Storsnood/halsduk klar...

Sitter och ser en surf-dokumentär och blir lite avis.
Så soligt, så vamt, så härligt det ser ut där på Hawaii.
Här...
Not så soligt och härligt.
Min strandväska står packad och klar på sin plats i hallen ihop med jobbväskan.
Kanske läge att ta bort den nu för säsongen, eller?
Ja, den ska bort så fort jag sett klart detta.
 
Så till "storsnooden" som är klar...
 
Jag är nöjd, mönstret är "mitt eget", baserat på ett grundmönster då såklart, men det är ju ALL virkning, så detta är mitt egetskapade mönster.
Framsidan av snooden/halsduken, den delen som ser lite stickad ut...
Snooden på håll...
 
Och så baksidan, där ser man att mönstret blir ett helt annat och man ser mer dom virkade stolparna...
 
 
 
Ja, och som vanligt är jag nöjd 
Den blev inte bara snyggm den blev varm och gosig också!
Tack för nu, vi ses senare.
 

Jag är snart en minoritet...

Hemma och har smyghöjt värmen i huset.
Temperaturen var "behagliga" 17 grader när jag kom hem.
Värmen ute har försvunnit och mamma har inte hängt med.
Men jag har höjt pannan och bylsar på mig så länge.
 
Killarna på taket mitt emot jobbar på i snöovädret.
Och jag...
Avundas dom INTE!
 
Blev sen väldigt förvånad igårkväll när vi tittade på nyheterna.
Här sitter man och tror att när Sverigedemokrater trampar i klaveret vecka ut och vecka in här, så ska deras siffor sjunka fortare än Titanic.
Men icke.
Igår fick man då sig till livs att deras siffror STIGT med +2.1%  och att Sverigedemokraterna har hela 8.6%.
VA?????
Åtta komma sex procent, hur fan är det möjligt?
Det innebär ju/väl att SD är fjärde största parti i Sverige!?

Ursäkta, men jag måste ställa frågan igen, hur fan är det möjligt?
 
Hur fasen är det möjligt?
Jag skäms.
Vi svenskar borde veta bättre.
Är det en större majoritet här i landet som är outbildade, analfabeter till idioter?
Tydligen.
Ingen som känner till deras partiprogram eller KAN LÄSA DET?
Eller ja...
Kanske läsa mellan radern på partiprogrammet?

Fast det är klart, vissa delar av deras partiprogram kan ju se lockande ut som skärpta straff för brottslingar, satsa på våra gamla (om dom är svenska då förstås) osv, osv...
Men så är det ju med alla partier, dom har nog något vi alla fastnar för.
Fast ser man och läser helheten av SD´s partiprogram, då är det ju ingenting för ett solidariskt land.
För det är vi väl...?
Solidariska?
 
Hur man definerar då tex "riktig" svensk kultur enligt Sverigedemokraterna, jo, så här...

"Typiskt svenskt kan väl vara köande, att sätta sig på ett helt tomt säte på bussen, att ha med sig matlåda till jobbet, att betala tillbaka 5 kr till en vän eller släkting, att inte vilja sticka ut, att lägga julklapparna under granen, att titta på Kalle Anka på julafton, att dricka snaps och äta sill på midsommarafton, att inte tuta i trafiken, Astrid Lindgren, Selma Lagerlöf, Elsa Beskow, Esaias Tegnér, Vasaloppet, 14 juli på Solliden, folkdans, folkmusik, bonader på väggarna, Carl Larsson, trasmattor, ljus inredning, att hålla upp dörren för den som kommer efter och att inte tränga sig på."
 
Okej...
Bara DÄR, fallerar jag på nästan alla punkter i att vara "en riktig" svenne!

Jag hatar att köa, suckar pustar och stönar i en lång kö.
Jag tar inte med mig matlåda till jobbet, jag köper "färdigrätt".
Jag tycker om att sticka ut.
Dricker ingen snaps på midsommar, eller vin/sprit överhuvudtaget.
Jag slänger mig på tutan när jag sitter BREVID chaffören i trafiken, samt använder FLITIGT min egen ringklocka på cykeln.
Gillar inte Vasaloppet.
Har aldrig varit på Solliden den 14 juli, någonsin.
Gillar inte folkdans, folkmusik ELLER bonader på väggen, detta trots att jag broderar själv.
Inte en bonad i sikte i mitt hem!
Har inte ljus inredning utan färgglad.
Dock har jag trasmattor och håller upp dörren för andra.

Jag har alltså inte många rätt i vad som gäller att vara svensk.
Undrar VAD jag är?
Jag är ju född i sverige på en ö mitt i Östersjön av svenska föräldrar och är blond och blåögd.
Jag är nog kanske inte en riktig svensk ändå då.
Och eftersom jag verkligen, verkligen ställer mig utanför Sverigedemokraternas åsikter...
Så är jag nog verkligen inte svensk.
I alla fall inte om man ska tro deras röstarsiffor, då är jag tydligen snart en minoritet!
 
Min morgon här har så gått i ett flygande fläng.
Blev hämtad med bil från jobbet, vidare till Guteskolan där jag FICK garn av en kompis på facebook, hem, lämpa av alla prylar och så stack vi och handlade halm och hö till kaninen.
Hann hem, packa upp och brygga kaffe, dra av mig byxorna till hälften, så ringer sonen.
Han hade ramlat i en vattenpöl på skolgården och blivit plaskblöt, behövde nya och torra kläder.
 
Fick PRECIS tag morsan via köksfönstret med sonen fortfarande i luren, innan hon hann köra iväg till jobbet (hon hade hunnit ut på gården), kunde hon köra förbi skolan med torra kläder?
Visst, sa hon, snabba dig ner.
Jag samlar ihop kläder till sonen, fortfarande med byxorna på halv stång, tar mig ner för trappen, FORTFARANDE med byxorna vid knäna, och överlämnar påsen.
Sliter sen av mig jeansen och går upp för trappen utan...
Byxor på halvstång!
 
 Nu har jag så frukostat och det är dags att hoppa i duschen.
Tycker dock att halsen känns lite sträv, inte bra.
Vi ses lite senare, då har jag en snood att visa upp!
 

Låg inte jag på stranden nyss?

God morgon!
 
Här har man sovit som en stock, känner mig laddad och utvilad att traska iväg till jobbet.
Tror att det är tur att jag vilat mig så mycket nu, känns VERKLIGEN att jag behövde det.
 
Sverigedemokraterna är i blåsväder igen.
(Hurra)

När SD-toppen Lars ­Isovaara polisanmäldes för en rasistattack skyllde han på att han blivit ­bestulen på sin ryggsäck strax innan.

Kort därefter hittades väskan – som Isovaara glömt kvar på en restaurang.

Samtidigt uppger ett vittne i DN att han uppträtt störande mot andra gäster och blivit avvisad från ­krogen.

– Om det är så att vi blivit vilseledda angående ­händelserna så måste det naturligtvis få allvarliga konsekvenser, säger partiledaren Jimmie Åkesson.

Sent i natt tvingades SD-ledaren Jimmie Åkesson återigen dra upp planerna för ännu en krisdag. Går­dagen hade annars börjat bra för hans parti, då polisen valt att lägga ner för­under­sökningen mot de tre SD-­politiker som var ­inblandade i den mycket uppmärksammade film­skandalen.

Gjorde grisljud

Men natten till i går var det dags igen. Riksdags­ledamoten Lars Isovaara, 53, polisanmäldes efter en incident i riksdagen. SD-poli­tikern misstänks ha gjort grisljud och spottat mot en riksdagsvakt som har ­utländsk bakgrund. Han ska även ha sagt att ”sådana som dig vill jag inte ha med att göra”.

Isovaara, som är partiets näringspolitiska talesperson, var i går ångerfull. Han påstod att han var väldigt upprörd vid händelsen ­eftersom han själv blivit ­bestulen på sin ryggsäck en stund tidigare. Efter en kväll på en bar i centrala Stockholm var en berusad ­Iso­vaara på väg hem. På Riksbron ramlade han ur sin rullstol.

– Då är det två män med utländskt utseende som hjälper upp mig. När de går därifrån märker jag att min ryggsäck är borta, säger han.

Ramlar ur igen

En bit längre fram, utanför riksdagen, ramlar han återigen ur sin rullstol.

– Jag blir liggande på ­gatan. Då ringer jag efter ­polis. De kommer och hjälper mig upp. De sa att vi kunde göra en polisanmälan inne i riksdagen. Jag är ­uppbragd och gråter. När jag kommer in i riksdagen uttrycker jag mig dumt mot en vakt. Jag kopplade samman honom med de som ­rånat mig, säger han.

De misstänkta grisljuden kommenterade han så här:

– Jag vet inte vad jag gjort när jag snörvlat till i gråten. Men jag kan inte förneka det, eftersom polisanmälan säkert stämmer.

SD:s partiledning var i går snabbt ute och kommen­terade händelsen.

”Natten mot den 28 ­november utsattes Sverige­demokraternas riksdags­ledamot Lars Isovaara i närheten av riksdagshuset för en grov stöld av två okända personer med invandrarbakgrund”, skrev man.

Men nu har historien ­tagit en ny vändning, och det är mycket som tyder på att Isovaara inte alls blivit utsatt för något rån. I går kom det fram att väskan hittats på den restaurang som SD-politikern besökt under sin utekväll. Enligt uppgifter till DN hittades ryggsäcken på en krok under bardisken. Isovaara ska enligt ett vittne DN pratat med ha blivit ombedd av vakterna att lämna stället, sedan han uppträtt störande mot andra gäster.

Lämnade in väskan

Enligt Expressen lämnade Isovaara baren klockan 01.45. Väskan ska ha hittats en knapp halvtimme senare, vilket i sin tur var 20 ­minuter innan Isovaara anmälde att han utsatts för stöld.

Strax efter klockan åtta på kvällen i går lämnade en person som ville vara anonym in en ryggsäck som ­sades tillhöra Lars ­Isovaara till riks­dagen.

Väskan låg under natten i ett säkerhetsskåp och ska röntgas innan den öppnas. SD, som tidigare under dagen sagt att Isovaara utsatts för en grov stöld, ändrade i går kväll tonen mot sin riksdagsledamot.

– Om det är så att vi blivit vilseledda angående händelserna i går natt så måste det naturligtvis få allvarliga konsekvenser. Mer kan jag inte säga i det här läget då vi för tillfället delgetts information som ännu ej kunnat bekräftas, säger partiledaren Jimmie Åkesson.

 

Man kan inte göra annat än att älska dom där små gynnarna i SD...

Dom verkar ha lika snabbt till lögnen som jag 

DOCK INGA jämnförelser i övrigt, vill jag tillägga, usch, tvi och fy!
Men det är jättebra, dom förgör sig själva kan man hoppas.
Grattis Jimmie Åkesson, du verkar ha ett superteam runt omkring dig.

(Hurra!)

 

Så var Gotlands Lucia 2012 är utsedd!
Det var inte hon jag hejade på, men hon är väldigt söt och gör säkert ett bra Lucia-jobb som vilken annan nominerad tjej som helst.

 

Bara några dagar kvar till 1:a advent...
Låg inte jag på stranden nyss?

 

Pratade med Syster-Yster igår, och så var julen bestämd.

HERREGUD, LÅG INTE JAG PÅ STRANDEN NYSS?

 

Ja, det går fort gott folk, men snart är jul och nyår över och då...
Ligger jag snart på stranden igen!
Nu ska jag hoppa i duschen, vi ses imorgon.

 

 

 

 


Jag ljög så det visslande om det...

Hemma och...
Filmen var ju bra!
Storyn är lika tunn som rispapper, men vad gör väl det när man har någe SNYGGT att titta på 
Men höll det på att gå åt pipsvängen eller?
Jo, det vill jag lova.
 
Sonen och jag traskade ner i förväg, sambon skulle komma senare eftersom han jobbade sent.
Jag går fram till kassan och ska plocka ut biljetterna intet ont anande.
Säger mitt mobilnummer och undrar i samma anda om det är barnpris på "barnbiljetten" eller samma pris på alla biljetterna.
"Samma pris på alla biljetterna", säger kassörskan, "men VEM är barnet då" frågar hon vidare och tittar på mig.
"För du vet väl att det är 15 års gräns på filmen...?"

(Nä...
Det visste jag inte.
Det har ju varit 11 år på alla andra.
Fan!
)
 
Nej, det visste jag inte, svarar jag.
"Hur gammal är din son?"
Han ääääär...??????
(Ja, hur gammal är han nu då Frk Österholm?)
14!
(Högg jag till med)
14½.
(Förbättrade jag lite)
Han fyller 15 i mars.
(Ännu en finputsning)
 
(Herregud, där ljög jag lika fort som en häst travar, men å andra sidan gick jag UTAN föräldrar på 15-års filmer själv i hans ålder...)

"Okej, ja, men det är ju 15", fortsätter kassörskan.
 
Sonen, ja, han stod och teaterviskade brevid:
"Men det är okej, skit i det mamma, vi går, skit i det..."
 
Fast jag...
Hade ju redan ljugit så det visslade om det, så jag ville inte ge mig.
 
Eh, men kom igen...
Han fyller ju bara om några månader.
Kassörskan tvekade, så sa hon:
"Okej då, det får gå för den här gången!"
Och så fick vi biljetterna.
Tjofräs, det var på det berömda håret det.
Och en liten vit lögn har väl ingen dött av.
I hope.
 
Och så gick jag iväg från disken med en känsla av BÅDE SKAM och lättnad.
Piju.
 
Och så bröt jag jag då även mitt löfte till sonen.
Jag hade ju lovat att inte vara pinsam, och vad händer?
Jo, jag är pinsammare än han någonsin kunnat föreställa sig, och som den pinsamma mamma jag då är...
Var det som att vandra i Dödsskuggans dal.
Minst sagt.
 
Jag och sonen gick iväg till Subway ( irk, men jag hade ju lovat ) så då gick vi dit och käkade och sonen var JÄTTEARG för att jag varit så himla pinsam.
Hur kunde jag?
Varför?
Gah!!!
Jag är ju så hopplös så det är inte klokt, och inte var sambon där och "skyddade" honom heller.
 
Nä.
Men det slutade ju bra ändå, eller hur?
Inga problem, bara att slappana av nu och se fram emot filmen.
 
Men han gav sig inte, detta var så extremt pinsamt.
 
Jo...
Jag har förstått det.
Ridå.
Så kom sambon, allt lugnade ner sig och vi såg filmen.
(Guuuuuuuuuuud så snygg han är, supersexig...)
 
 
Och det var vårat lilla äventyr.
Idag köpte jag förresten...
 

... och den får jag lägga på "väntelista" tills jag plöjt igenom högen av böcker jag håller på med nu.
Det ska bli himla intressant att läsa om när Felicia "tar heder och ära av sin mor".
Och nu måste jag dessutom sova.
Vi ses imorgon innan jobbet, sov gott!
 
 

Mötet gick bra...

Mötet gick bra, och jag kan pusta ut en aning.
Bara det att sen vet jag inte hur jag ska göra, jag funderar vidare, huvudsaken var att mötet gick bra...
Sen får jag se vad mitt beslut blir.
 
Jag promenerade hem efter mötet igen, dammsög, åt en snabb lunch och sen gick jag ut och promenerade med Milou.
Och fy tusan vad mörk det är ute, detta är fotat nere vid strandpromenaden 13.00...
 
 
 
Inget regn, bara mörkt, mörkt, mörkt som i en kolgruva.
Och nu sitter jag och väntar på att få gå iväg med sonen och sambon på bio.
Jag virkar i väntan på Edward 
 

Dålig film...

Uppe och mycket undanplock idag.
Vad "vi" lyckas stöka till här bara under en kväll.
Med betoningen på "vi".  
 
Jag ska snart på ett möte, det kommer nog gå rätt fort.
Sen ska jag köpa en familjekalender på vägen hem, dammsuga när jag kommer hem, och sen får jag se.
Helt klart är i alla fall att vi går på bio allihopen ikväll.
Mindre knorr nu på sonen när sambon ska gå med.
Himla mysko det där, att det ska vara så pinsamt att bara gå med mig.
Jag kommer ladda hela dagen och försöka att INTE dräggla så mycket under filmen nu när sambon ska gå med.
 
Vi såg annars film här hemma igår...
 
 
Den hade fått bra kritik och vi var alla laddade, men FY FAN så dålig den var.
Så dålig.
När det gått en timme och det var 40 minuter kvar av filmen frågade jag herrarna i församlingen om jag kunde lämna eländet och gå in och se "Veckans brott" med Leif GW istället...?

Jag kunde nämligen knappt sitta still, detta TROTS att jag satt och virkade ska ni veta.
Men om jag fick välja mellan denna urtista skitfilm och Leif GW...
Då väljer jag såklart Leffe.
Jag fick gå.
Så då gjorde jag det.
Och nu...
Är det duschtime, vi ses senare!
 

Hoppas dom har en jävligt hög lön...

Herregud så bra jag mår idag, jag känner mig så lugn och avslappnad!
Lugn som en filbunke för första gången på veckor, ja, faktiskt, det är så himla skönt.
Novembermys när det är som bäst.
Inte har jag pratat med någon heller, förutom den där lilla timmen jag var på stan.
Imorgon ska jag på ett kort möte på förmiddagen, sen samma som idag:
Inte träffa någon, bara vara själv och ladda inför torsdagens jobb.

Sonen var hemma och vände, drog till fotbollen.
Jag har med andra ord varit själv hela dagen.
Har en pannkakssmet på "jäsning" på spisen, och så ska vi se film ikväll förmodligen.
Bara vi, La familia.
Mys.
 
Sonen protesterade vilt när jag sa att jag bokat biobiljetter till imorgon.
Jag sa inte ett smack, sambon får "tvinga" honom, jag säger ingenting 
 
Och jag är såååååå himla glad för en "sak" jag gjorde för några veckor sedan.
Planen jag fick i ett litet ögonblick i ett möte...
Verkar funka!
Det är tyst, ingen väntan.
Jag känner mig fri.
Sånt är bra, väldigt-super-jättebra.
Jag tror min Nybyggarkussen fattar PRECIS vad jag menar, ni andra fattar förmodligen inte ett dugg.
.
Ibland är jag smart, fastän jag inte fattar det själv förrens efteråt 
 
Har för övrigt tyckt väldigt synd om gubbarna och grabbarna som jobbat på taket tvärsöver gatan.
Hela dagen har dom gått i ösregnet och spikat (?) och donat i regnrockar på taket.
Jag undrar om don ens sett vad dom gjort när dom arbetat, för det har ju varit becksvart ute och som sagt ösregnat.
När dom sen var klara för dagen så har dom fått stå och vänta på en skjuts hela högen på parkeringen, i ösregnet.
Kul.
Not.

Stackarna, ja, dom verkar inte komma från Sverige, för när jag hört dom prata med varandra när jag passerat dom på väg till macken andra dagar, så pratar dom typ...
Polska...?
Eller något åt det hållet.
Jag kan bara hoppas att dom har en KLOK och ansvarstagande ARBETSGIVARE som har ett varmt boende, en varm dusch och ett varmt mål mat som väntar på dom när dom kommer hem efter dagens skitjobb.

OCH...
Att dom har en jävligt bra och hög lön/timpenning för att stå uppe på ett tak i ösregnet en hel dag!
För det har dom väl?
????
Jag tänker inte ens spekulera, jag tror ni fattar vad jag tänker vid detta laget.
Nu ska jag fortsätta virka, vi ses senare!
 
 
 
 

Nallebjörns-får-ulletuss-fluffbabymössa...

Vad jag gör...?
Nämen jag softar typ, virkar och ser på en skräckfilm som går mitt på blanka eftermiddagen på filmkanalen.
Och efter skräckisen kommer en fransk film, jag tror jag ser den också.
Trés bien!
 
Fick skjuts som planerat till Öster, postade paketet, gick hem i spöregnet, skönt att kommat ut ändå trots regnet och få lite luft.
Kom hem och bakade mina saffransbullescones, bryggde kaffe och avnjöt nybakta scones med smör!
Fy fan så gott!

Så till babymössan som det vart lite fårull-stuk på...
 
Så blev den med båda öronen på!
Skitskitskitsöt om ni frågar mig, det är nästan så jag skulle vilja ha en bebis bara för att kunna sätta på bebisen något sådant här.

Ja, nu har jag ytterligare en toppendag, det är bara jag och vovven, vi njuter.
Vi ses senare.
 

Pinsamma morsan, Milou och Ahlgrens bilar...

Bästa ever...
Bara jag, morgon-tv och kaffe.
 
Så satt vi och åt middag igår, och började prata om "Breaking dawn"/Twilight igen.
Och döm om min förvåning när "barnet" säger att han REDAN SETT filmen!!!
Med sina POLERS!
Jag tror jag smäller av.
Du får gå och se den en gång till, sa jag.
"Inte med dig, fattar du trögt eller...?", sa han.
 
Men döm om min förvåning IGEN...
När "barnet" säger att det är skillnad på person och person.
Gå med mig = PINSAMT.
Gå med sambon = ICKE PINSAMT
????
För att?
"Du är pinsam och Denny är cool!"

Jaha, jag tänkte inte på det.
Sambon är cool och jag är pinsam.
Ja, ja, en moders lott är otacksam, och så bokade jag tre biljetter till onsdag.
Då får han väl gå med sin pinsamma morsa OCH coola sambon då, se if I care 
 
Så gick vi sen på macken och "firade helg" på en måndag.
Ja, har jag jobbat fre-sön, då har jag ju inget helgfirande, då får "helg" bli på måndagen.
Så det var ju god middag, kaffe och godis på det, därav mack-besöket.
 
Och när vi kom in på macken kunde jag då helt plötsligt inte prata klokt, vimsade med orden, vimsade med kontokortet OCH...
Lyckades fastna i el-skjutdörrarna på väg ut därifrån!
 
Sonen fick ytterligare vatten på sin kvarn:
Jag är pinsam.
Han väste när vi kom ut därifrån:
"Se där vad du håller på där inne på macken, det fattar du väl att det inte går att gå med dig NÅGONSTANS...
Du ÄR ju pinsam!"
 
Men han fick minsann äta upp sina hårda ord, hehehe.
Eller snarare någon annan åt upp hans... ja, vadå?
 
Jag hade tv-kväll och satt och såg Project Runway i vardagsrummet, och sonen låg i sovrummet.
Han hade köpt Ahlgrens bilar och hällt upp i en skål och ställt på nattduksbordet.
Och när sambon sen skulle förhöra sonen på engelska läxan, lämnade sonen godiset där på nattduksbordet.
Helt öppet för...
Andra att ta för sig.
 
Eller andra och andra, jag menar Milou såklart.
 
För den lilla vovven låg i dubbelsängen och gonade sig med sonen.
När sonen då gick ut för läxförhöret, då passade vovven på, för det luktade ju SÅÅÅÅÅ gott från den där skålen som stod på nattduksbordet!

Hon ställde sig helt sonika och SLICKADE på alla godisarna han hade lämnat.
Inte åt, utan slickade.
Ordentligt och metodiskt, och när sonen var klar med engelskan och går in i sovrummet...
Då står hon där och har slickat på allt.
 
Illvrål...
"Meeeeen neeeeeej, hon har ju slickat på alla mina godisar!!!!!!"
 
Vadå, säger vi, och fattar ingenting.
Ut kommer sonen som ett jehu från sovrummet, springer ut i köket, fram med en stor sil, och försöker rädda sina Ahlgrens-super-renslickade bilar genom att spola vatten på godiset.
Men...
Godiset var utom räddning.
Bara att slänga i soporna.

Och den pinsamma mamman tänkte:
Hehehe, där fick du dina lilla taskmört, bra jobbat Milou! 

Samtidigt som jag efter en stund av gottande i hjärnan tyst för mig själv, frikostigt delade med mig av mitt godis till sonen.
Man är väl snäll...
Mot sitt barn!
 
Ute vräker det ner idag, jag liftar med morsan till Posten när hon sticker till jobbet idag, sen går jag hem från Öster.
På med regnkläder, så går det väl prima.
Sen...
Ska jag baka saffransscones, virka ELLER sy, jag har inte bestämt mig ännu.
Härligt, härligt, härligt.
 
 
 
 

Repmånad och "Guldkanten"...

Hyran betald, räkningar betalda...
Så var man pank igen!
Underbart!
Men det positiva är att det är ju EN HEL månad tills man behöver betala räkningar och hyra igen.
 
Ja, vad har jag mer gjort?
Gå iväg och skicka paket gick ju då inte, för det började regna, och då hade jag verkligen ingen lust.
Så jag har bara virkat.
Såååååå skönt, det behövde jag idag, bara slappa och ta det lugnt.
Har till och med suttit och sett "Repmånad" och skrattat gott.
 
Vissa filmer håller faktiskt än, om man nu har ett "hum" om gamla och svunna tider, samt "män på repmånad" och Stadshotell, och tänk...
Det har ju jag.
För SÅ gammal är faktiskt jag så jag har "hängt" ( läs: "blivit uppraggad") av killar och män som gjort lumpen och sen haft repmånad på här på ön.
På den tiden P18 fortfarande fanns här, och då det fanns ett danshäng på "Stadshotellet" ( numera Wisby Hotell ) som hette "Guldkanten" var del väl va...?
Eller ja förresten, det fanns "repgubbar" över hela stan och på vilket disco/restaurang som helst.
Vi var väl inriktade på "repgubbarna" i yngre ålder typ.
 
HERREGUD...
Jag känner mig som 190 
Men har man hängt med på den tiden, då kan man faktiskt sitta och skratta åt "Repmånad" medans man virkar.
Berömd replik:
"Herr Larsson kan inte reglementet..."
 
Så kom sonen tillbaka i boet, VÄLDIGT efterlängtad.
Vi ska ju se del två av "Breaking dawn" denna veckan som bekant, hurra.
Han vet ju att han INTE har något val i den här biobjudningen...
Men han protesterar fortfarande som OM han hade det.
Nu, mer virkning och sen matlagning.
 

Sjal på sniskan...

Hemma och nu...
Har jag en vilovecka.
Och det menar jag, det är BARA TRE saker som ska stå på min agenda:
 
1. Hundpromenader.
2. Hantverk.
3. Familjen.
 
That´s it, och det känns väldigt bra och skönt.
 
Idag kom jag hem här och har ändå gjort lite jobbrelaterat, torkat köksgolvet, men sen fikat, läst tidningen, pratat med en bästis och gjort pannbiffsmet som ska stå och gona till sig till kvällen när det blir pannbiff med gräddlingonsås och potatis.
Snart dusch och gå en liten skön promenad och posta ett paket.
Sen...
VIRKA.
 
Och på tal om virkning så har jag börjat om med nytt garn på den där grå-svart-sand-vit-färgade snooden och insåg att baksidan på snooden, när man virkar runt, runt...
 
 
... blir ju sned precis som på dom rundvirkade mössorna.
Ja, det blir så OM man inte först tex virkar ett varv, sen smygmaskar i luftmaskstolpen på nyss gjorda varv och virkar samma varv tillbaka, fäster i luftmaskstolpen, och virkar samma varv tillbaka igen.
Svårt att förklara så här, men virkar man så, då får man en osynlig RAK linje på baksidan.

Bara det att just i detta fallet (och i babymössorna), då är jag ju ute efter detta mönster som ser "stickat ut" "fasta maskor upplockade i bakre luftmaskbågen" som det då heter.
Och det får jag INTE om jag virkar som man kan göra om man vill ha en rak linje när man virkar runt.

Då stör det ju mig dock att det blir så här.
Då kunde jag hellre virkar från sida till sida och sedan sytt ihop baksidan, och fått det rakt.
Men...
Nu börjar jag inte om, det får bli så här, och så syr jag ihop nästa istället.
Suck.
 
Cyklen funkade som en klocka när jag drog till jobbet igår, sambon hade fixat biffen!
Skönt, då kan jag swischa fram på VRÅLÅKET igen.
Och nu...
Ska jag hoppa i duschen.
Vi ses senare.
 
 
 
 
 

Inget läsflow...

Så var det söndag, och snart dags igen...
För att ta sig till jobbet.
Trött visserligen, men det finns INGEN DAG jag njuter av så mycket som att ta sig till jobbet som på en söndag.
För det är alltid så stilla dagar.
 
Aldrig en kotte ute när man tar sig till jobbet, kanske en och annan hundägare men i övrigt tyst och stilla.
Jag gillar det.
Stan känns tom och öde, folk vilar länge på en söndag.
Alltså kommer jag börja röra lite tidigare till jobbet än jag brukar, så jag hinner njuta lite av en den tysta staden och gå till jobbet med cykeln!
 
Vi såg "Så mycket bättre" igår...
Och det verkade som om deltagarna är lite trötta i programmet nu.
Roligast var så klart Uggla när han deklarerade att han haft Sylvia som "runkobjekt" i mååååånga år av sitt liv.
Dessutom gjorde han den bästa tolkningen av en Sylvia-låt.
Han är allt en riktig spjuver den där Uggla och väldigt...
Tonårsaktig trots att han är så gammal.
Men jag satt ändå LITE med skämskudden, säga sånt där i tv och allt 
 
Insåg att jag inte läst så mycket som jag brukar på rätt länge, ända sen i september faktiskt.
Jag har inte läst ut "Priset man betalar", jag har inte läst ut Kajsa Grytt´s självbiografi, fast det betyder inte att det är dåliga böcker...
Nej tvärtom, jag har bara inte läst så mycket som jag brukar.
Har dock börjat på Karl Ove Knausgårds del tre av "Min kamp" när jag åkte till Stockholm nu, och läst hälften.
JÄTTEBRA som vanligt...
Men jag har inget läsflow.
Bestämt är dock att nu läser jag ut Karl Ove, sen dom andra två böckerna, och sen...
Får jag väl se.
Har inget mer på lager som jag VILL läsa.
Mysko.
 
Ja, då var det dags om jag ska hinna njuta av min promenad/cykeltur till jobbet.
Håll nu tummarna att cyklen funkar också.
Vi ses imorgon.
 
 
 

I love...

Hemma och nu har jag kalasat klart!
Jag och Milou gick ner och köpte en bok, det blev en Pettson & Finuds-bok, trots att det var 1-års kalas.
 

Men...
Jag vet att små barn rätt tidigt gillar Pettson & Findus för att det finns så mycket att titta på i bilderna, så jag köpte...
 
 
Blev nästan lite sugen att läsa boken själv, I love Pettson & Findus 
 
Så gick vi hem, dusch och direkt iväg till kalaset!
Och det blev väldigt många timmar, himla roligt och trevligt, gjorde ny bekantskap, hem och har lagat middag och ätit med gubben.
Nu sitter vi i varsinn soffa och jäser.
Ja, den här dagen gick i ett enda SWISCH...
Och snart är den över.
 
Sambon fixade cykeln, så nu ska den funka.
Jag har inte varit ute och kollat, så jag får ta honom på orden.
Annars är det nog tyvärr han som drar en nitlott när jag står med stor packning imorgonbitti och väcker cykelreparatören med en arg uppsyn 
Nu ska jag se på tv och fortsätta jäsa, det är värsta tv-kvällen så jag hoppas jag orkar hålla mig vaken.
Vi ses imorgon innan jag sticker till jobbet med eller utan cykel.
 
 

Vi borde säga farväl nu...

Hemma igen, och med livet i behåll!
 
 
Så skulle jag cykla till jobbet igår, men cykeln...
Är typ på något sätt paj!
 
Något i "bakdelen" av cykeln tar emot, och det är som att cykla på en träningcykel.
Jag försökte släppa ut luft ur hjulet, lika trögt att cykla.
Tog loss barnstolen som jag har min stora jobbväska i, satte den rakt, på med väskan...
Nej, lika trögt ändå.
Försökte bända ut på olika delar, inget hjälpte, lika trögt ändå.
 
Tillslut var det fem minuter kvar tills jag skulle vara på jobbet.
ALL cykeltid var förbrukad.
Bra.
Det var bara att gå hem igen och be om skjuts, inte mycket att göra åt.
Och sambon kom och hämtade mig nyss.
Han ska fixa VRÅLÅKET (förhoppningsvis) så jag kan ta mig till jobbet för egen maskin imorgon.
 
 
Så satt vi och såg på nyheterna på tv igår.
Jag är ju inte så insatt i EU och allt det där, men jag har ett ganska bra "hum" i alla fall och jag följer ju nyheter och så.
Blev rätt irriterad när jag hörde att vi betalar 31,3 MILJARDER i medlemsavgift till EU, och får sedan tillbaka 13 miljarder i "BIDRAG" från EU.
Sverige är tydligen ett av länderna som betalar mest netto per capita till EU, och får därför rabatt på medlemsavgiften.
(Rabatt????)
Men enligt ett förslag från EU-kommissionen ska rabatten slopas – och medlemsavgiften höjas med 10 miljarder.
 
Ursäkta...
Men hur gick den ekvationen ihop?
 
Jag behöver väl knappast säga att jag röstade NEJ till både inträde i EU och nej till Euro.
(Fast då hette det "EG")
Ja, jag är så gammal att jag var med på den tiden.
Och jag var bestämd Nej-röstare.
 
Jag kan nog tycka att det är dags att begära utträde ur EU, vi har ändå en ekonomi som fungerar någelunda och ändå...
Har vi det svårt i detta avlånga land.
Uppsägningar, neddragningar, inga jobb, mer bidragstagare osv.
Jag kan faktiskt tycka att vi kan behålla dom där 31.3 miljarderna i vårat eget land och ta hand om oss själva.
Ja, varför ska svensk ekonomi betala för andra korrupta regeringars fusk...?
Vi borde köra vårt eget race, vi borde säga farväl nu, vi borde göra precis som dom SMARTA NORRMÄNNEN gör...
Hålla oss utanför EU.

Ja, norrmänen är vrålrika på grund av sin olja.
Men vi behöver inte EU vi heller, vi klarar oss utan dom.
Vi borde ta hand om vårat eget land, och bygga upp våran egen ekonomi.
 
Nu ska jag hoppa ur morgonrocken igen, jag har varit hemma i 1 timme och nu måste jag gå och köpa en 1-års present för jag ska på kalas idag.
Vi ses senare.
 
 
 
 
 
 

Iphones, ett jäkla otyg...

Så var jag uppe med tuppen och...
Det var väl allt.
 
Det hände inget mer spännande igårkvälls än att jag satt och tittade på virkgrundmönster och försökte skapa något.
Blev inte ett smack.
Är bara helt inställd på att göra en ny sådan där bred snood som jag har sabbat, då blir jag ju helt blockerad.
Suck.
 
En gubbe på tv sitter och pratar om att mobilen numera STYR människan.
Speciellt Iphonen.
Jo tack, jag har märkt det.
När jag var i Stockholm satt folk överallt med sina Iphones och...
Fipplade.
Bara i tunnelbanevagnen när jag åkte hem till ön igen, satt och stod ALLA i min omedelbara närhet (gissar 12-13 pers) med sina Iphones och...
Fipplade.
Alla utom en, som läste Metro.
Och på stan, på caféer, i affärer, överallt vara alla på något sätt uppdaterade med världen.
 
SAMBONS mobil blippar och gör ifrån sig ljud konstant.
Och han sitter och fipplar med den KONSTANT.
För det kommer ju mail som ständigt kollas, det spelas spel som måste uppdateras, han får besked när HANS VÄNNER uppdaterat sina speldrag, det är bud på Tradera som ska uppdateras och naturligvis det är också sms, facebook och fan och hans mormor.
Och man ska GOOGLA allt, på studs ska det googlas om meningsskiljaktigheter uppstår.
Sambon har sin mobil brevid sig jämt, han måste kolla den jämt, den plingar/gör ljud ifrån sig konstant.
Konstant!

Men han är sanneligen inte ensam.
ALLA, jag menar ALLA vänner som har IPhones har precis samma beteende.
Dom kollar facebook i tid och otid, det är en massa twitter dom föjler som måste kollas, mail, sms och fan och hans mormor.

Dom blir uppdaterade på allt.
Utom folk i deras omedelbara närhet.
Jag uppdaterar en seriefavorit som jag la upp för några veckor sedan, som är så träffande så det är inte klokt...
 
 
Min mobil ligger i min jackficka eller väska om jag inte precis har pratat med någon i mobilen.
Oftast ser jag sms och samtal flera timmar efter dom kommit, typ vid läggdags när ställer alarmet.
Om jag inte skickat sms själv då, och svarar direkt på ett svar förstås.
Min mobil ligger på nattduksbordet på natten eftersom den väcker mig på morgonen.
 
Ja...
Jag må virka framför tv´n för att jag har svårt att sitta still annars om jag inte är väldigt trött.
Men det gör mig inte uppdaterad på "något socialt media" hela tiden.
Jag är fokuserad på folk omkring mig.
Det börjar bli ganska ovanligt faktiskt.
 
Och JA...
Jag bloggar, facebookar, traderar, kollar mail men på datorn och OFTAST INTE (sker såklart undantag med familjen, men ALDRIG om jag har vänner här eller när vi i familjen ser tv eller har tid ihop) med folk omkring mig.
Datorn blingar och ploppar inte när jag stängt av den.
Då är den avstängd.
Tyst.
Jag är är med i den riktiga världen.
Jag kommer aldrig skaffa en Iphone, det har jag bestämt.
För då kommer jag säkert bli lika beroende som alla andra, och konstant kolla min facebook, blogga i tid och otid, och fan och hans mormor.
 
Gubben på tv sa:
"Det är DU som ska styra mobilen, inte mobilen som ska styra dig."
Bra sagt.
Nu ska jag hoppa i duschen, vi ses imorgon.
 
 
 
 
 

Slant med saxen...

Vad har hänt idag då?
Jo...
Det blev en lång hundpromenad i "mörkret", men jag/vi hade tur, för när jag kom hem började det regna!
Perfekt för pyssledag med andra ord 
Bara det att det ser bättre ut skrivet här, än vad det faktiskt blev!
 
Orange-melerade snooden blir också en flopp, troligtvis i alla fall.
Garnet är inte snyggt alls, inte ens nu när jag virkar så det ser stickat ut.
Jag la då ner det projektet och hämtade ett av dom nya garnerna som jag köpte i Stockholm, ett SOFT akrylgarn som är otroligt mjukt att ta i och förmodligen att ha på sig också.
Startade upp en likadan snood som jag nu gjort ett mönster i och insåg att jag kan inte göra något så simpelt projekt i detta mjuka, fina, härliga garn!
Jag repade upp alla tre varven á 201 halvstolpar per varv.
 
Under dagen har jag dessutom tröstätit nötter, pepparkakor och saffransscones och druckit kaffe.
 
Så nu sitter jag här utan projekt, luften gick liksom ur mig.
Noll projekt, noll inspiration.
Det bidde ingenting.
Jag HAR alltså jobbat på som tusan, men ändå inte fått något vettigt, eller "fint" gjort.
 
Som grädden på moset slant jag med handarbetssaxen när jag i irrtiation skulle klippa av sista biten av det åskblå garnet, och körde den rakt in i sidan av vänster hand...
Det blöder som fan.
Sitter med hela handen inlindad i papper, mycket papper, och skriver.
 
JA, man har ta mig fan inte inte roligare än man gör sig.
Kanske jag kommit åt en liten åder i handen, för det ger sig ju inte.
Kanske jag blöder ihjäl och detta var det sista ni läser ifrån mig, "piju" va...? 

Nu ska jag ringa min lille son och se om han kanske kan pigga upp sin lilla mor.
Vi ses lite senare och då har jag säkert blivit jätteinspirerad, fått en toppenidé och börjat på något ursnyggt!
 
Tack och hej från Dysterkvistan!
 
 
 
 
 

Ljus i mitt hus...

God morgon novembermorgon...
 
 
 
Man bara måste börja varje morgon med tända ljus som lyser upp lite.
Vaknade tjugo i sju och gick upp, kaffe, filmjölk och...
SAFFRANSSCONES!
Fy fasen, godare än så kan det knappast bli.
Jag måste baka fler och ha i frysen, jag kommer äta så mycket saffransbullar och saffransscones så jag blir gul i hyn i vanlig ordning gissar jag 

När jag vaknade vart jag väldigt lycklig...
Jag låg ju i min egen säng i mitt eget sovrum.
INTE för att jag klagar när jag är hos Klokboken, jag har det superlyxigt och får faktiskt sova i hennes säng, i hennes sovrum, och hon sover på en madrass i sitt vardagsrum.
Dels, som hon säger, för att hon går upp så tidigt och åker till jobbet, och dels för min nacke.
HON ÄR GULD!
Men ens egen säng är ändå ens egen säng.
 
Milou har legat som en liten godisrulle på/brevid mig.
Ja, så nära hon kan komma typ, och det gjorde mig också glad.
När jag dock varit hemma ett tag tappar det dock tjusningen och jag tycker enbart att det är jobbigt ju

Men imorse var det myspys!
Ja, jag vet, jag har ett SJUKT jobbigt förhållande till den här lilla hunden.
Vi sitter nästan ihop.
 
Jag var uppe rätt sent igår, satt och såg på tv till 23, startade upp en ny snood i ett "gammalt" garn.
Jag ville inte ta ett nytt garn från min samling utan tog det oranga som blev en misslyckad ANNAN snood precis innan babymössorna istället.
Det som jag tyckte var så fint, men inte blev bra i det virkade mönstret som jag gjorde det i, och så skulle jag skicka snooden till Hjälpstickan istället...
Men inte kommit så långt.
 
Nu är det ju så att det garnet går lätt att repa upp för det är ju ett akrylgarn, och då är det bara att köra på.
Medans det som jag gjort i nu och gjort fel i, är mohair.
Så här blev den misslyckade storsnooden förresten...
 
 
 
... som skulle bli dubbelt så bred.
Det är hopplöst att repa upp och bara trasslar ihop sig, alltså slänger jag ju det, inte värt jobbet för SÅ snål är jag inte.
Men det mörk-ljus oranga/brun/röda garnet funkar det finfint att repa upp som sagt.
Så jag började om, vet inte riktigt hur det blir ännu för jag har bara kommit tre varv.
Vi får väl se.
Försmak och foto kommer väl senare.
 
När jag la mig igår såg jag som sista punkt på dagen "Homeland" på Play.
Men sista 10 minutrarna klippte jag med ögonen och tog mig knappt igenom ansnittet, jag var väldigt trött.
Var dessutom glad att jag inte åkte hem med kvällsbåten, för fy tusan var det blåste och stormade.
Jag tog helt rätt beslut att åka hem på morgonen och att dessutom ha idag att återhämta sig innan jobbet.
Hade det varit att jag skulle åka hem idag...
Hade jag aldrig fixat gå till jobbet imorgon!
 
Idag ska jag ut och gå med Milou nu, trots det trista novembermörkret.
Sen ringa en vän och höra hur hon mår och sen virka och slappa, k
roppen behöver det!
 
 
 
 

Den har blivit sned...

Så var det ett projekt som gick åt pipsvängen igen.
Jag insåg att den rundvirkade, stora snooden som jag komponerat mönstret själv till...
Blivit sned!
Jag har klantat mig och gjort fel ett stycke i början vid varvbytena, och ett stycke nu, så själva sömmen där bak har alltså blivit sned.
 
Så jäkla förargligt, för sjalen/snooden blir jättefin i mönstret.
Jag har kommit halvvägs men lägger med direkt, för defekta snoodar säljes inte, eller används INTE av mig själv heller för den delen.
Bara att slänga.
Surt.
Nu hade jag tur att det inte var det dyraste garnet, och jag ska se om jag kan få tag i 4 nya nystan (jag virkar nämligen dubbelt) och börja om från början.
Jag har fyra nystan kvar.
 
Så...
Då kom jag av mig helt och vet inte vad jag ska hitta på härnäst.
Lite sur på hela situationen.
Ja...
Så då piggar jag väl upp mig själv med att hänga lite tvätt istället!
Jättekul.
 
 
 

Kul film om...

Så var det en kompis på Fejan som lagt upp en MYCKET KUL film om Sverigedemokraterna igen, jag skrattade så tårarna rann...

Vad FÅR folk allt ifrån, hur kan dom komma på att klippa ut en sådan här scen ur någon tysk film med Hitler och sen fiffilura ut den här texten?
Hatten av, om jag hade haft någon!
Man kan bara hoppas att denna "SD-gate" gör att Sverigedemokraterna försvinner för gott!
 
 

Hemma och kedjerökande tant!

Borta bra, men hemma är ändå bäst!
Jo, så är det nog allt, Stockholm är så kuuuuuul men det blev lagom med lördag till onsdag, för jag MÅSTE vila och landa lite i kroppen innan jobbet på fredag!
Dagarna har gått swischande fort, men jag har haft både KUL och förenat nytta med nöje.
Det känns himla bra!
 
Lämnade Stockholm och kände när jag lämnade Centralen att jag inte kunde komma fort nog hem, men samtidigt tänkte jag:
Vi ses SNART IGEN Stockholm!
 
Båtresan blev en blandning av 2 skrikande och missnöjda ettåringarPlus-ca som inte ville vara fjättrade hos mor eller far när man nu precis har lärt sig att gå, 2 högljudda, VÄLDIGT högljudda lekande barn i ungefärlig uppskattad ålder 3 och 4, 1 storsnarkande karl, men allt det var en baggis, kidsen var ju GULLIGA bara dom fick springa runt och röra på sig.

Nä, värst var 
tanten bakom mig i stolen!
Tanten var nämligen kedjerökare och sprang stup i kvarten ut och rökte, och både jag och tanten framför mig höll på att hosta ihjäl oss så fort kedjerökar-tanten kom tillbaka från sitt blossande på däck.
Och då hade jag typ INTE hosta innan jag steg på båten ska ni veta.

Både hon och jackan luktade rök och så tryckte hon dessutom upp sin stinkande jacka i mellanrummet mellan "mina" stolar.
Varför inte lägga den på den lediga stolen brevid sig...?
Nä, vi trycker upp rökrocken mot grannen istället.
 
Efter halva resan och när jag ätit lunch och vågorna steg lite högre på sjön, då bytte jag plats.
Just för att det började gunga lite, jag har ju lite sjösjuksproblem, då hjälpte inte röklukten till att må bättre kan jag säga.
IRK.
Men jag var inte den enda som flyttade, det gjorde faktiskt tanten framför mig också när jag flyttade.
Fy fan för rökare/levande askkoppar, och det står jag för!
 
Kom hem till ön och blev i vanlig ordning LYRISK när jag såg Hällarna avteckna sig, Lantmännen och sedan "vårat" berg.
Mamma kom och hämtade mig vi åkte och handlade, jag har packat upp allt, bäddat delvis rent i sängen, slängt in tvätt och nu...
Sitter jag och bloggar i min röda soffa igen.
HEMMA!

Hunden fick tokfnatt av lycka när jag kom hem och jag med, och gårkvälls fick jag en riktigt JOBBIG längtan efter min lilla skrutt.
Verkligen F-R-U-K-T-A-N-S-V-Ä-R-D längtan efter hunden.
Och nu...
Ligger hon här på/brevid mig och låter mig inte gå 1 meter utan att hon måste följa efter.
Jag KAN ju försvinna puts väck igen liksom 
 
Jag är ensammen hemma (förutom Milou då), sambon är och jobbar i Stockholm och sonen är hos sin far.
Jag har satt på kaffe, värma på en saffransscones och ska se "Lykke", "Homeland" och "Veckans brott" på SvtPlay och virka.
Vi ses senare.
 
 
 
 

Söder, söder, söder...

Idag...
Har jag knatat runt så mycket så jag har GALET ont i fötterna!
Och nacken, för jag har ju burit också.

Nåväl, dagen började med en jättetrevlig farbror.
Vi passerade varandra på gatan på väg till tunnelbanan, och han säger:
"Vilket vackert hår du har!"
TACK SÅ MYCKET, sa jag och kände hur leendet spred sig från öra till öra.
Vilken himla bra start på dagen, jag var på topp.
 
In till city och provade lite jeans på diverse ställen och går sedan till HM för att plocka ut och prova ett par jeans som jag hittade igår och hängde undan tills idag.
Säger mitt namn till expediten, hon plockar fram dom, tittar på mig och sen på jeansen och säger:
"Oj, vad små dom va..."
Jaha...
Och HUR FAN ska man tolka det då?

Ska man tolka det som att hon tyckte att jag såg tjock ut, och att jag hängt undan för små jeans...?
Eller?

Jag svarade:
Ja, jag kom i alla fall i dom när jag provade dom igår!
Tog dom och gick in och provade och döm om min förvåning, jag kom visst i dom idag igen!!!
Suprise.
Gick ut och köpte dom, allt för att visa att jag minsann KAN ha storlek 26/34 i STRETCH JEANS.
Mutter, mutter.
 
Så drog jag till Söder, hann med tre loppisar innan jag och kussen möttes upp, bla...
 
 
 
MASSOR med glitter och glamour, och även balla kläder.
Ett ställe jag ska luskamma nästa gång jag kommer hit kan jag meddela.
Kolla in tyllkjolarna i taket, obs bilden är dock suddig...
 
 
Jag hade mycket att titta på om vi säger så!
Fyndade en bok på Myrorna och var inne på Judiths Secondhand också och sen...
Kom kussen och vi gick och lunchade/fikade.
Hade en trevlig stund ihop och sen drog jag vidare till diverse garnaffärer i olika ändar av Söder, per fot...
 
 
 
 
OMG, tror ni jag gick i toppspinn eller gjorde jag, men...
Det jag ville ha, det var alldeles för dyrt!
Ja, då kan jag säga att det kommer löna sig att skicka efter från andra ställen, för det var skitdyrt på Söder.
Så det blev endast fyra nystan i åskblått garn.
Kollade om döskalletyget fanns kvar på Tygverket, men dom hade HÖJT PRISET!
Va fan.
Sist jag var där kostade det 199 kr/m nu hade dom satt upp det till 399 kr/m.
Att jag inte köpte det sist, fasen vad jag ångrade mig, så det blev inget tyg tyvärr.
Jag gick sen från Söder...
 
 
... och ända till Rådmansgatan faktiskt!
Ingen dålig promenad med andra ord, jag har gått och gått och gått i säkert mer än två mil utan att överdriva.
Och nu väntar jag på att min lilla deltidssambo ska komma hem, men innan jag stänger ner för idag vill jag ge er Dagens "Jävligt balla mustach"...
Södermustaschen, den lite svåra och konstnärliga!
 
 
Jag vet, man är fan så snygg eller hur? 
 
 
 

Idag blir det Söder för hela slanten...

Guten morgen!
Så var jag uppe igen och tar en slapparmorgon innan jag drar på SÖDER idag!
Yes, idag blir det Söder för hela slaten.
Jag ska till "Tygverket" för att kolla om döskalletyget finns kvar, jag ska till garnaffärer, jag ska träffa en kusse och luncha...
Och utforska lite mer affärer i området som jag inte hunnit med sist jag var här!
Jag hoppas jag inte kommer hem utblottad och får leva på bröd och vatten sista tiden innan lön, fast risken finns ju 
Vi ses senare, hejsvejs!
 
 
 

Stockholm 19/11

Herregud vad jag har sprungit runt idag!
Fötterna är helt slut, och jag med.
 
 
Har rört mig både vid strömmen och i city, kände att jag behövde lite havsaktigt och inte bara folk och myller.
Det blev en liten tur längs Strandvägen och sen in i smeten igen.
I Kungsan är det REDAN säsong för skridskobanan...
 
 
Jag stod där och tittade lite på dom som åkte, tyckte det var himla mysigt...
 
 
Det har blivit en hel del shoppat i "hantverksväg", kakstämpel till kakor där det står "HOME MADE", apa-stämpel-och- uggle-stämpel till tygfärg att trycka på tyger, åskblått fleecetyg, lite garner, virknålar i storlek 10x2 och 12, virkmönster, ja typ...
En massa onödigt!
Men KUL och användbara onödiga grejer 
 
Satte mig på Waynes och intog en lasangelunch typ klockan 15.15, hade varit helt absorberad av shoppandet.
Satte mig och tittade på folk, och skrev ner lite ideér i mitt idéblock.
Stockholm gör mig så kreativ liksom.
 
Och så tog jag en spexig bild på mig själv.
Jag i badmössa.
Kanske jag skulle ta och köpa en sådan till sonen, han som behövde en i somras när han hade en så snygg frisyr som han inte ville förstöra 
 
 
Ja, så det var min dag, vi ses imorgon igen!
 
 

Har fått en ny mode-idol...

Uppe och laddad för min tredje dag i Stockholm!
Glömde lägga upp den här lilla gulliga hunden som väntade på sin husse utanför en affär igår..
 
 
 
Stackarn...
Stå där ute och frysa 
 
Idag är jag i alla fall HELT "fit-for-fight igen" inte trött någonstans, nu tror jag kroppen har hunnit ikapp sig själv.
Jag har en lista med besökspunkter jag tänkte beta av idag, kolla tyger och garner.
Ser ut att bli en underbar dag här idag, sol och vindstilla.
 
Så har jag fått en" NY" modeskapare som idol tack vare utställningen igår!
Jag fick lära mig igår att runt sekelskiftet då var det en mycket het designer vid namn Paul Poiret som satte sitt namn på modekartan.
 

Och vilka kläder!!!
Är detta 2012 eller i början på 1900-talet tror ni...?
 
 
Det är Paul Poiret.
Men kunde lika väl ha varit en gästdesigner för HM 2012 om ni frågar mig!
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag har fått en ny idol att bli inspirerad av, och eftersom sekelskiftet 1910-20-tal är mitt favoritårtionde...
Så ska jag nu läsa in mig lite på Paul Poiret när jag kommer hem!
Nu ska jag hoppa i duschen och dra in till stan, vi ses senare idag.
 
 
 

Stockholm...

Så var jag i Stockholm igen!
Gick upp i ottan igår, 05.15 för att vara nere vid båten 06.35.
Var jag trött eller var jag trött tror ni?
Jag var typ så jäkla trött så jag höll på att storkna!
Men...
Träffade en vän på båten, så vi snackade oss igenom hela båtresan, landade hos Klokboken runt lunch och så gick vi ut och promenerade...
 

... landade i soffan och åt en JÄVLA massa godis efter middagen.
Jag höll på att somna redan klockan fem!
Men...
Höll mig vaken till efter "Downtown Abbey" ändå 
Men med nöd och näppe ska kanske tilläggas!
 
Sov sen som en stock hela natten, typ nio timmar fick jag väl ihop, och sen vaknade jag pigg och någelunda utvilad.
Sååååååå skönt!
Vi tog tunnelbanan in till stan och gick förbi NK´s skyltfönster där det var premiär för Julskyltningen i deras skyltfönster...
 


Pippi som bakade kakor och lite annat smått och gott som Findus och Pettson och juldikten überalles...
 
 
... men fattades det inte en hel del bokstäver i texten?
Vi fick saftglögg och pepparkaor och så gick vi vidare till huvudmålet...


... Hallwylska museet och Downtown Abbey utställningen...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Helskotta SÅ vackra kläder det var, jag blev sjuk av avundsjuka.
Jag vill också sy så där tjusiga kläder och jag vill också...
Vara så duktig att kunna sy såna kläder.
Tänk dock att sy upp sådana alster för att bäras enast i en scen, kanske två...
Otroligt!
Vi var väldigt imponerade, minst sagt!
 
Lite vackert palats om vi säger så...
 
 
 
Ett tak att kopiera hemma...?
 
 
 
 Ja, där gick vi och tittade på vackra kläder och pompa och ståt i palatset.
Sen blev det lunch och en runda i city.
Och tror ni inte att jag fått rätt ändå...?
Sist jag var i Stockholm så spådde jag ju framtiden att TIGGARNA skulle bli kreativa?
Just för att jag såg en tiggare bland alla andra som klätt ut sig till "Döden".
Och vad ser jag idag på Drottninggatan...?
 
 
Jominsann, en tiggare i "ny kostym"!
Jag visste det, jag LÄR återkomma med mina "Kreativa tiggare"-rapporter så fort jag ser något nytt och kreativt 
Så...
Det var allt för idag, jag återkommer imorgon.
Jag och Klokboken har haft en SMASHING dag ihop.
 
 
 

Well said Magnus...

Jag brukar INTE gilla Magnus Betnér...
Men två vänner på Fejan hade lagt upp en länk från Youtube där Magnus har åsikter om "Sverigedemokraterna-Gate" och jag skrattade väldigt gott.
Well said Magnus...
Lyssna, för det är det värt!
 

Vandrade köttfärslimpor & kul video...

Så var klockan lite över fem, och jag har PRECIS landat i soffan.
Det har gått i ett.
Jag har varit och köpt hårtoning, gått hundpromenad i stan...
 
 
... och det var väldigt vackert på Klinten idag.
Så kom jag hem, duschade hunden, tonade utväxten i huvudet, duschade, gjorde saffransscones, packade väskan till Stockholm och så...
Kom lilla gudis.
Vi har fikat, pratat, jag sydde ihop ryggen på en blus hon kom med och sen har jag hamnat i soffan.
Jag är rätt slut faktiskt.
 
Har inte hunnit sy fast öronen på fluffmössan, det får bli när jag kommer hem igen.
Ja, så är det maxmys med sambo och son ikväll och så måste jag upp runt halv sex imorgon och GUD...
Vad jag ska sova på båten!
Sova som en stock.
Alltså jag är inte ens nervös för om det ska blåsa eller inte så det blir gungigt...
Jag skiter fullkomligt i det, bara jag får sova på båten!!!
 
Förresten så mötte vi cavven Astrid idag, och döm om min förvåning...
Men Astrid var i SAMMA STORLEK som Milou!
Kors i taket, här har vi nästan jämt mött vandrade köttfärslimpor till cavalierer, men idag mötte vi en liten och nätt cavalier.

 
Astrid och Milou var väldigt "på" och ville leka, men vi stod mitt i en gränd utan gräsmatta i sikte och bilar som kom och körde...
Så det var mest jag och husse som stod och pratade.
KUL att träffa någon med samma hundras, det tyckte vi båda två.
Det är nästan så man känner sig som släkt, bara för att man just har samma hundras 
 
Så vill jag tillsist bjuda på den kul video...

Kanske något man skulle försöka sig på...?
Tja, om jag vill att nacken ska gå åt pipsvängen så är det ju en LYSANDE idé.
Vi ses senare!
 
 
 
 

Badrumskrock & dräggel...

God morgon, så var jag hemma igen och har 1 veckas ledighet framför mig!
Känns inte helt fel att ha det och kunna åka iväg utan att det kostar mig semesterdagar.
Är lika trött som jag förväntat mig, men samtidigt har jag mycket KUL att se fram emot...
Så det gör inget.
Jag ska inte springa runt som en tok i Stockholm, utan strosa! 
 
Så har det uppstått ett litet problem vad gäller badrummet och TILLGÅNGEN till badrummet innan jobb och skola här på Rue de la Sud.
Jag har nämligen fått en "piffare" till son, och eftersom han ska in på badrummet och "piffa" samtidigt som jag ska in och duscha och piffa...
Så har vi börjat krocka!
Tidsmässigt alltså.

Förr var det en unge...
Nu är det en UNG MAN!
 
Det har varit X-antal gånger som sonen nästan kommit försent till skolan, bara för att han nu helt plötsligt har så himla mycket att piffa med innan skolan.
Och jag har stressat järnet för att hinna klart så han ska få komma in.
Detta har nu blivit ohållbart, vi måste schemalägga oss på ett smart sätt för att hinna båda två!
Det är en himla tur i alla fall att sambon INTE behöver piffa innan han ska till jobbet, han borstar bara gaddarna och sen går han iväg och svettas på jobbet.
 
Och vi fortsätter på "Sonen VS Mamma-temat" så jag har nämligen satt in mitt "Mammamandat" och ska tvinga sonen till en sak.
En himla viktig sak.
För att inte säga superviktig.
Jag vill nämligen gå på bio och se senaste Twillight filmen, och jag måste TVINGA sonen att gå med mig.
Ja, ni läste rätt, jag måste tvinga honom.
 
 
Förra året, när del 1 kom av just Breaking dawn (dom andra Twilight filmerna har vi sett hemma), då var det SONEN som ville att vi skulle gå och se den ihop på bio.
Och jag offrade mig.
NOT.
Herregud, jag sprang ju glad ihågen iväg med sonen och såg filmen, drägglde lite väl mycket möjligtvis över läckra, snygga superhunken Edward/Robert.
Men jag gick på bio med min son för att se filmen, för att HAN ville.
 
Iår...
Vart det då plötsligt inte aktuellt att se uppföljaren på bio.
MED SIN MOR!
No, no...
Den ska helt plötsligt ses hemma på dvd´n när den väl släpps om typ EN EVIGHET!!!

Glöm det, sa den övertända mamman, och lockade med:
"Men självklart betalar jag din biobiljett om vi ser den på bio!"

- Nej, jag vill inte gå på bio med DIG och se den, det är ju pinsamt.
Den övertända morsan började känna sig lätt desperat:
"Lägg av, vadå, det är väl inget pinsamt att gå med mig och se den, skärp dig!"
- Jag kommer inte gå på bio med dig och se den, P-U-N-K-T!
... fastslog den envise lille glädjedödaren.
 
 
(Tokdräggel)
 
Då tog jag fram storsläggan.
Alternativt "Det dåliga samvetet" på sonen:
 
"JAG SOM GÖR SÅ HIMLA MYCKET FÖR DIG JÄMT...
Kan inte du offra dig och gå med din lilla mamma?"
- Nej, sa den orubblige glädjedödaren.
 
"Du har inget val, du måste.
P-U-N-K-T!"
 
- Men maaaaaama.
"Jo, du måste, vi går så fort jag kommer tillbaka från Stockholm och du är hos mig igen."
 
- (Suck), Du är inte klok...
Och så gick han in i vardagsrummet och slängde sig i soffan.
Den segrande (?) övertända mamman bestämde raskt i sitt eget huvud:
Vi ska gå direkt på måndagen på min vecka, jag bokar och bjuder...
Jag som gör så himla mycket för honom.
Jag slänger en en middag på "Subway" som sonen älskar också.
Gå själv och se filmen...?
Nä, det är ju typ inte aktuellt, det är ju...
PINSAMT.  
 
 Om sambon är informerad...?
Jodå, han stod brevid oss i köket och skrattade åt respektive part!
 
 
Sambon menar jag då såklart 
Ja, och nu ska jag börja min dag, det blir hundpromenad, sen kommer guddottern och vill ha hjälp med en blus.
Jag tror jag fixar mysfika och bakar SAFFRANSSCONES till henne, mig och sonen.
Vi ses senare!
 
 
 
 

Hästtavlor...

 
Dags att kolla in lite...
 
 
www.lisaart.blogg.se/
 
 

Kung Zlatan...

Jag såg inte fotbollen igår för jag gillar inte fotboll eller sport på tv...
Men jag såg Zlatans mål på nyheterna idag.
 
 
Jag får väl lov att ställla mig i hyllningskören och utbrista:
KUNG ZLATAN!
Hur tusan gjorde han det där, vad är han gjord av, han måste väl ändå vara störst på jorden nu i alla fall...?
Ja, jag vet att det sägs att det finns andra som är bättre...
Men det har jag faktiskt svårt att tro.
 
Igår visade han vart skåpet skulle stå och gjorde ALLA mål i landslaget.
Om dom andra är kass som f-n, eller om det är Zlatan som är bäst som f-n.
Ja, inte vet inte jag, men jag tycker nog att det verkar som om han är den som bär upp hela det manliga landslaget.
"Heja Zlatan!"
 
Så vaknade jag här när alarmet ringde klockan 06.00 pip...
Fy fan.
Fy faaaaaan så trött jag är.
Märks mycket väl att jag inte fått den vila jag behövt, jag kommer behöva dricka en jäkla massa kaffe idag, den saken är solklar!
 
Ja, det kommer bli två tuffa mornar till säkert, imorgon (eftersom jag är vaken sent när jag är på jobbet) och sen upp på lördag morgon och ta båten 07.05.
Vad är det för skittid dom kör på en lördag?
Kunde det inte ha varit 08 eller ännu hellre 09 och någon tur på eftermiddagen?
Nej, tydligen inte, på lördagen är det ENDAST 07.05 som gäller.
Jag får väl sova på båten antar jag!
Nu ska jag hoppa i duschen och GÅ till jobbet med cykeln, så jag får lite luft så jag piggnar till...
Det lär behövas idag!
 
 

Babymössan goes Östermalm alt. Åre...

Babymössan goes Östermalm...
 
... alternativt Åre after ski...
Eller något åt det hållet!
Dock har inga djur (förhoppningsvis) fått sätta livet till för denna mössan, toffsen är mohair och inte päls 
Säga vad man vill, men jag har fått PIPPI på dom här babymössorna, dom är så kul att göra och sååååååååå gulliga!
 
 

Skogsgrön snood och mer hantverk...

Vet ni när jag landade i soffan här hemma idag?
Klockan 15.00 pip.
 
Lämnade jobbet 08.45 och drog direkt till kontoret för p-möte mellan 9-12.
Sen hem, slängde i mig en macka och bytte till hundkläder och iväg till en kompis som behövde hjälp med en annons, det tog sin modiga lilla tid...
Och sen hundpromenad på det.
Jag landade hemma 14.30, in i duschen och nu...
Har jag ont i nacken!
Fy tusan.
Jag har suttit FÖR MYCKET under detta dygnet, och det pallar inte nacken med, vilat "mentalt" för lite, och så ska jag jobba imorgon igen.
 
Har inte hunnit sätta några öron på den ulliga mössan, det ska jag göra på fredag när jag är ledig igen.
Dock har jag virkat klart en skogsgrön snood till mig själv...
 
 
... det var en sån jag skulle ha EGENTLIGEN, innan jag virkade restgarnssnooden till mig själv.
Nu blev denna klar och jag ska ta en bättre bild på fredag, det var för mörkt att fota idag när jag kom hem och hade duschat.
 
Började på en tubsnood i mohairgarn, virkas i halvstolpar som nästan ser stickat ut...
 
 
Den kommer bli mycket bred på längden och ska kunna viras ett varv runt halsen.
Har två olika melerade garner, det ena är svart, mörkgrått och vitt, det andra är ljusgrått, brons och vitt, blir rätt fint faktiskt.
Så har jag gjort ÄNNU en liten babymössa, ja, dom går ju på MINDRE än 45 minuter nu i ett "lättjobbat" garn (dålig bild)....
 
 
... i gräddvitt akrylgarn.
Den ska få en kant i avvikande färg längst ner på mössan och samma garn i den avvikande färgen som en toffs på toppen av huvudet.
Tror jag kommer välja lingonrosa eller turkost garn.

Nu ska jag läsa tidningen, har inte ens hunnit med det idag.
Jag återkommer senare!
 
 
 

Sy bättre själv då...

Fasen vad dagarna går fort!
Jag tyckte jag gick upp nyss och satt och morgonbloggade...
Och nu sitter jag här igen.
November-kolmörkt ute och inte så lockande att vara vaken känner jag.
 
Såg mitt kära "Project Runway" igår, och tycker genomgående att det är dålig kvalitet på grejerna dom syr.
Dock inte igår ska jag kanske säga, för då var det mycket basplagg och då var det mycket snyggt och ganska välsytt.
Sen är det iofs två undantag och det är Charlotte som är den "gamla(46)" kvinnan i församlingen där och Naim, som vinner typ hela tiden...
Men dom andra deltagarna är inte såååå vassa kan jag tycka.

Nu VET jag ju att dom syr under press naturligtvis, men dom ska väl vara utbildade inom detta och ändå syr dom som "hej-kom-och-hjälp-mig".
 
Sy bättre själv då, tänker säkert ni...?
Hm, ja, det kanske jag inte skulle kunna göra, för jag har ingen formell utbildning på papper.
Jag är självlärd via min mormor, som iofs var jätteduktig och kunnig inom sömnad, sen vanliga skolan och så Textila Hantverkslinjen!
Och "Textila H"var det ju mer inriktning på vävning och broderi.

Men om jag visste att jag hade kort om tid att designa och sy något...
Då hade jag valt enklast möjliga siluett och på det valt coola tyger!

Och sen vetat att det var välsytt ut när det kommer ut på catwalken, men ändå SER bra ut pga tyget dessutom.
Tre personer har lyckts bra med det i vanliga "PR/USA" genom åren:
Min stora favorit Uli, sen Kenley och så Anya som för övrigt vann årets Project Runway/USA.
Krånglar man till det med en massa detaljer och har ont om tid...
Då blir det både fult och fel!
experten har talat ; )
Ja...
Och nu hinner jag inte få ur mig fler åsikter, för jobbet väntar!
Vi ses imorgon, då återkommer jag med ulliga öron på babymössan jag bara älskat över allt annat


 
 
 
 

Nästan klar med den "ulliga" babymössan...

 
Så var den lilla "ulliga" babymössan nästan klar!
Bara att sätta på öronen, men det gör jag i vanlig ordning när det ljust och det får bli på onsdag.
Det blir inte bara übergullig, den blir überübergullig.
Den blir supercute!
 
Ja, så det är det jag pysslat med idag, sen har jag varit och klippt klorna på både hund och kanin.
Försökte fota Skalman i zooaffären...
 
 
... men (vrooooom) han hade inte tid att stanna och bli fotad 
Sen tog jag och Milou en promenad hem genom stan, och när jag kom hem virkade jag öronen och sen ringde jag upp kussen som ringt innan jag stack iväg med djuren...
Och sen har vi pratat hur länge som helst.
Nu ligger jag och ser "Project Runway" Sverige, idag har dom gjort snygga kläder för en gångsskull.
Ja...
Det var min dag, den har varit lugn och skön och jag har gjort det jag har velat.
Dags att koncentrera mig på programmet, vi ses imorgon innan jobbet!
 

Übergulligt...

Nu har jag något verkligt ÜBERGULLIGT på "G"...
 
 
 
Inte lätt att få til en sjyst bild när man ska vara snabb, men denna lilla babymössa kommer bli supersöt.
Med tillägget då att jag måste virka nu när det är sol och dagsljus annars ser man inte i det ulliga och lockiga garnet.
Det är faktiskt ett mindre helvete att virka i detta garnet.
Har fått lagt till ett bomullsgarn och virkar dubbelt i två olika garner istället för att virka dubbelt i samma. Måste göra det för att kunna se halvstolpar och maskor överhuvudtaget.

Ja, så jag kör på nu medans ljus finns, promenad blir det faktiskt senare när jag ska iväg och klippa klorna på kanin och hund!
Vi ses senare.
 

Parkeringsautomaterna går inte ihop...

God morgon!
Så var man uppe igen och en ny dag har börjat.
Sitter och väntar på solen, klarblå himmel är på gång ser jag ut mot havet och vi ska ut på promenad så fort det spricker upp.
Det är nog bara minuter kvar.
 
Läste GT förut och fastnade för denna lilla och korta nyheten...
 
 

Inga extramiljoner till parkering

 

Tekniska nämnden begär tre miljoner kronor extra för att klara kostnaderna för parkeringsautomaterna.

 

Enligt Radio Gotland anser dock ledningskontoret att tekniska nämnden måste klara av underskottet inom sin befintliga verksamhet och några extrapengar från regionens gemensamma kassa kommer inte att skjutas till.

 

Man vet snart inte om man ska skratta eller gråta åt inkompetensen i den här kommunen!?
Förlåt, "regionen".

En sådan HIMLA bra idé det var att skaffa p-automater, det skulle tjäna in SÅ HIMLA mycket extra kosing till kommunen!
Eller...?


Nja, tydligen inte verkar det som.

Inte bara att det skinnar kommunens invånare som bor och jobbar på "fel" ställe istan, det kostar oss alla skattebetalare en massa jäkla pengar dessutom!
Och nu går det tydligen back ändå.

Tekniska nämden har underskott och han ansökt om 3 miljoner för att få det att gå ihop.
Några åsikter från debatten och nyheten om detta...

 

Nu är måttet rågat. Att behöva betala via parkeringsautomater som inte behövs på tomma parkeringar och dessutom via skattsedeln är inte sunt. Undra på att det finns politikerförakt när det ser ut så här i kommunen. Det lutar mer och mer om att det är dags att lämna detta konkursbo och flytta från ön innan man skall betala för flera stolligheter!

 

SJUKT!

 

Ha ha ha - det som tidigare var ett problem 2 veckor per år har man nu lyckats strula till så att det är ett problem 52 veckor om året. Dessutom kostar det. Miljontals kronor.

Sanslöst.

 

Tekniska nämnden!!!
SKÄMS RIKTIGT ORDENTLIGT. Det är snart lynchstämmning på stan.

 

När skall sunda förnuftet drabba Gardell & Co så att de inser att ju förr de skrotar eländet desto fortare kan ekonomin komma på rätt köl igen! Det som ingen vill ha kostar dessutom skjortan och kommunen läcker som ett trasigt såll!

 

Jag ställer mig i mängden av röster om detta och kan bara hålla med.
Bort med eländet för ALLAS skull, ju fortare desto bättre!

Dagen idag vet jag inte så mycket om mer än att det blir lugnt, förmodligen lite handarbete efter promenaden och så kommer sonen tillbaka i boet i eftermiddag 

Jag har en ganska späckad vecka, vad gäller jobb, extra p-möte och resa i helgen, så dagarna när jag är ledig här, ska jag inte göra så mycket mer än att ta det lugnt som sagt.
Inget umgänge, bara promenader, familjen och hantverket.
Och nu ska hunden och jag ut, vi ses lite senare!

 

 


Bästaste älsklings Solsidan...

Sambon var på Ica Atterdags förut och handlade mat samt en "liten" present till Milou.
Med betoningen på LITEN present...
 
 
Jo, sambon gick och köpte en ny trasselsudd leksak förstår ni.
För den gamla och mycket mindre (läs smidigare) modellen påstod han, saknar trassel på sidorna numera.
 
Han köpte en modell "Schäfer" alternativ "Rottweiler", för det var typ ingen liten sudd han kom hem med.
Och Milou som är liksom lite petig och rädd av sig, inte leker så himla våldsamt och mycket...
ÄLSKADE DEN!   (??????)
Tvärtemot vad jag trodde, visst älskar hon sin gamla sudd, men den här trodde jag skulle vara för tung och klumpig.
Men inte då, Milou blev stormförtjust och älskade som sagt den osmidiga jättesudden.
Den är typ nästan lika stor som henne själv 
 
Annars har det inte hänt så mycket mer än att jag gjorde klart och satte fast öronen på dom oranga babymössorna, vi gjorde falukorv i ugn med potatis till middag, bästisen kom hit på en fika och så såg vi SOLSIDAN och skrattade järnet!!!
Herregud, så bra det var.
 
Bara när det började så kände jag igen mig.
Fredde/sambon är på jobb, Mickan/jag tokringer om och om igen.
(men SVARA då för fan!!!!)
Tillslut svarar Fredde/sambon trots att dom är upptagna för dom tror att det är något viktigt.
Så säger Mickan/ Madde:

"Men heeeeej...
Är-det-han-som-inte-kan-slänga-in-frukostdisken-i-diskmaskinen-innan-han-sticker-till-jobbet!???"
 
I typ ett enda andetag slänger man ur sig "detta-hushållsfixet-har-du-inte-gjort" och dom försöker säga att dom är upptagna, men Mickan/Madde...
Bara maler på!
Jisses, kvällens gapskratt.
Har dom haft avlyssning på våran telefon eller?
 
Ja, sen har vi ju det där med Facebook-status uppdateringarna också.
När jag såg "Anna" hålla på och ljuga ihop bättre eftermiddagar med lilla Wilma, då slängde jag mig frustande på fejan och skrev:
 
"Vilken UNDERBAR dag i detta underbara, underbara duggregnet!
Har avnjutit en gourmet middag bestående av lyxigaste falukorv av bästaste sort, med exkusivt handgjort potatismos och ekologisk sallad från en ekologisk bonde.
På det MYSFIKA med bästaste vännen Ullis, bestående av fairtrade kaffe och handbakade croissanter som sambon svängt ihop.
NU...
SUPERMEGA MYS med älskaste älsklings sambon i våra supermysiga soffor från Ikea och...
Solsidan! ;) "
 
Med tillägget under...
 
"Madeleine Österholm Tror fan jag hann baka ett surdegsbröd, gå ut med hunden, sticka en sjal, bädda en säng och skriva en kokbok också..."
 
Ja, jag kunde inte låta bli, och så gapskrattade jag och sambon.
Man har inte roligare än man gör sig, jag bara ÄLSKAR bästaste, bästaste Solsidan 
Och nu ska vi faktiskt se film, vi ses imorgon igen.
 
 

Som virkerska och sjalanvändare var jag glad att hitta...

Igår när vi var på stan, hittade jag någonting som gjorde mig väldigt glad som virkerska och sjalanvändare att hitta...
 
 
... en sjalhängare!
Världens bästa sak för den med mohairsjalar.

För...
En mohairsjal skall hängas!
Allt annat är mord på en sjal, faktiskt alla sjalar egentligen.
En sjal ska inte knölas ner i en hatthyllelåda eller vikas ihop på hatthyllan.
DEFINITIVT INTE en mohairsjal, då förstör man dom direkt.
Dom tappar fluffet, blir platta och fula, dessutom förstör man fransarna.
Hänger man dom behåller dom form och fluff mycket längre.
 
Jag har haft mina senaste tre egenvirkade i 2 år nu, och använder dom flitigt, har fluffet någelunda kvar men dom har hängt...
 
 
... på gästsängen för att just behålla formen.
Så därför blev jag så himla glad att hitta dessa sjalhängarna, och kunde raskt och fint hänga upp dom på hatthyllan...
 
 
PERFEKT!
Och på köpet blev det ju mer ordning och reda.
Nu har jag ju då tre sjalar, så jag får köpa två hängare till.
OCH ska ha en i boden och tipsa folk om vart såna finns också 
För er som läser bloggen kan jag ju då berätta att dom finns på Åhlens och kostar 49.90:-, mycket bra pris för en bra grej.
 
Så raskt över till "Så mycket bättre".
Jag säger bara en sak:
Darin.
 
 
Så duktig han faktiskt är!!!
Shit alltså vilka framträdanden han levererar varje program, igår var han ju Sveriges svar på Enrique Iglesias.
Lika darrande och smörig på rösten som den värsta...
Enrique.

Och så snäll, rar och gullig han verkar.
Jag satt igår och kände att jag ville adoptera den lille pöjken, hans mamma har säkert inte lust att bli av med sin lille son.
Jag har ju redan en rar och söt liten son...
Men jag kan tänka mig två, speciellt när den ene redan är vuxen 
 
Darin var alltså bäst igår, tyckte jag.
Som god tvåa sätter jag PUGH.
Drag under galoscherna, säger jag bara, och mer rock med Pughan i framtiden.
Nu ska jag börja fixa lite med middagen!
Vi ses senare.
 

Fars dag...

Idag är det FARS DAG...
Och jag var vid pappas grav på väg hem från jobbet och sa "Grattis på Fars dag"!
 

Jag brukar undvika att gå till graven, för jag blir alltid så jäkla arg.
Jag blir så arg på att allt hade kunnat vara så annorlunda.
Idag BORDE vi ha suttit på Lindgården och ätit Fars dags middag med svartsoppa, gås och krås.
Men...
Nu gör vi inte det.
Han ligger six feet under och jag går till en grav och säger "Grattis på Fars dag".

Ja, jag ska inte trötta ut folk med att skriva om att min pappa valde spriten från det att jag var 11 och fram tills han dog.
Men det var väl lite därför jag la upp inlägget "Spriten" igår, det blir lite som en bitter påminnelse att vi kunde ha suttit och firat honom om han inte supit ihjäl sig.
Och för alla andra som har en far, mor, syster, bror eller nära  släkting, som kanske dricker, kan det vara en väckarklocka att läsa.
Eller ta upp att prata om.
Ställa ultimatum.
 
Jag har valt att fokusera sen han dog på den BRA pappan han faktiskt var, för DET VAR HAN, tills den där ödesdigra siffran 11 år.
Han var den bäste av dom bästaste pappor.
Han var SNÄLL, tålmodig, varm, kramig, pussig, bussig, busig, rolig, manchester kavaj, cigg, merca, god mat, livsnjutare, smart, han var den jag hängde med mest.
 
Jag gillade samma saker som pappa.
Och jag var pappas prinsessa, pappas tjej och pappas bästis...
 
 
 
 
Sen blev flaskan hans bästis och förtrogna.
Just därför går jag inte till hans grav, för då glömmer jag bort hur FIN OCH BRA han var.
Jag minns bara skiten och varför han ligger där han ligger.
Jag blir ledsen och förbannad helt enkelt.
Så idag blir det inget firande för mig.
Jag kan bara känna glädje att veta att jag har ett barn som kan fira sin far och hoppas att dom har en FIN dag tillsammans.
 
Men nog hade det varit trevligt, i den bästaste av världar...
Om vi suttit och ätit Fars dags middag idag, med levande ljus och novembermörkret utanför fönstret.
Jo, det hade det.
 
 
 
 

Spriten...

            En vän till mig hade lagt upp en länk från tidningen "Café" på facebook.
               
Jag gick in och läste, kopierade och la in här.
                 Tycker den är mycket viktig och läsvärd...

    • Till botten med spriten

    • Inga svenskar löper lika stor risk att bli alkoholister 2012 som unga män. Fredrik Backman gör en djupdykning i våra nya dryckesvanor, från importerad lyxöl till ­känslosamma AA-möten, och inser att det finns problem på närmare håll än han någonsin kunde ana.
    • * * *
    • Den heter Brooklyn Local 1. Kostar 80 spänn per flaska. Lagrad som champagne med riktig kork. Tappad på 750 milliliter stora flaskor. 9% alkohol. Ligger i beställningssortimentet. Jag har köpt en låda, som en kul grej. Ger bort flaskorna i stället för vin när min fru och jag är bortbjudna på middagar. Alla gillar en öl med en story, liksom. Jag antar att det är sånt här man gör när man fyller 30 och det inte längre anses socialt accepterat att samla på hockeykort.
    • Jag dricker två av dem med en barndomsvän en kväll framför en fotbollsmatch. Han konstaterar att en sån här flaska motsvarar fyra stora stark. Med skillnaden att ingen skulle tycka att det var konstigt om jag drack en sån här ensam framför tv:n en tisdag, säger jag. Min vän rycker på axlarna och säger att det går väl i linje med att det är inget konstigt bland män i vår ålder att sitta själv hemma och dricka en dyr whisky, men sitter man ensam och dricker smuggel­vodka har man plötsligt alkoholproblem.
    • – Det där är en rätt soft grej med att bli vuxen, att man kan köpa sig fri från varningssignaler, flinar jag.
    • Vi pratar om att ha en öppen flaska whisky hemma. Min vän säger att han aldrig har det längre.
    • – Finns det en öppen flaska går man ju och tar sig en liten jävel då och då. Men knäcker man sigillet på en oöppnad flaska i sin ensamhet, då går ju larmklockorna som ett flyglarm i skallen på en…
    • Sen pratar vi en stund om fylleanekdoter, som män i vår ålder har en tendens att göra när vi dricker öl. Som när han stod hängd mot en bardisk en gång i sena tonåren och en gemensam polare till oss trodde att han ville säga något, och därför lutade sig fram för att höra genom musiken. Och min vän kräktes i örat på honom. Den där polaren hävdar fortfarande att han har nedsatt hörsel. Min vän garvar.
    • – Jag kommer inte ihåg senast jag var så jävla dumfull, säger han.
    • Jag säger inget. Men jag inser att jag vet exakt när jag var så full senast.
    • Tänkvärda klunkar. Under ett par månader har Fredrik Backman studerat sina egna och kompisars alkoholvanor.
      En omvälvande resa med oväntat slut.
    • * * *
    • Mer än en kvarts miljon svenskar är alkoholister, enligt Statens folkhälsoinstitut. Män är kraftigt överrepresenterade. Män under 30 den största riskgruppen. En amerikansk studie från 2010 visade att män löper dubbelt så stor risk som kvinnor att bli alkoholister. Dels har det genetiska orsaker, dels påverkas vi kraftigare av dopamin, en signalsubstans i hjärnan som påverkar känslor av lycka när vi dricker.
    • – Rent statistiskt måste minst en ur grabbgänget vi festade med som 20-åringar ha blivit alkoholist, säger jag.
    • – Rent statistiskt var minst en av dem det nog redan då, svarar min vän.
    • Vi sitter tysta i några minuter. Sorterar väl ofrivilligt ut kandidaterna, antar jag. Till sist frågar jag om han har pratat med Patrik på länge. Han skakar på huvudet. Jag tänker att det måste vara sex-sju år sen jag hörde av honom senast. Kanske mer?
    • Alla män har väl haft den där polaren, antar jag. Min var Patrik. Bra i skolan, bra med tjejer, stor tennistalang. Han fick ett par motgångar strax efter studenten. Dödsfall i familjen. En ryggskada. Började träna mindre och festa mer. Tålde hur mycket sprit som helst, minns jag. Sen kom det en morgon där någonstans när alla andra drog iväg till universitet och skaffade jobb och villor och familjer, och han satt kvar hemma. Lirade gitarr. Drack whisky.
    • Jag hade en annan vän som dog i en bil­olycka i samma veva. Det kanske var därför jag blundade. Att se andras problem kan tvinga en att se sina egna. Så jag drog till Thailand och söp skallen av mig i fyra månader i stället. Jag funkade alltid så, kunde gå nykter i ett halvår och sen vara dyngrak varje dag i en månad.
    • Året efter mådde jag bättre, drack mycket mindre. Sen flyttade jag till Lund och började plugga. Kände mig ensam och vilse. Drack nonstop de första tre veckorna. Sista morgonen vaknade jag med blod på tröjan utan att veta om det var mitt eller någon annans. Jag hade hamnat i slagsmål utanför en krog. I början gav jag väl lika väl som jag tog, men folk som såg det berättar att det var som om jag väntade på att snubbens polare skulle dyka upp. Som om jag ville ha stryk. Och det fick jag.
    • Det var sista gången jag var så full.
    • Dagen efter sa någon till mig att för somliga är alkoholism en sjukdom, för andra är den ett symtom. Jag drack inte på nästan tre år efter det. I efterhand tror jag inte att jag hade problem med alkoholen, jag hade problem med mig själv. Ångest. Så jag behövde visa mig själv att jag kunde sluta, att jag kunde ta tag i mitt liv.
    • Jag dricker öl nu. Tar en drink någon gång ibland. Blir fortfarande berusad extremt sällan. Och när jag blir det hamnar jag aldrig i slagsmål längre. Det allvarligaste som händer nuförtiden är väl att jag spottar små bitar cocktailsalami på min frus chefs kavaj medan jag skriker ”fattar du!? Nu måste vi pissa i BÅTEN!” efter att ha berättat den där om två irländare i en båt. För tredje gången.
    • Jag berättar för min vän att jag ska gå på ett AA-möte för den här artikeln.
    • – Ibland tror jag att alla män i vår ålder borde göra det minst en gång, svarar han.
    • Jag tänker på de sista gångerna jag var hemma hos Patrik. Alltid ölburkar på bordet. Alltid en tom whiskyflaska någonstans. Sorgsnare och sorgsnare ögon.
    • Under dagarna som följer ska jag få höra flera gånger att ”alkoholism är förnekelsens sjukdom”. Jag tänker jävligt mycket på om den förnekelsen är störst för de som drabbas av den, eller för alla oss andra som står bredvid utan att säga något.

    • Öppna kort. Det finns över 116 000 AA-grupper i 180 länder.
      De är inte bara öppna för folk med direkta problem. Cafés reporter besökte möten som ”anhörig”.
    • * * *
    • Det sägs att om alkohol uppfunnits i dag hade vi klassat det som en drog farligare än heroin. Jag har aldrig tagit det på allvar. Men här, en halvtrappa ner i ett fyrkantigt rum på 25 kvadrat med kala väggar och plastmatta, är det rätt svårt att inte tänka på det. Jag vet inget mer om Anonyma Alkoholister än saker jag sett på amerikanska tv-serier. Jag har tänkt smyga in och sitta längst bak. ”Observera.” När jag ser att stolarna står i ring får jag panik.
    • En man i 45-årsåldern hälsar mig välkommen. Säger att jag är tidig. Jag nickar fumligt. Funderar på att vända mig om och dra, men sätter mig till sist på en av pinnstolarna med händerna kupade runt en pappmugg kaffe. Fler deltagare droppar in. De flesta känner varandra. Kramas. Jag känner mig otroligt utanför. Som om de ska få syn på mig och vråla ”inkräktare”. Sen inser jag att det jag verkligen är totalt skräckslagen för är motsatsen: Att de ska tro att jag är en av dem.
    • Jag känner mig som fisken i Hitta Nemo som av misstag hamnar på ett ”Fish Eaters Anonymous”-möte, och varje gång han försöker förklara att han inte äter fisk skriker en haj ”denial!” åt honom. Hur fan förklarar man att man inte har problem i en miljö där folk räknar förnekelse som första symtomet på problem?
    • Det är skitjobbigt att sitta där. Jag kan inte tänka mig att någon man jag känner hade tyckt något annat. Och det är väl någonstans där jag inser vilket helvete det måste vara att komma hit om man verkligen har problem. Vad som måste krävas för att kliva in här och erkänna att man har förlorat kontrollen över sitt liv.
    • Dagen innan har jag pratat med Stefan, presskontakt för AA. Han berättar om ”öppna möten”, dit även anhöriga kan gå. Jag har beslutat att det får bli min ingång.
    • Vi blir totalt tio män och två kvinnor i ringen. En har varit nykter i nio år, en i fyra veckor. Deltagarna turas om att vara mötesledare, idag är det en rätt kraftig kille med underarmstatuering och skägg, ett par år yngre än jag. Han är klädd i arbetsbyxor, lär ha kommit direkt från jobbet.
    • – Är det någon som är här för första gången? frågar han.
    • Jag harklar mig. Tittar ner i golvet och mumlar att jag är ”anhörig”.
    • – Välkommen Fredrik! säger resten av gruppen i en mun.
    • Och jag är kanske inte redo för det, för jag rycker till som om någon har skrikit åt mig i ett mörkt rum. I efterhand känner jag mig dum för att jag blir så drabbad, men det finns något bedövande överrumplande i den där direkta uppmärksamheten från elva totala främlingar. Något med ögonkontakten. Att bli sedd, kanske.
    • – Tack för att du kom hit, säger killen med underarmstatuering.
    • Sen tittar han upp.
    • – Hej, jag heter Micke och jag är alko­holist och narkoman.
    • – Hej Micke! svarar alla.
    • Jag också.
    • Jag vet inte om jag ska skämmas eller vara stolt över hur bra det känns.
    • Nästan all forskning slår fast att alkoholism är en sjukdom. WHO listar det under ”brain disorders”. Svenska centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning uppskattar att en miljon svenskar har ett ”riskbruk”. Definitionen för det är 14 ”standardglas” (33 cl starköl, 12 cl vin eller 4 cl sprit) per vecka för en man, 9 för kvinnor. En internationell studie från 2006 hävdar att alkoholism är till 60 procent genetiskt betingat, övriga 40 procent är sociala ”triggers”. Inte helt olikt diabetes.
    • Jag tänker mycket på de 40 procenten.
    • AA-möten har tydliga rutiner. Ledaren läser högt ur riktlinjerna, ”det som sägs här stannar här” bland annat. Den 45-åriga mannen läser urStora boken, AA:s grundtext. Olika texter läses varje möte, med fokus på olika delar av tolvstegsprogrammet.
    • Känslan av rutiner gör mig mindre osäker. Resten av mötet går ut på att alla, i tur och ordning, får prata. Alla börjar på samma sätt: ”Hej, jag heter, jag är alkoholist”. En del pratar i en minut. Andra i tio.
    • Någon berättar om det senaste dygnet, en annan om första gången han kom till ett AA-möte för två år sedan. Om alla sina känslor den dagen.
    • Varenda en som pratar gör två saker: Den första är att gratulera en man ”till tid”, eftersom han har tre månader som nykter. Den andra är att titta mig rakt i ögonen och hälsa mig välkommen, som ”ny”.
    • Första gången flackar jag nervöst med blicken som man gör om någon man inte känner plötsligt börjar småprata med en på bussen.

    • Alla drabbas. Fredrik Backman möter människor från alla olika lager i samhället under AA-experimentet. ”Jag drömmer bara om ett vanligt liv”, säger en av dem.
    • * * *
    • Jag vet inte vad jag förväntade mig att finna här. Alkisarna som sitter på bänken utanför Systemet, troligen. Men det är bara vanliga snubbar i den här ringen. Jag känner igen varenda barndomsvän i dem. De hade kunnat spela i mitt fotbollslag. Jobbat på mitt jobb.
    • – Jag heter Jim och jag är alkoholist, säger en kille i jeans och skjorta.
    • – Hej Jim! säger alla.
    • Och sen börjar han prata om ångest. Inte bakfylleångest. Inte depressionsångest eller serotoninbristsångest. Den vanliga vardagsångesten. Svennebananångesten. Han pratar om att komma hem till sin lägenhet och bara inte vilja vara ensam. Om att fylla 35 och inte veta vart ens liv är på väg. Ha ett hyggligt jobb och bra bil och vänner och allt det där och ändå vakna och känna sig otillräcklig. Misslyckad. Vilse.
    • Han berättar om en liten whisky. Bara då och då. För att unna sig. Inte för att man har problem. Alkoholister dricker ju liksom inte whisky för 600 spänn. Hur man förklarar det för sig själv med att det är ett ”intresse”. Man tar en framför hockeyn. Kanske en till för att somna. Dämpa ångesten lite, bara. Efter ett tag krävs några stycken. Sen någon för att komma igång morgonen efter. Man börjar åka kollektivt till jobbet. Tuggar mycket tuggummi. Tycker att man har kontroll. Tänker att alkoholister är såna som sitter vid tågstationen.
    • Det håller ett tag. Kanske flera år. Och så händer något som bara precis knuffar dig över kanten. Tjejen gör slut. Milan torskar ligan. Vad som helst som ger dig en ursäkt. Två-tre kvällar i veckan blir fyra-fem. Du tänker att så länge du sköter ditt jobb är allt okej. Så länge kollegorna bjuder in dig på after worken kan du ju inte ha problem på riktigt. Så länge du inte vaknar på platser du inte minns hur du tagit dig till är du inte missbrukare. Så länge du inte kraschar. Och så en dag gör du det.
    • Jag tittar på Jim och undrar om han var genetiskt förutbestämd att hamna här. Hur mycket som var de där 40 procenten. För jag känner igen all den där ångesten, även om jag inte har den längre. Den försvann i mångt och mycket med att jag blev förälskad, gifte mig, blev pappa, fick ett jobb jag älskar. Jag kanske blev vuxen. Eller så har jag bara inte tid att ha ångest längre, jag måste hämta på förskolan och åka till Ica Maxi liksom. Livet håller mig sysselsatt.
    • Det finns ett annat ord än ”ångest” som återkommer i Jims historia: ”Vanlig.”
    • – Jag drömmer bara om ett vanligt liv.
    • Timmen som följer känns som om jag blir skallad i hjärtat.
    • Jag pratar med Stefan på AA igen dagen efter. Han berättar att han alltid drack mycket, men inte mer än sina vänner.
    • I 25-30-årsåldern började han dricka lite hemma. Sen varje kväll. Längtade efter alkohol. Blev folkskygg. Han skötte sitt jobb, betalade räkningarna, men ”vaknade som ett vrak varje morgon”.
    • – Det är en progressiv sjukdom. Den smyger sig på. Det finns ingen skala för alkoholism, men när du tar dig en åter­ställare… då har du nog problem…
    • De första mötena med AA var ”hemska”.
    • – Min första nykterhet hade ingen kvalitet. Jag var bitter. Missionerade och försökte övertyga alla andra om att de var alkoholister. Det var först efter ett år i AA jag erkände att jag själv var det. Jag ville inte, för jag ville inte släppa tanken på att jag skulle kunna dricka igen.
    • Jag berättar om forskning jag läste för en annan Café-artikel, som visade att män generellt drar sig mycket längre än kvinnor för att söka psykologisk hjälp. Har svårare att erkänna att vi mår dåligt.
    • Han säger att det är svårt att veta vad som är hönan och ägget där. Sen berättar han hur han länge hängde upp sig på första steget i tolvstegsprogrammet, på grund av formuleringen ”kan inte hantera mitt liv”.
    • – Det tyckte jag ju att jag kunde. Jag betalade räkningar. Jag hade ett jobb. Men ett liv…det är ju mer än så.
    • Under fjärde steget, självrannsakan, konfronterar man sig själv med sitt liv. Vem man har gjort illa. Stefan skrev 30 A4-sidor till själv, för att se sin historia framför sig. Jag säger att det låter som något alla män kanske borde göra någon gång. Han svarar att det är det jobbigaste han gjort.
    • Vi börjar prata om manlighet och alkohol. Hur de hängde ihop under både Stefans och min uppväxt.
    • – Det ligger nog djupt i våra traditioner i Norden att män ska tåla att dricka mycket. Märkesprestigen, dricka dyr sprit, känna sin whisky, det är också väldigt grabbigt. Det går nog långt tillbaka. Vikingarna drack ju när de skulle ut i krig. Vi kanske förknippar det med känslan av krig.
    • Men han säger att han aldrig kände sig hetsad att dricka och att de verkliga problemen kom senare. Att sjukdomen kan vara helt oberoende av din omgivning är viktigt att förstå, förklarar han.
    • – Men när man är på fest och säger att man inte dricker så kan andra män fort­farande bli nästan provocerade. ”Vadå alkoholist? Du kan väl ta en öl? Skärp dig!” Det är en manlig attityd, att se det som svaghet. Jag har aldrig upplevt det från en kvinna. Jag vet inte vad det beror på. Men om du blir provocerad när någon inte dricker i ditt sällskap ska du nog kanske allvarligt fundera över ditt eget drickande, tror jag.
    • Under en av de sista dagarna med den här texten ringer jag en bekant. Vi känner inte varandra jättebra, men våra fruar är vänner och våra söner är jämngamla. Vi har träffats på middagar, kalas, midsomrar och nyårsfester i fem år. Han är den där killen som alla gillar. Smart, rolig, beläst, alltid först på plats när någon behöver hjälp att flytta.
    • Jag vet att han haft en del problem med droger. Vi har aldrig snackat om det, jag har inte vetat vad jag skulle säga, men jag vet att han går på någon sorts möten. Så till slut tar jag mod till mig och frågar honom rakt ut om jag får följa med någon gång.
    • – Det är aldrig någon av mina vänner som har frågat, säger han, uppriktigt rörd.
    • Jag sitter bredvid honom på ett möte för ”Anonyma Kokainister” kvällen efter. Han säger sitt namn och presenterar sig som alkoholist och kokainist. Det är en av de brutalaste upplevelserna i hela mitt liv. Han berättar om ett mörker jag inte kunde ha föreställt mig. Jag har känt killen i fem år och varenda en av historierna träffar mig som om jag blev misshandlad i en gränd.
    • – Jag… visste inte, mumlar jag i bilen.
    • – Det är få som gör, säger han.
    • – Hur ofta går du på möten? frågar jag.
    • – Inte så ofta numera, kanske tre-fyra gånger i veckan bara, säger han.
    • – Vad tror du händer om du slutar?
    • Han säger namnet på sin son.
    • Sen säger han namnet på min son.
    • – Om du hade varit där jag har varit, hade du tagit risken att få reda på det då?
    • Jag skakar på huvudet. Han klappar mig på axeln. Efter att jag släppt av honom kör jag in på en parallellgata, stänger av bilen och sitter där och gråter.
    • Nästa dag letar jag upp Patriks telefonnummer...
       
       

Den beskyddande spökvaktarhunden...

Så var det jobbdag igen.
Och trots att klockan är nästan 07, är det kolmörkt.
Jag tycker det känns smått deprimerande och man har svårt att bli pigg när det är så här mörkt.
Eller var jag uppe lite försent igår, och skyller på mörkret idag?
Mjo...
Så kan det nog vara också kanske.
 
Igår såg jag så "American Horror Story" och på det var jag tvungen att gå ner i källaren.
Hm...
Och hela den serien bygger på att NÄSTAN alla spöken bor nere i källaren.
Dessutom var jag själv, ingen sambo hemma att be att gå ner istället.

Så jag tände lampor, sprang ner som om jag hade djävulen själv efter mig, in i pannrummet höjde pannan, sprang upp och släckte alla lampor i farten.
Vågade inte titta bakom mig IFALL jag nu hade en ande bakom mig redo att dra mig tillbaka i mörkret.
( man kan ju faktiskt aldrig så noga veta!!! )
 

Madde 41 eller Madde 8 år?
Ja, i detta fallet var det nog Madde 8 år inombords, och ÄNDÅ...
Älskar jag att sitta och se på sånt som skrämmer mig.
 
Toppade det hela med att fort hoppa i den varma sängen, dra in den stackars hunden under täcket som BESKYDD och sedan såg jag...
 
 
 
Ja, när jag ändå var i farten kunde jag väl se nästa rysare också, det gick av bara farten liksom.
Jag har sett den en gång förut, men har glömt bort den så jag ville se den igen.
Hunden fick tillslut andnöd och värmeslag under täcket och kröp ut och...
Jag låg vaken till sambon kom hem.
( blink, blink, blink, blink, eyes wide open... )

Det var liksom ingen idé att somna innan, för jag var så uppvarvad inombords liksom 
Men så fort han kom hem, och jag visste att någon annan var hemma förutom den beskyddande SPÖKVAKTARHUNDEN...
Då kunde jag somna direkt.
Och vakna lite smått trött idag.
 
 
Ja, ja, jag har bara mig själv att skylla.
Nu hoppar jag i duschen och tar en promenad med cykeln till jobbet, vi ses imorgon!
 

En skalle som Akhenaton...

Men hur fan svårt kan det vara att göra ökningar och få till det rätt?
Ganska svårt kan jag meddela.
Speciellt inte när man har ett mönster att följa, utan att man måste laborera.
Nu har jag suttit och pulat med att få till en sjysst form på den nya, större oranga babymössan.
Och tillslut fått "ganska bra" till det, men den känns as-stor trots att det bara är två centimeters storlek.
 
Och problemet är:
Om man ökar i omkrets då måste man nästan öka i längd också.
Men det går ju inte när det är en babymössa, man har bara ett visst spelrum mellan huvudsvål och slutet på pannan.
För såvida inte bebisen har en skalle som Akhenaton...
 
 
... då är det himla svårt att få till det!
Så jag är inte så himla nöjd med den större versionen, den ser något mer avhuggen ut i formen jämnfört med den jag designade från början.
Men...
Nu har jag två versioner, och sätter fast öronen på söndag när jag kommer hem från jobbet, för det måste göras i dagsljus.
Så skickar jag en bild, och så får hon som ska ha den bestämma själv.
För mig är det omöjligt.
 
Ser på "X-faktor" i min ensamhet.
Sambon har gått på nya Bondfilmen med en kompis, hunden har gått och lagt sig i sängen själv...
Och jag ska gå in dit jag också nu.
Ser klart detta och sen knäpper jag över till Tv 11 och "American Horror Story" och ser vad som händer i det SPÖKANDE, galna mordhuset ikväll.
 

Vi hade besök förra veckan när det gick, och ingen ville såklart se det för ingen följer det.
Det är väl för läskigt gissar jag...?
Men idag missar jag det inte, ikväll ser den rys-älskande Madde det själv.
Djupt nedgrävd i sängen med spökvakthunden Milou 

Vi ses imorgon innan jobb.
 

Rys-som-fan.



Blå, blå himmel och en rutten flundra...

Först gick vi och köpte det nya fluff-garnet och sen drog vi järnet till Hällarna!
Och var det BLÅ HIMMEL ute idag, eller var det...
 
 
Så blå himmel så den var nästan inte sann...
 
 
Andlöst vackert, och knappt en kotte ute.
Tack-fortfarande-fredag-och-arbetsdag för det 
Och hunden...
 
 
... hon sprang såklart lös.
Och hittade en död, rutten flundra som hon omedelbart rullade sig i när matte/jag inte såg.
Nice.
Not.
Det var väl någon jäkla mås som fångat i havet och flugit upp på berget och tappat/släppt den där.
Jag fick gå hem med en stinkade vovve.

Vi mötte även en ny bekantskap idag, labben Sixten!
Han var chokladbrun med gröngula ögon och stor som ett berg.
Har nog aldrig sett en så stor labrador innan, såg nästan ut som en maffig rottweiler i kroppen och då var han ändå inte tjock, utan bara maffig som sagt.
Milou och Sixten hade en trevlig liten lekstund, Milou sprang och Sixten jagade lite lagom mycket.
Han var inte FÖR på, vilket passade henne utmärkt.
 
När vi kom hem...
 
 
... var det en MYCKET missnöjd vovve som åkte i duschen!
Men stinker man gammal rutten flundra, då är det inte så mycket att be för.
Hon ser ju ut som jag pryglat henne med en piska, men jag lovar...
Det var bara schampo och vatten på den lilla spättan 
 
TYPISKT dock, att hon var tvungen att rulla sig i något just idag...
När det var snustorrt ute.
Nu ska jag virka vidare, vi ses senare.
 

Grodmössa...

Grodögon på...
 
 
 
Blev ju mycket charmigare om ni frågar mig 
Så, nu ska kaffehurran på, är snart klar med den oranga mössan, sen väntar...
 
 
... detta garnet på mig!
Ser det inte fantastiskt ULLIGT och gullig ut, säkert ett helvete att virka i med alla öglor, men FINT.
Jag gissar...
Isbjörn av något slag 
 
 
 

Missing people hittar folk, det gör inte polisen...

Ser på nyheterna nu på morgonkvisten och får här nyheten att det ÅTERIGEN är föreningen "Missing People" som hittat en person som är anmäld försvunnen, denna gången en 9-årig flicka!
Igår vart hon amnäld av sin pappa försvunnen i Göteborg och vem hittade henne...?
Ja, inte var det polisen i alla fall.
Detta stod att läsa på Missing Peoples facebooksida idag...
 
 
GÖTEBORG: Glädjande besked - 9-åriga Anna har hittats vid liv. Hon är nu hemma hos sina föräldrar. 

Vi tackar alla som har ställt upp och hjälpt oss under kvällen och natten. 

MPS avslutar 2012-11-09, kl 03.00
 
 
Vad gör polisen, kan man ju då undra?
Inte hittar dom folk som förvunnit i "nära tid" och inte hittar dom personer som försvunnit i tid längre tillbaka, men det gör "Missing People".
Uppenbarligen.
Har polisen för små resurser eller är dom helt enkelt inkompetenta?

Tja, i det närmaste fallet som var INNAN detta försvinnande för bara någon vecka sedan eller två...
Då var det ju en man som anmäldes försvunnen av sin sambo, polisen hittade hans bil utanför hans jobb, TITTADE på bilen och hade spårhundar, men förlitade sig för mycket på spårhunden som INTE markerade "LIK" vid bilen...
Och polisen lade ner förtillfället.

Några dagar senare tar  Missing People tag i försvinnandet, börjar letandet vid mannens bil, SER MISSTÄNKTA FLÄCKAR i bilen som dom misstänker är blod, ser till att få bilen öppnad med tillstånd av mannens sambo och VÓILA...
Mannen hittas död i bagageluckan i sin bil!
Bra gjort där Missing people, KLANTIGT polisen.
Och där skulle jag vilja smyga in ordet:
Inkompetens.
 
Missing People hittade även Marina Johansson som var misstänkt mördad av sin förra sambo, men som sambon inte kunde bindas till mordet TROTS blodfläckar och andra bevis i huset dom bott i.
Den som fattades...
Ja, det var Marina eller ett lik.
TVÅ ÅR går, och Missing People tar nu tag i försvinnandet, och hittar Marina.
 
Polisen...
Har dom ens letat?
Man kan ju undra.
Och detta är inte dom enda fallen Missing People lyckas fixa, när polisen gör annat(?).
 
Tack och lov att föreningen Missing People har bildats!
Det verkar gå bättre för dom och deras uppklarningsstatistik vad gäller försvunna personer än för polisen.
Kanske det kan sporra polisen att bli snäppet bättre?
Man kan ju alltid hoppas.

Annars vill jag förtydliga lite till varför jag PERSONLIGEN blir så arg på koppeltvång på hundar på Hällarna:

1. Jag har inget körkort så jag kan ta mig ut på landet och släppa hunden lös där det inte är koppeltvång.
 
2. Jag har en whiplash/nervskada i nacken (som bekant) !
Vilket gör att dom dagar, enstaka gånger ibland veckor, då jag har VÄRK...
Då är jag beroende av att kunna ta mig till ett ställe snabbt där jag kan släppa hunden så fort som möjligt så jag slipper påverkan på nacken och hunden får springa av sig.
Annars finns risken att hunden blir lidande för att jag får ont av att gå med henne i koppel.

Ja, det finns alltid P18.
Men det är ändå till för joggare och
 jag gillar inte skogen!
 
Eller jo, jag gillar skog om jag har sällskap och om skogen ligger vid havet, men...

Jag gillar INTE att inte ha överblick på långt håll, jag gillar inte att inte se vem eller vad som står bakom nästa krök.

Jag gillade inte P18 när jag var en vältränad joggare sedemera löpare, jag gillade inte att springa där själv när jag ändå var snabb i benen liksom.
Jag gillade inte att gå där med Flisan som ändå var en hund av mellanstor ras, trots att jag kände mig  säker med henne och även Nelly som också var/är en mellanstor hund.
Och jag gillar det definitivit inte att gå där med en PLUTTEHUND som bara älskar ihjäl alla som kommer i hennes väg.
Gå i skogen själv med en plutthund, utan att vara vältränad och snabb, nej tack, säger den handikappade fegisen.
 
Så jag kommer i så fall köra med "civil olydnad" pga av mitt handikapp och min feghet...
Och det står jag för!
Hällarna och hundarna och jag har alltid haft en koppellös kärlekshistoria, och kommer så förbli.
Så...
Nu har jag tjatat nog om detta.
Nu ska jag och Milou ut och gå UTAN KOPPEL i det übervackra och soliga höstvädret, sen ska jag sy på grodögon och färdigställa den oranga myssen.
 
 
 
 
 
 
 
 

Matte är arg och folkskygg...

Jag har fått ta en liten virkpaus, nacken är trött.
Och i GA stod det att läsa idag...
 

Gotland får ett nytt reservat

"Södra hällarna har det hetat i debatten. Men så heter det inte längre.

Det blir ett naturreservat på Södra Hällarna. 
Det beslöt Byggnadsnämnden idag.
Men namnet blir inte som det hetat i debatten.
Smaka istället på Kungsladugårdshällarna.


Där har du namnet på det kommunala naturreservat som löper från en kilometer söder om Visby ner längs kusten mot Vibble.
Området är 130 ha stort och ska fungera som natur- och rekreationsområde.

 

Meningen är att området ska bevaras som det är till kommande generationer och att arter i området ska skyddas.
Reservatet kostar 3 miljoner kronor i investeringskostnad och därefter ca 300 tkr i löpande driftkostand varje år.

 

Beslutet i Byggnadsnämnden ska följas av beslut i Regionfullmäktige innan det är klartecken för reservatet."


So far so good, skulle man ju då kunna tro.
Jag är ju en av dom som verkligen "hejat på"  bilförbudet i området tex.
Naturreservat lät ju toppen, men...
När jag då läste på löpet i GA att Hällarna ska införa KOPPELTVÅNG på hundar som rör sig i området, då gick jag nästan i taket.
Jag må vara en ilsken jäkel från och till, men när jag läste detta sa jag mycket högt i köket på jobbet:
"MEN VAD I HELVETE!!!!!!"
 
Ja, vad i helvete?
Det enda, ganska stora stället i stan där vi hundägare, för det är mest hundägare som rör sig området, kan släppa hunden och låta den kan springa vind för våg.
Där har jag lekt olovandes som barn när det var millitärområde och förbjudet att vara där, där har jag fostrat och gått med min första egna hund Flisan, där har jag travat med min lånepromenadhund Nelly och där har jag nu fostrat Milou.
Där går vi och skrotar.
Njuter.
Klättrar i berg.
Träffar HELST inte så mycket folk eftersom matte är något folkskygg 
Där träffar vi våra hundpolare ibland och leker UTAN KOPPEL.
Där fotar jag allt från hund till hav, blommor, djur, grässtrån, berg, mossa, löv...
 

Och gud vet vad.
Och hunden får springa som hon vill.
 
Om NÅGON tror att jag kommer gå med min hund i koppel på det stället...
Då tror dom fel!
Det kan jag säga redan nu.
Och jag kan tänka mig att fler med mig som rör sig i området med sina hundar, kommer skita fullständigt i koppeltvång.
Jag har rört mig i det området i 35 år...
Och med hund i 21.
Utan koppel.
Och jag kommer sannerligen inte börja med koppel nu heller!
Så må jag bli olaglig på kuppen, men det...
Skiter jag i!
 
Så över till något GLADARE och trevligare:
Iår röstar jag på nummer "6" av Lucia kandidaterna...

 6. Linnéa Widing...

Ålder: 18.
Bor: Hablingbo.
Familj: Gotland: Mamma och pojkvännen. Stockholm; Pappa, Anna, Joy och Lace.
Gör just nu: Pluggar på naturvetenskapliga-musikprofil.
Drömresemål: Australien.
Bästa julsång: När det lider mot jul.
Smultronställe på Gotland: Stora Havor i Hablingbo.

 

Söt som socker och en KLAR vinnare!

 

Nu ska jag fortsätta med den oranga lilla babymössan, ja, jag gör om igen, jag tror den måste göras lite större.
Och jag bestämt att öronen kommer bli helt oranga denna gången.
Inget grönt i alls.
Nu jobbar jag vidare, vi ses senare eller imorgon.

 

 


Grodögon...

Gör grodögon och så här...
 
 
... blir det!
Jag syr fast dom imorgon när det är ljust ute.
Nu fortsätter jag med det lite ulliga, gräddvit.
 
 

Hemma hos oss är det jättesvårt att...

Hemma hos oss, då ser det ut så här på toan när toapappret har tagit slut på den ena rullen och den nya rullen är uppsatt...
 
 
Vi har typ ett badrum som är 2 x 2.5 m ca, inte världens största badrum med andra ord, ytan är liten men den räcker för oss.
Och av någon konstig anledning så hamnar alltid pappersrullen som blir kvar efter toapappret på golvet brevid toastolen.
Toapappret hänger för övrigt på väggen.
Och avståndet till papperskorgen är ca...
 
 
Typ 1 meter... ca...?
Den är på armlängds avstånd i alla fall.
Och ändå...
Hamnar alltid rullen precis nedanför toarullehållaren!
Hur är det möjligt?
Hur är det möjligt att BÅDA herrarna i lägenheten alltid bara lämnar den tomma rullen så där, hur svårt kan det vara att bara sträcka ut armen och slänga den tomma rullen i papperskorgen?
Jo, det är tydligen J-Ä-T-T-E-S-V-Å-R-T!
 
Jag får dåndimpen.
Sambon skulle säkert komma dragandes med att jag är en slarver med att sätta in nytt toapapper när toarullen är slut.
Ja, men det är inte så ofta som jag glömmer det, jämnfört med när jag kommer in och ser en tom toarulle på golvet.
Så...
Sten, sax, påse:
Jag gör sten och vinner över saxen!
Och hoppas att det orkas sträckas ut armar vid nästa toabesök till papperskorgen, för att slänga nästa tomma rulle.
Tack för ordningsordet, nu väntar dom där grodögonen.

 

Vackert tyg...

Och så har jag FÅTT detta vackra tyg...
 
 
... som en gåva!
GISSA om jag blev glad?
Jo, det blev jag.
Jag ska sy något riktigt fint av det tyget, och lägger det till min tygsamling så länge...
Och plockar fram det när jag har både tid att sy (vilket jag inte verkar ha nu...) och ett mönster som passar.
Jag gissar att det kommer bli något till sommaren 
 
I övrigt har jag gjort en massa astråkiga ärenden.

Nu...
Har jag försiktigt klippt loss dom små öronen på på den illgröna babymössan, och nu ska jag virka nya, fast GRODÖGON istället!
Eftersom den idén lockar mig mer än den första.
Så det ska jag göra nu, sen blir det nog fluffigt, vitt kanske...?
Och även oranget, repa upp den oranga mössan, och göra den något större, jag tror bebisen kommer behöva det.
Återkommer senare!
 

Babybear mössa del. 2....

Hemma och...
 
 
 
Så här blev "nalle" mössan i teddygarnet!
Det blev skitsöt, SÖTARE än vad som kommer fram på dom här bilderna.
Den är verkligen SUPERCUTE.
Ser lite ut som en gammal stoppad nalle från typ 40-talet som har älskats MYCKET av flera barn.
Kanske inte låter så lockande, men det är en fjunig , gullig liten mysse.
Om inte den går att sälja...
Då vet inte jag.
Nu vill jag få tag i ett vitt sånt här garn också, kommer bli ännu sötare, PLUS...
Att jag behöver en bebis att fota nu!

Och så har jag fått ett JÄTTEFINT tyg, men det får jag visa lite senare för nu måste jag hoppa i duschen.
Dagen väntar, och jag har suttit i telefonen med bästisen sen jag kom hem från jobbet.
Har lite att fixa med, vi ses senare!
Då har jag säkert virkat någe nytt 
 
 
 

God morgon medlevare...

God morgon medlevare!
Det ser ut som om Obama har vunnit och fortsätter att vara USA´s president.
Det var välan för väl.
Inte för att jag är så insatt i amerikansk politik, men ren magkänsla och det lilla jag vet...
Gör att jag är glad för USA´s folk idag.
Obama känns mer medmänsklig än Mitt Romney.
 
 
Annars trodde jag att jag skulle dö när mobilalarmet ringde imorse.
Jag har sovit som en stock, somnade i bra tid, och ÄNDÅ...
Är jag så trött så jag smäller av.
Kan kanske höra ihop med att näsan börjat rinna...?
Jag har blivit smått förkyld, inte någe våldsamt, men jag gissar att det är därför jag är extra seg.
Bara att bita i det sura äpplet och gilla läget.
Alltid är det nå´t!
 
Inte orkade jag virka igår heller, så jag har inget att visa upp.
Jag var för trött.
Jag kröp ner i sängen och kollade det jag missat på tv och såg att jag dessutom vunnit...
 
 

... detta OÖPPNADE mönster från 70-talet på Tradera!
För noll och ingenting dessutom.
"Tjohooo", sa jag!
Passade även på att lägga bud på...
 
 
... detta mönster när jag ändå var inne och kollade på Tradera.
70-tal även där, men jag 
älskar ju 70-tal och tycker att i rätt tyg, blir det aldrig omodernt.
Bara en sak som vanligt...
Jag måste hinna med allt 
Och nu måste jag hinna med att duscha, vi ses imorgon när jag kommit hen från jobbet.
Ha en bra dag!
 

Hittade Nemo...

 
 
Jag satte igång direkt förut idag...
Dammsugning, hoppa i hundkläder och så gick jag och Milousan runt ringmuren i ett jäkla tempo, raska steg och hög puls.
Hem, duscha och så kom bästisen och "hämtade upp" mig och så gick vi ner på stan.
Gjorde några ärenden, sen gick vi på "Fiket"och fikade.
Ja, det fick bli första bästa fik för mig faktiskt, för jag hade inte hunnit äta lunch och jag var hungrig som en varg när klockan pushade mot 14.30...
 

Som klockan faktiskt hann bli när vi kom ner på stan och var klara med våra små ärenden.
MAT NU, vart lite mitt motto!
 
På hemvägen var vi inne och kollade lite garner i garnaffären på Södertorg.
Fanns bra färger...
Men jag köpte inget, jag väntar ju på garner till mina beställningar, och då får jag lägga ner babymöss-experimeneten ett tag, PLUS...
Att jag faktiskt ska till stockholm snart!
Jag ska kolla lite garnaffärer där uppe denna resan.
Så jag köper inte på mig något ännu, jag vill se utbudet först, och jag TROR...
Att det kan vara större än här förmodligen.
Så har jag funderat vidare på babymössa temat, och tänker mig även lite isbjörns-tema, varför inte säl-tema...?
Ja, jag tänker mig mycket i baby-barn-mössa-väg.
 
Sen gick vi hem till bästisen och fikade lite till, och så kom jag hem nu.
Det har varit en bra dag 
 
Kvällen ser ut som följer:
Lite virkning nu till nyheterna.
Se "Homeland" som jag somnade ifrån igår, "Veckans brott", och sen sova.
 
Förresten hittade jag Nemo i zooaffären igår...
 
 
 
Dock hittade jag inte Doris i samma akvarie (kul, kul, jättekul...
 
Så måste vi hålla tummarna för amerikanerna och att dom röstar på Obama inatt.
Det kan väl inte bli så illa att dom ska få/rösta fram en ta-från-dom-fattiga-ge-åt-dom-rika-president tillika abortmotståndare vid makten?
Det hoppas jag verkligen inte, för deras egen skull.
 
Så, nu ska jag inte spilla mer tid här, jag ska virka en stund.
Vi ses imorgon.
 
 
 

Somnade som en stock...

Det är 45 minuter sedan jag kom upp.
Klockan är nu 09.45.
Herregud.
Och då skulle man kanske kunna tro att jag var uppe hela natten...?
Nej, det har jag inte varit, jag somnade nästan direkt vid 21-tiden, vaknade PRECIS innan "Homeland" och gick ner och hämtade en tvätt.
Kröp ner i sängen igen och skulle se mitt favoritprogram...
Och somnade som en STOCK!

Jag har med andra ord sovit 12 timmar, sjukt länge.
Och ändå är jag trött.
Tjong in i väggen känns det som, jag måste ut och få luft SNARAST annars orkar jag aldrig med den här dagen.
Ut i friska höstluften, spelar ingen roll om det börjar regna, ut ska jag och senare ikväll...
Då MÅSTE jag se "Homeland"!
 
Såg på garnet i dagsljus som jag köpte igår, jag köpte det ju när det redan var mörkt ute, och det är svårt att få exakt färg i artificiellt ljus tycker jag.
Jag är nöjd.
Och det är så lite fluffigt så det blir lagom på något sätt.
Det ÄR lite babybear på riktigt, det kommer bli en liten björnmössa.
Jag kan knappt bärga mig att få sätta mig ner och köra igång, men det får bli efter frisk luft och lite "kompishäng".
Vi ska dock INTE hänga på McDonalds...
Hoppas jag 
 
Nej hörrni, nu har klockan slagit 09.54, jag måste sätta fart här och ta mig ut!
Vi ses senare.
 
 
 

Gett upp...

Jag har fått ge upp med fluff-babymössan för ikväll, jag kan inte virka vidare.
Min arbetslampa i vardagsrummet är SÅ kass så att mina ögon gett upp!

Den är för svag och jag får inte sätta i högre watt i den än det jag har, så jag bara måste köpa mig en ny.
Inte undra på att mina ögon är rödsprängda och irriterade varje gång jag handarbetat med "hjälp" av den.
Jag ser ut som en gammal fyllekärring helt enkelt, så fort jag pysslat kvällstid.
Nej, bort med den och så får jag leta upp någon prisvärd lampa som tål 60 watt, denna gör mig blind!
 
Annars tror jag att den nya babymössan kan bli jättesöt.
Garnet är precis perfekt fluffigt ser det ut som, gulligt fluffigt.
Kan knappt vänta tills imorgon, här ska det testas, improviseras och lekas 
Tror till och med att den där gröna mössan jag gjorde häromdagen kanske KAN bli en grodmössa dessutom...
Jag har en liten ny plan för den imorgon.
Nu ska jag se "Project Runway" igen, pausen är slut.
 
 
 

En ljusknarkare...

Hemma igen!
Samtalet med fröken gick bra, sonen är begåvad...
Men lite lat i vissa ämnen.
Ja, men DET kan man ju råda bot på 
Fram med piskan och...
JAG SKOJAR BARA, nej, man går faktiskt ut från varje samtal och känner sig nöjd som förälder.
Han uppför sig och det går bra!
Då får man vara mycket nöjd, han kanske inte älskar skolan över allt annat, men han gör bra ifrån sig och det är ändå det viktigaste.
 
Var på ÖB och handlade lite av varje, men mest köpte jag ljus!
Herregud, november har inträtt och man har blivit en ljusknarkare igen.
Jag bränner av så mycket ljus den här årstiden så jag står förmodligen för driften av en hel ljusfabrik i Polen eller nåt.
 
Hittade ett fluffigt garn för halva priset i garnaffären förut...
 
 
... ser kanske inte så festligt ut här, men det är ganska gulligt.
OCH färgen är finare än på bilden, mer mörkbrun och uppblandat med lite vitt i botten.
Tänkte att det ska bli en liten babybear mössa till, fast lite mer åt det lite fluffiga hållet.
Garnet är supermjukt, jag ska sätta igång så fort jag gjort en liten annons på den förra mössan jag gjorde.
www.stickqvick.blogg.se/butik/
Är trött så in i helskotta...
Tyvärr har jag tv-kväll med "Project Runway" och "HOMELAND", jag bara hoppas jag kan hålla mig vaken...
För nu är det så spännade så det är inte klokt, så det måste jag bara se!
Återkommer senare.
 
 
 

Babybear mössa...

Så har jag gjort en "babybear" mössa...
 
 
Supercute!
Den är gjord i mullvadsfärgat akrylgarn med lite vitt mohair.
Jag gillar den, den här ska jag lägga upp till försäljning 
Nu måste jag hoppa i duschen, vi sen senare!
 

Frågorna är många...

Uppe och lugnet har lagt sig.
Jag har...
... gjort allt hemmafix och landat i soffan med min andra balja kaffe och läst GT.
Fick njuta av våra nyputsade fönster lördag och söndag i alla fall...
Idag kom regnet.
Det öser ner.
Men inte gör det mig något, det kan ösa ner bäst det vill.
Jag ska experimentera i soffan med restgarner och så ska jag gå på "föräldrarsamtal" med sonen och X-Kroken på eftermiddagen.
 
Jag har dock redan gjort EN liten mössa igårkvälls redan.
Den är i mullvadsfärgat akrylgarn, och nu undrar jag om jag ska göra en exakt likadan mössa i färgerna som den bruna lilla "nallemössan" som jag visat förut...?
 
 
 
Eller om jag ska göra med lite vitt eller rosa i öronen...?
 
 
Eller med en liten virkad uppvikbar kant?
Ja, frågorna är många.
Jag är som åsnan mellan hötapparna, många viktiga beslut ska tas 
Så måste jag hitta en lite bebis någonstans och fota lite babymössor sen också.
Dom gör sig ju liksom lite bättre på en bebis än ståendes på ett bord.
Fast jag kom på nu att SÅ långt behöver jag inte leta kanske, har ju en bästis som snart blir mamma igen...
Jag kanske kan få "uttnyttja" den lilla bebisen för ett kort eller två...?
Som "posterbaby" typ.
Jag får fråga 
 
Så har jag ont i magen, fast det är bättre idag.
Jepp, igår blev det Flygande Jacob igen, och sist jag åt det blev jag uppblåst som en ballong och fick ont i magen efter.
Men...
Då hade jag ätit godis efter/på maten också, och kopplade ihop min uppbåsta och gasiga (förlåt;) med godiset.
 
Igår...
Åt jag helt normal matportion under middagen, med en liten påfyllning.
Magen var "platt" efter middagen, jag hade inte ont innan maten men en timme efter maten...
Då hade jag så ont i magen så jag kunde knappt sitta still i soffan.
När jag skrattade åt skämten i "Solsidan" var jag nästan rädd att...
Ja, fisa.
Det körde något fruktansvärt.
 
Vad var då problemet tror ni?
Jo, grädden.
Sambon hade köpt vanlig matlagningsgrädde, och det var rikligt med sås som jag ändå åt mycket av...
Sen var min mage som en gravidmage, uppblåst, gasig och VÄLDIGT obehaglig!

 
Jag kör ju alltid laktosfritt i allt pga av att sonen var överkänslig förr och även lite nu.
Men sen jag gick över till laktosfritt själv, fixar jag INTE vanliga mjölkprodukter speciellt bra längre.
Liten mängd funkar oftast...
Men jag märker att till och med en liten glass kan "ställa till det".
Jag äter ju det, men vet att konsekvensen kan bli jobbig.
Och igår när jag åt en hel del sås...
Ja, det slutade inte bra.
Idag är det som sagt lite bättre, men jag känner mig liksom lite öm i magen.
Som jag haft någon som masserat den väldigt hårt på insidan typ.
 
Det blir nog helt bra tills imorgon, och till sambon sa jag:
"Snälla LAKTOSFRITT tack!"
Hur kunde han glömma det?
 
Så, nu ska jag ner och slänga in tvätten i torktumlaren, sen sätta mig och slutföra den mullvadsfärgade babymössan, återkommer snart med bild.
Vi ses!

 
 
 
 

Den beställda mössan...

Så vart den beställda mössan också klar...
 
 
 
Den är dock inte så "lysig" som på bilden, blixten gör tyvärr sitt när det är mörkt.
Rätt färg är denna...
 
 
 
Ja, här har det pysslats och fixats i garderober.
Nu har jag tagit mig en satsumas, druckit kaffe och nu...
Ska jag börja på "något jordfärgat" i babymössa väg.
Det här är så himla kul!
Vi ses senare.
 
 

Testbabymössan...

Så var testbabymössan klar...
 
 
Och hade jag bara tänkt till, i och med den gröna färgen, hade det ju kunnat bli...
 
 
... typ en gullig grodmössa!
Men nu blev det ett prov med rosa i "öronen" och inte grodögon.
Något att tänka på till nästa gång:
Gå in på nätet INNAN du sätter igång Frk Österholm, så du får RÄTT inspiration!

Annars blev jag nöjd med designen, enkel, men bättre än orginalet i alla fall.
Och baksidan har blivit så här...
 
 
 
Ja, jag har gjort en linje för att visa hur linjen därbak går, jämnfört med orginalmönstret där det blev...
 
 
Med ett asfult avslut nertin eftersom mössan blir ojämn nertill.
Det är alltså INTE jag som virkat fult.
Slutet gott, allting gott, och nu kan man laborera vidare med idéer och kanske sälja några fler såna här små mössor?
Dom är superlätta nu när jag gjort min egen, jämna modell snabba, och söta.
Hittade även detta på nätet...
 
 
Det är ju SUPERCUTE, som Maria Montazami skulle ha sagt 
 
Dagen började med sol nu har det mulnat på, det blir ingen lång hundpromenad idag utan vila.
Jag ska städa lite garderober, sen blir det...
Lite mer virkning och laborerande med babymössor.
Detta kommer bli min nya grej att pula med, vid sidan av allt annat då förstås.
Vi ses lite senare...
 
 
 
 

Tv.kväll....

Vilken tv-kväll!
Först "Så mycket bättre" som var SÅ MYCKET BÄTTTRE än förra veckan...
Och då var ändå det JÄTTEBRA.
Idag var det bra för alla höll sig relativt nyktra, man slapp sitta och vara orolig.
Ja, jag har lite svårt att slappna av med sprit i tv, jag vill inte att någon ska göra bort sig.
Men idag var det lugnt, och sååååååå himla bra.
 
G-Å-S-H-U-D nr. 1:
Uggla!
Uggla var bäst, helt jävla otippat, men han var helt klart bäst.
Vilken fin version han gjorde av Olles låt, jag fick tårar i ögonen och gåshud.

Gåshud nr. 2 på delad plats:
Det var Darin och Miss Li som var jättejättejättejättejättejättebra.
Superbra.
Jag gillade till och med Sylvia idag, men...
Fortfarande ingen gåshud från Maja.
Jag tycker hon är platt som en pannakaka.
 
Och på det såg vi Downtown Abbey.
Lika vackert som vanligt.
Och nu vet jag precis vilken typ av klänning jag ska ha när jag gifter mig, jag ska ha samma klänning som Mary.
Vi har samma kroppstyp, det blir smashing...
 
 
Och så såg vi "Friday night dinner", bara höjdarprogram hela kvällen och sonen "hänger" (skönt att han inte är på Mc Donalds och hänger...) med sin lilla mor.
Vi har tända ljus, myser, diggar och skrattar åt engelsk humor, och nu ska vi se en gammal fin klassiker:
The Shining!
Så får vi se hur länge sonen vågar hänga med 

Han har redan sagt till mig att skruva ner ljudet på tv´n och förstår inte varför det alltid måste vara så läskig musik i skräckfilmer...?

Jag har gjort en grön babymössa med rosa i öronen typ som denna...
Och eftersom jag tyckte den gröna blev bättre än den oranga som är beställd, vad gäller utförandet...
Så har jag förbättrat mössan ytterligare.
Jag repade upp den oranga IGEN, och gjorde om den IGEN, för jag har ju gjort en mix av mönstret och min egen version...
Eftersom mönstret var kass.

Men även övergångarna var kassa och mössan blev inte fin i avsluten på varven.
Alltså har jag gjort ytterligare en förbättring på orginalmönstret, och införlivat mitt eget mönster som jag gör vuxenmössorna i.
En luftmaska kan göra så mycket 
Så nu blir det som en fin spiral därbak, istället för en ojämn, konstig ful övergång.
Jag tror jag ska börja konstruera mina egna mönster och faktiskt sälja!
Och nu ska jag hänga med i filmen, som jag iofs sett en miljon gånger...
Men den är lika bra varje gång!
Vi ses imorgon.
 
 
 

Får du inte ligga...

Vi började med tur-o-retur apoteket jag och hunden...
 
 
... och vädret var strålande och varmt.
Gå runt muren hade jag dock INTE lust med idag, jag ville ut i naturen.
Så vi gick hem med prylarna jag handlat till sonen, och ställde kosan mot Hällarna istället!
Och en underbar promenad fick vi...
 
 
 
 
 
 
 
Jag fotade lite VISSET GRÄS idag, bara för att det var så himla vackert i solen.
Vi har väl gjort en 8 km idag jag och hunden, helt okej enligt mig och henne.
Dessutom när vi gick hem från Hällarna...
Då kom hundfolket dit.
Men då gick ju vi hem som sagt 
 
Sen har jag suttit i soffan och laborerat med garner och små babymössor.
Lite randigt, lite olika randningar i uppaget av maskorna och sett vad som händer.
Hade dock inga gulliga färger kvar av mina restgarner, så det blev inga gulliga randningar att visa upp här och just nu. 
Det får bli en liten uppvisning en annan dag när jag har SÖTA små mössor i fina färger att visa upp!
 
Haft butiken öppen, ingen Stalker-Tant idag i alla fall.
Ingen annan heller för den delen, det har varit dött på hela Söderväg, förmodligen i hela stan kanske för att vädret varit så underbart...?
Verkar som merparten av stan dragit till Tofta och GGN, eller åtminstone ut på landet.
 
Sambon ska jobba inatt på taxin inatt, lär nog bli en hel del att göra.
Som sagt, det är ju GGN och fullt med festfolk i stan.

Det är alla singeltjejers ELDORADO-KVÄLL!
Och alla upptagna tjejer som vill vara otrogna för den delen också.
Eller...
Alla som inte vill vara otrogna kan ju gå ut och kanske bara flirta istället...?
Eller bara titta på allt manfolk.
Finns många alternativ en natt som denna.
Ja, jag brukar ju vara lite cynisk och elak varje år, vid denna helgen för det är så många som tar sig friheter så att säga.
Dom upptagna männen från fastlandet, och dom upptagna kvinnorna på ön.
Bäst är det ju om man är singel-singel kan jag kanske tycka 

Och får du inte ligga en kväll som denna...
Då är det bra jäkla synd om dig!
För ALLA får ligga som VILL ligga när det är Gotland Grand National!
Och för alla singeltjejer vill jag då ikväll spela Beyoncé och "Single Ladies-Put a ring on it"...
 
Bara för att ni ska komma i helt rätt stämning en festkväll som denna!
Så på med det sexigaste ni har i er garderob, lite makeup och kanske ett glas vin för att toppa formen också.
Så...
Nu ska jag faktiskt ta och hoppa i duschen, och ta på mig något...
Sexi... snyggt!
Jag ska nämligen passa på att GÅ UT ikväll nu när sambon ändå jobbar!
Men bara för att TITTA då såklart!!!!
 
Nej, nu skojade jag allt, här ska det sittas i soffan och virka babymössor så det står härliga till och så ska jag titta på Olle.
Ja, för ikväll är det Olle Ljungströms kväll i "Så mycket bättre" och det vill jag för allt smör i småland inte missa.
Ikväll är det sköra och fina Olles tur, och så ska jag sjunga med i dom sorgliga låtarna jag kan...
Och minnas en svajig tonårstid och en vacker Olle.
Vi ses senare efter programmet!
 
 
 
 

Lussebullesäsongen...

Uppe och solen skiner!
Jag kan få njuta av våra nyputsade fönster än några timmar innan regnet.
OM det nu kommer regna...?
Hoppas inte!
 
Frukosten idag bestod av:
Kaffe och lussebulle med smör på!
(Världens nyttigaste frulle... )
Och jag insåg:
Nu är lussebullesäsongen här!
Äntligen liksom.
 
Ja, nu ska här köpas saffran och frossas i lussebullescones och förmodligen blir det lussebullar in i frysen också.
Det finns faktiskt inget godare än saffransrelaterade bakverk, i alla fall tycker inte jag det.
Och NU...
Är det säsong!
Jag kommer äta så mycket saffran så jag blir gul 
 
Är glad för att...
Rosacean har läkt ut!

Det gick snabbt den här omgången, oftast har det tagit ett halvår med mediciner för att se "normal" ut igen.
Men den här gången gick det fort, och det är såååååååååå himla skönt.
Jag har redan börjat trappa ner, det är bra att slippa antibiotikan för kroppen också.
Förmodligen blir jag väl förkyld konstant så fort jag slutar helt, det brukar ju bli så när immunförsvaret  blivit nedsatt av medicinerna...
Men det får jag väl ta!
Skönt i alla fall att slipper se ut som en finnig tonåring och äta medicin.
Jag är tydligen i balans igen 
 
Tänkte faktiskt börja dagen med att gnugga mascaran ur ögonen nu.
Ja, vi hade besök här igår, Klokboken kom och såg tv och umgicks med oss igår, och jag kom isäng sent!
Borstade tänderna, det kom jag ihåg, sen somnade jag typ.
Vaknade med mascaran så fint smulad under ögonen.
Men det får gå, nu ska jag gnugga den ur ögonen och ut och rasta både hund och mig med en promenad.
På med hundkläderna och ut i friska luften!
Vi ses.
 

Gå bankrutt...

Så var vi klara med fönsterputsningen!
Nu får man passa på och njuta i MÖRKRET, för imorgon ska det ju regna och sen...
Dröjer det ju ända tills april- maj innan det är dags igen.
Jag är nöjd, och jag hoppas att det INTE kommer regna imorgon ändå.
Det blev städ också, så nu kan vi bara softa hela helgen, känns skitskönt.
 
Och så hade jag lilla boden öppen idag.
Det var evigheter sedan, och vi vet ju varför...
Jag vill inte ha in Stalker-Tanten.
Jag har inte haft öppet som sagt på evigheter, men idag tänkte jag:
Asch, det är GGN, massor med folk i farten, jag är hemma, jag har öppet.
Hon kommer nog inte.

Men VEM kommer in här, om inte Stalker-Tanten minsann och en annan granntant!
Jag tror jag blir knäpp!
Jag kommer gå BANKRUTT om det här ska fortsätta.
Jag måste börja sälja någon annanstans, för jag kan ju bevisligen inte ha öppet utan att hon kommer inknatandes och ska...
PRATA.
MYCKET.
OCH LÄNGE.
 
Ja, men det är synd om tanten på mer än ett sätt blev jag varse idag, inget jag kommer skriva för det är väldigt förnedrande...
Men det är synd om henne.
Och jag får vara evigt tacksam att jag har en hemsida som ger mig beställningar ÄNDÅ, men jag vill ju kunna ha öppet i min lilla bod utan att ha henne in här konstant.
Jag vet inte hur jag ska lösa detta, för jag blir inte av med tanten.
Jag blir inte av med´na.
 
Nu ska vi snart äta, det fick bli hämtmat ikväll.
Jag hade tänkt att jag skulle laga mat, men jag har sådan brännande värk så det hade inte gått.
Vi bestämde unisont sambon och jag, att ta hämtmat.
Det kan ju vara skönt efter en sådan här dag.
Nu kommer maten strax, återkommer senare.
 
 
 
 

Babymössan, ett helt kapitel...

Hemma och solen skiner!
Här ska det putsas fönster och städas, så jag hinner bara skirva några rader.
 
Babymössan...
Blir dock nästan ett helt litet kapitel.
 
 
Mönstret jag fick, stämde inte alls!
Den person som gjort det mönstret i tidningen har gjort fel, fel, fel.
Det blev ingen liten mössa av det mönstret, det blev en GRYTLAPP på första försöket.
För stor, för lös, ingen mössform alls, och för platt.
Den blev helt enkelt skitful.

Då repade jag upp allt och gjorde som jag skulle ha gjort mina virkade mössor, fast till en bebis.
Då blev det för smalt, bara att repa upp hela mössan igen.
Började om...
Och gjorde då en blandning av mönstermössan och min mössa och fick till en sjysst och gullig form.
Så fick jag gå in på nätet och kolla omkrets på små babyhuvuden, och fick allt mellan 33-39 i omkrets.
DÅ valde jag 36, så hamnar man mittemellan.
 
Eftersom beställaren valt rödorange, har jag nu laborerat med färger till öron.
Själv gillar jag det gröna och oranga ihop...
Men ska skicka en bild på dom restgarner jag har, som JAG tycker passar med det rödoranga garnet, så får vi se vad hon väljer.
 
Mössan tar dock NOLL tid att göra, nu när jag gjort om mönstret då.
Max 30 minuter.
Kul och snabbt projekt!
Nu måste jag ringa ett samtal, vi ses senare.
 
 

80 kg...

Vaken och rätt pigg.
 
Läste tidningen nyss och...
Stor bild på ett vildsvin skjutet i Bro, som vägde 80 kg.
80 kg... hm...
Det är 21 kg mer än mig och alla som varit i en grisstia någon gång vet att 80 kg gris/svin...
Är stort.

Och tänk om man går där i godan ro i skogen med sin lilla, lilla, lilla, lilla hund.
Som faktiskt ändå har jakt i sig och som springer och nosar och fösöker jaga en hel del, så får hon korn på en sådan där 80 kg´s bjässe.
Kanske det är en sugga med kultingar som VAKTAR sina små telingar såklart, kanske råkar hon väcka en stor galt ur sin skönhetssömn.
Vad händer då tror ni?
Ja, då gäller det att både hon och jag är väldigt snabba i benen gissar jag.
Annars kan det gå illa, mest för den lilla, lilla, lilla hunden gissar jag.
 
Igår var vi i Brucebo, det är bara några kilometter från Bro.
Bro ligger inåt land, så är det väl lite Väskinde och så Brucebo vid havet.
Det skulle vara ett himla härligt område för ett litet vildsvin att böka och bo där kan jag säga.
Mycket snårig skog, berg, mycket LERA och geggamojja och rulla sig i...
Lätt och perfekt område att gömma sig i.
Visst, det är ett naturreservat...
Men jag tror inte vildsvin bryr sig speciellt mycket om förbud faktiskt.
 
Ja, som sagt...
Bro är INTE långt ifrån där jag var igår.
Det är väl bara en tidsfråga innan det rusar ut en hund med ett vildsvin i hälarna som hon retat upp, från skogen.
 
Jag tror inte NÅGON, föutom idioterna som olovandes tagit hit dom då förstås, på den här ön vill ha vildsvin här!
Och TACK OCH LOV gick länsstyrelsen ut igår och sa att det är nolltolerans som gäller vad gäller vildsvinen, d
om ska puts väck.
Dom tar hit parasitsjukdomar och förstör det unika gotländska landskapet.
Och dom kan vara farliga.
Skottpengar på både svin och jägare som smugglat in dom, det är MIN åsikt.
 
Igår började jag på den lilla babymössan med musöron.
Det kommer gå rätt snabbt, men jag tar det lite lugnt pga av nacken.
Så om det egentligen skulle ta någon timme eller två, drar jag ut det på en dag eller två när jag är ledig igen.
Nu ska jag i duschen, vi ses imorgon!
 
 
 

RSS 2.0