Åsso började hårfönen brinna...

Alltså VAD är det med tonåringar egentligen???
Jag tror jag håller på att bli knäpp här.
Ena dagen är sonen som den gullunge han EGENTLIGEN ÄR...
Och nästa dag:
Ett uppstudsigt SURT monster.
Rusande tonårshormoner i all ära, men det håller på att göra mig galen som mor.
 
Idag...
Jag behövde gå och byta en av plastlådorna jag hade köpt till mitt arbetsrum och skulle be sonen om bärhjälp (för nacken är ju lite paj som bekant) till ÖB och sen bärhjälp tillbaka med den nya plastlådan och en till.
Som tack tänkte jag att han skulle få en "Simpson"-plansch som han har tjatat om i evigheter.
Han hjälper mig och jag belönar honom, it´s a winwin situation!
 
Jo, tjena.
 
Nä, det blir storbråk för att jag "kräver" så himla mycket av honom hela tiden.
Kräver som i...?
- Ja, du är inte fem år längre utan snart 13, då "kräver" man kanske lite mer av en 13-åring.
Men jämnfört med andra är du faktiskt ganska bortskämd i att inte behöva göra så himla mycket.
Jag ber bara om lite bärhjälp till och från ÖB, inget superstort dagsverke.
 
Tror ni sonen tyckte det samma som sin lilla mamma?
Nä, det gjorde han självklart inte, och sen var det igång.
Det lustiga är att jag såg ett inslag på Tv4 morgon-tv häromdagen, och det var en journalist som stod och sa att man INTE skulle gå ner på tonåringens nivå när man argumenterar med "den"...
Men det är svårt alltså.
 
Det är svårt för jag känner mig inte gammal nog att vara tonårsmorsa liksom.
Och få saker som "du ska alltid få som du vill" hela tiden på sig...
Är tröttsamt som f-n.
 
- JA, jag är din mamma typ, och så länge du inte är myndig och du bor under mitt tak, så är det JAG som bestämmer!
Tjofräs...
Och så lät jag som min egen morsa också.
Jesus...
Radera bort mig från världskartan omedelbums, varför använder jag hennes argument från när jag själv var tonåring...?
Jo, för att det bara ploppade upp i skallen gissar jag.
 
Mitt i all argumentation och ilska så står jag och fönar håret, och rätt som det är märker jag att hårfönen har börjat BRINNA!!!!
Men va...?
Lågor i fönen och rök av bränt hår, TUR att jag hade föntratten på som skyddade håret, slet ur fönfan ur eluttaget och fort ut på balkongen med eländet.
Ja, och där fick den brinna klart och ligga kvar och kyla av sig.
Man kan ju ge upp för mindre.
Sen luktade det bränt hår i hela hallen, matrummet och vardagsrummet trots att jag försökte vädra ut.
 
Vi kom till ÖB, fortfarande tjafsandes, jag fick handla nya plastlådor OCH en ny hårfön.
Sonen fick INGEN Simpson plansch!
Nope.
 
Väl hemma så tog jag en liten vända i arbetsrummet igen och insåg att nu är jag snart klar faktiskt!
Det är ett "problemområde" precis under symaskinen och precis brevid som ska lösas.
Och sen till nästa lön ska jag köpa två plastlådor till för restgarnerna, dom ligger i en gammal pappkartong nu.
That´s it.
Eller ja, jag ska fortfarande byta sorteringsskåpet jag fick av sambon, det är det sista jag ska fixa med den här månaden, sen blir det andra klart nästa månad.
Det är i alla fall utrensat allt som ska slängas, nu är det bara att stuva om som ska göras.
 
Så skulle jag eftermiddagsfika här när jag är klar med tjafsande, brinnande fönar, ÖB-besök och fixande i arbetsrummet...
Då lyckas jag spilla ut 1/3 del av kaffet på vardagsrumsbordet.
Jag lägger nog ner för idag, jag orkar inte vara tonårsmorsa ELLER bara jag.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0