Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Skönheten kommer innifrån...

Insåg att 42...

Är precis runt knuten.
Shit.

Detta är hur 41½ ser ut som den osminkade sanningen klockan 23.30...

 

 

 

 

Jag fattar ingenting, var jag inte 20 nyss och var ute och klubbade för fullt?
Är jag inte en HET 23-åring längre...?

Linjer dyker upp här och där i hela fejset.
Nä, jag är 41½ och älskar att sitta cementerad med min häck i min röda soffa och virka.

Väldigt mossigt.

 

Går jag ut och dansar en kväll som i somras...
Då måste vila upp mig i en vecka efter.
Minst.

 

Ja, Klokboken har varit här ikväll och "tråkig dag" fick ett nice avslut.

Prat och filosofiska tankar.

Och så kom vi på vid avskedet att nu går vi mot 42.

42.

Sug på dessa siffror.

Kan man vända på dom möjligtvis, 24 låter och ser bättre ut.

Men nu är det ju 42.

 

Fast jag mår bra...
Jag har det lugnt och skönt i mitt liv just nu, så jag ska inte klaga.
Jag är en tonårsmorsa som känner sig som en tonåring själv.

Jag undrar ju alltid hur mina föräldrar kände sig när jag var liten och senare tonåring.
Dom verkade så jäkla vuxna, och jag känner mig så ovuxen.
Dessutom inser jag att ju äldre jag blir...
Desto mer lik blir jag min far.

Hm.

 

Jag vet inte, men 42 är nog bara en siffra...
Skönheten kommer innifrån.

See ya.