Så fort jag slog upp mina ljusblå...

God morgon.
Vaknade värkfri tack och lov...
Då kan man pusta ut för den här gången! 
 
Mindre bra är att sambons gamla, fast snabbare än den här datorn, är paj för gott.
Den bara dog mitt i omformationen, eller vad det nu kallas...?
TACK OCH LOV har sambon kunnat rädda den MYCKET VIKTIGA informationen som jag behövde från datorn i alla fall.
Det innebär nu att j
ag är numera hänvisad till min egen, nya segdator.
Men okej, den funkar och så får sambon lägga över "det viktiga" till denna datorn istället.
Inte helt nattsvart i alla fall!
 
Inatt har jag drömt och det var inte en helt oangenäm dröm jag hade när jag vaknade upp...
Jag sydde nämligen.
Jag trollade fram än den ena och än den andra kreationen.
Vilket gjorde att jag nästan var sugen på att skutta upp och in i arbetsrummet och sätta igång så fort jag slog upp mina ljusblå.
 
Men...
Det fick bli en liten glimt av arbetsrummet istället.
På väg till köket stannade jag bara till och öppnade dörren, tände lampan, tittade väldigt nöjt in i mitt fixade lilla krypin (för miljonte gången dom senaste 2 veckorna ;) och så tänkte jag:
- Efter helgen, då ses vi igen!
Så stängde jag dörren och kan knappt bärga mig, jag blir på så gott humör.
Nu måste jag hoppa i duschen, det blir promenad till jobbet eftersom det är SNÖ ute.
Vi ses imorgon.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0