namn då ju såklart, hon heter ju inte Lilla Sunshine egentligen ;)
Va, gillar du inte sockerkakssmet?
ALLA gillar väl smet.
"Nä, inte Lilla Sunshine", sa Lilla S.
Nähe, då äter jag väl själv då, sa Gottegrisen.
Fast när andra skeden skulle in i min mun hör jag:
"Madde, jag smaka..."
Och så kom Lilla Sunshine på att hon visst gillade sockerkaksmet iallafall

Så skalade jag äpplen, Lilla Sunshine slickade och gjorde bitmärken över dom nyskalade frukterna.
Nej, sa jag, så där kan du ju inte göra!
JO, sa hon och bet vidare utan att äta.
En liten äppelvampyr.
Jag skar äpplena i bitar, Lilla S rullade dom i socker och kanel och tryckte i dom i smeten.
Hjälp vad hon KAN nu, tänkte jag.
Var hon inte nyfödd nyss?

Dom större barnen hade flyttat in på sonens rum, hade brottningsmatcher, vände upp och ner på hela rummet och FES i kapp.
Gapade och beskyllde varandra för pruttarna.
Dom skrek efter TÄNDSTICKOR, och jag skrek tillbaka att "Det får ni faktiskt hämta själva!".
Nice...
Jag sniffade på 2-åringen (+4 månader) brevid mig istället.
"Madde, va dom skriker och bråkar där inne.
Dom e inte kloka."
Mm, jag vet, sa jag.
"Jättemycket skrik."
Mm, vi bryr oss inte.
"Nä."
Nä.
Och så brydde vi oss inte.

När kakan var i ugnen gick vi in och satte oss i soffan, och satte på BARNKANALEN.
Och lucky us, det var MUMINTROLLET.
Ja, där satt vi med nappen och Lammis, tittade på Mumintrollet och bara slappade, göttade ner oss i soffan.
Lilla Sunshine lutade sig mot mig och så sa hon:
"Vilken tur att jag kom till dig just idag..."
Ja, vilken tur, jag kunde bara hålla med.
Sen kom Lilla Sunshines mamma och förstörde myset, vi vart helsura 

Ja, det var den dagen det.
Och trots att det gått i ett, och jag var astrött imorse när jag kom hem från jobbet, har jag fortfarande ångan uppe.
Men det har varit en väldigt mysig dag, och ångan som pyser är nog BATIK-ÅNGA som bara väntar på att få pysa igång.
Nu ska vi se vem som åker ur Idol, sen blir det väl sängen och mer batikplugg.
Förresten, Moa var det grymmaste jag sett i Idols historia idag, vilken låt, vilken röst, ME LOVE.
Jag hade gåshud över hela kroppen.









Kommer slafsa rejält nere i källaren...

Så var jag tillbaka, 1½ dygn senare.
Har inte hunnit in på bloggisen på hela, långa dagen.
Men nu är jag här, fullproppad med ord!

Vad ska jag börja med?
Kanske vad jag gjort...?
Jo, jag kom hem, drack kaffe, gick en kort promenad med Milousan, hem igen och duschade.
Sen cyklade jag ner på stan, mötte upp Syster-Yster och käkade lunch på Fornsalen med henne.
Det bjöds på GRILLBUFFÉ med en MASSA smarriga grejer att trycka i sig.
Efter det gjorde jag ett jobbärende.
Och efter det...
Var jag på bibloteket!
Jag har nämligen fått en idé.
Jag hittar ju aldrig tyger som JAG vill ha.
Och häromkvällen satt jag och funderade på vilken typ av tyger jag vill ha.
Och jag kom fram till:
BATIKFÄRGADE TYGER.


I nämligen LOVE batik.
Och sånt kan man ju göra själv!

Jag har visserligen aldrig gjort batik, men jag har färgat garn, färgat tyg, tryckt på tyg, målat på tyg och gjort afrikansk målningsteknik på tyg...
Så varför inte batik???
Och så får jag precis vad jag vill ha, rätt färg och rätt mönster.



(
Ungefär sånt DÄR vill jag skapa...)
SMART frk Österholm!
Du kan ju göra ditt eget tyg jööööö, har hittat perfekt, tunnt bomullsvoile att börja med (
Som jag kan sy tex sommarlinnen i till att börja med... ) och när jag blir expert...
Då kan jag ju köpa SIDENTYG och färga.
Som typ ULI-tyg i ULI-klänningar...





Så jag gick in på bibblan och började leta efter batikböcker.
Hittade INGET batik-aktigt i hyllorna!
Tomt.
Jag gick ner till biblotikarien och bad om hjälp.
Hon gick in i datorn och hittade batikböcker i MAGASINET i källaren, undanstoppat.
Det var liksom ingen efterfrågan på sånt nuförtiden, sa hon.
Nähe, vad konstigt, sa "Den omoderna", batik som ALLTID varit hett.
"Jaså...?", sa hon.
Tycker jag iallafall, sa jag.

Hon gick ner i källaren och kom upp med fyra handböcker i batikfärgning!
Kanoners och tack, sa"Den snart fullfjädrade batiktygfärgerskan" knatade hem med litteraturen i väskan och läste i en av böckerna på vägen.
OJ, så många alternativ, VAD ska jag börja med?????
Dilemma igen.
Som vanligt.
Men kom fram till att cirklarna blir det enklaste, sen får jag väl avancera om jag fixar detta.
FAN så bra.
Jag är supertaggad och kommer stå och slafsa och exprimentera REJÄLT nere i källaren.
Mamma kommer bli galen
Nu ska jag beställa tyg på "Stoff & Stil" och sen...
Varde batik!

Och som om inte det var nog...
Jag ska på RIKTIGT "Stickcafé" i slutet på november.
Med helt okända människor.
GUD så kul!!!!!
Nu måste jag se "Idol", äta äppelkaka och vaniljsås, återkommer efter!




Sickan, mormor och jag...

Min mormor, hon älskade Hasse Ekman, Annalisa Ericsson, Hjördis Petterson, men framför allt:
Min mormor älskade SICKAN CARLSSON!
Jag vet inte hur många Sickan-filmer jag fick se under min uppväxt.
Landstormens lilla Lotta, Sjunde himlen och allt vad dom nu hette.
Och när jag var liten, älskade jag Sickan Carlsson lika mycket som min mormor.
Jag tyckte Sickan var söt med sina smilgropar, käck och alltid sprudlande glad.
Sickan var var på sin tid en riktig megastjärna och sinnebilden av:
The girl nextdoor.
Eller som vi säger i Sverige:
Grannflickan.

När jag blev större försökte jag låstas att "såna där gamla skitfilmer från förr" var URDÅLIGA...
Men jag gillade det i smyg.
Och gör det fortfarande, fast nu behöver jag INTE gilla det i smyg.
Jag kan se gammal svartvit eller colorerad film än idag, som jag såg med mormor eller pappa förr...
Och tycka att dom är JÄTTEBRA.
Svenska som amerikanska.
Jag som knappt ser om en modern film.
Och när jag såg att Sickan Carlsson har dött, blev jag förvånad.
Jag trodde hon var död sedan länge.
Och så blir man lite sorgsen, tänker på sin barndom.
Ja, tiden som man kröp upp i "Gröna soffan" med mormor och kollade en "Sickan-film"...
Den är DEFINITIVT förbi.

Herregud vad jag känner mig gammal.

Och om ni undrar om jag var LILLGAMMAL när jag var liten?
Svar:
JA, det var jag.
Jag hängde ju JÄMT med mormor

Natten har varit orolig, jag kollade tyger i Stoff & Stil-katalogen, och kunde inte släppa tanken på nya idéer.
Lägger man sen på att jag läser den där boken "Morgon i Jenin" så är det inte klokt vad den gör mig upprörd.
Det ska jag utveckla mer imorgon när jag har tid.
Men jag kan väl säga så mycket att man blir VÄLDIGT "anti jude" när man läser den.
Och med det menar jag HUR judarna behandlade/BEHANDLAR palestinierna...
I deras eget land!
Inte "anti jude" på det stora hela.
Men judarnas ockupation av Palestina, numera Israel.
Ja, men det tar vi imorgon, nu ska jag hoppa till duschen och sen till jobbet.
Vi ses.








Jag började kallsvettas...

Sitter och ser "Uppdrag Granskning" och säger "Men HERREGUD", högt för mig själv, gång på gång.
Man blir ju mörkrädd över hur samhället agerar ibland.
Vissa barn far ILLA i ÅRATAL, och samhället varken kan, VILL eller GÖR något åt saken.
Den här familjen får sina barn omhändertagna samma sekund som en anmälan kommer in, och anmälan är helt ogrundad.
Två föräldrar blir anmälda för pedofili och är helt oskyldiga.
Inga förundersökningar görs.
Barnen bara försvinner och föräldrarna står anklagade.
Ibland blir man mörkrädd.
Man sitter bara och gapar.
Myndigheterna är ju inte kloka, dom kan inte mena allvar.
Usch, jag gråter när föräldrarna gråter, det riktigt knyter sig i magen.

Och min ilska har lagt sig, den dog någonstans under "Dirty Dancing".
Man orkar ju inte vara arg hur länge som helst.
Det tar så mycket på krafterna, och tillslut slocknade vulkanen.
Men...
Det behövs så lite för att jag ska börja mullra och spy aska och lava igen, så det är nog bäst att allt håller sig lugnt i några dagar nu.
Folk och fä, håll er borta

Min bästis har varit här och käkat middag, fikat och snackat lite.
Och hon lärde mig ett värdefullt tricks att få hunden lugn.
För dom första dagarna gick det bra att ge hunden ögondroppar.
Sen började hon trixa igårkvälls, idag har det varit stört omöjligt, hon har ålat sig värre än en ål.
Att ge ögondroppar var inte att tänka på.
Jag fick ge upp, jag var rädd att GE henne en ögonskada istället för att hjälpa henne med en ögoninfektion.
Men min duktiga bästis kunde på mindre än fem minuter få bukt med Milous "maktutövande".
Nu har jag åter makten och ögonsalva är inte så farligt igen.
"Du ska tillämpa samma teknik med klorna sen", sa min bästis.
Och jag började direkt KALLSVETTAS.

Nä, serru DET går INTE, jag kan inte klippa klorna mer, sa jag.
"Nä, det kan du ju INTE, inte med DEN inställningen iallafall, sa hon!"
Ord och inga visor.
Jag hatar klor.
Min bästis anser nog:
Get over it!
Jag känner:
I can´t.

Snart läggdags, ska bara se "Berg flyttar in".
Måste ju se när Carina Berg flyttar in hos golfproffset Jesper Parnevik.
Han verkar snuskigt, snuskigt rik.
Han har en EGEN garderob lika stor som halva vår lägenhet typ.
Kommer bestämma mig OM sonen ska bli golfproffs efter programmet.
Jag kanske ska sätta honom i tvångsträning i golfskola, känner att GOLFMORSA kan bli min nya titel.
Iallafall om dollarna rullar in.
Hörde jag inte CATCHING...?
Jominsann, det hörde jag nog




My lucky day...

Usch vilken ökendag!
Vädret hänger som en blöt filt över en, och mitt humör är verkligen nere i skorna.
Var på jobbet/kontoret och skulle skriva en ny lönerapport till Försäkringskassan, för jag hade skrivit fel på min förra.
Tror ni intem att när jag går ut med cheferna och dom ska åka på lunch och låst dörren till kontoret...
Att jag kommer på att jag har skrivit FEL iallafall.
Ett fel på ett sådant papper innebär att man inte bara får stryka över det och skriva nytt.
Nej...
Man måste fylla i ett nytt papper IGEN.
Jippie.
Och dom skulle gå på lunch.
Jippie.
Jag fick alltså vara så god att fylla i ett nytt papper HEMMA och lämna in igen.
Helst så fort som möjligt.
Jippie, my lucky day!

Det är DÅ man vill...



... logga in till Gud och be om nåd.
Trots att man inte tillhör dom "standardtroende" utan "selektivtroende".

Torktumlar-servicekillen har varit här, gick ju snabbt med tanke på att jag ringde vid 09.00.
Alltid nåt.
Och det ÄR fel på torktumaren, elektronikfel.
Han ska komma tillbaka på fredag troligtvis och försöka laga skiten.
Morsan står brevid och säger:
"Jaha, jamen då hade du rätt då Madeleine!"
JA, tänk va, jag hade rätt, quelle suprise!!!
Och så blev jag sur som ättika igen, va fan, är jag FEM ÅR eller?
Jag må vara dålig i matte och kluriga kuber...
Men annars är jag RÄTT SMART och kan/hänger MED liksom!
Inget kålhuvud här direkt.

Jag tog upp det här med om att vi skulle få betala för att han skulle komma dit och laga torktumlaren.
Vi har ju 1 års GARANTI, sa jag.
" Ja, det är 3 års garanti om det är elektronikfel på maskinen, bara så att du vet det det, och ni behöver inte betala något om ni har garanti."
Varför sa killen det i telefonen då?
Ja, han visste ju inte, och inte jag heller.
Jag blev ännu surare för att jag gått och surat ner mig i onödan pga av ett RIKTIGT KÅLHUVUD imorse.

Jag tror vi får lägga på ett hiskeligt MENSHUMÖR tyvärr på denna dagen.
Hiskeligt och livsfarligt.
Nu har jag druckit kaffe, ätit två Reisenkolor och lite laktosfri filmjölk.
Precis just rullar "Dirty Dancing" upp på tv.
Jag tror jag ska se den för miljonte gången, njuta av Patrick Swayzes rullande höfter, ta lite mer kaffe och virka på min taklampa.
Jag behöver varva ner och tänka på annat än ILSKA.



Ett djävla måndagsexemplar...

Jag var arg när jag la mig igår, och jag var arg när jag vaknade.
Orsak:
NYA torktumlaren.
Med betoningen på NYA, sprillans nya.
Naturligtvis har vi fått ett djävla "Måndagsexemplar" och vi har köpt den på "Harry Carlsson/Elon".
Den inte fungerat korrekt sen första torktumlingen.
Den torkar inte torrt trots att jag gjort enligt instruktionsboken.
Torktumlaren "påstår" att tvätten är torr när den inte är det, och den "vägrar" forsätta torka.
Den påstår via sin "lamppanel" att "Filtret är fullt" och "Kondesbehållaren är full" när det bara är lite vatten i den.
Vill att man ska tömma den redan efter ca ½ timme in i ett torkprogram.
?
Jag fick nog i förrgår, insåg att DET ÄR fel på den, och blev vansinnig, så djävla typiskt rent ut sagt!
Så igår skulle jag och sambon få in på "Harry Carlsson" och klaga, "Ut med skiten och ge oss en ny" var mitt upplägg.
Såklart.

Ja, och på grund av ett misstag mellan mig och sambon i telefonen, där jag trodde att "han skulle kommma hem om 10 minuter och hämta mig här"...
Så menade han att vi skulle mötas på "HC" "om tio minuter".
Så blev det så att han gick in själv och sa att det var fel på torktumlaren.

Och...
Då är det så djävla FIFFIGT förstår ni, att här får man inte en NY torktumlare trots att denna uppenbarligen är paj...
Utan det ska skickas en TEKNIKER från Elektrolux som ska LAGA den SPLITTER NYA, TRASIGA torktumlaren.
Att jag inte flög i taket av ilska.
Eller det gjorde jag naturligtvis!!!!
Jag blev så arg så jag...
Flög i taket!

Laga en ny maskin?
Vi ska ha en NY annars betalar jag inte ett fucking djävla öre!
Och tyvärr kunde jag inte stolpa över där direkt och rikta min "torktumlar-ilska" mot någon, för klockan var 18.05!
Jag kokade bokstavligen över.

Ja, men nu ska man ju då "inte bråka" enligt andra familjemedlemmar här hemma, utan ringa den där teknikern först.
Jag har ringt Elektrolux service-tjofräs idag, och då kom nästa HÄRDSMÄLTA.
Inte nog med att vi fått en defekt torktumare, oh no...
Vi får BETALA för att teknikern ska komma hit och laga/titta på den också!
WHAT?

Jag var SÅ trevlig i telefonen när jag framförde mitt ärende, ända fram tills jag fick höra detta rätt upp i örat av den ytterst torra telefonkillen, sen var det bara som att trycka på en knapp:
SKÄMTAR du eller, sa jag i en väldigt hård ton.
"Nä, det är ju så att vi skickar ut en tekniker, bla, bla, bla..."
DU, sa jag, jag kommer aldrig i helvete betala för att först ha fått en defekt torktumlare och sen att ni ska komma om titta på den.
DEN RÄKNINGEN kan ni skicka direkt till "Harry Carlsson" det ska du ha djävligt klart för dig!
(Ja, jag sa faktiskt så, men jag är så djävla förbannad här, så ÄR det bara!)
"Ja, det är inte vårat problem, det får ni ta med dom..."
JA, det lär jag göra, den saken är klar!
Pang på med luren och jag tänkte:
TÄNK GLADA TANKAR, tänk glada tankar, tänk djävligt glada tankar!!!!

Så...
Nu är jag farligare än en vulkan på Island kan jag säga.
Jag är en tryckkokare påväg att explodera.
Jag har lust att skriva så många fula ord om plejset tvärsöver gatan.
GAAAAAAAAAAAAAAAAH!!!!!!!!!
Men jag ska behärska mig och jag ska vara trevlig mot teknikern som kommer hit, vänta på domen om torktumlaren.
Sen blir det INTE KUL för "HC".
Inte kul alls.
Om sambon tycker jag var "pinsam" i somras när jag skällde om deras sopor som hamnade via diverse fåglar i trädgården...
Då är det nog bäst han följer med när vi ska dit igen!
Han lär få koppla sin pitbull och hålla strypkopplet djävligt kort.
Annars vet man inte VEM Pitbull-Madde biter skallen av.
Risken är överhängande.
Jag är på krigsstigen.

Ja...
Det var den urladdningen.

Milou har sedan igår börjat med en ny grej.
Hon börjar ta sig friheter hon INTE FÅR.
Hon hoppar nämligen upp i soffan själv, och hon lägger sig INTE där hon har sin filt.
Oh no...
Nej, hon hoppar upp utan att vi sitter i sofforna och hon hoppar upp på "valfri" plats.
Inte okej.
Ligga i soffan när vi sitter här, absolut!
Ligga i soffan på sin filt, absolut.
Annat accepteras inte.
Milou har fått bannor och blir sur och putt.
Hon tycker jag är pest.
Dessutom är ju jag den som ger henne salvan i ögonen, så ni kan ju tänka hur högt man står i kurs på poppislistan nu...?
Inte speciellt högt.
Nä.

Och det är snart FLER som kommer tycka jag är extremt opoppis...






Sytt...

Som jag har sytt...
Och resultatet blev idag BRA som FAN faktiskt!
Jag är svinnöjd och jag hann inte bara med ETT plagg, nä, jag hann med två.
Kors i taket.
Ja, jag svängde ihop ett linne på sluttampen av klänningen som jag förstörde häromdagen.
Ett faktiskt helt improviserat linne dessutom, jepp idag kunde jag minsann få brilljera med ett busenkelt linne.
Fast jag trodde faktiskt först att jag misslyckats, sonen fick agera provdocka innan jag sytt ihop allt, och det såg alldeles för litet ut.
Jag tänkte skita i att sy ihop linnet när jag såg det på sonen ihopnålat, men bestämde i sista sekund för att mig för att sy ihop linnet iallafall.
Och jag ångrar min inte.
Men vi börjar med huvudnumret...



Denna "lilla svarta".



Efter mönstret jag visade igår!
Fast jag gjorde en lös trumpetärm istället.
Men detta var INGEN PICKNICK kan jag meddela, för att sy riktigt snyggt i trikå eller som i detta fallet behöver man ju en riktig overlockmaskin.
Min symaskin har ju overlockfunktion, men det bli LÄTT svajigt lite här och där i sömmarna.
Fast på det stora hela klarade jag mig rätt okej.
Det lär ju ändå svaja när man går, då gör det ju inte så mycket om sömmen inte är hundra precis överallt
Första gången jag sydde med tvillingnål...



Först fattade jag inte HUR jag skulle få plats med TVÅ STORA trådrullar på den lilla pinnen...?
För det fick jag ju inte.
Tills IQ-fiskmås kom på att man kunde spola av svart tråd på ytterliggare en liten spolrulle, och sätta den brevid.
Resultatet blev bra, och sjysst att få en fin kant nertill med två "linjer".
Det ser så proffsigt ut när det är sytt med tvillingnål.
Obs, jag valde ett finare styckte av sömmen när jag fotade 

Så kommer vi till bonusnumret, sommarlinnet...



Jepp, jag fick alltså ihop något av klänningen jag förstörde.
Jag blev nöjd, tycker det blev "raffigt" för att citera morsan.



Sömmarna var lättare att få snygga i det här tyget, det drar ju sig inte så mycket.
Den här toppen till ett par jeans i sommar och man är HELT RÄTT!
I min garderob iallafall.
Som "snöre" att knyta med har jag tagit ett sånt där "snöre" som man har som detalj eller dekoration längst ut på tex en fåtölj.
Detta är en liten inspiration jag lärde mig av Uli Herzner, en av deltagarna i "Project Runway", min favoritserie och Uli var med i min FAVORITSÄSONG.
Hon gjorde klänningar i supervackra tyger.
Hon fick enkelt att se SMASHING LOVELY ut, och jag avgudade/avgudar henne.
När jag blir stor...
Då ska jag bli en ULI.
Fast tillbaka till "repet"/"snöret", jag ska bara fixa ett snöre i RÄTT färg.
Idag hade jag bara ett grått hemma, jag ska försöka hitta ett snöre i någon färg som någon av färgerna i tyget.
Så...
Det var det.
Jag är helt slut.







Magisk morgon...

Måste börja med lite bilder från den tidiga morgonpromenaden.
Tyvärr gör väl inte mobilkameran sitt yttersta för att man ska förstå hur vackert det faktiskt var imorse när vi kom ut på Hällarna.
Det var så höstvackert på ett dimmigt, murrigt, ändå färgaktigt sätt.
Jag säger att jag älskar sommaren, och det gör jag verkligen.
Men hösten HAR sin charm också när den är så här vacker som den varit iår...














En magisk morgon, en magisk höstpromenad.
Fotad med inte inte SÅ HET mobil.
Men ändå.
Jag har skurit till lite tyg, har tagit en fikapaus med knäckemacka.
Ska snart fortsätta och röra mig mot symaskinen.
Återkommer.


RSS 2.0