Nu börjar jag känna mig pigg...

Go´kväll.
 
Lagom till läggdags börjar jag känna mig pigg...
Vilken evighetsdag.
 
För första gången på nio dagar så har jag sovit åtta hela timmar och vaknade som ett trött vrak.
Jag har verkligen hållit näsan ovanför vattenytan dom senaste 8-9 dagarna och det har verkligen satt sina spår.
 
Detta måste då bara skrivas att detta har inte med mitt jobb/utbildning att göra, det har med "viss del av f.d familj" att göra och det har tagit på krafterna.
Jag kan bara tacka gud att jag haft fullt upp att göra på jobbet, har en förstående chef och vänner samt att det varit kalas med familjen HÄR HEMMA men...
Jag har haft mycket svårt att sova.
 
Detta tog ut sin rätt idag och dagens motto för mig måste väl ändå vara:
 
 
Som sagt, sovit som en stock, gick långpromenad med Milou...
 
 
... och jag var såååååå trött.
Trött, trött och åter trött. visste att denna dagen inte skulle bli många knop,
 
När jag kom hem satte jag mig i solen och solade (för första gången på 100 år), fikade, läste bok och brände mig till grisskärsrosa nyans i ansiktet.
????
I september?
 
Ja, det gör ont, ingen solkräm för det trodde jag sannerligen INTE att man behöver så här års, lite färg hade jag ändå kvar men ändå, bränna sig i september?
Känns som ozonlagret inte existerar längre.
 
 
... lite så ja.
 
Sen fick jag ett ryck efter middagen och tänkte mig att svänga ihop ett par provkallingar till gubben...
 
 
... av gamla resttyger och jag gjorde mönstret, skar ut det och skar ut tyget sen dog jag igen.
Energin tog slut.
 
Det blev tv resten av kvällen och det är i detta nu som jag börjar känna mig pigg både i kropp och knopp.
Skönt, då blir imorgon helt normalt igen då.
 
Ibland måste man väl få ha såna här dagar, så då hade jag väl en sådan dag idag.
Snart sängen, skall se på tv där tills sonen behagar dyka upp.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0