Ronaldo, Persbrandt och rosacea...

Har varit vaken sen ottan men låg och såg på morgon-tv tills 06.50.
 
Haft samtal med hudmottagningen och en minut senare var samtalet klart:
Tabletter in på kontot.
Tack fast... fan för rosacea.
 
Såg för övrigt på sporten, fotboll, att Christiano Ronaldo jagar Messis rekord på mål i någon cup.... eller vad det nu heter...?
Det som slog mig är faktiskt att Ronaldo som jag tycker ser ut lite som en Ken-docka...
 
 
 
... faktiskt blir snyggare när han är på fotbollsplanen när han är svettig och sunkig.
 
Jag menar bara att i vanliga fall ser han ju så TJUSIG och kanske lite opererad ut, lite FÖR snygg, så när han springer runt och är svettig och inte så mejkad och tillrättalagd ut, då är han snygg.
Dom andra fotbollsspelarna ser ju bara sunkiga och svettiga ut, men Ronaldo ser "sevärd" ut.
Om man nu bortser från spelet då som BORDE vara fokus, men jag ser ju som bekant inte så mycket på fotboll.
Jag lägger vikten på utseendet på forbollsspelarna istället.
 
Ikväll står för övrigt min tv-duell mellan "Mästerkock" och "Uppdrag granskning", men måste nog välja "UG".
Det handlar om förskolor som enligt uppgift sparar in på både bra mat och att få in så mycket ungar i varje grupp som möjligt för att tjäna pengar, och säkert MER...
Så "Mästerkock" får flytta på sig till en annan dag.
 
Så till filmen vi såg igår...
 
 
... och jag får väl bara sälla mig till hyllningskören:
Persbrandt GÖR sin bästa roll någonsin.
 
Vi har bara en riktigt stor skådis i det här landet, och det är nog tyvärr Persbrandt.
Eller tyvärr och tyvärr, men han har ju en närvaro och en förmåga att spela älskvärd skitstövel på ett sätt som ingen annan.
Det är ju något med den där rösten, blicken och bara när han rör sina motspelare som gör att man bara sugs in i Persbrandt.
HERREGUD, nu låter jag som morsan, men...
Han bara har DET.

Nu spelar han ju kanske då ingen skitstövel i den här filmen, men älskvärd alkoholist.
Den kändes i magen på ett både fint och hemskt sätt och för min egen del så var det ju en hel del igenkännings-faktor.
Mycket bra film, mycket-mycket-mycket bra och både Persbrandt och båda flickorna som spelar Åsa Lindeborg spelar OTROLIGT bra.
Jag ger den:
 - tummar av fem möjliga.
 
Den följde inte helt boken, men i detta fallet så stördes man faktiskt inte av det.
Jag satt inte och tänkte, "men så här var det ju inte i boken" utan man var helt uppslukad av filmen och den kändes lite för kort.
Se den, den var BRA men mörk.
 
Idag känner jag mig så inte så överhopad och överväldigad av arbetslöshet och annat så idag måste jag få lite sömnad gjord.
Kanske humöret kan stiga och jag tror jag och vovven ska ta en liten tur nu innan det blir dåligt väder.

 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0