Allas mat kom in, men inte min...


Har redan varit vaken i en timme, men har varit tvungen att läsa ikapp lite nyheter från igår och idag.
Jag har liksom legat lite efter, men nu är jag ikapp

Igår, innan jag la mig, kollade jag Yr.se innan jag la mig, då skulle det bli sol åt Klintehamns-hållet idag.
Idag, ser det helt annorlunda ut:
Regn.
Hm, fan tro´t.

Igår kollade jag Yr.se, Klarna.se och SMHI, och Yr var det väder station som sa:
Sol åt Klintehamnshållet, och dom andra sa regn.
Vem hade rätt?
Jo, det blev ju Yr.se som vanligt.
Dom har lyckats pricka in hela solsemestern för mig.
Återkommer till det snart.

Först gick ju jag och bästisen hundpromenad igår, hon har ju en "liten" (läs JÄTTE-) hund, schäfer som typ är 15 ggr så stor som Milou.
Här med bästisen som är en ståtlig kvinna över 185 cm över landytan, så ni kan ju se bara här på första bilden att det är inte den LILLA vovven storleksmässigt direkt...


Men otroligt SNÄLL och väluppfostrad ska tilläggas...



Här körs IPO med Grozz...



Ja, han är stor och väldigt snäll.
Och fram tills igår så har han inte riktigt få leka med Milou, just för att han är lite VÄL stor och lagom klumpig jämnfört med henne.
Som min bästis sagt:
En tass på hennes rygg, och...
Ja, ni fattar, "Knäckt som en kvist" skulle väl kunna vara rätt mening kanske, han har större tassar än jag har händer.
Och då är jag ändå tjejen som fick epitetet:
"Du blir en bra drejare, du har händer stora som dasslock!"
Ja, jag har väl typ större händer än dom flesta tjejer 

Och stackars Grozz har väl mest fått ligga platt och stå ut med en galen Milou omkring sig.
Men igår gick vi promenad ihop, och sällan har jag väl skrattat så åt dom där två, Grozz...
Han såg nämligen INTE Milou som lekkompis, nej...
Han såg henne som (hett) BYTE!
Lite som shäfern Vs rabbisen.
Bara det att Milou är ju ingen rabbis direkt, hihihi.

Nåväl, min bästis läste direkt av sin lilla vovve, jag fattade inte varför han redan innan vi släppt dom, 
skulle naffsa henne i nacken.
Han såg så road ut och kopplade genast greppet runt nacken och jag tyckte endast det såg kul ut, lite som en hundmamma som ska bära sina ungar i nacken typ.
Det, såg ju då inte min hundexpertbästis, hon såg:
"Koppla greppet kring bytet!"
Åh fan, sa jag.
Okej...

Så släppte vi hundarna, och min lilla vessla, hon drog ju som en avlöning runt, runt, runt Grozz, sprang som en galning framåt och skulle leka, och han...
Ville bara jaga henne och få grepp om hennes nacke.
Bästisen styrde naturligtvis upp honom, och Milou löste problemet efter ett tag på sitt sätt:
Så fort han kom i närheten eller på henne slängde hon sig omedelbart på rygg och körde upp sin lilla pyttetass rätt i snoken på honom.
"BOINK", hade det låtit på hans nos om det varit en tecknad film.
Han hade inte en chans 
"Bytet Milou" blev inte så intressant efter ett tag, utan RIKTIGA rabbisar blev byte för både stor och liten jakthund.
Och Milou snodde väl lite lagom runt mig och bästisen, det var väl säkrast så tyckte den lilla fegisen 

Efter vår promenad, hemma, kollade jag ju då Yr, såg lovande ut.
Jag ringde kussen, dom hade molnigt i Björkis.
Va fan, då hade Yr fel och dom andra rätt tänkte jag, dock var det ljusblått åt Lickershamns hållet.
Jag tonade håret i väntan på vädret.
Och efter det, varde SOL!
Det var sol i Björkis, skulle inte bli många timmar, men vi drog...
 


Här kommer "Nästan-framme-vid-Kovik" från bilen.
Vi landade i ett varmt Björkhaga och låg och stekte, nästan bara vi.
Det var folktomt när vi anlände, endast två barn i poolen, och inte blev det mer än max 15 pers runt poolen.
Jag badade i havet, 20 grader och timmen innan vi åkte började det blåsa och då la vi oss i lä.
Sen järnet hem, in i duschen och så vidare till Nunnan för middag och musik med delar av släkten...
 


Näbben och vinet likaså...
 
Även Pastorn var med naturligtvis, och som vanligt är han lite kluven på något kusligt sätt.
Pastor Jekyll...

 
... och Reverent Hyde!

Han talar nog med kluven tunga med både gud och djävulen!
Vi fick även sällskap av ett kusinbarn som sommarjobbar på Munken en stund innan han skulle gå och just jobba.
Så beställde vi mat, och jag var vrålhungrig.
Jag hade ätit runt 11.30 på förmiddagen och endast tagit en bulle på eftermiddagen till fikat på Björkis.
Jag valde biffteki med grönsaksröra, tzatsiki och grekisk potatisgratäng.
Allas mat kom in...
Men inte min.
Jag kände snålvattnet börja rinna, och min mat var SÅKLART BORTGLÖMD!
Åh nej.
Där satt alla och mumsade, jag satt och åt ur potatisgratängformen med bara gafflen.
Väldigt ofint jag vet, men jag svalt NÄSTAN ihjäl.

Så fick jag en tallrik och kunde äta potatisgratängen på den istället för direkt ur formen, i väntan på maten...
tick, tack, tick, tack, tick, tack, tick, tack...)
Sen åt jag maten utan speciellt mycket potatisgratnäng till, för den låg ju liksom redan i magen.

Slutet gott, allting gott, jag blev bjuden på kaffet efter maten iallafall, som kompensation för min mat-väntan.
Jag och kussen, vilka puddingar, eller stryk mig på den punkten med "pudding" kanske...
 



 
Men, men, man kan ju inte vara snygg JÄMT 
Så lyssnade vi på Thomas & Co...
 


... som kom igång tempomässigt i musiken när gamlingarna i församlingen hade tröttnat.
Första halvlek var väl lite väl hissmusik-tradigt, men sen så tog det sig på slutet.
Vi lättade innan andra halvlek börjat, och jag och sambon följde moster Puff hem.
När vi tre kom till Öster så börjde sambon svamla om hamburgare.
Va, sa jag och Puffen, ska du ha hamburgare?
Ja, han hade inte blivit mätt på sin mat tydligen, så han ville ha mer mat.
Jaha, jag följde Puffen sista biten hem från Mac Donalds medans han köpte mat, sen cyklade vi hem.

Milou var väl LOVILIGT SUR här kan jag då meddela.
Hon skulle prompt sova i soffan i ren protest kan jag väl gissa.
Först hade vi lämnat henne hemma själv under dagen för att snabbt kissa och bajsa henne och sen dra iväg ut på krogen när vi väl kom hem!
"Kom här och tro att JAG skulle bry mig om er nu när ni väl behagat komma hem...
Skulle int´ tro det va!!!", såg hon ut att visa med sin protest.
"Ligga i sängen, skiter väl jag i, jag har mitt SOFFHÖRN jag, det duger gott det."
Jag lockade och pockade men hon var obeveklig.
Ett litet tag iallafall.
Sen blev det väl trist att ligga där i mörkret för sig själv, hon kom in i sovrummet och la sig tätt, tätt, på mig.
Piju, man vart tydligen förlåten trots allt 
Ja, det var min dag, vad dagen ger idag har jag ingen aning om mer än på kvällen.
Då är jag bjuden på middag, men fram tills dess...
Får jag väl se.
Blir det regn eller inte...?

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0