Bröst som Vin Disel och snarkningar...

God morgon!
Ny dag och snart ska jag och hunden i vanlig ordning ut och gå.
Men först till gårdagskvällen:
Herregud så god middag vi fick det var italienska köttbullar i hemgjord tomatsås och pasta!
Och det bästa av allt, min bästis hade gjort "Banantoffé pie" (eller hur det nu stavas...?)

Ja, han hade gjort min absoluta favoritefterrätt som går HELT emot det där med "för mycket grädde som jag inte gillar alls".
Hur kan det gå ihop?
Inte vet jag, jag som hatar för mycket grädde i ALLT, älskar en efterrätt som typ bygger på grädde.
Men hemligheten heter kokad kondenserad mjölk.
 
Alltså Banantoffé är cheesecake botten, ett lager mogna- skivade bananer, en burk kokad- kondenserad mjölk som blivit tjock kolasås som bres på bananerna (mycket) och sen ett lager grädde på det.
Låter det äckligt?
Men det är det INTE.
Det är så jävla gott så man smäller av, jag lovar.

Sonen som aldrig ätit denna läckerhet var väääääldigt skeptisk, tog en tugga och så hörde man:
"MmmmMmmmMmmMmmm, åh fy fan, MmmMmmmMmmmmmmmmmm, jävlar, MmMmmmMmm, gud, MmMmMmMmmmMm, can I please have some more pie?"
Ja, det sa slurp och vi tog påbackning så det blev inte mycket "pie" kvar.
Sen stod våra magar ut som på tre gravida valar.

Och sonen var i sitt essä, jag vet inte riktigt VAD som hände där med allt socker, men det var engelska in Texas-style, han pratade så vi trodde att öronen skulle börja glöda och när vi mot 24-tiden fick höra att sonen hade en klasskamrat med "breasts big as Vin Disel"...
Sonen menade väl "bröstkorgen" och inte "bröst" då kunde jag och bästisen inte sluta skratta.

Vi så framför oss en vältränad karl med hängbröst och inte vältränad bröstkorg som FÖRMODLIGEN var meningen från början...

 
Fast å andra sidan, ser man på bilden ovan, och även denna bilden...
 

... och denna....
 
 
Och ALLA ANDRA bilder på Vin, då har han ju hängbröst.
I alla fall, vi skrattade och såg saker som förmodligen INTE sonen menade.
Vi gick hem strax efter 24, mätta, glada och trötta.
Vi hade haft en himla trevlig kväll.
 
Somnade som en stock, och så blev jag i vanlig ordning väckt flera gånger av sambon och hans snarkningar när han kom hem från jobbet på morgonkvisten.
Han måste DESSVÄRRE göra lite förändringar här snarast, han har nämligen brakat upp i vikt sen han slutade byggjobba och började köra taxi igen, han rör inte alls på sig, plus att han MISSBRUKAR nässpray.
Och med det kommer, 
Snarkningar.

Jag fick ju bo i hallen redan ett år innan nackskadan för att sambon snarkade så in i...
Helvete.

Sen kom nackskadan och då blev sömnen ännu viktigare för mig.
Ingen klok sömn = nackvärk!
Kroppen kan inte laga sig själv om man inte får en klok sömn, det är ju vetenskapligt bevisat.

Så började sambon började bygga och han gick ner i vikt = Snarkningarna försvann någelunda.
Vi kunde flytta ihop i sovrummet igen.

Minus det där med nässprayen han envisas med att använda.
Fast det är ju klart, det är ju även vetenskapligt bevisat att att nässpray öppnar tillfälligt upp näsan, sen sväller slenhinnorna igen och det blir etter värre.
Då måste man ta nässpray för att öppna upp igen och så sväller det igen...
Moment 22!

Nu är vi dock i alla fall tillbaka på noll igen, och detta går inte.
Jag blir väckt flera gånger per natt och det fixar inte jag.
Någon måste flytta u t ur sovrummet och den här gången lär det inte bli jag.
 
Så idag har jag lagt fram lite förslag:

1. Sluta helt med läsk och saft, som sambon lever i dryckesväg på.

Ni kan ju tänka er, där går det ner 1½ - 3 liter LÄSK om dagen, ibland saft, blandat med kaffe.
Hur mycket socker är det gissningsvis?
Jag gissar ett ½ - 2/3 sockerpaket om dagen, MINST.
Bara där kan han spara in på rätt mycket kaloriintag genom att sluta med.
Lägg då dessutom på konstant trötthet och huvudvärk...
Ja, I rest my case.
 
2. Han måste sluta med nässprayen omedelbart...

Och får låna min näskanna idag och imorgon och skölja ur näsa och bihålor så att näsan hålls fri och hans slemhinnor börja svälla av.
På måndag när han får lön får han gå och köpa en egen näskanna!

Jag sköljer mina bihålor varje dag och hur ofta är jag förkyld sen jag köpte den för snart ett år sedan?
Typ aldrig.
Hur ofta har jag svullna bihålor?
Aldrig.
Fast å andra sidan har jag bara använt nässpray max en till två gånger varje år, och då ska jag ha varit riktigt täppt i så fall.

Och för sambons del, ju mer nässspray, desto mer svullna slemhinnor i näsan, desto svårare att andas och han blir ännu mer täppt.
Dessutom använder han mentol, ni kan ju bara tänka er, det är rena dödsstöten.
Tadaaaa = Snarkningar.
 
3. Han måste börja införa promenader HELST 1 timme 4 ggr i veckan, ännu hellre varje dag.
Han rör inte på sig överhuvudtaget.
Tadaaaa = Viktökning.
 
Och jag kan väl tycka att det är dags att starta på studs, för har det gått utför så här snabbt på bara 2 månader...
Då vill man nog inte veta hur det ser ut till sommaren eller ens om en månad.
Vi är inte 25 längre och man kommer inte undan med vad som helst längre.
Håll tummarna att han börjar ett nytt liv, redan idag.

Men inatt, då sover han i hallen för jag måste få sova ut.
Jag har bara ledigt imorgon och sen jobbar jag i princip varannan dag nästa vecka.
Jag måste få sova.

Kanske låter som hårda tag här, men jag tycker faktiskt att det är väldigt små förändringar.
Börja genast, så vinner ju faktiskt båda på det.

Så tillsist, en JÄTTEROLIG nyhet tycker jag...

Isbana i S:ta Karin till jul!

 

"Idén var uppe redan 2006. Den gången avskrevs den med hänsyn till ruinens känslighet. Sex år senare blir den verklighet, isbanan mitt i världsarvet. Fast den blir utan riktig is.

Lagom till advent ska den stå klar. Då ska allmänheten kunna hyra, slipa och åka skridskor inne i S:ta Karins ruin. Fyra månader per år ska den vara öppen för allmänheten. Den ska locka folk till innerstan, liva upp Stora torget och få barn och ungdomar intresserade av skridskoåkning och hockey.

Idén återuppväcktes ifjol av Visby centrums Roger Hammarström, och möjliggörs efter en framgångsrik ansökan om pengar från Riksidrottsförbundet.

I konkurrens från ett 30-tal andra projekt i Sverige har isbanan i S:ta Karins ruin valts fram som ett av fyra projekt som förbundet sponsrar.

En miljon kronor kommer därifrån, vilket man tror ska räcka till belysning, träställning och plastis samt eventuella skyddsnät för ruinen.

Skötseln ska Visby Centrum stå för, vilket betyder att företagarna i föreningen sponsrar med ca en miljon under en tioårsperiod.

Gotlands museum bidrar genom att tillgängliggöra ruinen utan att ta betalt och idrottsrörelsen bidrar med kunnande och vissa personalinsatser.

Isbanan ska omfatta ungefär 400 kvadratmeter. 
Den byggs upp av fyrkantiga plastblock som ska löpa i mitten av ruinen men också runt pelarna är det tänkt."

 
Supermysig idé som jag hoppas blir veklighet!

Inte för att jag personligen åker skridskor, men jag tycker om att TITTA på folk som gör det.
Och jag tror också att det kan bli mer liv i stan på vintern om en bana kommer upp, tänk så kul för alla barn och vuxna som gillar att åka skridskor.
Toppenidé!

Hoppas nu inte det kommer någon jäkla sur-kultur-bevara-stenåldern-gubbe och sätter käppar i hjulet.
Jag håller tummarna.

Nu ska i alla fall jag och hunden ut och jobba bort middagen från igår!

Här är det i allafall ordning och reda på torpet.

Vi ska en snabb sväng in mot stan och till "Garag1" och köpa födelsedagspresent först och sen blir det Hällarna.
Jag tror vi ska försöka klämma cirka 1 mil 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0