Är tonåringar schizofrena eller...?

Hej och aj...
 
Jag har precis slagit huvudet i en skåplucka när jag skulle förbereda kvällsmaten och göra en sås som skulle stå och dra sig lite.
Huvudet gör ont, har även fått ett bula...
HÄPP!
 
Annars då...?
Jo, jag satte mig precis och tar en kaffepaus efter att ha kört järnet här.
Handel till sonen igen, pappersärenden samt mathandel.
Handel på ÖB samt plocka ner en del grejer från väggarna i sonens rum, packa ihop och upp på vinden.
Hänga tvätt och förbereda mat.
CHECK.

Allt detta har tagit mig exakt fyra timmar.
Fyra timmar av ICKE väl spenderad tid, jag hatar ju som bekant fixar- och handelsdagar, DOCK...
Nu är allt gjort.

Nacken brinner som ett majbål efter gårdagen och idag.
Kul.
Har inte känt det så mycket när jag hållit igång, men när jag satte mig blev det riktigt kännbart.
Det går över, jag blir bara på dåligt humör när det smäller till.
Så det så.
 
Kvällen igår var mysig men började inte speciellt bra.
Tonåringen fick inte utegångsförbud men jag sa att han var tvungen att hålla sig hemma eftersom han varit knappt synbar på två och en halv dag och att det var skoldag som idag.

Det tog hus i helvete.
 
Det hjälpte inte att jag sagt att kompisar var välkomna hit, men han fick stanna hemma.
Jag = den mest OCOOLA MORSA ni kan tänka er och så vidare, det var minsann fel på ALLT i det här hemmet.
Min gud.
 
Dock stod jag (eller vi faktiskt) på mig och då blåste han av allt vad umgänge hette och stängde in sig på rummet och jag tänkte:
Är det vid tonårstiden föräldrar börjar missbruka valium eller?

När jag efter "lite tid för eftertänkamhet" för sonens del gick in och frågade om han skulle komma ut och se "Face off" ihop med oss så lommade han efter en liten stund ut, sen såg vi en skräckis ihop och på det "Café Bärs".
Sonen var lugn och på gott humör igen och jag pustade ut inombords och tänkte:
Är tonåringar schizofrena eller...?
 
Ja, det är typ lite sådan´t man som tonårsförälder funderar på.
 
Nu är min lilla fikapaus klar.
Vi ses lite senare.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0