Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Spela rysk roulette...

Så har den här dagen gått, och jag med den!

Det började med det där besöket på hudmottagningen.

Och det blev en prövning vill jag lova!

För det första kostade det mig 300 spänn, inte kul med tanke på min ekonomi just nu.
Fast det är bara att pynta, för tar man räkning så blir det 50 spänn extra, och DET...
Ger jag dom dock inte!

 

Sen själva besöket var nog det krångligaste och mest ansträngande jag haft på länge.
Alltså jag fick en hudläkare från Polen, som KNAPPT gick att förstå.
Hon var SUPERGULLIG, det säger jag inget om, men hennes svenska var så knackig så jag fick sitta och fylla i hälften av vad hon sa.
Eller typ gissa att "det hon sa var det hon menade".
Fattar ni...?

Dessutom så ville hon berätta för mig om "min sjukdom" dvs informera mig om rosacea, och jag försökte då förklara att jag haft den i flera år, vilket jag då visade henne på hennes dataskärm där min journal visades.

Mhm...
Och att jag vet vad den innebär.
"Titta där, lång historia här på hud..."

Men jag fick ändå höra att jag skulle undvika kryddor, alkohol, bastubad och så vidare, hela rubbet.
Jag sa att jag inte dricker över huvudtaget, inte äter starka kryddor... bla... bla... bla...
Hela rubbet även från mig.
"Jag har lärt mig igenom åren att sköta och leva med min sjukdom."
Hon förstod inte riktigt mig...
Och jag lät henne bara fortsätta med sitt och jag nickade lite då och då.

När vi var klara med det, då började hon fråga varför jag åt Gabapentin som hon såg att den stod listad på min medicinlista...?
Ja, då fick jag försöka förklara att jag hade en whiplash helt kort, och då ville hon veta hur jag fått den.
Fast hon knappt förstod hälften av vad jag sa såklart.

Och jag fick även en liten föreläsning om att patienter med bältros brukar få den...
Jo, sa jag, det är väl för att dom har nervsmärtor också.
Och så började hon prata på sin knackiga svenska om skillnader i sjukvård mellan Polen och Sverige...
Och jag ville bara gå.
Yes, det ville jag, för det hade ju inget med min rosacea att göra, alls.
Men jag satt såklart kvar och var väluppfostrat artig, som sig bör.

 

Sen kom vi in på medicinerna (efter typ 50 minuters samtal)...
Och det var ett jättekapitel för sig!
Alltså hon gjorde det så krångligt för mig, så på apoteket blev jag uppmanad att gå tillbaka och få nytt recept på ett av dom tre recepten hon skrev ut.
Ett recept ändrade apoteket på själva!

1. Tetralysalen hade hon skrivit ut 4 uttag á 20 tabletter per uttag.
Istället för att ge mig 100 rakt av som kostar MINDRE än fyra uttag av smådoser...
Som jag ändå ska ha och trappa ner med.

På apoteket GAV dom mig då en förpackning med 100 tabletter istället för dom där 4 uttagen.

 

2. Min hudkräm...
Där hade hon skrivit ut en hudkräm som heter "Rozasol" som då tydligen skulle vara exakt likadan som "Metronidazol" som jag alltid har haft förut.
Bara det att när jag kom ut och skulle hämta ut två tuber Rozasol...
Så är inte Rozasolen med i högkostnadsskyddet!

Okej, men varför i hel...v... ändrade hon det då?
Jag har min kräm för medicinskt bruk och är beroende av att ha den där jäkla krämen, och då ska jag helt plötsligt betala för den när jag kan få samma kräm som jag alltid haft, gratis, så länge jag har högkostnadsskyddet...?
NEJ TACK!

 

3. Den tredje medicinen hon skrivit ut, som var ny för mig, men som hon starkt rekommenderade mig att börja använda två-tre gånger i veckan, var inte heller med i högkostnadsskyddet och kostade 385 kr per tub...
Den tog jag inte ens ut då.
Den har jag inte råd med alls förtillfället.

Så jag fick då, på uppmaning av apoteket gå tillbaka till hud.
Jag fick ragga tag i en sköterska och be henne, be läkaren att skriva ut hudkrämen som ingår i högkostnadsskyddet.

Mitt, som jag trodde snabba besök på Las, tog en timme och en kvart!

Och då räknar jag INTE in cykeltiden till och från lasarettet 

Min gud säger jag bara!!!

Men jag måste även tillägga att denna läkaren, som nr. 3 av hudläkare i min rosacea-karriär, ville pracka på mig sådan där JÄVLA ROACCTAN-behandling.
Borde inte det stå i min journal vid detta laget, efter sju år, att jag inte vill ha den typen av behandling???
Jag bara undrar liksom.
Jag skulle gärna ta GIFT om jag ville ta livet av mig...
Men jag tar INTE GIFT om jag vill fotsätta leva typ.

Eller för den delen spelar rysk roulette med min mentala hälsa för att ha en fin hud.
Inte när Tetralysalen faktiskt bevisligen funkar.

Dom där jävla läkarna verkar älska roaccutan, men DET...
Gör inte jag.
Dom kan stoppa upp skiten på något ställe där solen inte skiner.
P-U-N-K-T!

 

Hemåt och in på Atterdags för att handla, och när jag kommer utanför dörrarna med händerna fulla ser jag...

 

... Stalker-Tanten på bänken utanför affären!

Åh nej, HJÄÄÄÄÄLP, jag gick åt andra hållet och hade tur för det var lunchtid och massor med folk i farten.
Hon såg mig inte och jag hann iväg.
Dock 15 minuter senare, när jag ska iväg med morsan till min moster, då HÖR jag morsan stå och prata med tanten vid grinden.
Tanten har nämligen väldigt gäll röst, så den går inte att ta miste på.

Jag stängde dörren illa kvickt, och gick inte ut förrens hon passerat med GOD MARGINAL!

Sen drog vi vidare till moster med blommor, choklad, fikabröd och bakelser.
Och när vi kom dit hade hon besök av två vänninor, så det blev liksom ett litet kafferep.
Så blev det två ärenden för mamma och så kom vi hem vid 16-tiden.
Nu har jag landat i soffan och fått i mig både mat, kaffe och telefonsamtal.
Sambon har kommit hem men ska snart iväg på poker, jag ska krypa ner i sängen och se på "Project Runway Sverige" och Jonas Gardells nya serie som börjar ikväll.

Ja, det var allt för mig för idag!
Nu hoppas jag att min rosacea läker ut fort som tusan och OM jag behöver gå tillbaka till "Hud" då blir det först om ett år.
Och OM den polska läkaren fortfarande jobbar kvar, då pratar hon flytande svenska och kan läsa min journal utan och innan...
INNAN jag anlänt till hennes rum!