Allt på en gång...

Så har vi varit ute och picknickat, och VILKEN DAG det varit!!!!
Dra mig baklänges, hur länge har man inte längtat efter sådan här värme, jag bara undrar liksom?
Vi drog till Brissund...



Slog läger vid en bod med fika, pratade och lyssnade till sånglärkor och fick ett überläbbigt kryp på filten.
Milou gick i toppspinn, för i boden brevid bodde en golden vid namn Al Capone, även kallad Maffe.
Och hon ville ju helst leka med den där bjässen, så dom fick hälsa lite och "leka" lite.
Milou jagade typ honom, och han sprang ut i det iskalla vattnet och ställde sig.
Om han flydde eller bara VILLE bada, kände jag var lite oklart, men hans matte försäkrade mig att han VILLE stå i -1 grad.
Oki, if you say so.
Milou gick iallafall inte i vattnet, tack och lov...
Då hade vi fått köra "Hjärt-o-lungrädding" på henne.



Jag, Milou och Lilla Sunshine tog med oss hink och spade och strosade ner från bodarna och längs stranden, plockade sten och gick till en brygga.
Jag och Lilla S gick ut på bryggan och satte oss, vi skulle kasta sten.
Jag tänkte dingla med benen från bryggan men missbedömde avståndet till vattnet, så jag doppade fötterna i havet!
Fint.
Så är det när man är halvblind till naturen och har solbrillor på sig och då ser ÄNNU sämre.
Men, men, det var ju så varmt i luften så det torkade snabbt.
Milou sprang på stranden och fattade inte först att hon kunde klättra upp på bryggan och komma ut till mig och Lilla Sunshine, så hon försökte ta vattenvägen.
Dock kände hon väl då att det var freezing så hon blev bara halvblöt.
Upp till magen typ.
Vi fick gå in och hämta ut henne, så hon fick vara med oss på den lilla bryggan.



Hm, där fick hon span på något spännande i vattnet...







Ja, så där satt vi alla tre, njöt av solen och havet, kastade sten och lyssnade på "pluppet" när dom hamnade i vattnet.
Sämre kan man ju ha det typ...



När vi kom hem hade min hud antagit en lättare rosa ton!
Detta trots solbrillor och solhatt.
Hm, vårsolen är livsfarlig, jag passar mig noga och ändå...
Blev jag lite rosa.
Ja, ja, huvudsaken jag inte får utslag.
I trädgården har nu kaninburen kommit ut och trädgårdsmöblerna i bersån.
Herregud, allt på en gång, både människor och natur vårexploderar.
Balkongdörrarna står vidöppna och släpper in den varma luften och Milou...



Hon har intagit sommarmood på Las Palmas-balkongen och spanar in grannen som bar in sina balkongmöbler...



Hm, vad gör han...?



Ja, försommaren kom på en och samma dag.
Ska man dö någon dag, så är det väl en dag som denna, när man känner lycka och dagen har känts perfekt.
Hoppas bara jag slipper, för jag har så himla mycket kvar på livs-agendan






En liten återställare...

Sol ute...
Jag vaknade och känner mig däckad som en klubbad säl.
För mycket socker igår, inte bra för huvudet idag, jag har huvudvärk.
Men jag toppade det hela med lite choklad till frukost också!
Vad gör man inte för att må ännu värre så säg...?
Eller låt oss kalla det en liten ÅTERSTÄLLARE 

Det har typ inte hunnit hända så mycket ännu idag, jag har ju kommit upp, konstaterat huvudvärk, ätit frukost + choklad, sett på tv och läst tidningen.
I tidningen kunde man läsa om knarkåtalet som ska bli rättegång nu-
Det verkar innehålla en djäkla massa inblandade.
Inte undra på att knarket ökar på ön bland ungdomar.
Bara hoppas att knarksmugglare, knarkkurirer och knarkdistrubitörerna åker dit så det smäller om det.
Att dom rensar upp bland skiten.
Oavsett om dom sålt till ungdomar eller vuxna, hoppas dom åker in för tid och evighet.
Men det blir väl två år, och sen får dom räkna bort tiden dom suttit häktade och så är dom ute efter ett år.
Och kan börja om från början om några år...?
Och småpåvarna som har tjallat och varit distubitörer...
Dom får nog inget straff alls, bara polisens ögon på sig i några månader.
Sen kan väl dom hitta andra Sugardaddys.
Hm, ja, inte tror jag blir långa fängelsestraff, men HOPPAS att det blir det.
Vi får väl se.

Idag ska jag, Klokboken, Lilla Sunshine, Lilla Sunshines mor och Milou på picknick.
Jepp, ÄNTLIGEN blir det välan en klok picknick i solen.
Jag ska hoppa i duschen, vi ses sen.





Uppblåst som en badboll...

Inte mycket händer, vi bara degar.
Jag känner mig som en uppblåst badboll...



Svullen, godis och bull-stinn, trött, och uppblåst all over som sagt.
Kanske mens på gång, vad vet jag.
Fick deprimerande sms från kussen på utlandssemester:
"25 grader, säger inte mer, kram från Badtofflan" och så en bild på en badtoffla på en strand vid vattnet.
Suck, LYLLO DOM, jag blir så avis.
Väl unt iofs att dom har varmt och sol, men jag vill OCKSÅ ha varmt och sol.
Hon kommer komma hem som en pepparkaka och jag...
Kryper ner i min kista i källaren igen.
Vampyrer gillar ju inte sol.
Badbolls-vampyrer.


Nu ska vi se "Mästarnas mästare", återkommer.




Lammungar...

Vi har varit på liten regnig utflykt...



Fikat tog vi i bilen, bullar som vi köpte på Siesta innan vi åkte ut.
Sambon mulade i sig...



Så blev det promenad på Brissundsstranden när regnet försvann...





Milou jagade fåglar, och SHIT...
Där försvann fågeln ut till havs!
Milou såg lätt desperat ut när fågeln flög sin kos.
På väg hem stannade vi vid Majsans lamm, och HUR söta var inte lammungarna...?
Först gömde sig sötnosen bakom mamma...



Sen vågade lammisen lämna mamma och kom lite närmare mig...







Detta fick mig att vilja flytta ut på landet och bli fårbonde!
På studs.



Tälja smör i solsken...

God morgon!
Så var jag hemma igen och en ny dag ska börja.
Undrar dock vart solen är.
Det skulle ju bli sol idag väl...?
Vi hade bestämt oss för en picknick lite senare, på någon strand (typ Brissund), så jag hoppas att det spricker upp snart.
Fast klockan är ju bara 11.22, så det hinner kanske spricka upp.
Men väderkartan verkar ha ändrat sig sen igår.
Då skulle det ju vara toppenväder varenda dag framöver, nu...
Ser det mer kallt och ostadigt ut.

Annars går jag i affärstankar.
Jag funderar på Stockholm och på att tjäna pengar där.
Där är priserna helt annorlunda, HÖGA på hantverk och det finns små butiker som skulle kunna vara intressanta.
Alltså jag håller medvetet "låga" priser för att ens få sälja mina saker och kunna producera nytt.
Men skulle man kanske söka sig över pölen också...?
Då skulle man kunna tjäna mer.
Jag sitter och klurar på det, så får vi väl se, en resa till skulle nog inte vara helt fel.

Jag såg tex ett halsband med en pytteliten virkad "amulett" och sen var bandet i gröna träpärlor á la träslöjden i skolan.
Typ så här, en enkel skiss...


Det skulle dom ha 700 kr för.
Jag höll på att tappa hakan av förvåning och tänkte:
Dom är inte kloka, lurendrejeri, inte ens min dyraste sjal kostar så där mycket.

(klicka för förstoring)
Det såg ut som ett barn hade gjort det där halsbandet, förlåt, men det gjorde det faktiskt.
Men dom vet att ta betalt, det är väl så mycket mer exotiskt där.
Jag har tagit 45-60 kr för mina virkade halsband, av annan typ, och dom tar 700.
Ja, detta är något jag går och klurar på, ganska mycket faktiskt, sen jag var uppe.
Gäller bara att hitta RÄTT affär då.
En ny resa till Stockholm, inte nu, men sen...
Och reka lite.
Jag skulle kunna tälja smör i solsken  ta mig fasen.
Ja, ja, någongång måste man ju tänka större än boden på gården.
Nu ska Bizniz-Madde hoppa i duschen och starta upp dagen, vi ses senare.










LisaArt...

Lite LisaArt igen...





www.lisaart.blogg.se/


Kramades som en hungrig boaorm...

Uppe tidigt, jag ska jobba för första gången sen...
Sist.
Kan det vara 2 1/2 - 3 veckor sedan...?
Herregud, jag har varit hemma så länge så jag har glömt bort.
Men idag är det alltså dags och det är STRÅLANDE solsken, så det var inte svårt att gå upp egentligen.

Sonen kom hem hit från sin pappa igår och har sovit över, han verkade INTE ha saknat mig alls.
"Hej", sa han och gick mot köket.
Jaha, HEJ, sa jag.
Kul och se dig gulleplutt, får man en kram eller...?
"Mmmm, visst", sa han och släntrade tillbaka till mig (lös kram på det).
Jag däremot kramade sonen som en hungrig boaorm.
"Bra mamma, bra, tack, släpp nu."
Ja, ja, men herregud jag har ju inte sett dig på jättelänge.
"Amen, SÅÅÅÅ länge har du inte varit borta hörru."
Jo, det har jag visst det!
"Nä."
Ridå...

Ja, så kul var det att mamma Madde var hemma igen, raketer och fanfarer, tutelituuuuut.
Annat var det när lilla Sunshine kom på fikavisit under eftermiddagen, vilken glädje man blev mött av, vilket leende, vilken kram.
Suck...
Tur att NÅN åtminstone blir glad av att man är hemma igen.
Nåväl, lite glad är väl sonen hoppas jag, lite i smyg kanske 
Vi ses imorgon, nu måste jag göra mig iordning, ha en bra dag i solen och värmen!






Morsan, klädd för en polarexpedition med Ola Skinnarmo...

Vi var i trädgården på förmiddagen, Milou stod vid staketet och undrade NÄR hennes favoritgrannar skulle komma ut någongång....


Men dom var väl på jobbet idag, så ingen kom och gosade med den lilla vovven...


Snyft, ingen granne.
Hon gick och bet på en pytteliten pinne istället...






Hm, fast så hände visst något på gatan också, bäst att hålla koll.


Milou = Ferdinand, hon luktar på blommorna, sniff, sniff.
Ja, och det har varit väldigt varmt och skönt idag (hurra).
Mamma kom hem och trodde att hon hade feber, för det RANN om henne.
Så nu hade hon blivit RIKTIGT SJUK minsann!
Skyhög feber, trodde hon.

Ursäkta mig, men du...
Du vet att det är 17 grader ute va, och det steker säkert ännu varmare i solen...?
Och jag såg dig när du gick iväg förut, du hade din tjocka vinterjacka, tjocka, varma byxor (ulltyp) och så ser jag att du har sticketröja på dig OCKSÅ, PLUS tjocka skor och MÖSSA!
Tror fan att det känns som du har feber, du är klädd för en polarexpedition på antarktis med Ola Skinnarmo i januari, inte för en vårdag i Visby i slutet på april.
Antarktis-morsan, hon sa:
"Ja, ja, jag tänkte inte på det, men jag TROR att jag har feber ändå faktiskt."
Det tror inte jag mamma, sorry.

Nu är mamma ute och fejar i trädgården, betydligt lättare klädd, tar av grillen och fixar.
Vad hände med febern...?
Ja, inte vet jag, den flög visst sin kos med lättare kläder på kroppen 
Ibland är hon typ lite väl spånig.




God morgon!

Uppe och myser i morgonsoffan med Milou med morgontv.
Tidigare imorse, när vi steg upp...



Jag och min lilla pussgurka!
Nästa gång får hon nog följa med till Stockholm tror jag, jag kan omöjligt vara utan henne 
I trädgården spirar det...



Är så himla glad, för dom blåa scillorna verkar ha spritt sig från grannens trädgård 
Om nu scillor KAN sprida sig, fast det måste dom ha gjort för vi har inte "strött ut"/planterat några.
Vi har bara haft dom vit/blå förut, men nu har vi fått dom linblå också, och jag tycker dom är så vackra.
Och på tal om vitt och blått (och rött)...


... en av mormorsrutorna jag gjorde igår.
Tanken är att det ska bli...

... något åt detta hållet, tror det kan bli rätt festligt.
Mormorsrutan = Alltid rätt!








Längtar efter klänningsväder...

Såg vädret vid 20-tiden...
Från och med 1 maj verkar det smälla till ORDENTLIGT!!!!
Djäklar min lilla låda, nu blir det sol och varmt så det räcker och blir över.
Nu blir det vår-sommar på direkten, och inte mig emot, jag längtar efter klänningsväder och tunna byxor.
Bara ett problem:
Jag har inga sommarskor ännu!
Jag har inte ens ett par flipflops, dags att införskaffa, åtminstone flipflops iallafall.
Dom kostar ju inte så mycket.
Snart:
Sommar, sommar, sommar 

Har ett projekt på G med mormorsrutor, kan blir skitbra, eller dåligt.
Är lite osäker på färgerna, fast nä, jag tror det blir bra ändå.
Bilder imorgon när ljuset är bättre.
Sitter i vår röda soffa och har det bra, home sweet home.
Håller för övrigt tummarna för en vän, MÅTTE det bli som önskat.
Vi ses imorgon.






Myser med vovven...

Hemma, och har hunnit med ett besök hos doktorn idag.
Borta bra, men hemma bäst.
Längtade sista biten hem, så det var inte klokt.
När jag såg Gotland och vi körde in i hamnen slog hjärtat glädjeskutt.
Ja, här är det SOL och varmt som tusen, eller det VAR sol förut.
Det är grönare här, blommigare och vårigare än i Stockholm.
Fast å andra sidan så är det ju mest asfalt i storstan, men jag längtar ändå LITE tillbaka.
Vet inte varför egentligen, för jag gillar egentligen INTE stockholm i för stor och lång dos.
Men...
Kanske för att jag inte hann med så mycket som jag tänkt mig.
Jag och Klokboken har dock bestämt en ny sambo-ronda i höst, nu har jag inga pengar kvar.
Jag får leva på vatten och bröd tills nästa besök 
Nej då, nu skojar jag bara, men jag har varit där så det räcker för tillfället och kan inte slösa pengar på nöjen.
Fast jag skulle GÄRNA vilja.
Kanske jag vinner på lotto i helgen.
Och myser med VOVVEN gör jag, min lilla bebis.
Kan inte sluta pussa på min hårboll.
Fick sms från min kusin som precis fått barn, dom har bestämt vad den nya släktmedlemmen ska heta...
Och det blev JÄTTEFINA namn som dom valt.
Dessutom delar vi ett av namnen , vi är, vad jag vet, dom ända i släkten som har det namnet.
Måste ringa upp och prata med honom om en stund, men först ska jag fixa lite fika.
Jag återkommer.





Stoff & Stil besök...

Så kom vi då äntligen iväg jag och Klokboken, till STOFF & STIL!!!!!


Och var jag glad, eller vad jag glad...???????
Ja, ni får väl gissa själva.
Jag skrev till Nybyggarkussen:
"Ord överflödiga, jippiejahooooo!"
Min kusin svarade:
"Oj, oj, oj, jag förstår att ord blir överflödiga, nu vet du hur det är i himlen..."
Ja, nästan som att dö en smula och hamna i himlen minsann, Sing halleluja!
Men fick jag beslutsångest eller fick jag...?
Det kan ni skriva upp att jag fick, herregud och amen.





Vi hade 1 timme och 15 minuter på oss, men jag kan säga så här:
Jag blev helt blockerad.
Jag visste fan inte VART jag skulle börja, jag skannade hela butiken först, tog det jag VISSTE jag skulle ha...
Sen tog det stopp.
Jag sprang liksom fram och tillbaka, hit och dit, fick hjänsläpp och beslutsångest.
Jag kunde inte ens välja 10 trådrullar, så illa var det.
Så tillslut så rann tiden ut, SKITSNABBT, och jag hade bara fått ihop fem tyger, så SÅ fick det bli.
Jag var nöjd ändå...




Dessa och ikatprinttyget som jag redan har, men jag köpte mer eftersom det är säsongstyg.
Och...


Bara LITE smått och gott, alltså det jag visste att jag skulle köpa.


Det var dock en LAGOM NÖJD, men stressad Madde, som kom ut från affären!
Däremot har jag redan en liten lista till Klokboken som jag ska ge henne så HON kan shoppa lite mer till mig när hon åker dit nästa gång.
Hon bor så himla nära 
Tilläggas ska att Klokboken blev lätt blockerad hon också och kom inte ut med en endaste pinnal från "S&S".
Hon gick lika mycket kors och tvärs som jag och kunde sen meddela:
"Jag rekar bara idag, jag får åka hit när jag får lön, jag kan inte bestämma mig!"
Nä tänk, jag förstår PRECIS vad hon menar.
Men, jag kom dit iallafall och KUL var det, och söta tyger fick jag.





Lite Stockholm i bilder...

Lite Stockholm i bilder...


Madde är här lite "Stockholmish", latte-to-go, stora solbrillor och shoppingkasse på armen.
Ja, jag kände mig som en inföding 


På toppen av Götgatan mot Globen...


Och Götgatan mot Slussen, från samma topp...


Lite knit-art...
Och precis efter den här lyktstolpen mötte jag:
Johan Rabeus!
Ja, kändisspaning på Söder minsann, och för den ännu mer intresserade kan jag meddela att han var ett till ett och ett halvt huvud kortare än mig.
Jag hade inte högklackat på mig utan vanliga gympaskor, han var kort, fast ganska snygg.
Snyggare än jag trodde faktiskt.
Ingen bild på Johan dock, det vågade jag mig inte på


"Gondolen" och marknad på Slussen.


Stockholms "gröna linje", fult, men vackert ändå.


Slussen i strålande sol, jisses vad varmt det blev.
Inte en vindpust fastän man var vid vattnet, jackan åkte av och fick knytas runt midjan.


Kornhamnstorg, ett känt tillhåll för Frk Österholm.
Den adressen har man ju häckat på förr i tiden och dessutom...
Gamla "Arken" ligger kvar, fast med nytt namn.
Där åt jag faktiskt lunch, kändes mycket märkligt men det var så härligt att sitta på vattnet i solen.


Den coola men dyra garnaffären...


Mycket färg, mycket inbjudande.
Ja, det var det, återkommer senare.







Söder, söder, söder...

Ny dag, nya tag.
Fast...
Det blev som vanligt inte riktigt som jag tänkt mig.
Jag fick "stuva om" lite i mitt schema här, och nu är jag SÅ trött.
Stockholm vet hur hon ska ta musten ur en.
Ja, jag startade dagen med att åka in till Monki och köpa den där jumpsuiten.

HELT omöjligt att INTE göra det, jag var såld redan igår, men idag...
Var jag tvärsäker, jag skulle bara ha den!
Sen hoppade jag på tunnelbanan igen och drog till Söder, igen.
Idag åkte jag längre upp (Skanstull och uppåt)och avverkade Götgatan och lite däromkring och neråt igen till Gamla Stan, hittade massor med kul, bara ett problem:
Jag är inte gjord av pengar!
Denna resa har jag varit ego, jag har bara shoppat till mig själv, har inte direkt letat till killarna hemma, MEN...
Jag hittade en liten cool pärla på Söder, som jag ska shoppa till mina killar nästa Stockholmsbesök.

Hittade även en afrikansk affär vid Slussen, där ska jag shoppa URFINA afrikanska tyger...
Nästa besök!
Eller via nätet när jag blivit miljonär.
Dom hade UNDERBARA batiktyger, och även tryckta tyger med afrikamönster.
Vandrade sen mot Gamla stan, åt lunch där, hittade en urball och färgglad, men SVINDYR garnaffär.
Sen fick det bli tunnelbanan vidare till ett annat mål, det som då inte var planerat.
Egentligen skulle jag träffa släktens nya lilla bebis, men det fick jag hoppa över för det där andra jag var tvungen att göra, jag hade inte orkat mer sen.
Kroppen orkar inte så mycket ännu.
Nåväl, min förhoppning är att kusinen med familj kanske kommer till Gotland SNARAST...
Eller vem vet, annars kanske JAG kommer snarast till Stockholm igen
Ja, och en sak kan jag konstatera:
Jag älskar Söder.
Hade jag varit tvungen att bo i Stockholm, då skulle jag definitivt bo på Söder.
Det finns allt, och en massa trevlans för ett loppisfreak, vi har ju Myrorna bla och en massa andra vintagebutiker.
Kanske lite dyrare än hemma, men mycket, mycket fint.
Och små udda affärer, tex "Fröken Söt" som hade babydoll-a-la-asien-klänningar och en massa söta plastsmycken och annat plingel-plongel.
Ja, det finns så mycket så jag hade önskat att jag hade Joakim Von Ankas kassavalv.
Kanske i mitt nästa liv.
Me like Söder iallafall och jag känner mig ännu inte färdig med Söder, vid nästa Stockholmsbesök blir det MER Söder.
Så, det var dagen so far, jag har landat i soffan och nu väntar jag på min Stockholms-sambo.



"Vänta-högvatten-modell"...

Djäklar vad den här dagen gått snabbt, jag är helt slut.
Det har gått i ett och jag hann med, inte hela söder...
Men en liten del.
Jag var i city också, och orkade helt enkelt inte hur mycket som helst men...
Söder finns ju kvar.
Jag var på "Monki" och köpte...

... denna "klänning".
Ja, jag hade nog tänkt att använda den som tröja och inte klänning.
(klicka för förstoring på bilderna)
Och så hittade jag även denna UNDERBARA overall...
 
Ja, den satt som en smäck, bara ETT litet problem:
Som ni ser på bilden så är den kort i benen och ska vara kort i benen, det är nämligen modernt.
Men som levande flaggstång, vet jag inte om det är så himla snyggt med "vänta-högvatten-modell".
Jag är ytterst tveksam faktiskt, jag vet inte om jag är SÅ poppig av mig direkt.
Fast när jag satte den på mig, satt den som gjuten, den satt perfekt och jag har perfekt kropp för den:
Platt som en planka
Jag har inte köpt den ännu utan hängt undan den, jag får fundera tills imorgon.
Jag tror jag vet hur det kommer sluta, jag kommer förmodligen köpa den för jag blev dödsförälskad.
Ja, så har jag pratat med min kusin som precis fått barn, kanske att jag ska träffa dom imorgon och se lilla kusinbarnet.
Vi får se.
Nu har Klokboken kommit hem, vi ses imorgon.


Förprogrammerad karta...

Uppe, och om ett litet tag ska jag hoppa i duschen och bege mig mot STOCKHOLM CITY.
Jippie, "Stockholm, Stockholm, stad i världen...", för att citera Pugh.

Kom på här igårkvälls att jag måste ju till den där affären "Monki" eller vad den nu hette.
Jag vet ju vart den ligger, men har glömt bort namnet lite halvtsomhalvt.
Monki, Monkeý eller Monky...?
Ja, som sagt, huvudsaken jag vet vart stället är.
Kanske det blir ett par byxor med afrikanskt mönster , OM dom nu finns kvar.
Det var ju några veckor sen jag var här sist.
Så ska jag köpa present och som jag skrev igår...
Åka till SÖDER.
Jag har rekat på nätet och skrivit upp lite ställen jag vill besöka.
Sen får vi se om min förprogrammerade karta i skallen som jag rekat HÅLLER, när jag väl kommer fram.
Jag är ju som sagt förut, lite ringrostig.
Dessutom är minnet USELT, snabbt in, fort ut

Lite dimma/grått här just nu, men lite sol utovas senare enligt ABC-news.
Alltså avvaktar jag lite, så jag får lite fint väder också.
Men jag undrar alltså...
Det ser lite väl grått ut.
Återkommer lite senare med rapport om mitt Söder-äventyr!



Yes, äntligen shopping...

Idag...
Äntligen har man kommit utanför dörren "på riktigt" liksom.
Jag kände mig riktigt fit for fight och ut kom vi.
Ja, idag åkte vi först till Klokbokens lillasyster i Spånga och fikade med familjen igen, hade supertrevligt.
Sen drog jag och Klokboken till Bromma och ett köpcenter!
Yes, ÄNTLIGEN blev det lite shopping.
Jag fyndade en klänning på HM för 79.90 och en baströja för samma pris.
Så var det ju 10% på det...
Fyndigt värre.
Så där gick vi runt och tittade, provade kläder och shoppade, och ute vräkte regnet ner.
Tack gode gud för shoppningcenters!
Sån lyx har vi ju inte hemma, fast det är ju klart...
Man kan ju alltid åka till Rusta, det är ju som ett litet mini-mall

Så hann vi med att äta kvällsmat innan allt stängde, och sen åkte vi hem.
Det har varit full fart idag med andra ord.
Äntligen börjar det röra på sig.
Imorgon blir det STAN, Stockholm, äntligen in till stan.
Jag ska ta mig till Söder imorgon, och strosa runt bland små inspirerande butiker.
Såvida jag inte inte stannar hemma i Klokbokens soffa då kanske...?
Nä, jag tror inte det, jag är rätt färdig med den nu.
Nu ser vi "Mästarnas mästare", och vi...
Ses imorgon.



Nya, heta (host, host) äventyr...

Läget mycket, mycket mindre spänt, idag har jag till och med kommit ut på promenad.
Herregud, man kan känna sig som djur i bur för mindre efter dom här SNART två veckorna...?
Men rätt tidigt kom jag ut, efter grattande, en liten frukost och snack med min nya sambo Klokboken så stack jag ut en liten sväng.
Hann med ett litet besök på apoteket dessutom.
Jajemän, shoppar man eller shoppar man...?
Apoteket när man är i STORSTAN liksom, jihaaaaa!

Och sen gick jag hem och började hjälpa Klokboken för att förbereda inför hennes födelsedagslunch.
Det blev städ och matfix för vår del, dusch in i det sista, och sen fick hon gäster.
Så det har varit mat och dryck, fika och kladdkakemuffins, prat, skratt och det har varit mycket trevligt!!!
Nu sitter vi och hänger i soffan, fast hon ska snart iväg, hon har fått teaterbiljett i födelsedagspresent och ska gå och se Robert Gustavsson.
Jag hade ju då tyvärr inte hunnit köpa en födelsedagspresent till Klokboken.
Min plan var ju att jag skulle köpa det här, så fort jag kom upp.
Men jag har ju som bekant inte hunnit komma utanför dörren knappt, så present har hon att vänta på måndag istället.
Då kommer jag åka in till stan och köpa något fint till min vän/sambo.

Jag...
Ska ikväll stanna kvar i soffan och hosta samt gäspa.
Det har varit en VÄLDIGT actionspäckad dag, med tanke på hur mina tidigare veckor sett ut 
Typ noll action, så denna dagen har verkligen varit fart på.
Jag är skittrött.
Ja, det var dagsrapporten, vi ses imorgon igen.
Nya, HETA (host, host) äventyr i storstaden!!! 






Läget är spänt...

Drama, drama, drama...
Don´t I love it...?
Nej, det gör jag inte.
Ända hamnar jag alltid i mitt personliga drama.

Idag pissar regnet och SNÖN ner i Stockholm.
Jag vaknade klockan 03.58 med ett stort svart hål i magen.
Det höll i sig länge, men hade en tur utav guds nåde idag.
Skulle på ett "möte" klockan 10.30, insåg att jag skulle inte kunna ta mig dit av olika orsaker.
Bland annat hålet i magen, jag var närmast paralyserad.
Men...
Om man då inte har sin egen MAMMA i närheten, då har man sin bästa väns föräldrar som kunde rycka ut!
Och dessutom följa med.
Då känner man sig mindre ensam.
Jag kom dit jag skulle i tid, fick skjuts, väntan och stöd och sen var det över och FINFINT.
Jag fattade ingenting, men så är ju inte jag experten heller.
Så slutet gott, allting gott, men...
Jag har svårt att köpa läget!
Och...
Läget är spänt, skulle man kunna säga.

Svinkallt är det dessutom, det verkar inte bli någon vår.
Skall ta en tur till apoteket, så fort det blir ett litet uppehåll i vädret.
Skall även försöka städa lite i min NYA sambos kök, undrar samtidigt hur det ser ut hemma..?
Misstänker "Kill-kaos" nu när sambon och sonen har FF.
Fast bara det ser likadant ut som när jag lämnade hemmet...
Så får det väl se ut som HELL när jag inte är där.
Se där, kontrollfreaket har talat.

DESSUTOM fick jag ett mycket trevligt sms igårkvälls...
SLÄKTEN LARSON har växt.
Nu är vi en person till, UNDEBART!
Jag undrar hur många vi är nu egentligen, måste räkna på det, vi är väldigt många iallafall.
Men välkommen till "CrazyCorleoneFamily" säger jag bara, har jag tur kanske man hinner se underverket innan man åker.
Nu måste jag dammsuga.
Vi ses snart igen.




Uppblåst badboll...

Så var jag tillbaka, och vad har jag säga om dagen idag:
Uppblåst badboll!!!
Ja, det måste ta mig fasen vara ordet för dagen.
Jag kommer ingenstans, detta var verkligen INTE planen.
Fast planen är sällan på min sida heller, som bekant.

Stockholms stad har aldrig känts längre bort än det gör idag, fast jag sitter mitt I staden.
Men, men, jag har 5 ½ dag kvar, jag ska inte vara så negativ.
Fast tiden SNIGLAR sig fram, tick-tack-tick-tack, jag kan riktigt höra hör tiden går...
Sakta.
Så med andra ord:
Det har inte hänt ett skit, jag sitter i Alvik och bara avvaktar.
Väntar på det "riktiga" Stockholms äventyret.
Tålamod ger belöning.
Förhoppningsvis.

Haft det mycket trevligt med Klokboken dock, tur att man har en god och fin vän som står ut med att ha en här.
Hon har pysslat om mig på bästa sätt och jag diskar och vattnar blommor, herregud, vi är det PERFEKTA paret.
Myspys UTAN tjafs 
Ja, det var dagens uppdatering, jag återkommer när jag väl har något spännande att komma med.
Typ aldrig.
Fast så är det väl jämt, aldrig har jag något att komma med, men jag skriver ändå.
Tataaaa, vi ses snart igen, kanske senare, OM jag kommer utanför dörren.




Stockholm...

Så var jag då i Stockhplm trots allt!
Båtresan gick hur bra som helst, bara 4 m/s så jag kunde lugnt sitta utan dödsångest.
Däremot så hade jag min nya bok med mig, "Samlade Svenska Kulter" och den...
Var sanneligen bland det sämsta jag läst.
Jag plöjde ändå på under båtresan för att ge den en chans, men till slut gick jag och köpte mig en ny bok.
"En dag" hette den, men den var inte bättre den, fast bättre än den andra iallafall.
"Samlade svenska kulter" åker rakt i soptunnan vad mig anbelangar, SKITBOK!

Så är jag nu här i Stockholm, blev det INTE riktigt som jag tänkt mig ändå, jag håller mest till på Klokbokens soffa och tar det lugnt.
För att jag måste.
Så det har inte hänt speciellt mycket ännu, men jag vilar några dagar så blir det nog bra
Jag har ju tid på mig och siktar kallt på att jag är fit for fight framemot fredag-lördag.
Igår gick det som skulle gå bra...
Bra.
Och lustigt nog börjar Stockholm känns bekvämt igen.
Det ÄR verkligen bra för mig att resa själv.
Bilder kommer när jag kommer hem för jag har ingen sladd med mig att ladda upp bilder.
Men jag hoppas verkligen på lite stros i solen på Djurgården, stros på söder och Stoff & Stil om några dagar.
Ska bara pigga på mig lite mer först.
Jag återkommer!




Vill inte låta våldsam...

Sitter och ser från rättegången mot Breivik.
Han sitter från och till och flinar, och ser väldigt nöjd ut ut med sig själv.
Ömsom ser han väldigt uppmärksam ut mot Statsadvokaten, som om han bara är en intresserad åskådare.
Inte för att jag vill låta våldsam på något sätt, men jag skulle allt vilja möblera om det där fejset, samt många månaders tortyr och tillsist binda honom mellan två hästar och låta dom dra åt varsitt håll.
Men som sagt, jag vill inte låta våldsam på NÅGOT sätt.
Fy fan, han borde dömas till dödsstraff.






Helt feberfri...

Idag är jag helt feberfri!
Jag har pratat med jobbet förut, sätter mig på båten och sen får vi se om jag kommer hem lika kvickt igen.
Hoppas inte.
Just nu fortsätter jag att vila, ska egentligen bara packa väskan så jag har gott om tid.
Det har ju inte hänt ett smack sen igår...
Jag såg ännu mer på tv, sovit och vaknat.
Skittrist, det har varit rätt många och långa dagar nu.
Om ni nu undrar varför jag INTE låter mer positiv att jag faktiskt SKA åka...
Så är det bara så.

Sambon och jag är dock sams igen!
Hurra för det.
Städ är inte vår starka grej, och speciellt inte när vi står på så olika planeter vad gäller UTFÖRANDET.
Ja, det var allt just nu, jag återkommer senare.




Ingen vila...

Ja, det var bättre imorse än nu.
Nu har jag ont i halsen, för jag har inte fått vila här, OCH dessutom ont nacken igen.
Men så har det varit djävligt tjafsigt här hemma, det är ju städdag!!!
Känner jag mig varm igen.
Feber?
Ja, det får vi hoppas att det inte är.
Nacken värker såklart för att jag varit, är, förbannad och det kändes ju djävligt onödigt.
Plus att jag gjort "förarbete" innan sambon skulle städa.
Dumt, ja, men det är som vanligt.
Plus att jag sköter all tvätt, upp och ner, hit och dit.
Så nu har jag ont i nacken och halsen då som sagt, får vi hoppas att det är borta imorgon.
Annars blir jag galen.
För jag SKA ju vara frisk imorgon.
SKA.
Detta hade vi kunnat ta när jag kommit hem igen, inte nu.

Som vanligt, kul nästan jämt.
Bra imorse, skit nu.
Nu ska jag vila, det jag borde gjort HELA DAGEN.
Vila, vila, vila.



Ljus i sinne...

Jag ser ljuset...
Ja, det är inte bara sol ute, det är sol här inne och i sinne.
Idag hade jag 37.1 i "feber", dvs 6 grader mer än vad jag brukar ha.
Det är = en piss i Mississippi!
Herregud.
Hosta - litegrann, halsen - tillbaka till endast sträv, snor - bara lite rinnig.
Men jag ska inte upp och steppa pga av det ändå, nej, nej, jag ligger stilla på soffan och rör inte en fena även idag OCH imorgon.
Jag ska inte göra ett skit.
Om jag måste, så ska jag se vartenda dåligt program på tv, so be it.
Jag struntar i att solen skiner.

Har jag tur nu, så sitter jag på båten imorgon klockan 16.45!
Så imorgon kommer jag endast packa och ta en snabb sväng till apoteket, för jag måste hämta medicin, men det kan jag göra precis innan jag ska åka.
Detta trodde jag aldrig.
Men jag hade ju på känn igårkvälls att det hade vänt.
Och det hade det 
(peppar, peppar...)
Så nu är jag glad igen, jag längtar till Klokboken, Stockholm, Stoff & Stil, och lite annat kul också 
Ja, humöret är uppåt, nu ska jag ta en dusch och ta på mig rena myskläder.
Kolla på tv, VILA.
Vi ses senare.



Jag hör kristallklart...

Så blev jag hungrig här...
Har inte haft matlust på flera dagar, men helt plötsligt blev jag vrålhungrig precis nu, och gjorde TVÅ hårda mackor med ägg på.
Tryckte i mig dom som om någon kunde sno dom av mig annars.
Har inte lika ont i kroppen
Kan febern ha gått ner...?
(ingen alvedon sen klockan 10 imorse)
Jag ska ta febern när jag lägger mig, håll ta-mig-fan tummarna nu.

Spolade näsan och bihålorna med min kanna förut, och det sprakade till i mitt "döva" öra, och helt plötsligt HÖR jag.
?
Detta öra har jag ju varit hos doktorn och trott att jag haft vaxpropp i, men hade ingenting.
Remiss till öronläkare på lasarettet och jag fick göra hörtest...
Hade något nedsatt hörsel.
(detta var typ 2 år sedan)
Detta öra har varit perfekt att ha "uppåt" när man ska sova, fast irriterande dovt i vanliga fall, nu...
Sprakade då som sagt till, och jag hör skitbra.
Kristallklart.
Detta är SKITMYSKO.
Fast bra.
Den där näskannan ser ut att ha blivit den bästa investering sen symaskinen.

Ja, jag känner mig på det hela LITE bättre med andra ord.
Ett försiktigt "jippie" för det.
Kan det nu vara så att sjukdomen peakade idag, att jag kan ha sådan tur att det vänder nu?
För bara några timmar sedan var det lika illa som imorse, så bara verkade det släppa.
Jag var sjuk och superdeppig, nu är jag hungrig och pigg.
Men nu ska jag faktiskt gå och lägga mig, så kroppen får vila ännu mer.
Jag återkommer imorgon, så får vi se då.
Sov gott.




So I don´t kill people...

Jag har så djävla tråkigt så det är inte klokt.
Trött.
Finkammar nätet på mönster och annat jag kan få inspiration ifrån, "Veckans budskap" måste väl ändå vara:



Nästa plagg i min kollektion kommer bli:


En virkad mössa med skägg!
För VEM vill inte ha en virkad mössa med tillhörande skägg, jag bara undrar liksom...?
Får ditt barn att verka lite mer vuxen.
Eller...


... varför inte en stickad havsjungfrustjärt?
Ja, det är väl vad varje bebis behöver kan jag tycka, måste genast beställa mönstret!!!
(not)
Så naturligtvis "Maddes ständiga livsfilosofi":



Jag har tråkigt, jag är sjuk, jag orkar inte göra ett skit.
NU börjar jag snart gråta.



Vad skit som helst duger...

Okej...
Nu har jag sett ALLT på Svt Play som jag ville se.
Sitter nu och ser på tv-program som pendlar mellan husjakt i Italien, modeprogram, mäklare i Los Angeles och slott i sverige.
Ja, vad skit som helst duger.
Och jag orkar inte ens bry mig.

Hunden...
Var ute med mamma i trädgården och kissade.
I ett obevakat ögonblick lyckades hon tydligen få i sig KATTBAJS.
Men va--fa---n---!
Det blev en "framvagns renovering" med munspolning.
Jag orkade INTE vara pedagogisk matte idag, jag bara var arg och spolade ur eländet väldigt bryskt.

Kvällsmat blev:
1 fralla med vitlökssmör.
(yummie, not!)
Sista vitlöken på ett tag, jag mår verkligen illa av smaken.
1 skål med fil och flingor.
1 kanelbulle med smör.
1 kaffe.
Inte ens DÄR orkar man anstränga sig, det ekar dessutom tomt i kylen.
Filen smakade skit efter vitlöksmackan.
Ja, det var denna lilla uppdatering.
Tack-o-hej, leverpastej.




Jämt skägg...

Uppdatering från sjuksoffan:
Dagen bara går och går och jag betar av vartenda "Plus" jag missat på Svt Play.
Kul jul.
Kanske jag ska ge mig på en dokumentär om Michelle Obama nu, nä fy fan vad tråkigt!
Kobra på Kuba?
Ja, vi får väl se, för nu har jag nästan sett allt jag ville se, som jag missat.

Sambon och mamma är ute i solen i trädgården.
Dom/sambon byter däck och mamma är väl i rabatten.
Jag ligger på soffan och plockar hundhår samt mina egna långa hårstrån.
Funderar på vem som hårar mest, jag eller hunden...?
Jag tror det är JÄMT SKÄGG faktiskt, det verkar som vi hårar lika mycket båda två.
Ja, så så ser mitt liv ut just nu.
Ingen vändning än så länge, men den kommer, jag är HELT övertygad.
Not!
Men jag ligger iallafall still och hoppas på det bästa.
Todeloooo!




Peakar sjukdomen idag...?

Har det vänt...?
Har sjukdomen börjat avta?
Nej, snarare tvärtom!
Jag är sjukare än alla dom andra dagarna.
H-E-L-V-E-T-----

Jag hoppas vid gud att detta är dagen sjukdomen "peakar" (står på topp) och att det sen vänder tills imorgon.
Alla mina töntiga kurer verkar stå sig slätt.
Näsan däremot, mår bra av nässköljningarna.
Jag är förvånad.
Fick dock veta i ett litet inlägg från grannen att jag KANSKE har en snorpropp att vänta efter några dagar...
Jag väntar och välkomnar snorproppen att komma ut, då vet man åtminstone att det är HELT rent och vårstädat i bihålorna!

Halsen är värst idag, jag kan knappt svälja och viskar mest.
Har precis sagt till sambon att jag inte kan prata, ändå pratar han med mig.
Sonen kom förbi, vi hade en diskussion om "försäljning" som jag INTE kunde vinna pga av mitt halsont.
Man kan inte ta i och vara myndig förälder utan röst, det går verkligen inte när man måste viska fram sitt budskap.
Jag fick lov att ringa upp X-kroken och lämna över diskussions-facklan till honom, han får ta fajten när sonen kommer dit igen.
Jag...
Blev frustrerad.

Igår frågade jag sambon om jag luktade mycket vitlök.
"Nä, sa han, jag känner faktiskt ingenting."
Va, skojar du, menar du att du INTE känner någon vitlöksdoft alls?
"Nej, inte ett dugg."
Och jag tänkte att så mycket vitlök som jag tryckt i mig, han måste skämta...?
Men nej, han kände ingenting.
Okej, så bra då.
Idag känner jag själv den där gammelvitlöksdoften, men...
Det är kanske för att jag städar bihålorna två gånger om dagen 

Jag...
Blir förbannad om jag inte kan åka på måndag.
Men så ställer jag ju då som sagt hoppet till att sjukdomen peakar/toppar idag, och imorgon mår jag bättre.
På måndag mår jag ännu bättre.
Jag är verkligen superdeppig just nu.






Urk, sa hunden...

Så har den här dagen nästan gått också.
Jag har sett alla delarna av "Svenska dialektmysterier", en Irene Huss-film på filmkanalen och ett avsnitt av något som heter "Modellagenturen".
Samt att min hosta har ökat.
Hepp... som sagt.
På den positiva sidan så har min lilla vovve iallafall velat gosa HELA dagen.


Eller ja, hon har inte haft så mycket val egentligen.
Men nu har HUSSE kommit från jobbet, jag har inte sett röken av henne sen han kom hem.
Och vad som även är positivt dessutom att nu har jag ätit så mycket vitlök...
Så jag känner verkligen ingen lukt alls.
Det är inte lika illa som igår, eller imorse när jag bara kände gammelvitlöksdoft.
Jag är helt befriad från vitlöksdoft, fast jag VET att det förmodligen tokstinker om mig.
Sambon har då alltså kommit hem, sa knappt "hej" och försvann in i sovrummet.

Jaha...
Ska jag då sitta här och glo på tv själv ikväll IGEN...?
Skitopannkaka, jag blir så trött på det här.
Jag ringer upp sonen, han kanske kan pigga upp mig per telefon.
Igår sa han att jag var "ungdomlig"!
Jag gapskrattade, jaså, jag DET ska jag minsann komma ihåg, sa jag.
Jo, men jag kommer tydligen minsann ihåg hur det är att "vara ung", tyckte han.
Ja, så gammal är jag väl inte, sa jag, jag kan än idag komma ihåg känslan av att sitta i en skolbänk och ha luktsuddigummin och blyertspennor med "Hello Kitty" på.
Ja, det var poppis även på min tid.
Så...
Nog har jag kontakt med barnet och ungdomen i mig.
Jag är som Pippi, forever young!
Jag må vara "gammal" på pappret, men aldrig i sinnet.
Där är jag lika barnslig som sonen.
Jag fick så himla fina omdömen av min son igår...
Nä, nu ringer jag honom, hoppas på en egomamma-boost idag igen 
P.s. Nu kliar det i mina öron också, jag blir galen! D.s.





Min egen snoppkanna...

Så har jag nu i desperationens tid, min egen snoppkanna...


Ja, om uttrycket ursäktas, men det ser faktiskt UT som en kanna med snopp.
Och jag skred till verket DIREKT, kan inte missa en endaste sekund i förkylnings-rehabiliteringen...


Den rann ur både mun och näsa som ni säkert ser.
Tills jag snöt mig i mitten av spolningen, snöt mig, bytte närborre och fick bättre kläm på det.



Ja...



Det kändes lite bättre och klarare i knoppen efter faktiskt, och näsan är varken täppt eller rinnig.
Just nu iallafall.
Jag är villig att greppa vartenda halstrå i hela världen just nu.







Desperat...

Hostan har blivit värre.
Näsan har börjat rinna.
Jag ska skicka ut mamma på ett uppdrag när hon ska till Atterdags och handla.
Hon ska då få gå till hälsokostaffären Cikoria, h
on ska få köpa en...




Näskanna.
Ja, jag måste försöka skölja ut bacillerna.
Hörde jag desperat eller...?
Herregud, min viktiga vecka brinner inne.
Sitter med en redig vitlöksmacka, ät och lid.



Urk, sa Madde...

När jag vaknade idag var jag oändligt tacksam att jag ringde redan igår till jobbet och sa att jag var dålig.
För idag...
Är jag sämre.
Ja, febern är högre och jag har börjat hosta så smått... hepp...
Hatten av för det.
Eller inte.
Igår försökte sambon peppa mig genom att säga att han bara var dålig i 3 dagar nu i påskas.
Jag försöker ta fasta på det och HOPPAS att det blir samma för mig.
Fast jag är redan inne på dag tre, och blir bara sämre.
Men...
Hoppet är väl det sista som lämnar en.

Det blir lika mycket vitlök idag som igår, fastän jag mår illa av gammelvitlöksdoften från mig själv.



Det blir även riven ingefära med kanel och honung i hett vatten innan läggdags.
Allt för att driva ut den "onda sjuk-förkylningsanden".
Fast ingefäran har visat sig ha en bieffekt dessvärre.
Jag hade ju bestämt efter förra omgången att nu skulle jag ta ingefära minst varje dag, för det verkade som om det var ett UNIVERSALMEDEL mot det mesta.
Men...
Vad jag då märkte var, att om man har rosacea, vilket jag som bekant har...
Då är det rena döden för min hud!
Och inte så lite heller.
Det är det samma effekt som starka kryddor, salt, alkohol, och för mycket kaffe.
Blodkärlen öppnas, ful rodnad och utslag uppstår omedelbums!!!!
Tyvärr.
Så ingefära är INTE BRA om man har rosacea och vill vara snygg, men...
Om jag tar det precis innan jag ska gå och lägga mig nu, så får huden och kroppen hamna i vila nästan direkt, och då är det inte så stor fara.
Då blir det något litet utslag bara, och det kan jag ju leva med.
Skillnaden när jag drack detta på dagen var att jag fick massor av utslag, och den onda, infekterade sorten dessutom.

Jag gissar även att min arbetskompis är tacksam idag också, att jag ringde redan igår och sjukade mig.
Då slapp hon sitta nu på morgonkvisten när hon ska gå hem och försöka få in någon vikarie.
Ja, så nu ska jag väl då ta en dusch och börja beta av lite Svt Play, kul...
Vilken heldag.
Jippie.



Urk, sa sambon...

Kul kuriosa för kvällen:
Sambon väljer att hålla sig i sovrummet och kollar fotboll...



... undrar varför...?
Hunden väljer ikväll att hänga med husse, ENBART husse.
Min lilla kompis, min bästa lilla kompis vill inte ha med mig att göra.
Undrar varför?
Jag har tänt ett doftljus i vardagsrummet, men känner inte doften av ljuset själv.
Wonder why?
Kan det bero på vitlöksimpregneringen...?
Kanske det kanske.
Ingen vampyr, ingen hund och ingen sambo...
Känns trist.



Urk, sa vampyren...

Tack Svt Play, du har nämligen räddat min dag!

Har legat helt stilla på soffan och sett, i denna ordning:
1. Coacherna.
Som jag har missat förut, men tagit igen nu, jättebra och småfnissigt kul serie.
2. Robins.
Alla avsnitt som jag missat har jag tagit igen, fick skratta rejält.
3. Högklackat.
Sådär kul, men något litet skratt bjöd det på iallafall.
Och nu tillsist:
4. Skavlan.
Sista avsnittet!
Ja, så som sagt, TACK Svt Play för alla skratt under dagen, och för att jag hunnit ta igen sånt som jag missat.
Nu står det vidare mellan Dox-dokumentärerna "Love during wartime", "Sara Palin, you betcha", eller något familjedrama som heter "En passion för Mr. Letcher".
Ja, jag betar vidare i "missade program djungeln" och imorgon ska jag plöja igenom alla missade program i "Svenska dialektmysterier".
Kul nästan jämt!

Annars så har jag precis klämt i mig dagens ANDRA vitlöksklyfta.
Ut bakterier eller virus ur min kropp, UT!
Jag har för tillfället helt tappat både smak och lukt.
Det ända som känns är:
Väldigt stark vitlök i både gom och näsa.
Fast det kände jag ju iofs redan vid dagens första vitlöksklyfta, men nu är det etter värre.
Superettervärre typ.
Gissar att jag blir rätt själv i vardagsrummet ikväll.
Behöver nog inte heller vara rädd att någon vampyr ska komma och hoppa på mig, det känns rätt tryggt på den fronten också faktiskt.



Ja, det var "de hele".
Nu ska jag kolla vidare och reparera mig sjuka kropp.
Återkommer.




Man blir så mycket mer skruttig...

Vad har hänt sen sist här...?
Jo, jag ringde min vän och avbokade fikadejten, det förstod han verkligen, och vi bestämde att vi skulle ses i slutet av månaden istället.
Men han började med att säga:
"Va, men jag som sitter här uppklädd och allt, sitter framför ytterdörren och bara VÄNTAR på att du skulle komma!"

Men eller hur, tänkte jag, för det är ju precis hans stil.
Not.
Nä, det visade sig att han fortfarande låg i sängen!
Visste jag väääääl, det ÄR lite mer hans stil.
Skönt för dig, sa jag, då kan du ligga kvar och bara ta det lugnt idag då.
Ja, och DU med, sa han.
Håll nu inte på som du brukar, för då blir du aldrig frisk.
Han känner mig.
CHECK, sa jag, denna gången SKA jag ta det lugnt, men jag orkar inte ens röra mig.

Så funderade jag, hur ska jag göra med jobbet?
Ja, bara tanken på att gå/cykla iväg till jobbet imorgon, hålla igång hela dagen, nä...
Inte den här gången.
Kroppen känns helt kaputt, och jag orkar rent fysiskt inte göra det igen efter så kort tid som "pigg & frisk".
Och som min arbetskompis sa:
"Vem FAN tackar oss för det när vi går till jobbet och är dåliga...?"
Ja, vem gör det?
Inte en endaste själ.
Jag ringde följdaktligen till jobbet och pratade med min arbetskompis, lika bra att göra det så tidigt som möjligt, så hon har tid att hitta vikarie eller stuva om i schemat.

Tur i oturen är väl att vi haft en lång tid med ledigt allihopen nu, och vissa har fått ta ofrivilligt ledigt efter påsken...
Så det är nog helt okej att jobba igen lite verkar det som.
Skönt.
Jag känner mig mindre stressad över att vara sjuk då, iallafall vad det gäller jobbet.
Fast ärligt talat skiter jag i det som jag mår idag, jag ORKAR helt enkelt inte.
Dom andra gångerna nu efter jul, har jag känt mig mer stressad och gått ändå, men som sagt...
Jag orkar inte.
Det finns väl en gräns för hur mycket en kropp orkar när den blir "äldre" också, verkar det som.
Man blir så mycket mer SKRUTTIG liksom.
Tappat ork och tappad sug.
Jag måste vända detta tills på måndag, DET stressar mig dock.

Och för att vända eländet har jag till lunch ätit dubbelmacka med rostbröd, med vitlökssmör, med en hel krossad vitlöksklyfta i.
En stor vitlöksklyfta.
Ja, det var dagen so far, jag sitter i soffan bara...
Rapar.
Kul.







Feber...

Senaste nytt:
Jag blir så ledsen och trött...
Vaknar här av att bästisen ringde och väckte mig, och kan konstatera efter att ha vaknat till ordentligt att jag är DÅLIG igen.
Kan knappt svälja.
Nej, nej, nej, inte bra.
Kroppen kändes öm.
Tog febern, hade 38, min vanliga temp ligger på 36.5, så jag feber.
Ringa jobbet ligger nära till hands, jag kan inte pressa kroppen mer nu, det har varit för mycket och länge med sån här skit efter jul.
Jag har ju bara varit pigg i två veckor sen senaste gången (eller är det ens 2 HELA veckor????).
FAN att sambon och sonen varit risiga i påsk.
Fan, fan, fan.
Ja, fan är allt jag kan säga, jag har blivit omsmittad.
Nu har jag inget mer att skriva, jag vill bara gräva en grop och lägga mig däri.
Gåd bajs.



Kimpan...

Solen sken, värmen steg ute...
Jag tog på mig kläder och så gick vi ut i det sköna vädret jag och Milou.
Kanske dumt, men vi var tvungna att få luft.
14 grader och superskönt, och på väg till Hällarna mötte vi i en trädgård...




... "Kimpan"!
En URSÖT liten valp som var en Cockapoo, blandning en mix mellan cocker spaniel och pudel.
Men trots att han var 10-12 veckor...
Var han dubbelt så stor som Milou!
Jag höll på att skratta ihjäl mig, och hon den lilla haren, försökte leka med honom...
Fast hon tyckte han var "lite stor", lite halvläskig men ändå KUL, för hon kunde ändå springa ifrån honom.
Han var lite för klumpig och hade inte så mycket ork i sina små valpben.
Men säg å andra sidan vilken hund som INTE är större än Milou, det skulle vara en chiuaua isåfall 
Jag knäppte en liten bild på sötnosen!
På hemvägen såg jag att bara på någon dag har gräset börjat komma upp ur fjolårsgräset...


Det börjar bli grönt och skönt 
Nu sitter jag med lite kaffe i soffan, nyduschad och fräsch, har svept av golven med dammsugaren också.
Tycker att jag hunnit med en hel del idag, det sticker fortfarande i halsen...
Jag ber till gud att det verkligen INTE tar ett varv till med en ny förkylning.
Nu ska jag skära till lite tyg, sen stänger jag syfabriken för idag!



Klar tillslut...

Så blev den klar tillslut, klänningen till "Lilla B"...



Eller "tillslut", det gick ju fort ändå.
Dessutom blev den MER välsydd än den till Lilla Sunshine, jag börjar få mer rutin på att symaskinen och dess funktioner och "fötter" nu.
Ja, så jag är nöjd, och kan eller vill hon inte ha den...
Då säljer jag den.
Men så skönt att lyckas när man ny floppade igår, fast å andra sidan floppar jag inte så ofta...
Men kan inte låta bli att gräma mig i evigheter OM jag gör det.
Det är väl den obotliga perfektionisten i mig som inte klarar av ett nederlag.
Så har jag alltid varit, och det är skitjobbigt.
Det har även kommit post...


Jisses...
Det kändes mer på riktigt nu.
Och så tänkte jag:
Kommer jag verkligen VÅGA sätta dit dom där namnlapparna på kläder och allat annat jag gör...?
Ja, inte vet jag.
När jag beställde dom var jag ju så glad och förväntansfull, ÄNTLIGEN snygga namnlappar liksom.
Nu...
Känner jag mig skräckslagen.
Va, vadå, ska jag sälja med mitt riktiga namn nu...?
Nä, det går väl inte.
Ångrar nästan lite att jag inte tog "Stickqvick" istället, då är man lite mer hemlig liksom.
Varför jag nu egentligen skulle vara det?
Förstår mig verkligen inte på mig själv ibland, ja, det måste då vara pessimissten som dyker upp i min skalle:
"Nej men inte kan du... inte ska du... bla, bla, bla..."
Gud så trött jag blir på mig själv.
Klart jag måste våga stå för det jag gör.
Suck, pust och stön!





Så där på ett ungefär kanske...?
Huvva, vad snyggt och läskigt.
Får väl se när jag vågar sy på något.

Halsen har blivit värre.
Detta bådar inte gott.
Jag måste genast kurera mig med något bra, jag ska snart resa bort.
Detta är inte bra alls.





Något att fundera på...

Vaknar upp med nackvärk och sträv hals, inte ett optimalt uppvaknande med andra ord!
Men jag tar det lugnt.


Eller jag och Milou tar det lugnt.
Chillar i soffan, dricker en extra kopp kaffe och myser!
Och är det kärlek när våra blickar möts eller är det...?
Jo, det är det.
Minst sagt
Solen har börjat lysa, jag skulle vilja ut och röra på mig, men eftersom halsen känns sträv som sandpapper vet i fasen om jag ska ge mig ut idag.
Kanske vi kan gå en sakta promenad, fast det blir det ju aldrig med oss två.
Det blir alltid tempo.

Så tittade jag på den misslyckade barnklänningen idag.
Och kände helt plötsligt att den kanske inte var så begravningsaktig ändå.
Fast för "tung i botten" är den trots allt.
Men ful var den inte, jag tycker mer och mer om klänningen ju mer jag ser den.
Funderar dock på HUR jag ska gör med nästa klänning i just det utförandet...?
Ska jag vika dubbelt med tyg nertill (som orginalet har) så kommer varje klänning bli "tung i botten".
Eller ska jag sy upp kanten nertill blir det ju inte lika snyggt som orginalet.
Hm...
Något att fundera på tills det blir aktuellt.

För övrigt har jag en ny favorit...


Sebastian Millons små animationer.
Speciellt älskar jag den återkommande lilla kaninen som är så himla våldsam...


Tycker det påminner mig om här hemma, det är inte hunden som är tuffast i den här familjen som bekant...
Det är ju Leo, kaninen.


Ja, jag sitter och småfnissar för mig själv.
Nu sitter jag och funderar på promenad eller inte...
Men halsen gör ont.
Jag avvaktar.





En glosögd flundra...

För det första:
Jag har gjort min första barnklädes annons och lagt upp på min hemsideblogg.
www.stickqvick.blogg.se/butik/
Kändes...
Spännande.
Har inte ens en klänning klar, men imorgon gör jag TVÅ.
Allt för att ta igen floppen från idag.

Har bara kollat på tv och inte hunnit med så mycket mer.
Just nu har jag kollat min nya favoritsida "LittleFriendsPhoto" på Facebook.
Jag är helt besatt av dom små vovvarna på den sidan, kolla in "Pug" här tex...


14 år och still going strong!
Love that look, Pug må se ut som en glosögd liten flundra, men Pug är lika älskad av sin matte ändå.
Och till och med jag är kär!
Eller denna sötnos...


Ja, jag finkammar verkligen sidan och bara älskar att se på folks små älsklingar.
Ska lägga mig alldeles snart, vill vakna tidigt, redo att ta tag i mitt hantverk igen.
Imorgon blir det STORDÅD, och INGET ska bli misslyckat.
Iallafall inte om JAG får bestämma.
Vi ses imorgon.






Begravningsklänning...?

Så gick det åt pipsvängen!
Tänkte:
Jag testar "det nya" som jag tänker göra i dom nya tygerna jag köpte idag, på Lilla B´s klänning också.
Så jag kapade klänningen...
(big mistake...)



Klippte till svart tyg...



Och sydde på...



Och det var då jag märkte att det började barka åt tjotahejti!

1. För att komma bli en barnklänning, framförallt en sommarklänning, blev den alldeles "tung" i färgerna.
Det kändes inte "hopp & lek" direkt, den andades inte "barn" för fem öre.

2. Den blev dessutom i obalans i tyngden.
För dom båda tygerna var för olika, det övre tyget var för tunt och det undre för tungt.
Med andra ord:
En total FLOPP!

Så jag sydde inte klart den.
Jag sydde ihop den, men det ska vara ett svart band i samma tyg upptill, som det svarta nedertill på klänningen.
Men det ödslade jag INTE energi på att göra, jag ska ju inte ge bort den eller sälja den, så jag har bara dragit igenom ett grått band.
Ni får alltså visualisera i er skalle, HUR det skulle se ut med ett matchande svart band istället...


Tja, den hade ju blivit fint som begravningsklänning kanske...? 
Men det var ju inte riktigt tanken.
Suck.
Jag spar den som "Kom-ihåg-att-inte-göra-såhär-exemplar".
Det var nämligen lite åt det här...

...hållet jag skulle komma åt.
Då förstår ni kanske tanken med vart jag tänkte mig, men så blev det nu inte tyvärr.
Jag får hoppas att dom glada tygerna jag köpte idag, kan sluta som ovan.
Och nu börjar jag om på en NY klänning till "Lilla B".
En lätt och luftig sommarklänning.
Vi ses senare.




Tyginköp...

Jag har handlat tyg!
Egentligen borde jag kanske inte slösa innan Stockholmresan, eller av min "Stickqvick-kassa", men jag hittade PRECIS vad jag ville ha, så jag köpte...



Färgglatt så det förslår, och ska kombineras ihop...







Kan se bedrövligt ut, men detta tror jag kan bli SKITBRA!
Resultat lite senare kanske.
Nu ska jag sy till "Lilla B"



Förvånad...

Idag blev jag förvånad!
Hade ingen klocka när jag steg upp imorse, för mobilen låg i ett annat rum.
Gick ut med hunden, fixade frukost och kaffe och hade faktiskt ännu inte tittat på klockan i köket.
Satte på tv´n och fick se att klockan bara var 08.10!
Nämen, hade jag fått gissa då hade jag nog stigt upp vid kvart i nio eller nå´t, och att när jag satte mig lutade det åt kvart över nio, men så var det tidigt.
Så glad jag blev, för jag var uppe sent, la mig sent och läste natuligtvis...
Ja, ni vet vem.
Och att jag sen vaknade av mig själv och faktiskt var pigg tidigt.
Skönt!
Dagen blir så mycket längre och man hinner med så mycket mer, I like.

Jag har en spännande dag framför mig!
Det blir stadspromenad med vovven, så snart som möjligt.
Sen ska jag till tygaffären för att kolla lite, eftersom jag fick lite inspiration igår 
SY klart klänningen till "Lilla B" och förmodligen, om jag orkar, börja på en ny!
Jag ska även fota min vackra bokhylla i boden, och lägga ut till försäljning på "Hela gotland.se".
Den ska bort, jag har ingen plats för den här inne och det är ingen idé att spara den i källaren heller...
För jag kommer aldrig ha plats för den.
Bättre att sälja den så den kan glädja någon annan istället!
Vädret ser ut att bli kass, så jag tror vi kan vara inne med gott samvete och pyssla idag.
Nu ska vi iväg innan det blir dåligt väder, vi ses senare!



Nyheten vi alla väntat på...


Kan bara konstatera EN sak:
Jag älskar nätet.
Vilka underbara idéer och uppslag man kan få.
Ikväll har jag fått grymt mycket bra idéer och blir dessutom sjukt taggad att sy imorgon.
Skall nog testa en annan version på "Lilla B´s" klänning kanske.
Dessutom...
Jag kanske skulle hoppa på något... utländskt...?
Mhm, jag har lite jag pular med i hemlighet nu, lite sådär i skymundan.
Livet är så spännande just nu.

Annars...
Nyheten vi alla väntat på, något jag redan visste egentligen, men nu finns det svart på vitt.
Något POSITIVT för oss godisgrisar som älskar choklad och tror att vi är så onyttiga.
Never mind att dom ännu ska komma på en ny version som ska öka förbränningen...
Jag tycker vi koncentrerar oss på den första meningen i nyheten, iallafall vi gottegrisar :

"Ät choklad och gå ner i vikt"

Vi hyllar chokladen - medan forskarna jobbar på en ny version som ska öka förbränningen!




Badtofflan...

Vad har hänt idag då...?
Jo, jag har solat lite på balkongen, börjat på en ny klänning till "Lilla B".
Denna gången ska jag faktiskt klocka mig, så jag vet hur lång tid det tar att göra en sådan barnklänning.
Jag gjorde en "uppskattning" på ungefärlig tid på dom förra, men jag vill ju gärna veta lite mer exakt...
Jag är ju lite autistisk på det sättet.
Pysslat i min lilla bod har jag också gjort, och senare åkte vi ut till Nybyggarna för att säga "Hej då" för den här gången och fikade.
Och kusinen hade köpt en BADTOFFLA!!!


En LÄCKER badtoffla i betong.
Ja, det är en hel del saker som är förknippade med just badtofflor...
Så badtofflor är lite speciellt för oss, jag blev grymt avis, jag måste OCKSÅ ha en badtoffla.
Frågan är bara vart jag ska ha den...?
Men ha den...
Det ska jag!
Så kom hem här, och jag är själv.
Sonen har åkt till sin pappa och sambon spelar poker.
It´s just me and Milou.
Lugnt och skönt 
Skall hanverka lite i soffan, det står virkning på schemat, jag återkommer lite senare.




Stora, stora tefatsögon och en fjäril i garaget...

Milou imorse...


"Eh, ska du öppna den där gotteburken eller...?"


(Vad göra, tänker Milou och testar sen "The puppy-look" med STORA, stora, tefatsögon)
"Snälla, snälla, snälla..."


"Gud så sugen jag är, om jag bara kunde komma in i den där glasburken..."


"Det kanske har ramlat ner nån godis...?"


"Kom igen, nu gör jag ju TASS här också!!!"





Självklart fick min lilla sötnos en godis tillslut 
Det går ju liksom inte att motstå dom där bedjande ögonen.
Igår mötte vi för övrigt en kvinna med en... annan hundras, vet ej vad det var för hund.
Hon tyckte Milou var SÅ söt, men tillade:
"Men dom är ju så svåra att fostra!"
???

Va, sa jag, svåra att fostra, nej det tycker jag inte.
Jag tycker dom är väldigt lättlärda, och så är dom ju väldigt snälla dessutom.
Visserligen är Milou min första hund i just den här rasen, men jag tycker hon är väldigt klok och lättlärd.
Jag har hittat "min favoritras", fortsatte jag.
"Jaha, ja det kanske, sa hon, när vi skaffade en sådan där hund var det vår första hund, dessutom var vi småbarnsföräldrar.
Vi hade nog för lite tid för att fostra en hund förmodligen"
Mmmm, sa jag, kanske det ja.
Och så tänkte jag att hon hade nog VÄLDIGT lite tid att fostra sin cavalier, för jag har inte stött på några som helst sammarbetssvårigheter med min vovve, förutom att hon är väldigt kärvänlig med ALLA människor, kända som okända och lite het på gröten i kopplet i början på en promenad.
Men det är väl också det enda jag kan "klaga" på.
Fast tränar vi något, så är hon so far den snabbaste hund jag träffat på att "fatta".
Så...
Jag tror det kommer an på ägaren.

Idag har sambon städdag.
Jag ska läsa lite Karl Ove i solen, SY och sen gå hundpromenad i eftermiddag/kväll.
Jag måste nämligen få SY lite idag, annars blir jag knäpp.

Och så till mamma...
Måste berätta en liten historia om en fjäril.
En liten historia vi fick höra på påskafton när vi var och käkade middag på Bageriet.
Min mamma, ja hon kan komma med dom roligaste små anekdoter som är helt...
KNÄPPA.
Som den här historien med den lilla fjärilen.
Jo, mamma har stängt in en fjäril i garaget!
Och tycker det är så... jag vet inte... KUL... att ha en fjäril i garaget.
Att titta på den och se den fladdra omkring mot fönstret!
Jaha...?
Okej...
En instängd fjäril i garaget säger du, hm, så orginellt...
Eller...?

Detta utlöste ett väldigt stort gapskratt och en massa roliga (elaka) kommentarer.
Plus en stor undran (förmodligen) runt bordet vad fan hon har stängt in en fjäril i garaget för!?
Jag sa direkt:
"Men är du inte klok, stackars lilla fjäril, hur ska han kunna äta där inne?
Eller går du in och matar fjärilen varje dag???"

Någon annan sa:
"Silence of the lambs".
Gapskratt på det, och så såg man mamma som Hannibal Lecter framför sig med mask och allt.
I garaget.
Och jag spann naturligtvis vidare på det och såg min mamma framför mig samlandes in en massa små fjärliar och sedan sy en FJÄRILS-KLÄNNING.
Det var någon som nämnde att sudrets sista ÖRN tydligen hade skymtas i garaget också.
Och då såg jag framför mig mamma iklädd en fjärils-och örnklänning.
Sen tyckte någon att om hon samlade på sig lite djur där inne kunde hon ju börja ta betalt och ha visningar i garaget!
Ett litet mini-skansen.
Ja, det fanns nog en och annan mus man kunde stänga in också.
Jisses, ja, vi hade riktigt KUL åt den där lustiga kommentaren om fjärlien.

Fick ett sms från en "anonym" kusin som skrev igår:
"Hoppas att allt är bra med fjärilen?"
Ja, jag får väl gå ut i garaget idag och se att han inte svultit ihjäl.
Hoppas att inte Mamma Lecter står i ett hörn och låser in mig också i garaget 

Fast nu sitter sambon och påpekar att det INTE var Hannibal Lecter som stängde in människor i en grop och sydde en hudkostym av dom.
Nej, jag vet, men han som gjorde det kommer man ju inte ihåg vad han hette, så...
Mamma får förknippas med Hannibal Lecter i detta stycke ändå.
Gud, så petig man måste vara då.
Hela mitt upplägg dog med den här kommentaren.
Okej, vi har en fjäril i garaget, punkt.
Nu ska jag nog sy.
Dock ingen fjärils-klänning, utan en i vanligt tyg.
Vi ses senare.










Soft eftermiddag...

En mycket vilande eftermiddag blev det.
Syster-Yster kom förbi och var tvungen att tvångsköpa muffinsformar av sonen.
Ja, här gäller det att uttnyttja släkt och vänner till MAX 
Fler stackars offer är i kommande att antasta!
Så fikade vi en liten stund innan dom åkte hem, och sedan dess har vi bara suttit och hängt i soffan.
Sett finalen i "Project Runway" och rätt designer vann, min favorit Gretchen.
Ja, vi har alla bara tagit det lugnt, och jag har vunnit ett mönster...


Soon coming in my collection, personligen gillar jag den halvkorta "B" bäst.
Lagom klänningslängd för en tant i min ålder 
Har även lekt med tanken och gjort en liten annons på barnkläder med Lilla Sunshine som postergirl.
Blev himla bra, skickade till hennes far för påseende, bara hoppas att han gillar det.
Eller han fick inte den "exakta" annonsen, för den gick inte att skicka, men han fick en "ungefär-annons".

Nu ska jag snart gå och lägga mig, läsa Karl Ove igen.
Boken är ju jättetjock, och man läser och läser och läser...
Men insåg inatt att jag snart har jag läst ut den, fick smått panik.
Jag vet inte om jag kan vänta ett helt år till innan nästa pocket kommer, jag måste nog ha bok nr. 3 på direkten.
Jag vet inte vad det är med människan som lämnar ut allt och alla, men jag känner sån sympati, jag känner igen mig, och sånt sug att bara veta mera och mera och mera.
Så snart är det dags, jag och Karl Ove igen...
Sambon är HELT bortglömd





Snö och sånglärka...

Sonen ska sälja muffinsformar, men vill inte.
Säger att har är för blyg, vilket han KNAPPAST är, jag peppar och säger att "det är för klassens skull/klassresan".
Han vill inte.
Tillslut blev jag arg, "just do it".
Nu är han ute och säljer, perfekt nu när det är påsk och folk är hemma!

Promenaden idag...



... var underbar, men konstig.
Pulsa bitvis i snö...



... och ändå höra SÅNGLÄRKAN sjunga.
Sånglärkan förknippar jag med sommar och sol, inte snö och kallt.
Jag vill att denna snön ska försvinna supersnabbt och att det ska bli varmt och grönt.
Märks att det är påsk och mycket folk i farten, det var alldeles för mycket folk på Hällarna för min smak.
Imorgon går vi ut tidigt, när folk fortfarande sover.
Vi kom ut försent idag, 11 är inte en bra tid.
Nu ska jag nog sy, vi ses sen!




Påskaftonskvällen...

Så blev det äntligen lite roligare framåt kvällen, solen kom fram och vi åkte till Bageriet och åt påskmat!
Lite snopet dock, för mamma hade bett om långbord, vi fick inte långbord.
Det blev lite uppdelat, men på sluttampen, när man inte skulle springa och hämta mat, då fixade vi ihop långbord ändå.
Och ÄNTLIGEN blev det så dags...
Dags för presentutdelning.
Jag höll ett litet tal så här inför den stundande partysäsongen, och gav PIFF & PUFF deras nya PARTYTRÖJOR.
Här är Piff...



Och så Puff...



Och se så glada dom blev!!!
Alla andra också för den delen, för nu kommer vi aldrig tappa bort systrana när vi är ute.
Inte för vi gjort det annars heller iofs, för dom ser ju alltid till att hamna i centrum 
Men nu blir det EXTRA lätt!

Årets MATRRÄTT på menyn blev:
OSTBOLLAR!
Ja, förra året snöade jag och Idolen in på friterad aubergine.
Men iår var det sambon som upptäckte just delikatessen "ostbollar".
Detta var någon form av "boll", såg ut som en köttbulle, innehållande stark ost, som förmodligen också var friterad.
Och sambon han åt, och åt och åt av dom här ostbollarna.
20 stycken klämde han i sig.
Plus annan mat också, men ostbollarna var HUVUDFÖDAN.
Tills det tog stopp, tills han var proppmätt, tills han mådde lite...
Tjyvtjockt!
Typ.
Ja, han var så fullproppad med ostbollar så det inte fanns plats med en enda ostboll till.
Tror bestämt att han föråt sig lite.
Men en KLAR favorit blev det iallafall, så årets maträtt blev alltså:
Ostbollar!
Don´t try it at home, you will just feel sick 

Jag bad för övrigt om en kanna MJÖLK till kaffet, och fick både högt och lågt i den önskan.
Först fick jag...



... en pluttenutt kanna som inte var högre än 4 cm, faktiskt den minsta mjölkkanna jag någonsin sett, halvfull...
Fast utan att jag bad om det så kom det sen en...



... en jättekanna till bredden fylld med mjölk!
Ja, där kunde jag minsann bara ÖSA i mjölk i kaffet om jag så önskade.
Bageriet, där finns inget mellanting, det är antingen jättelitet eller jättestort!





Den obligatoriska systerbilden...



Mycket snack, god mat och annat trelans blev det, och vid 23-tiden lättade vi från stället, direkt hem och ner i sängen med...



Karl Ove (såklart ;) och öronproppar i öronen.
Sonen tvångsfotade den trötta och motvilliga modern 
Kom upp vid 8-tiden här, och nu ska jag ut i det SOLIGA (fast iskalla) vädret och busa runt med Milou i naturen.
Sambon...
Han är med grabbsen i släkten och...
SPELAR GOLF!
Dom är fan inte kloka dom där idioterna.
Snö på marken, men golf ska dom minsann spela.
Fattar inte hur dock, för det är ju som sagt snö på marken.
Jag gissar att rundan blir kort.
Vi ses senare!






Pysseldag!

Dagen har sett ut som följer:
Pyssel.
Vi har, ingen av oss, stuckit näsan utanför dörren.
Mer än när jag har gått ut med Milou, men hon har fortfarande inte gjort Nr.2.
Hon ska bara fort ut och sen in.
Jag har sytt en ShabbyChic blomma till, fixat det sista med sjalen, skruvat ihop min klädställning med hjälp av sambon, skurit till lite tyg...
Funderat på att sy, men hamnade här istället.
Jag säger som kusinen:
Vädret inbjuder inte till så mycket mer!
Ja, så det var väl det, funderar på att starta upp en liten poncho för sy är ingen idé just nu.
Snart väntar dusch, piff och GOD MAT!
Jag funderade på tajt omlottklänning, men insåg att LUFTIG klänning was the way to go!
Så man kan äta hur mycket man vill utan att se ut som man är gravid i 9 månaden.
Vi ses imorgon.







Plommonlila sjal...

Den plommonlila sjalen är äntligen klar...


Jag vill ha en modell och jag vill ha VÅR så man kan fota ute!
Detta ser inge inspirerande ut...


Men klar är den likväl.
Jag lägger upp den i Stickqvick butiken/hemsidan ändå.





Glad Vinterpåsk!

God Jul...



Nej, Glad Påsk, menar jag ju såklart, eller Glad Vinterpåsk!
Man kan ju undra, vad hände, jag ville verkligen inte tro att väderapporten skulle vara sann.
Vaknade och tittade ut genom fönstret och snön vräkte ner, och gör fortfarande, knäppte precis denna bilden.
Enligt väderrrapporten så är det 5 cm YTTERLIGARE under dagen att vänta.
Känns som årets påsk-picnic brinner inne, snyft.
Förra året...





... var det strålande solsken, vi kunde sola i värmen och TILL OCH MED vara barfota.
Det känns inte som jag har lust att slänga av mig skorna och springa runt i sanden iår.
Jag slutar skriva om vädret nu, och hoppas att detta försvinner fortast möjligt.
IKVÄLL...
Då ska vi äta gott och ha kul iallafall.

Hoppar raskt över till tyg!
Jag hade ju köpt dom där batiktygerna som jag bara älskar, som visade sig både fälla färg och där färgen försvann rejält vid första tvätten.
Jag blev ju skitledsen.
Ringde företaget och berättade om tyget, färgen och det var inga problem...
Hon skulle genast skicka en returpåse och jag skulle få tillbaka mina pengar!

Jag blev jätteglad, men samtidigt ledsen.
Glad för att dom var så smidiga och tillmötesgående, men ledsen för jag vill ju HA tygerna.
Men samtidigt kan man ju inte ha 5+4+4 meter att bara sitta och titta på.
Jag skulle ju ha dom att sy kläder av.
Det är ju ändå 780 kr tillbaka att köpa nya tyger för, och jag har försökt att peppa mig att jag kan ju köpa nya tyger på Stoff & Stil när jag åker till Stockholm nästnästa måndag.
Men "S&S" har inga batiktyger.
Kanske jag hittar något mer ställe i stockholm som säljer bra och prisvärda tyger, med lite "batikinriktning".
Håll tummarna för det!

Så till en KUL liten historia...
När jag var på jobbet i förrgår så ringde jag i vanlig ordning till sonen för att säga "Go´natt" och kolla hur dagen hade varit.
Dagen innan hade jag ju bakat kladdkakemuffins som han skulle ha med sig till skolan.
Jag undrade hur det gått med skolcaféet och fick till svar:
"Jo, det gick bra, men vet du, när jag lämnade kladdkakemuffinsarna till "X" och "X" som skulle stå i caféet...
Då frågade "X" och "X" om det var du som hade bakat muffinsarna, "Ja", sa jag och då sa dom:
Okej, då lägger vi DINA muffinsar i botten av alla andras muffinsar."
Sonen fattade själv ingenting, och sa:
"Varför då?"

Och jag tänkte samma sak i luren och tänkte snopet:
Va, dög inte mina muffinsar eller?
Jag som brukar få så mycket beröm för dom, hm, konstigt...

Sonen fortsatte:
"Jo, dom i caféet ville INTE SÄLJA dina muffinsar, dom ville nämligen ha och äta dina muffinsar SJÄLVA.
För dom tycker att dina muffinsar är så grymt, grymt goda mamma!
Så dom la alla "äckliga" muffinsar överst och sålde av, och dina goda i botten."
Okej, sa jag och började skratta, gick alla 30 muffinsar åt då?
"Du, det kan du fethaja!"
Mhm, så bra då.
Slutet gott allting gott, bättre betyg kan man väl inte få antar jag.
Man kan ju undra hur magarna på dom små liven mådde lite senare på dagen? 
Ja, nu tror jag ju INTE att dom andra föräldrarna som bakat kladdkakemuffins var "äckliga" som sonen uttryckte det...
Jag har bara förmågan att få till den rätta "crispen" på ytan, och lagom kladd-fasta inuti.
Jag har utvecklat en hemlighet hur det ska vara när jag gräddar dom, som jag behåller för mig själv 
Nu ska jag se om det går att gå ut och gå med Milou, hon ville inte göra Nr.2 när vi har ute sist, bara kissa och sen fort in.
Snön bara vräker ner.
Vi ses kanske sen, annars:
GLAD PÅSK!





Finbesök och en liten fotomodell...

Har haft spontant finbesök av två av mina bästisar och Lilla Sunshine idag!!!!
Väldigt mysigt, och ÄNTLIGEN fick man gosa med sötungen, samt prova klänningarna jag sytt till henne.
Bara ett problem...
Dom var för små!
Igen.
Hur är det möjligt?
Eller dom var inte för små, dom var för korta, funkade dock utmärkt som linnen istället.
Men det verkar gå troll i allt jag gör åt den där ungen, antingen växer hon som ogräs...
Eller så kan varken jag eller hennes mor mäta henne ordentligt.
Det svartvita linnet var dock klockrent på henne!



Det var ett tyg som såg tufft ut, lika tufft som jag föreställt mig, på ett barn.
Och ovanligt barnklädestyg, fastän det är ju ett vuxentyg.
Den lila var väl söt, men såg på gränsen till menlös och töntig ut i jämnförelse.
Skall sy en klänning till i detta tyget, som SKALL bli en klänning denna gången, för det var verkligen tufft som sagt.

Och jag tog lite bilder som ni märker.
Bara på måfå knäppte jag lite bilder när man fick lov att fota Fröken Fräken och fick trots det skumma ljuset (men det går ju att redigera i efterhand) och den oplanerade fotosessionen, till ett par riktiga femettor i bildväg!
Herregud vad ungen är fotogenique!
Ja, här har jag kapat en av dom bra bilderna, för att inte visa ansiktet på bloggen.
Jag har ju då faktiskt frågat förut om jag kan få använda Lilla Sunshine som barnmodell åt mina kommande barnkläder framöver...
Och fick då "JA" av hennes mor.
Men det får vi vänta med tills jag har något att sälja, nu har jag bara gett bort dessa linnen som prov så länge.
Ja, så det var vad vi gjorde, provade linnen, modellade för mamma och Klokboken, fikade, snackade, lekte med sjukhuset, modellade och fotade och lekte lite med Milou.
Dvs Sunshine höll i benet och Milou tuggade.

När dom åkt åt vi fredagsmiddag, den obligatoriska fredags-tacosen, och hann precis nästan klart till Let´s Dance.
Vi är såna fredags-Svenssons så det är inte klokt.
Nu sitter jag och sonen och ser på en film om en kille som ramlat ner i en bergsskreva och fastnat med  handen under ett stenblock "127 timmar".
Väldigt...
Seg.
Jag ska gå och lägga mig istället, FESTNATTEN från igår var hård.
Alltså den jag blev ofrivilligt inbjuden till.
Eller "lyssna på" kanske var bättre ordval 
Vi ses imorgon.









Djäkla snorungar...


Är det inte Karl Ove som håller mig vaken på nätterna, så är det grannarna på jobbet.
Djäkla snorungar!
Det finns ju en ganska bekant textrad som lyder:
"Jag hör hur dom ligger med varandra på våningen ovanför..."
Jag ändrar den raskt till min egen version:
"Jag hör hur dom festar med varandra i våningen ovanför..."
Tralalaaalalaa.

Kom hem dygnsur av regnet och med en präktig huvudvärk!

Igårkvälls började det festas i våningen ovanpå klockan 19.30, tjo-och-tjim-och-dunka-dunka.
Jag och Chifen satt och såg på tv´n, vi fick höja volymen rejält och fick småskrika till varandra om vi skulle "språka".
Fast vi höll mest tyst och försökte höra tv´n.
Men so far so good, det får väl gå så länge man är vaken och inte vill sova.
Vis av erfarenhet så visste jag att detta kommer bli värre och värre.
Vid 22 sa vi "God natt" jag och Chifen och gick och la oss.
Jag sa till Chifen:
"Ikväll kommer jag INTE gå upp och skälla på dom, (22.00 SKA man sluta spela enligt reglerna) imorgonbitti, klockan 08.00 sätter jag på stereon och ger igen med samma medicin, då djäklar ska dom få dunka-dunka så dom spyr."
Chifen sa:
"Va, SKA du verkligen göra det?"
Det kan du ge dig faaan på, sa den hämdlystna, nu är jag trött på dom där snorungarna.

Till saken hör, och det har jag nog skrivit innan, är att det är någon form av utslussningslägenhet för ensamkommande flyktingbarn, företrädesevis pojkar.
Problemet är, att dessa flyktingpojkar lämnas vind för våg UTAN konstabt vuxet stöd från Region Gotland.
Eller ja...
Dom har någon form av handläggare som jagar dom med jämna mellanrum, men som killarna verkar försöka undvika så mycket som möjligt.
Men annars får dom sköta sig HELT själva, ni kan ju bara gissa hur bra DET är.

Vi återgår till gårdagskvällen:
Dunka-dunka-dunka-dunka-party-party...

Jag tänkte:
Jag härdar ut.
Och dom började skråla högre och högre i takt med att volymen höjdes.
Det började dunsa och hoppas på golvet hos dom, brottas och dansas, möbler och glas verkade åka i golvet också.
Jag tänkte:
Jag ska inte ringa störningsjouren, jag ska inte gå upp och säga till, jag ska härda ut och såg varenda 1-timmes deckare timme ut och timme in.
Om det åtminstone varit förfest så hade jag väl verkligen inte retat upp mig, men dom här killarna är ju för unga för att gå ut, så dom festar ju hemma.
Tillslut gick folk och det blev tyst, jag slockande och vaknade av att någon SPYDDE rakt upp och ner.
Jag gissar att det var på golvet.
Somnade om.

Vaknade av att klockan ringde och ville dö av trötthet.
Men jag och Chifen steg upp och klockan 08.00 åkte stereon på (OBS, laglig tid), på riktigt HÖG dunka-dunka-volym.
Basen var duktigt uppskruvad och ur högtalarna strömmade "Euforia" och jag sjöng med!
Sjöng i bästa skrålar-stil.
Med huvudvärk.
Men det kändes så...
BRA och befriande!
Surkärringens hämd.

Så olikt mig, för jag brukar vara så snuskigt ordentlig på jobbet gällade sånt här, man ska visa hänsyn och vara bättre än dom som inte visar hänsyn.
Men nu har jag fått nog av dom där hopplösa ungarna.
Jag hoppas deras huvuden kändes väldigt ansträngda när musiken åkte på, synd bara att vi "bara" kunde ha på musiken i 1 timme...
Jag hade önskat många, många timmars hämd.

Nåväl, dagen igår var iallafall underbar, det blev mycket utetid och jag har fått färg!
Ingen bränna, men lite GUL har jag allt blivit ändå.
Sonen är risig, som jag skrev häromdagen, sambon har joinat praktförkylnings-gruppen och så även mamma idag tydligen.
Jag ska snart resa bort och vill helst inte bo i den här pesthärden.
Vad är oddsen att inte bli risig igen...?
90-10 förkylingen gissar jag.
Då går allt åt pipsvängen.
Jag ska äta allt hälsofrämjande, ingefära, vitlök, och annat hälsokostigt jag kan komma på.
Inte en bacill får fastna på mig. 
Nu ska surkärringen, som ÄNDÅ är glad, för nu är jag långledig, hoppa in i duschen.
Vi ses senare.






Djäkla Karl Ove...

Djäkla Karl Ove.
Ja, han håller mig vaken hela natten!
Nu har jag kommit till hälften av boken, och igår var det värre än vanligt...
Jag kunde bara inte lägga ifrån mig hans liv!

Jag var dödstrött när jag la mig vid 22-tiden igår, tog upp den där boken och slukläste.
Jag läste om hur han skar sig i hela ansiktet när han fick nobben av en tjej han blivit kär i, hur han sen flera år senare blir ihop med henne och hur förhållandet går upp och ner, upp och ner, upp och ner, upp och ner.
Ingenting blir någonsin som man tror i livet, inser Karl Ove.
Ja, han förstör min nattsömn, jag ska aldrig mer läsa Karl Ove när jag ska jobba dagen efter, jag måste ha en TRÅKBOK så jag somnar direkt.

Tillslut var jag som vanligt i läget med en bra bok, att jag fick tvinga mig att lägga bort boken, vågade inte titta på klockan och sedan låg jag och vred mig som en kålmask i sängen!
Men hade redan hört en massa bilar köra på Söderväg redan INNAN jag lade ifrån mig boken, så...
Båten hade alltså redan kommit in, jag gissar att jag somnade efter 01.
Klockan ringde som vanligt 06.
DÖD ÅT TENGIL FÖRGÖRAREN, tänkte jag då.
Vet inte varför, men det kändes som jag var i Törnrosdalen och var slav under Tengil.
Jag släpade mig upp och tänkte även (som vanligt):
Skjut mig!
Hur kan man göra så här mot sig själv när man ska upp och jobba OCH blivit en GAMMAL TANT som bara inte orkar vara vaken för länge på nätterna.
Men...
Jag har bara Karl Ove och mig själv att skylla på.

Så jag känner:
Släp, has, släp, has, has, släp, gäsp, släp, släp, gäsp, släp, gäsp, gäsp, släp...
Det kommer bli en underbar dag!

Vädret i PÅSK:
Snö, kallt, snö, kallt, snö och KALLT.
Meterologen Österholm har sett vädret hela veckan, inte en väderljusning i sikte.
Jag får värma mig med släkten istället.
Eller säga som min kusin:
"Dom har haft fel förr..."
Jo, vi får lena på hoppet!
Nu ska jag, släp-o-has-tanten, in i duschen och släphasa mig till jobbet.
Djäkla Karl Ove.





Du obotliga pessimist...

Nu har jag gjort en ny ShabbyChic blomma.
Fast jag har inte sytt ihop blomman ännu, men det dröjer inte länge nu, ska bara blogga klart först.
Kom på att dom inte ser ut som några rosor, mer som...


Pioner.

Fortfarande omotiverat deppig.
Inget piggar upp, inte ens broschtillverkning.
Läs inte min blogg, ni kommer deppa ihop i slutändan.

Thorsten svarade på min uppmaning och hörde av sig om mitt PERSONLIGA vardags-depp-drama.
Han sa att det var, tillåt mig citera:
"Alldeles för djävla lamt, ingen EDGE..."
Nähe, sa jag, jag tycker det är djävligt edgigt.
Not.
Lamt, och så ljuger jag också, för Thorsten har naturligtvis inte hört av sig.
Mer än i min skalle.
Nu börjar man höra röster också, fara och färde 

Jag gör, som jag säkert har sagt förut, små serier på jobbet.
Ja, jag gör dom när jag har tid över.
Precis som här hemma, fast nu blir det ju mindre.
I helgen gjorde jag en om Chifen.
Igår gjorde jag en "strip" om min arbetskompis som genomförde vårdoppet i söndags, jag fnissade i mjugg och tyckte jag var lustig när jag satte upp den på skafferiet.
Man får ju bara hoppas att man inte blir lynchad av arbetskamraterna för sina "påhopp"...?

Fast innan dess gjorde jag en om mig själv när min pyjamasbyxa sprack mitt under bästa arbetstid.
Stackars Chifen fick mig gå runt med ett "hål i röva" en hel kväll, och visa mina blommiga trosor.
Jag vägrade nämligen ta på mig jeansen igen, orkade inte gå inklämd i ett par korvskinn.
Chifen hade kul åt hålet, jag glömde bort att jag hade det, för det satt ju...
Därbak.
Jag får faktiskt väldigt mycket inspiration på jobbet, det finns så mycket roligt att plocka från alla och mig själv.
Hm...
"Madde & Co på jobbet", en långkörare, ingen går längre säker 
Nä, nu har jag dravlat klart här, ska sy ihop Shabby Chic blomman och sen...
Gå och lägga mig.
Vi ses imorgon, då kommer jag vara så himla positiv så det kommer SPRUTA ut positivitet ur öronen på mig.
Yeah right, fortsätt hoppas du obotliga pessimist.








En pjäs på gång...

Alltså, jag bara sitter som ett miffo och glor rakt fram.
Inte ens tv´n är på.
Jag måste nog ha lite kaffe.
Att hantverka är inte att tänka på, jag känner hanverksdöden breda ut sig i kroppen.
Gud så dramatiskt, kalla gemast in Thorsten Flink och varför inte Ingemar Bergmans ande också...
Jag har en pjäs på gång!
Suck.








Just one of those days...

Vilken ökendag!
Alltså vissa dagar bar ÄR ökendagar utan någon särskild anledning.
Dom bara är jobbiga utan att man egentligen vet varför.
Jag har bara känt mig grinfärdig hela dagen, inte haft lust med det jag skulle göra, städa, tvätta, baka...
Och när man ändå genomför det, och så fann jag mig själv stå mitt i baket och sakna socker.
Liksom när man är på målsnöret.
Man springer ett lopp som man leder hela tiden och PRECIS när man ska gå i mål...
Då kommer Haile GebreSelassie och bara gliiiiiiider förbi och vinner!

Ridå!

Dessutom oduschad sen över ett dygn tillbaka, för jag ville baka sist av allt för att sedan ta en renande dusch efter allt fixande.
Då har jag inget socker, och kan bara baka ½ plåt med kladdkakemuffins.
Dj-la skit.
Att då gå och duscha och sedan gå och handla, för att SEDAN baka klart...
Det fann jag omöjligt, helt och totalt omöjligt.
Jag kände bara:
Jag orkar inte.

Hunden...
Som dessutom inte kissat eller bajsat sen klockan 07.45 (enl. mamma) vägrade kissa varje gång jag gick ut med henne.
Det var förbipasserande som var intressantare, grannen, grannens cykel som bara stod där, gårdsskatan, måsarna i luften...
Men kissa det gick inte.
Timmarna gick, men inte skulle hundf-a-n kissa inte.
Hon kissade klockan 16.00, åtta timmar senare!
Sonen lyckades när han kom hem från skolan, äntligen.

Mamma skulle då LYCKLIGTVIS handla, jag fick mitt socker efter ett tag.
Men jag kände mig grinfärdig ändå när jag stod där och kladdade.
Nu är jag färdig med allt, men jag är grinfärdig ändå.
Just one of those days.




Tygkris...

Jag måste komma igång och dammsuga här, men jag kommer ingenstans känns det som.
Jag har ingen lust att komma någonstans heller, för det är bara tråkiga saker som väntar!
Jag har suttit och frukostat LÄNGE, ätit macka, kaffe och lite Schweitsisk choklad och pratat med bästisen.
Jag orkar liksom inte ta mig upp ur soffan nu.
Jag måste baka.
Suck, pust och stön.

Sonen är dessutom brakförkyld igen!
Hostar, hackar och snoren rinner, låter tjock i halsen.
Jag har precis blivit frisk från min förra omgång, ja, näsan rinner väl fortfarande MEN...
Jag är pigg i kroppen.
Och nu är han risig igen...
Alltså, jag vet inte om jag orkar en omgång till nu så här tätt inpå, att få nya baciller.
Jag ska ju resa bort dessutom.
Nä, en ny förkylning, det orkar jag INTE med igen.

Så är jag SKITLACK.
Dom där underbara tygerna jag köpte, som tex detta tyg...


... det släpper FÄRG!
Alltså när jag nu håller på med den här klänningen, så har jag märkt att färgen släpper.
Tillskillnad från dom afrikanska tyger som jag tvättade och som inte har släppt en färggnutta.
Men, då tänkte jag att jag fixerar färgen först innan en maskintvätt, tvättar det sen i skontvätt/ylletvätt i 30 grader.
Då kommer det fixeras och bli jättebra.
Tyget ska då nämligen kunna tvättas i 40 grader och vanlig tvätt, men jag körde den säkra linjen.

Tyget kommer sen ut som ett urtvättat lakan!
Oanvändbart, OM jag inte färgar om det själv först, med ny tygfärg.
Men...
Har jag betalt DYRA pengar för ett tyg, då ska det vara perfekt från början.
Man ska inte behöva färga om ett redan färgat tyg.
PUNKT.
Annars ska det stå klart och tydligt i beskrivningen av tyget, och det gjorde det inte.
Nu har jag ringt tygföretaget och den personen som hade hand om det hela var nu påskledig.
Jag får vänta tills på tisdag.
Tur att jag har andra tyger att sy av då om jag har lust, men det är surt minst sagt, för jag älskar tygerna.
Det är ju 5 meter av ett turkost, 4 av ett grönblått och 4 av det lila.
Mutter och det grövsta!!!!
Jag har en tygkris.

Ja, nu kan jag inte sitta här och dega mer, jag har ett hem att sköta.
Kladdkakemuffins att baka.
Och en hund att lufta.
Jag har ingen lust what so ever idag.
Vi ses sen!




Höstpäron...

LisaArt har varit i målartagen igen, "Höstpäron"...



www.lisaart.blogg.se/

Ibland fattar jag inte VAD det är med mig...?
När jag provade den turkosa batikklänningen imorse innan jag gick till jobbet, så såg det inte så hemskt ut ändå.
Jag kommer inte sprätta upp och sy om, bara fixa lite i sömmen vid dragkedjan.
Den får duga som strandklänning, jag kommer inte skämmas så mycket över den som jag trodde.
Men jag är inte helnöjd, bara halvnöjd.


Pandaögon...

God morgon!
Har bara tänkt på den där djäkla klänningen sen missen hände igår, men...
Jag tar med den och sprättaren till jobbet, och så fort jag har någon minut över så sprättar jag.
Syr imorgon.
SÅ, då talar vi inte mer om den saken!!!!
(Guuuud så förbannad jag ÄR!!!!!)

Uppe med jobbtuppen och idag var det trögt.
Karl Ove Knausgård är för intressant för att kunna lägga ifrån sig om man inte är dödstrött.
Följden blir att jag inte får tillräckligt med sömn, jag får skylla mig själv.
Vaknade sen upp till -1 grad igen och efter att ha sett både i Idolens mobil igår, på YR.se och nyhetsvädret på tv...
Så är det bara att vänja sig.
Kylan verkar hålla i sig denna veckan ut.
Blä.
(Oj, Positiva Klubben har dragit igång så här på en tisdagsmorgon)
Mamma har då inte HÄNGT MED i väderleksrapporten tydligen, för Fam. Malmborg-Österholm bor liksom i ett kylskåp här i sin lägenhet.
Pannan går på sparlåga.
Jag satte på värmefläkten och vred upp pannan!

Igår kom sonen hem!
Han har varit i Schweitz och åkt skidor med sin far.
Han har blivit solbränd, delvis, i ansiktet.
Sonen ser ut som en liten PANDA, fast tvärtom i färgerna kan man säga.
Istället för den svarta masken som pandorna har, så har sonen en VIT mask i ansiktet efter skidglasögonen.
Och BRUN i resten av ansikten.
Plus att han bränt sig på näsan.
Hm...
Han ser så... gulligt pandaaktig ut.

Dödsskjutning på en skola i USA igen.
Hade jag bott i USA hade jag aldrig låtit min son ens gå i vanlig skola.
Jag hade skaffat en privatlärare och idkat hemundervisning!!!!
(Om jag varit snorrik...)
Vad är det med amerikaner som gör att OM dom känner för att döda folk...
Så går dom lös i skolor och skjuter hejvilt?!
Och varför barn?
Det verkar ju inte bara vara elever som haft en svår brandom i skolan som gör sådana här saker, det är ju vuxna också.
Och det är väl bara en månad sen förra dödskjutningen i en annan skola...?
Fy fan, och vapenlagarna i landet hjälper ju inte till heller, det är "fritt fram" för vem som helst att skaffa sig ett skjutvapen.
Jag uppmanar återigen till att läsa "Låt oss tala om Kevin", kanske inte riktigt vad man väntar sig i ämnet dödsskjutningar, men mycket bra.
Jag är glad att jag bor i sverige, det är än så länge inte en poppis grej att ta till när man är förbannad, psykiskt sjuk eller...
Fast har det hänt på ett ungdomsläger i Norge, då kanske inte det ligger så långt ifrån oss heller kom jag just på.
Nej, HU, såna tankar ska man inte tänka, det är trots allt otänkbart.
Nu ska jag i duschen, vi ses imorgon.



Från succé till katastrof...

Från succé till katastrof!
Nu är jag grinfärdig, jag är så dum i huvudet så det är inte klokt.
Hur kunde jag...?
Jag fick för mig, att sömmen som jag sytt på den turkosa batikklänningen inte såg så bra ut vid början av dragkedjan.
Vilket var helt fel, för jämnför man med hur det slutade nu...
Då var det perfekt!

Så jag sprättade upp hela vänster sida, men lyckades FÖRSTÖRA hela sidan så till den milda grad att det blev hackigt vid dragkedjan och en bit ner.
Sidan på klänningen blev FUL och på slutampen blev fållen ojämn vilket var perfekt från början.
Jag försökte rädda det hela med osynlig tråd, det blev ännu värre.
När jag försökte sprätta upp en liten bit, då blev det ett litet hål i tyget.
Skjut mig TACK!
Hur fan kunde jag få för mig att det så fel ut från början...?
Jag blir så ledsen.
Fan i helvete.
Fan, fan, fan, fan.

Jag får bita ihop och försöka se om jag kan rädda eländet på onsdag när det är ljust.
För nu kan jag inte se på skiten, gaaaaaaaaah!
Hur fan kunde jag vara så dum.
Ja, nu har jag något att älta eller så får jag helt enkelt använda klänningen när jag är på stranden.
Fast då kommer jag skämmas om någon ser mitt HEMSKA hantverk.
För sån är jag...
Är det inte perfekt, då skäms jag, och jag kan inte visa mig i det.
Jag vill att allt ska vara perfekt.
Återkommer senare, jag ska bara gråta en skvätt!



Förälskad på direkten...

Glömde ju tyget jag hittade till barnklänningen...



Jättesött, blev förälskad på direkten.
Hej!



ShabbyChic blomman...

Pysselhörnan rapporterar:
Min första någonsin, egentillverkade ShabbyChic blomma...



Och som vanligt blev jag nöjd, för att vara första försöket dessutom.
Den passar dessutom PERFEKT...



...ihop med klänningen!



Jag hittade organzatyg i samma färger som klänningen, och köpte tre olika, skimrande bitar, typ 10 cm breda.
Ja, det blev helt enkelt PRECIS som jag tänkt mig, helt rätt stil som jag vill uppnå.
Jag har inte hunnit baka idag, det får jag göra på onsdag.
Men det blev en tur till ÖB, syaffären där jag köpte tyger och tråd, och sen kom Nybyggarna hit och levererade en KLÄDSTÄLLNING från Ikea som jag ska ha i boden!
Toppen.
Vi fikade och snackade lite skit.
Som vanligt med andra ord 
Men nu har jag inte tid med er, jag sy vidare på själva klänningen, återkommer senare.



En trashy tygblomma...

Ursäkta...
Men VAD FAN HÄNDE MED VÅREN!!!!!!!!!?
Jag trodde jag skulle smälla av när jag gick ut med Milou imorse, fy...
Sjutton.
Det var -1 grad i trädgården klockan 07.30 och en blåst från helvetet.
Storm typ.
Milou var tack och lov supersnabb och gjorde det hon skulle på fyra minuter blankt.
Det hade nog gått ännu snabbare om inte grannens son kommit ut precis när hon skulle bajsa.
För hon MÅSTE ju hälsa.
Fast idag fick hon faktiskt inte det, han och jag sa bara "Hej", och Milou fick fan skita i hälsandet.
Jag hade inte lust att vara ute längre än nödvändigt.
Men hon blir ju distraherad och vill hälsa.
Grannsonen gick dock snabbt iväg till skolan och Milou fick eld i baken.
Hon ville in hon också.
Ja, så det känns som om jag med GOTT SAMVETE kan stanna inne idag och pyssla
Vi kommer inte gå ut på någon långpromenad om inte blåsten lägger sig, men det blir isåfall senare.
Men jag kommer inte ha dåligt samvete om det inte blir någon långpromenad idag, hon får så mycket motion ändå.
Tycker bara att det här skitvädret/vintern kunde ha låtit bli att komma.
Det är ju påskvecka liksom.
Gissar att det inte kommer bli lika varmt som det var förra året.
Hoppas vi kan utflykta ändå på påskafton, men risken finns ju att det kanske brinner inne.
Iallafall och det ska vara så här kallt och snö på marken.
Skit.

Har funderat lite på det där med den lila batikklänningen igen.
Jag undrar om inte en bild på "S&G" kanske blir lite för plottrigt på ett batiktyg...?
Att print på kläder däremot passar bättre på enfärgat tyg som linnet jag kluddade fram igår.
Men då kom jag på att en liten trashy tygblomma kan göra klänningen lite Hippie Chic istället.
Nästan lite "Bröllops-Hippie Chic" kanske.
Typ något i stil med...





Dom är busenkla att göra, hittade instruktioner på nätet.
Det kändes som en mycket bättre idé när jag såg det framför mig i huvudet.
Vi får se vad det blir, NU måste jag iallafall ut i köket och baka dom där muffinsarna.
Jag återkommer när jag har en sypaus senare.



Ny idé...

Vi har sett "The Decendants"...



En bra film, väl värd att se.
Vi har inte sett den på bio, för den går inte här.
Vi har inte hyrt den, för den är inte släppt på dvd ännu.
Men...
Vi har sett den likväl.
Hur...?
Go figure 
Virkat har jag gjort, men la ner nu när klockan blev 21, orkade inte mer.
Sitter mest och längtar till imorgon när jag ska sy, och baka kladdkakemuffins till sonens skolcafé.
Det kanske jag längtar mindre till , men det gör jag direkt på morgonen så är jag av med det.
Vill att det snabbt, snabbt ska bli måndag!
Symaskinspedalen i botten, VROOOOOOOOOOM.
Har även fått ytterligare en klädidé idag, med det enfärgade oranga tyget jag har i mitt arbetsrum.
Det kommer bli ett linne, superenkelt och såklart...



... med Simon & G, såklart!
Lite så här, som jag bara kluddat ihop i paint, tänker jag mig det hela...


Axelbandslöst, enkelt gummiband upptill som håller uppe allt, och Simon & Garfunkel nere i ena hörnet.
Jag kommer bli grymt nöjd med detta, när jag väl fått till det!
Nu ska jag gå och lägga mig, vi ses imorgon.





Tack Rusta för upprustningen av hemmet...

Tack Rusta för upprustningen av hemmet!
(fin ordvits där ;)
Ja, eller för alla nya, PRISVÄRDA gardiner i kök, hall och matrum.
Jag har dammsugit alla affärer i stan, några i Stockholm och alla gardiner jag har velat ha...
Har kostat 299:- per längd!
Inte TVÅ längder för 299, nej för en, det finns inte en chans att man har råd med det.
Inte när man bor i 5 rok och har femhundrafemtielva fönster.
Nu har jag fått nya gardiner i tre rum, varav det ena har två fönster, så det blir två par i ett rum, sammalnlagt fyra par gardiner.
Jag betalade för två rum, sambon för ett.
Jag hade aldrig haft råd om inte Rusta haft så sjysta priser, i köket betalade jag 250 kr för fyra längder och 179 för hallen.
Det är faktiskt helt okej gardiner och jag valde vitt, vitt, vitt och åter VITT.
Inte helt likt mig, jag vill ju har färg, men det har jag så mycket av ändå i hemmet så...
Det fick bli sommarfräscht.
Plus att den nya lampan från Rusta, som jag köpte i julas faktiskt är vit.
Matrummet...





... och där brukar jag ju behårt hålla på rött.
Men jag stod och tittade på dom röda gardinerna och tänkte:
Nej, inte en djävla röd gardin till i det rummet för då spyr jag!
Nästa färg, när jag har råd, blir TURKOS i dom fönstrarna, f
ast nu är det vitt och sommarfräscht, det får duga for now.

Sonen ska få nya gardiner, kuddar och lampskärmar till sitt rum till nästa lön.
Han har fortfarande små färgglada gardiner med katter med blå bakgrund, paraplyer och prickar.
Det är inte SÅ djäkla poppis.
Han har blundat länge nog för dom där gardinerna menade han sist, men nu...
Är dom riktigt PINSAMMA!
Jag kan väl bara hålla med, jag har tvättat dom för sista gången förra våren, nu ska han få nya.
Så jag har lovat att han ska få en liten tonårs-uppiffning han också.
Det är väl inte mer än rätt, små kissekatter i en tuff killes rum är...
Töntigt.

Idag har jag då MEST strukit gardiner, det tar ju sin lilla tid.
Mamma och jag åkte och bytte ett par som var trasiga, och sen gick jag och Milou från Rusta och hem igenom hela stan.
Vi gick en extra liten sväng längs muren och igenom innerstan också, och fy fan vad kallat det var ute.
Jag hade vinterjacka, vantar och höll ett djäkla tempo för att inte frysa ihjäl.
Hade först föreslagit att jag och sambon skulle sticka ut på en liten utflykt till Brissunds fiskeläger med fikakorg när jag kom hem, men det ringde jag nästan direkt och sa att vi skulle skita i.
Det hade vi aldrig fixat i blåsten och kylan.
Så utetiden fick bli en rejäl stadspromenad istället.

En av mina arbetskompisar var med och genomförde "Vårdoppet" idag.
Fick ett sms där det stod:
"Överlevde, 4 grader, är en häftig känsla, Kram"
Jag sa till henne bara någon timme innan, att jag hoppades att hon inte skulle dö på kuppen och att hon var galen typ 
Att jag själv skulle haft bra djäkla mycket pengar för att göra det där vårdoppet.
Aldrig att jag hade gjort det frivilligt.
Hon sa att hon gått ut i trädgården i bikini och känt kylan (antar att hon ville känna på ett ungefär hur kallt det var ute), och nästan börjat undra själv vad hon gett sig in på.
Mhm, hoppas du överlever, sa Pessimisten Österholm med frysgenen.
Dessutom talade hon om några detaljer som hon ville ha med på sin begravning, IFALL hon skulle kola under doppet, saker hon glömt att få in i det "Vita arkivet".
Jag lovade att vidarebefodra dessa önskemål 
Hon kan lita på mig liksom, I got her back.
Men allt gick TACK-&-LOV bra, hon ju gjort detta i några år nu, det har blivit en tradition, så jag förstår att hon ändå gör det trots kylan idag.
Men själv...
Då skulle jag haft in sexsiffrigt på mitt bankkonto.
Nu ska jag äta, njuta av dom nya gardinerna, sen ska vi se film och jag ska virka på den lila musselsjalen.
Återkommer.





När Österholmskan får en idé...

Igår fick jag en idé!
Och när Österholmskan får en idé, då måste jag ju sätta den i verket.
Snarast.

Ja, för vi hade ju då den där lila batikklänningen som kändes very...
Batik.
Hur skulle man då kunna PIFFA till det batikiga lite...?
Jo, först insåg jag att sjalen jag håller på med nu, en musselsjal i lila mohairgarn går ton-i-ton med klänningen.
Perfekt, tänkte jag, då ska jag fota dom ihop när det blir varmt och man kan ta lite utebilder med någon modell.
Sen...
Så jag en repris av ett K-special om den franska designern "Agnés B".
Och vad var/är HON då känd för?
Jo, dels sina randiga tröjor med två olika randningar i "viss centimeter storlek" och sen även sina enkla kläder med...
POPIDOL TRYCK på.
Mhm...
En idé att sno!
Ja, vissa idéer får man sno och vissa måste man komma på själv.

Men att jag skulle "sno" just den idén är jag knappast ensam om, dessutom kom jag inte på ATT jag skulle sno den förrens igårkvälls.
Satt nämligen och såg en dokumentär om Simon and Garfunkel på tv, och plötsligt, under dom glada tonerna av "Cecilia" kom jag på:
Jag ska ha Simon & Garfunkel-tryck på den där lila batikklänningen!
FAN vilken bra idé.
Batik, 60-70-tal och bandet framför alla:
Simon & Garfunkel!
Aber naturlisch.
Det var ju bara så självklart så det var inte klokt!
Hem här nu, hittade en bild på dom som jag gillar...



... och bara spånat på förslag...









Ja, HUR själva utförandet av bilden sen kommer att se ut får vi se, jag får göra några tester på tygbitar innan jag stryker på något på en färdig klänning.
Men klart är att bilden ska sitta nere till vänster på klänningen, den ska inte vara jättestor, och så ska den smälta in bra.
Jag måste dessutom fixa färgpartoner till min skrivare.
Jepp, så kan det går när Österholmskan får och snor lite idéer, så nöjd jag blev.
Nu tror jag denna klänning kan bli lite "Hippie Chic" och inte bara "Komo-tant!
Och med sjalen till blir det klockrent, en hel outfit 
Nu ska jag stryka gardiner, återkommer.





RSS 2.0