Dom där betygen...

Vaknade upp idag och hela jag känns svajig och jag hade velat starta upp dagen med en stärkande promenad med Milou, men det ösregnar idag igen.
Jag har kollat in Yr.se och där ser det ut som det ska bli bättre framåt dagen så vi får väl ta det då.
 
Tänkte dock att jag ska baka lite matbröd här på morgonkvisten istället då, blev så inspirerad när jag bakade matbröd till studentfesten så nu vill jag baka mer till oss.
Det blir en ljus limpa med solrosfrön i.
Ja, det var plan 1 för dagen.
 
Funderar på att sy också.
Jag ska kanske sy en fleecekofta i storl. 36 till boden, eller om jag orkar, skära ut något nytt mönster till någon ny modell i något valfritt klädesplagg?
Men jag tror huvudvärken kommer sätta lite stopp för det faktiskt, då är det bättre att starta upp något som redan är klart.
Och så är det ju bra om jag syr något som jag kan sälja också.
 
Middagen igår vart jättetrevlig och blev lagom lång.
När vi ätit maten var det nästan så jag sjönk ner i någon form av matkoma.
Tröttheten under dagen och huvudvärken på det, men det gick bra och vi fick lift hem med X-kroken och bonusmamma.
 
Så gjorde jag bort mig angående sonens betyg.
Rejält.
 
Det är ju ett nytt betygssystem och jag har i ärlighetens namn inte pluggat in dom olika bokstäverna och vad dom står för i det gamla betygssystemet.
Igår kom betygen på posten och jag tittar ENBART på dom olika bokstäverna och inte längst ner där FÖRKLARINGARNA stod...
Och blev inte nöjd.
 
Så hårt som jag visste att sonen pluggat, så bra som jag vet att han är, och så tyckte jag att betygen såg medelmåttiga ut.
Efter mitt eget huvud då.
Misstag.
 
Så sonen och jag sitter där och tittar på hans betyg, jag säger något i stil med...
"Ja, det här var ju inte så bra kanske.
Jag hade nog förväntat mig bättre."
Jag fattade ingenting, han som pluggat så bra.
Sonen fattade ingenting och blev missnöjd för att jag var det.
Ingen av oss tittade längst ner på pappret då som sagt.

När jag sen sitter på middagen och vi börjar prata om våra barns betyg förstår jag helt plötsligt att jag fattat helt fel.
Jag har trott att sonen står på "medel" med lite nöd och näppe, och i verkligheten låg han väldigt bra till, en bra bit över medel!
Fasen, stackars sonen, PINSAMT.
Ja, IGÅR var jag pinsam, det kan man lugnt säga.
 
Okej, det var ju inte värre än att jag fick be om ursäkt till min lille flitige son och säga att jag inte fattat/pluggat på betygen ordentligt.
Slutet gott, allting gott.
Förlåten blev jag också, tur det.
Nu ska jag sätta fart här, vi se senare.
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0