Vem sitter på köksbordet...?

Nu svettas jag.
Ja, jag vet inte om det är febern eller den VÄLDIGT starka ingefäran jag rev och har druckit med hett vatten och honung...?
Eller om det är febern KOMBINERAT med ingefäran.
Men djäklar vad starkt ingefärskoket var/blev alltså, bauta-starkt!
Jag sa till sambon och sonen som satt brevid mig i soffan:
"Jag är nog botad nu, för jag känner inte ens värken i halsen längre, det har helt försvunnit."
När min vän sa:
Det kommer riva rätt rejält när du dricker det, då överdrev hon inte.
Det rev-brann liksom.
Eller så hade jag överdrivit mängden ingefära kanske...?
Fast det är väl lika bra att gå ut hårt med både vitlök och ingefära på en gång.
Men det var rätt tillfälligt, för nu är värken faktiskt tillbaka.

Och appropå vitlöken som jag bara tryckt i mig idag, så är magen som en ballong.
Jag är redo för "lift of" any second nu faktiskt.
Jepp, så mycket gas som min mage innehåller för tillfället, så räcker det nog förmodligen till en hel armé av luftballonger.
Bara sätta brännaren under min rumpa så FLYGER VI.
(i luften ;)

Annars så kom ju mamma med en liten delikat historia från idag.
Jag försökte kissa hunden innan jag skulle på mitt lilla jobbuppdrag idag.
Och trots att hon inte kissat sen klockan 07 på morgonen, vägrade Milou kissa.
Hon var mer intresserad av att försöka dra sig in till grannen som hon såg satt och solade vid sin garagedörr.
Jag gav upp efter 20 minuter och slängde in Milou i mammas kök, dels för att det är det enda rummet i hela huset som har PLASTMATTA, ifall olyckan skulle vara framme...
För då hade hon ju liksom inte kissat på 6 timmar.
Och dels så skulle mamma komma hem inom en ½ timme, och kunde testa kissa henne igen.
Själv ville jag ju bara komma iväg, och snabbt komma hem så jag skulle kunna vila.
Sagt och gjort, in med hunden i hennes kök, in med hundbädden, så stängde jag till köksdörren och så stack jag!

Så kommer mamma hem.
Öppnar sin ytterdörr, innerdörren och VEM...
Tror ni sitter på HENNES KÖKSBORD?????
Jo, Milou.
Jepp, där sitter vår lilla husvovve, med sina glashala hårtassar på morsans hala, lackade furuköksbord!
Eh...
Mamma röt:
VAD GÖR DU????
Och den lilla katten, nej jag menar hunden, tog ett skutt från det höga, hala, köksbordet rätt ner på golvet.
Och var glad att mamma ÄNTLIGEN kom hem.
Mamma fick nästintill en hjärtattack när katt... hunden hoppade ner, och bad till gud att hon inte brutit något.
Milou...
Hon bröt ingenting.

Vad i...?
Ja, men nu är det väl förmodligen så här då, att Milou har en liten hobby när hon är hos mamma.
Hon brukar sitta i pappas gamla säng, som står precis i höjd med ett fönster ut mot gården, där man ÄVEN kan se lite ut på gatan.
Och det tycker Milou är jättekul, för man ser ju FOLK som passerar då liksom.
Och här blev nu hunden instängd i köket, ingen säng att sitta och spana på men...
Klättra upp på köksbordet via en köksstol går väl bra det också, tänkte den nyfikna hundkatten.
Och det gjorde hon minsann.
Herregud!!!
Har hon nu en gång börjat, och säkert insett att detta var ännu bättre än sängen, då har hon skaffat sig en ny, LIVSFARLIG vana.
Som hon själv förmodligen tycker är toppen, för man ser ju sååååå mycket bättre från köksbordet.
Nästa gång hon är vid mamma, då får morsan allt se till att dra ut stolarna lååååångt ifrån bordet.
Så vi inte kommer hem en vacker dag och våran lilla hund ligger på golvet med både brutna ben och nacken av.
HUGALIGEN.
Det är nästan inte ens så jag blir ARG på tilltaget, bara livrädd att hon ska skada sig.
Vilken djävla galning!
Nu ska jag sova, vi ses imorgon.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0