En galen överste...

God morgon!
 
Har upptäckt att MIN stressnivå när skolpojkarna i familjen inte går upp i tid är = inte bra.
Nej, det är den verkligen inte.
Nu har jag debatterat detta gång efter annan, men vad gäller min egen inblandning som "Tjatkärring" så lovar jag härmed offentligt att bita mig i tungan och inte, inte, inte, inte jaga på pojkarna mer.
Med viss reservation, återkommer till det.
 
Idag tog jag "sovmorgon" till sju och tänkte väl att sambon som också skulle till skolan skulle få upp sonen.
MEN INTE DÅ...
Halv åtta står jag och gapar som en galen överste på två slöfockar där ingen ännu har börjat piffa, då har jag försökt få upp dom i en halvtimme.
Helt otroligt.
 
Kände att min stressnivå steg till max, framförallt för sonens skull, sambon skiter jag faktiskt i men...
Ligger HAN kvar och slöar så blir ju det legitimt för sonen också.
Så nu blir det det faktiskt så att när sonen är här så SKA han upp 06.30 och det ska jag se till, därav reservationen.

Jag begär inte att alla ska vara som jag, dvs gå upp i VÄLDIGT god tid, och hinna med massor innan man går till jobbet och slippa stressa...
Men någon ordning på "uppstigar-torpet" får det faktiskt lov att vara och jag vill inte ha rollen som tjatkärring och förstöra både deras och min morgon.
 
Så till något trevligare OCH sötare...
 
 
Milou.
 
Mitt lilla hjärtegryn som är (det BÄSTA jag vet) som under natten på något sätt tillskansat sig MIN KUDDE och lagt sig som en liten primadonna och sover på den.
Hade det varit sonen eller sambon hade jag fått spader, men en liten, hårig godisboll får så gäääääärna ligga på min kudde och...
Smutsa ner.
 
Nu ska jag börja min dag här, vi ses lite senare igen.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0