Rond 2...

UNDERBART väder idag, och jag har vrickat till knäet.
Jag försöker ignorera att det molar lite, men...
Jag hoppas det går över snabbt.

Vi gick på en mycket knölig stig jag och Milou, och så kom det en tant.
Stigen var smal, så jag skulle ställa mig på sidan så hon skulle kunna komma förbi då...
Vrickade jag till höger fot och knä på den knöliga stigen.
Foten känner jag bara lite i, men knät är mitt skadade knä, så...
Det gör rätt ont i menisken.
Men jag överlever.
Det går väl över.
Synd nog var det i början av vår promenad, och jag hade raketfart under resten av promenaden, så det kanske inte var så bra.
Det var svettpromenad idag med.



Milou var på G som vanligt, spanade på allt!
Man får ju stå på två ben när man är så kort som hon och det är högt gräs, så man ser vad som händer längre bort.

När jag kom hem var det ännu mera "hushållsgöra" här.
Bada hunden, stolar och bord som skulle ner i garaget från balkongerna, röja här inne, tvätt, en massa plock.
När det där var klart och gick jag över till ÖB och köpte två nya hinkar, en till mamma och en till mig, eftersom jag tog en av henne igår och har färgat i.
En liten balja också, handskar, plastsnöre och en massa hushållsgrejer.
Sen hem.
Ner i källaren, laddade mammas gamla stereo med Otis Redding, VINYLSKIVA, raspig som satan...
Men OJ vilket sound!
Ja, och sen var det bara att sätta igång.
Rond 2 av batikfärgningen.

Jag hade tyget i badet i 20 minuter idag, plus fem extra minuter för toppen i ett litet bad.
Tyckte jag hade lindat superhårt, mjölkat tyget jättelite, men ändå...



Var inte riktigt nöjd med cirklarna idag, tyckte dom blev för små.
Fast å andra sidan så får jag väl se hur det ser ut när det torkat.
Kan bli bra.
Jag är skitspänd.
Det andra tyget var ännu mindre cirklar, för där hade snöret gått upp lite...



Tur man har en källare gott folk, där man kan JOBBA.
Tänk om man bott i lägenhet i GotlandsHem, då hade man minsann inte kunnat exprimentera såhär!
DETTA är LYX...



Cemetkar som arbetsplats, så inget stänker ut på golv och väggar.
Kanon!
Ja, så där hänger det nu och torkar, fortsättning följer.
Just nu är jag nog nöjd med färgen, mindre nöjd med cirklarna.
Jag hade önskat mig mer vitt.

Annars är jag sur som fan.
Tycker att LATHETEN hänger som gloria runt både sambon och sonen.
Alltid gnäll och ögonrullningar när man säger vad som behövs göras här hemma.
Jag känner att mitt humör är farligt nära asförbannad.
Jag känner mig som en tjatkärring.
Nu ska jag virka lite på lampskärmen, återkommer sen.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0