Stickqvick & Sytok -

Och jag hade blivit lynchad...

... och när jag kom ut ur duschen förut idag ringde dom från sjukgymnasten och sa att min sjukgymnast var hemma med sjukt barn!

Neeeeej.

Bra, då steg jag alltså upp i onödan imorse.
Skitsamma, gjort är gjort.

Men det har inte gått bra idag alltså...

Först sjukgymnasten, sen drog jag i alla fall tidigt och direkt till jobbet för att skriva och räkna ner en ny lönerapport.

Och TYCKER att jag gör helt rätt och är skitduktig.

Lämnar jobbet och är nere på stan och står på Boots för handel och då ringer min arbetskompis:

-Vart är söndagen du skulle ha jobbat på lönerapporten?
Den måste ju vara med fastän du var tvungen att vara ledig...

Eh...

Men va faaaaaaan.

Ja, en får tacke gud att man har så uppmärksamma arbetskompisar.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen:
Pappersarbete med siffror och dylikt ska jag INTE sättas på, jag är hopplös.

Okej, det är inte alltid jag strular till det med lönerapporten, men IBLAND.

Jag ska i alla fall inte sköta mina kollegors papper för då skulle jag säkert godkänna hela rasket och sen hade dom fått gå en och en till chefen och rätta till det.

Och jag hade blivit lynchad, typ.

Arbetskompisen fick skriva till och tippexa lite...

Sen en snabbis förbi Klokboken som är nere hos päronen och sa "Hej", vi ses ju imorgon igen när jag ska bo hos henne i Stockholm.

Vidare hem och då kommer NÄSTA superflopp...

Jag skulle bara färdigställa det sista lillalilla på en fleece som ska till fastlandet och ser en liten flik som behövde finputsas, tar saxen och...
Klipper till.
KLIPPER FEL så det blir ett jack rakt in i koftan!

Men herrgud, herregud, är det bara jag som är så här klantig????
Eller?

Panik.

Lösning?

Ja, det är tydligen så här det ska vara med Hundbästisen och hennes systers grejer, det GÅR TROLL i dom.

Trassel med det första tyget som var randigt och fult, sen försvann det nya tyget på posten och hamnade i Falkenberg (var det har jag för mig...?... det var i alla fall något på "F") och sen syr jag den och allt är kanoners och så klipper jag sönder skiten.

Alltså ibland, då vill jag bara abdikera från mitt eget liv.

Ja, lösningen då...?

Jo, jag fick gå ut i boden och hämta den turkosa jag TACK OCH LOV hade färdigsydd, sprätta loss det lila bandet, snygga till och sy fast det svarta istället...