Fräckis-blondinen och Mona...

God morgon!
 
Full rulle igår vilket inleddes med ett besök på Arbetsförmedlingen.
(Nej jag har mitt på det torra MEN var tvungen att gå dit för en formalitet)
Var där i tid vilket man måste om inte väntetiden skall bli extremt lång vilket jag vet av erfarenhet att den blir så jag var där 25 minuter innan.
 
Sitter i kö utanför som nummer tre.
Kön blir rätt lång innan dom öppnar och precis vid 10 valsar en DONNA in och ställer sig först framför glasdörrarna.
 
Jag tänker:
Jaha, kö här hörru lilla damen...
 
Men så tänkte jag att jag avvaktar, säger inget förrens jag ser vad hon skall göra.
Och vad gör hon?
Jo, hon valsar in och ställer sig FÖRST i kön.
Ingen säger något, ja ingen förutom Frk Österholm såklart.
 
Jag som från början stod som nummer tre, nu blivit nummer fyra öppnar munnen och säger:
- Ursäkta, URSÄKTA...
 
Hon som jobbar på Arbetsfömedlingen och står bakom disken reagerar och säger glatt:
Ja...?
 
Jag säger:
- Nej det är du med det blonda håret först i kön jag menar.
 
Fräckis-blondinen (stylad till Östermalmstant) vänder sig om och säger INTE GLATT:
- Ja...?
 
Jag:
- Har du ett möte inbokat eller något?
F-B:
- Nej.
 
- Jag:
Nä okej, jag vet inte om du såg det men det var en väldigt lång kö utanför dörrarna här när du kom in, vi hade väntat LITE LÄNGRE än dig.
F-B:
- Jaha, jamen jag trodde det var typ ett lappsystem här och att man tar en lapp och får sitt nummer.

Jag:
- Såg du NÅGON som tog någon lapp här när du sprang fram till disken, tog du själv någon lapp?
F-B:
- Nej.

Jag:
- Nej just det, vi gick och ställde oss i kö, samma ordning som vi satt och stod i där ute, DU KOM IN SIST så varsågod att STÄLL DIG SIST!
Fräckis-blondinen:
- Jaha, ja då får jag väl göra det då.
Jag:
- Ja du får väl göra det.
 
Och så fick hon helt sonika lämna sin glassarplats och ställa sig sist... som nummer typ 15.... och vänta på sin jävla tur med skammens rodnad på sina kinder.
Bortgjord av mig.
 
Men ärligt talat...
Hade detta varit en kö på Atterdags hade jag varit lite mer generös och tänkt "Jävla fräckt alltså", men i en kö på AF, med typ två arbetsförmedlare sommartid...
OH NO, aldrig i livet.
Där är jag inte generös i ett enda ben i min kropp, inte en chans.
 
Hon tog en chansning, fel bara att chansa på sån´t när jag står i samma kö.
Typ.
 
Vid 18-tiden blev jag upplockad av Syster-Yster och Piff och Puff och vi drog ner på byn.
 
Jag hade inte ätit och behövde middag, det uppstod förvirring kring matfrågan men tillslut blev det Joda där vi hade tur och fick toppenbord precis vid vägen...
 
 
Solen gassade trots att timmen var sen men havsbrisen svalkade något iallafall.
 
Jag tryckte i mig en nachos, dels för att den är billig och dels för efter allt svettande under dagen gjorde att jag behövde salt.
Åt som en hungrig varg, åt upp HELA tallriken, slukade den liksom.
 
När jag fått mat i magen vandrade vi bort mot Almedalen, inte för att se Jimmie Åkesson utan för att se på folk och vem spanar jag in i ett tält om inte Mona Sahlin.
Jag ville stanna och säga "Hej" till Mona, Piff och Puff trodde väl inte att det var realistiskt och blev sura, ville vidare och mingla i folkhavet och se på kändisar.
 
Jag övertalade kussen och när Mona MYCKET RIKTIGT enlint mina beräkningar går rakt ut och mot mig så hugger jag chansen med orden och säger:
- Mona ursäkta...
Skulle du ha lust att ta en selfie med mig, du är en av mina stora idoler.
 
Mona:
- Jomen självklart!
 
Jag:
(Shit... WOW...)
- Åh TACK, nej nu blir jag jätteglad, vad snällt, wow..
(Bra sagt där svammelmaja)
 
Och Mona pratade på och sa något som jag typ inte hörde för jag var så chockad av att hon sa ja.
Så fick jag hålla om självaste Mona Sahlin medans Syster-Yster fotade...
 
 
Jag och Mona liksom, vad sägs om det?
 
I efterhand blev jag SÅ SUR att jag glömde ta av mig solbrillorna, hur fasen kunde jag glömma det???????
Ja, jag blev ju så paff att hon sa ja, Syster-Yster tänkte inte heller på det, men, men, jag fick hålla om och ta en bild med Mona iallafall.
STORT.
 
Och vad tror ni Piff och Puff sa när dom fick höra om vårat mingel med Mona?
Jodå, det började med att dom pekade och var väldigt entusiastiska över att Mona passerat dom på håll.
 
Jag slängde då upp min selfie med Mona, berättade hela storyn och dom svor så det osade svavel ända ner i helvetet.
VA, NEJ, VA FAAAAAAN...
 
Ja, sa jag stöddigt, så går det när man har så bråttom och bara sticker iväg, då missar man en hel del.
Mer mutter och svordomar och sedan gick vi igenom Almedalen när Dum-Jimmie Åkesson pratade, mot Stora Torget och tillbaka till Almedalen när "Debatt" började och så tittade vi på det.
 
Nej just det, jag sprang på och pussade...
 
 
... Putin också.
 
Jag pussade honom mest i förebyggande syfte så han inte ska få för sig att invadera Gotland.
Typ.
 
Det var en trevlig avslutning på dagen som varit intensiv och lång, jag var helt slut när vi kom hem, dusch och på huvudet i säng.
Nu börjar en ny dag och jag skall strax iväg, vi ses ikväll igen.
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0