Att suga sig fast på ett oskyldigt offer...

Goder morgon kära läsare!
Har jag curlat min som tillräckligt idag på morgonen?
Ja, till 95% skulle jag vilja påstå, MEN NÅGOT ska han väl komma ihåg själv...?
Tydligen inte!
 
Jag la fram rena kläder, jag la fram skolpärm på skrivbordet, jag la fram ytterkläder, jag la fram pengar i ett kuvert som sonen skulle ha med sig till en klasskamrat, jag skrev lapp till sonens pappa och la i ryggan, jag la ner en ny jacka som sonens pappa köpt för en månad sedan som gått sönder och även det trasiga hänget till jackan i en separat plastpåse, jag fixade matsäck eftersom dom har pysseldag i skolan idag som fick stå kvar i kylen TILLS HAN VAR KLAR.
För jag tänkte att han skulle komma ihåg det själv...

Och kom han ihåg att plocka med sig matsäcken i kylskåpet tror ni?
Dock inte!
 
3-4 minuter efter att han har gått iväg till skolan upptäcker jag att matsäcken står kvar i kylskåpet.
(Men va fan...)
Jag försöker då ringa mitt "lilla" barn på snart 13 år, inget svar.
Jag skickar sms, det går inte fram.
Okej, nähe, då får han skylla sig själv om inte ens mobilen är på.
 
10 minuter senare ringer det på min mobil, okänt nummer, jag svarar och det är sonen:
- VART ÄR MIN MATSÄCK?
(i irriterad ton...)
 
- Ja du, den står tydligen färdig i kylen sist jag såg den.
- Varför packade du inte ner den?
- Du (min lille vän)...
Jag gjorde iordning den 06.50 och då packar man väl inte ner en matsäck när du ska gå en timme senare!?
Varför kom du inte ihåg den själv, jag la fram ALLTING till dig imorse och sa att matsäcken var klar och stod i kylen och det var det enda du behövde komma ihåg...
Men det gjorde du tydligen inte.
I´m not to blame.
 
Sonen hade då en harang av idéer om hur matsäcken skulle komma till skolan.
Bla att mormor skulle åka dit med den...
Dock inte!
Jag sa att idag hade dom endast pysseldag, då fick han allt prata med sin fröken och så fick han ta en promenad hem på en rast och komma och hämta maten.
Så långt bort bor vi inte från skolan, det tar MAX 5 minuter att gå, så...
Då är det bara att gå då.
Hem och hämta sin mat.
 
Den NÄSTAN perfekta curling-mamman har talat.
Jag tror jag curlar för mycket, dags för barnet att ta MER ansvar för att KOMMA IHÅG vad han ska ha med sig och på sig...
Annars kommer det bli en ände av förskräckelse!
 
Glömmer man, då får man ta konsekvenserna!!!

Han kommer annars gå från en curlande mamma, till att välja en flickvän som gör likadant som jag.
Lägger fram vad han ska ha på sig för kläder på dagarna, plockar undan efter honom, ordnar och fixar och RYYYYYS....
Nä, fy fan, en sådan son vill jag inte skicka ut i världen och suga sig fast på ett oskyldigt offer!
 
Jag bestämmer mig härmed för mottot:
Upp till kamp, sluta curla Österholmskan!
Så får vi väl se hur länge det tar innan sonen kommer ihåg saker själv, och innan jag blivit galen på insidan för att JAG VILL "hjälpa" honom och för att jag inte fixar att se honom "inte komma ihåg saker".
Jag ska försöka, jag ska bita på knogarna.
 
Annars så har jag bara sovit sen sist, jag har hemmafixat och snart ska jag ringa en kompis.
Vi ses senare, då får vi se om matsäcken står kvar i kylen eller inte! 
P.s. Jag mår inte bra idag, jag får välan ta det lugnt... Suck... D.s.
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0