Stickqvick & Sytok

Klänningsskräddare med fler strängar på sin sy-lyra.

Rena natta...

Klockan är 13.45 och det är rena natta ute.

Kolsvart.

När snön försvann, försvann också ljuset.

 

Dock klagar jag INTE, jag är glad att det är barmark och plusgrader igen.

När jag cyklade till jobbet igår var det med risk för livet, snorhalt, regn och is på backen.

Inte optimalt cykelväder direkt, samt att jag inte har cykelhjälm.

Kan det bli mer "Livsfara" än så?

Ja, hade jag halkat med min cykel och dragit huvudet i backen hade det varit tack ock adjö direkt förmodligen.

 

Nåväl, jag kom till jobbet 10 minuter försenad, eller 10 minuter av rapporttiden gick åt, men inte mycket att göra åt, OCH....

Jag överlevde.

 

Men så cyklar man då hem idag och det är ett sån´t trist novemberväder så man nästan smäller av.

Mörkt och trist oavsett morgon eller tidig eftermiddag.

 

Så kan jag bara säga en sak:
Jag känner mig paralyserad inombords.

I söndags var det viss information som jag fick som rör "mig och utveckling" skulle man kunna säga, som förlamade mig något.

Viss handlingskraft försvann.

 

Idag blev det etter värre.

Alltså det jag hade tänkt göra framöver går inte att genomföra pga... omständigheter, som jag kan skriva om efter jul som jag skrev då.

Men i söndags tänkte jag efter DEN INFORMATIONEN DÅ, att kör "jag på som jag brukar".

 

Bara det att ytterligare en vän med erfarenhet gav mig ytterligare perspektiv på saker och ting.

Det var inte bra.

Eller jo BRA att hon sa det hon sa så man inte pajar för sig själv, men...

Det kändes väldigt tråkigt.

Och det finns saker jag VERKLIGEN måste akta mig för, som mycket bygger på som jag behöver.

 

Jag säger bara så här:
Helvetes jävla SKIT!!!!!

 

Så om det är mörkt ute, är det ännu mörkare inombords kan jag meddela.

 

Jag vet inte hur jag ska lösa vissa saker just nu...
Det bara är så.

Okej, paralyserad idag, imorgon jobbar jag och på fredag kavlar jag väl upp ärmarna igen då!