Så ofta brukar vi inte...

God morgon!
 
Oj...
Vad man hinner med här.
Förmiddagen blev lite mönsterfunderingar på/till en lampa, sen...
 
 
... blev det bad på V-Tofta en stund... tills det dök upp regnmoln... då drog vi alla vidare till Björkis där det var strålande sol!
 
Jag tog med mig mobilen senare på eftermiddagen och gick via vattnet bort till Kovik...
 
 
 
... där jag först trampade i en koskit, GANSKA TORR VISSERLIGEN, men ändå.
Ja, jag sprang faktiskt lite där i min bikini och såg inte vart jag satte fötterna, och när jag fotade kapellet så trampade jag på en geting!
Vad gör man inte för lite fina bilder liksom...?
 
Detta var vid 17-tiden och jag var HELT ensammen i fiskeläget och gick runt och fotade både det ena och andra.
Sista badet tog jag vid 17.30 och sen åkte vi hem.
 
Väl hemma blev ett par byxor klara och sen middag och vid 21-tiden drog jag och mamma via hamnen och strandpromenaden...
 
 
 
 
... via botaniskan upp mot Stora Torget och till Nunnan där vi lyssnade på vår vän trubaduren för sista gången i sommar!
 
Jag hade på mig en enkel sommarklänning som jag märkte redan under våran promenad "var intressant".
Folk, både män och kvinnor GLODDE så det stod härliga till.
Först på mig och sen...
På min urringning.
 
När vi kommit till Kallis var jag tvungen att fråga morsan:
Du, är det något konstigt med den här klänningen, alltså har jag någon fläck eller är urringningen FÖR urringad, folk glor så förbannat.
Mamma:
Nej, du ser jättebra ut, dom tycker väl bara att du är snygg (Oj, tack morsan).
Hm, jag kände mig dock lätt utstirrad i min blommiga omlottklänning och flip flops.
 
I alla fall...
På Nunnan fortsatte det, klänningen var tydligen poppis.
Jag fick fina komplimanger och mamma...
Ja, hon fick hugg, eller HAN HUGGADE på henne!
Tjofräs!
Man, pensionär, miljonär (?) med egen gård "Söderöver" med tillhörande strandbod vid vattnet.
Guldkedja (usch).
Men glad och trevlig, utan takt i kroppen, så jag tyckte morsan kunde gänga sig för de där med egen strandbod vid havet lät HIMLA INTRESSANT!
 
Sen ändrade jag mig.

Han kunde tydligen inte bestämma sig för om han skulle ta ungt (nåja) eller äldre, dvs mig eller morsan, TROTS att jag talade mig varm om MIN SAMBO, och när han ville boka in både mig OCH henne till sin strandbod, då kände jag bara:
Äckel och blev lagom spydig.
Tryckte mig lite närmare den unga killen jag hade på min högra sida och vi gungade armbåge mot armbåge, log i samförstånd (ja, han hade ju hört konversationen) så gubbstrutten inte hade något annat val att hålla sig till morsan.
 
När han sen började fråga vart vi brukade bada talade morsan glatt om VART vi brukade hålla till.
?????????????????
Men hallå?????
Jag fyllde dock snabbt i att "så ofta brukade vi faktiskt INTE vara i Björkis", det var lika ofta Tofta, Åminne, Ljugarn, Ihre, Fårö... whatever.
Överallt där vi INTE brukar vara!
Och så gav jag mamma en blick, arg var den, varnande.
Inte vill jag hade den där playern springades och försöka limma på vare sig henne eller mig, usch.

Ja, och när musiken var slut gick vi hem, termometern visade 24 grader när vi kom hem 00.30.
Magisk och härlig kväll.
Och kul!
Nu skall jag sy, sen får vi se vad som händer, ikväll ska vi på middag i alla fall!
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Carita Liljendahl

Härliga bilder och det där med koskiten var kul, heheh... när jag inte trampade i den själv, förstås :-)

Svar: Ja, det var klantigt, jag sprang, såg mig inte för och så klaffs... Det var bara att springa ut i havet och tvätta, och tvätta och tvätta Carita! ;)
Madde

2014-07-28 @ 16:20:07
URL: http://debutsky.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0