Nu drar jag något gammalt över mig...

Hej och hallå.

Sitter i soffan och känner mig sjuk igen.
Brännhet om kinderna, ont i kroppen och halsen.
Ursäkta, men NU tar jag och drar något gammalt över mig om det är okej?

Blev en promenad med Milousan runt muren idag, första dagen ute på åtta dagar.

Jag brukar ta mig runt på 45 minuter ca och idag tog det mig 1 tim och 20 minuter, INTE personbästa om vi säger så.

Badade hunden vid hemkomst, mycket behövligt för hon har inte fått ett ordentligt bad sedan innan julafton.
Det regnade när vi gick och blev sol när jag kom hem, kalas liksom.

Sedan var jag och handlade mat, tog även det nästan en timme, sonen kommer imorgon och jag kommer inte hinna i veckan, lika bra att få det gjort.
Gjort.


Kommer krypa ner i sängen nu.
Mår som sagt var inte bra.
Imorgon är det skolvecka igen.
LÄGG NER nu virus-bacill-eller-vad-det-är.
 
 
 

Fullkomligt lamslagen...

Jag fick i följande ordning göra detta innan bruden dök upp:

Sprättat loss en panel, fattades en hel sömsmån.
Gjorde en ny tygdel, fick springa och köpa mer bomullstyg till panelen.
Sy ihop panelerna, sy nytt veck och MATCHA SÖMMAR.
Sy fast i huvudkjolen igen och sedan matcha alla sömmar på livstycke och kjol...
 


Skulle det stämma?
 
 
Fucking HALLELUJA MOMENT ja, det gjorde det, blod svett och tårar, men varje sömjävel stämde!
Ja, det gjorde det verkligen.

Klockan 14 kom så bruden och provade, den satt som en smäck och bruden var jättenöjd.
Jag pustade ut i två timmar här nu efter det, för då nålade jag för dragkedjan och kollade längd, den skall klippas, och sedan gick luften liksom ur mig.
Jag vart helt färdig och har bara suttit och glott rakt ut när dom gått.

Nu tar jag nya tag efter lite mat, jobbar vidare ett tag till.
Livet känns bättre igen och jag mår bra.
Men sömmerska...?
Ärligt talat, jag vet baske mig inte om jag pallar pressen?
 
JO DÅ, det gör jag, behöver bara vänja mig vid tanken på att man får misslyckas också, det är helt okej, man är ju mänsklig.
Nu mat, vi ses imorgon igen.
 
 
 

Ny dag, nya tag...

God morgon!
Kommer inte hinna skriva här, blir bara en kort rapport, måste få ihop midja och ändra en söm i kjolen innan bruden dyker upp här...
 
 
 
 
 
Då kör vi!
 
 
 

Om jag överlever...

Försöker matcha sömmar, skall ha ihop liv och kjol idag, återkommer med ångestspottning typ efter "På Spåret" OM jag överlever detta...
 
 
 
 
 

Dom där skelande ögonen...

 
Det är ju nå´tt med dom där skelande ögonen...
 
 
 "SMILE" sa matte och Milou log...
 

Nä, riktigt så var det väl inte.
Knäppte bilden och så såg det ut som om hon log den lilla godingen!
 
 
 
Ju längre dagen gick här desto piggare blev jag och nu känner jag mig jättepigg.
ÄNTLIGEN händer (vänder) det!

Såg "Fosterland" för en timme sedan, bölade som besatt.
Ser "Arkiv X" nu, snacka om flashback, inte speciellt bra men kul att se lite på ändå.
 
Så kom mamma upp med posten idag, jag blev helt bedrövad, Stoff & Stil-katalogen hade anlänt.
Det vill jag ha och det och det och det och...
Ja ni fattar.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tur man är gjord av pengar hörrni... NOT!
 
Nåja, man har ju tak över huvudet iallafall  
Nu skall jag sova, vi ses imorgon igen, då skall jag försöka sy lite, sov gott alla trötta!
 
 

Ögongodis när man är sjuk...

Då var det torsdag i sjukstugan då.
 
Jag är uppe, igår fick jag bakslag som hette duga, LÅG i sängen hela dagen och virkade, mådde hyfsat ju.
Så vid 16 började jag svettas, fick feberfrossa igen i flera timmar så runt 19-20 var jag faktiskt tvungen att gå upp och ta dagens andra dusch, jag var sjöblöt.

Eftersom jag nu bäddat rent igår så la jag mig faktiskt på en badhandduk när jag började frossa igen för jag ville inte svettas ner rena sängkläder.
I med alvedon igen och sedan låg jag som en död padda resten av kvällen tills jag slockande.

Vaknar idag och känner mig sämre än igår morse men ändå bättre än på kvällen.
Vad fan har man åkt på?

Fått pengar från CSN idag iallafall, kunnat betala räkningar och hyra, blev nästan ingenting kvar i vanlig ordning men jag börjar bli rätt van.
 
 
Så kom nya Allt om handarbete, lite ögongodis därifrån...
 
 
 
 
 
 
 
 
Nu har jag två byxdressar som är "min stil" i mönsterväg som kommer bli realitet till sommaren... OM jag hinner.
 
 
 

För att hålla mig i schack...

Igår var jag inne på stick- & virksida igår och blev så jäkla sugen...
 
 
 
... på bl.a denna rektangulära matta som jag skall jag börja fila på kvällstid framöver när jag är klar med brudklänningen.
Såååååååå fin, tänkte virka den i två matt-rapporter så man får en längre version.
 
Idag har febern gått ner till 37.7 så ingen alvedon behövs, jag känner mi8g jättepigg men tar det SOFT ÄNDÅ så jag inte skuttar upp och är "frisk" i förtid och sedan sjuknar om igen, det har jag baske mig inte tid med så för att hålla mig i schack började jag på denna modell...
 
 
 
 
... i det som finns hemma...
 
 
... men jag har ändrat mig till detta istället...
 
 
... så jag börjar om.
 
Vi ses ikväll!
 
 
 

Dagens status...

Ja, och här ligger jag...
 
 
 Dock lite bättre idag än igår, "bara" 38 i feber, men det är fan-i-mig så mycket bättre än 39.

Jag kände mig till och med så pigg att jag orkade sitta vid köksbordet och äta idag samt läsa tidningen.
10 minuter senare var jag tillbaka i sängen HELT FÄRDIG och utpumpad.
Nåja, jag kände mig pigg medans jag värmde maten och åt iallafall.
 
Milou fick en långpromenad med mamma i slaskvädret och kom hem som ett sand-slask-smuts-monster och då fick jag gå upp och göra en liten dusch, men det fick det väl vara värt när mamma varit ute och promenerat henne.
Nu är det dock slut på ansträngningarna för idag känner jag, jag är rätt finito.
 
Skulle vilja sy också.
Inte för att jag orkar utan för att jag har panik, dock avstår jag tills jag har huvudet på skaft igen för jag kan ge mig fan på att skulle jag sy minsta söm så blir det fel och det har jag inte råd med.
Nope, det har jag inte.

Det var allt för idag, nu tog krafterna slut för detta också.
Vi ses imorgon igen och hoppas på ännu mera bättring, håll tummarna.
 
 
 
 

Sjuk...

Det får bli en snabb-blogg från mobilen för jag orkar inte ta fram datorn och skriva. 
Jag är sjuk. 
Från det att jag slutat jobba i lördags gick det snabbt utför, febern steg väldigt fort.
Haft 39 igår, idag 38.5 (nu ikväll iaf) och så den där jävla hostan som är torr som fnöske.
Gör så jävla ont när jag hostar. 
Återkommer imorgon och hoppas att jag orkar skriva mer då, haft hell med skolan och CSN också mitt i allt.
Det har sjabblats med mina pengar och missats grejer. 
Hejsålänge♥

Det går utför med besked...

Här går det utför...
Och med besked dessutom.

Helvetesjävlaskit!!!!


Jag har jobbar hela dagen i snigeltakt tills klockan var 19.30.
Vilat lite emellan, lagat lite mat och haft sonen på besök.
Nu brinner jag.
Brinner som ett jävla majbål.
 
Hittade matchande bomullstyg att fodra klänningen med så inte sömmarna skulle skå igenom...
 
 
... skurit ut nytt liv, alla bomullsdelar och sytt kjolen. 
 
 
 
Fick leverans av alternativa medikamenter av bästis för att mota Olle i grind, tror dock tyvärr inte att det kommer hjälpa feberrosor börjar stiga på kinderna.
 
 
Skitåpannkaka.

Hostar som en galning, måste sluta och krypa till kojs, glad att jag kunde göra en hel del idag och hoppas på att kunna göra lite imorgon också men det tror jag nog inte på själv ens.
Fortsättning följer, over and out!
 

Nu fick jag panik på riktigt...

Vaknar upp med samma hosta som min chef legat däckad i i veckan.

Det här har jag VERKLIGEN INTE tid med just nu, nej verkligen, sannerligen inte.

Kommer det dessutom feber på det är jag rökt... på riktigt.
Måste jobba på som satan nu, tiden går vad gäller brudklänningen, tick-tack-tick-tack..
 
 
Dags att sätta fart, nu fick jag panik på riktigt!
 
 
 

Rädd för mörkret...

Mogen tjej på snart 45 sätter på en tvättmaskin i tvättstugan nere i källaren.
Ensam hemma i lägenheten, son hos far och sambo på jobb.

En mor kommer också ner och ska in i ett förråd i källaren.

"Snart 45-åringen" meddelar morsan att "nu släcker hon minsann inga lampor här i tvättstugan för nu tvättar jag".

Morsan:
Måste lyset stå och brinna här nere tills du är klar då?
Snart 45-åringen:
Ja det måste det, man vet aldrig.
Morsan:
Man vet aldrig "Vadå", ifall det kommer ett spöke eller?
Snart 45-åringen:
PRECIS!
Morsan:
Herregud, hur gammal är du, fem år eller?
Snart 45-åringen:
Du, mörkräddsla har faktiskt ingen ålder!
Morsan:
Hahahahaha, du är inte klok.

(Möjligtvis inte, men spöken vill jag i vart fall inte möta nere i en becksvart källare!)
 
Mamma och jag, ständigt denna debatt om att lyset ska släckas i källaren och ständigt detta hån mot en annan bara för att man sett en och annan skräckfilm i sitt liv.

Jobbar själv idag i ateljén, inte så mycket folk så jag kunde sy rätt mycket idag faktiskt, fick en hel del gjort.
 
Gick så utanför dörren på jobbet och mildvädret och kramsnön som var när jag gick till jobbet hade blivit REJÄLA MINUSGRADER och trots varm och tjock vinterjacka med varm luva, varma kängor så frös jag så jag skakade eftersom "bara jeans" var för tunt.

Jag kunde åtminstone cykla till Atterdags men när jag handlat var jag tvungen att gå och då höll jag verkligen på att frysa ihjäl.
Jag tackade gud att jag inte behövde gå allt för långt men ändå, det var så rysligt.
 
Ser nu på tv, skall snart sova, imorgon skall jag upp och sy.
Hade behövt vila men nu blir det så här tills jag är klar med klänningen.
Vi ses imorgon igen, nattinatti.
 
 

Har äntligen tagit tag i...

God morgon!
 
Väcktes 05.55 av sambon som snarkade som en... ja... motorsåg.
Jag hade ställt klockan på 07.
Försökte somna om men det var lönlöst så jag bara låg till 07 och var irriterad, ja vad gör man liksom?
 
Kom upp, tittade mig i spegeln och kände...

 
Typ.
 
Bra är iallafall just nu att jag tagit tag i mitt arbetsrum och alla spilltyger jag har.
 
 
... och börjat prångla ut på en säljsida på Facebook.
 
Kan inte spara på allt och inbilla mig att det kommer bli lapptäcken "någon gång i framtiden", det kommer aldrig bli av jag har verkligen inte tid och jag gör ju annat i klädväg.
Spilltygerna tar för mycket plats, nu går jag igenom lite i taget och säljer av, går som smort so far.
 
Dags att börja om med livet på brudklänningen, sedan jobbet.
Vi ses ikväll igen, ha en bra arbetsdag alla glada!
 
 

Sicksacken syntes...

Go´kväll.
 
HELT SLUT ikväll, började tidigt och jobbade med Chifen, sedan vidare till syateljén där chefen inte mådde så prima så jag jobbade själv nästan hela dagen.
Mycket folk, huvudet kokar och så har jag sytt på det såklart.
Trött, trött men man ska fan inte klaga...
Och ändå gör jag det.
 
Så till brudklänningslivet då...

Jo, kort och gott så är det så här att när jag sicksackade delarna efter sömnaden märker jag att när jag drar åt tyget mot dockan så slår sömmen igenom, dvs sicksacken syns.
Vad göra, jag tog frågan till chefen för jag behövde råd.
 
I somras när jag sygge hade jag ju trippelt tyg, dvs spets, satin och sedan foder, inget syntes igenom och dessutom var inte det vitt utan duvblått.
 
Chefen sa:
Sy livet fodrat med bomull så slår inte fållen igenom!

Ok.
Antiklimax, jag börjar om, inte mer med det, jag hinner.
Punkt på den.
 
Imorgon skall jag iallafall börja på det nya livet, skära ut alla delarna och sedan sy så långt jag hinner innan jag går till jobbet.
 
För övrigt så har mitt lilla gullefjun börjat lukta gott ur munnen igen.
DET var år och da´r sen det.
Herregud vilken skillnad, man har ju inte direkt velat få eller ge pussar på sistone och lägg sedan till det inflammerade tandköttet på det, URK!
 
Nu luktar det som sagt otroligt mycket bättre och jag tycker nog att tandköttet ser bättre ut också, har jag tur så slipper jag kostnaden för antibiotika, håll tummarna.
 
Dags att krypa till kojs, måste sova så jag orkar upp i tid imorgon.
Sussigull!
 
 

Börja om från början...

Försökt börja att skriva om och om och om här ikväll, men det går rätt trögt.
 
Har ingen inspiration och känner mig bara så urlakad över att jag faktiskt tyvärr måste börja om från början med livet på  brudklänningen.
Eftersom jag är så trött just nu orkar jag inte skriva om varför men ingen panik... 
Jag hinner.
 
Jo, jag kan ju intala mig det OCH DET GÖR JAG, men jag får panik ändå.
Jag i ett nötskal, jag vill vara ute i god tid och så blir det så här ändå. 
Jag jobbar häcken av mig i helgen så jag hinner allt jag hade TÄNKT hinna till på söndag, det får bli så det blir.
 
Nu måste jag sova, vi ses imorgon igen med lite mer matnyttigt och en mer verbal jag.
 
 
 

Helt däckad stackarn...

Så här ser det ut efter idag på brudklänningsfronten...
 
 
 
 
 
Syr som en snigel, men då blir sömmarna felfria iallafall!
 
Detta blev läxan idag, snöovädret formligen vräkte ner när jag hämtade upp hunden och chefen precis hade kommit till jobbet så vi bestämde att så fick det bli idag.
Sedan slängde jag in två lagningar på det.

Och så hämtade vi då som sagt Milousan hos veterinären.
Tandsten borta, även en tand rök, priset blev faktiskt bara 1060 kr!
 
Ja, "bara" kanske ni tänker men det var snack innan undersökningen om kanske 1500-1800 kr, så jag kan LUGNT SÄGA att 1060 pix för detta kändes som balsam på själen.
 
Tandköttet skulle så utvärderas av mig fram till måndag-tisdag för veterinären sa att det kan faktiskt gå tillbaka nu när tandstenen är borta.
Om det inte blivit bättre så skall jag bara ringa och dom skriver ut antibiotika som jag kan hämta ut.

Känns alltså ganska bra, jag känner mig inte rånad och här ligger den lilla groggyvovven som legat under filt och handduk hela dagen sedan hon kom hem och har sovit ruset av sig...
 
 
Helt däckad stackarn, med ett litet rött bandage där hon fått sömnmedel och dropp...
 
 
Ujujuj, mattes lilla gottegris.
Så kom en av mina bästisar på fikabesök, med var hennes lilla barnbarn som man fick gosa, pussa och krama på.
Jag har hamnat i scones-skov och bakade scones IDAG IGEN som vi intog till eftermiddagskaffet.
 
Dagen har varit jättebra, sömmerskan är nöjd!
 
 
Vi ses imorgon igen!
 
 
 
 

Lite orolig...

God middag!

Här steg jag upp vid 06.00-PIP för att innan 08.00-PIP lämna en välrastad hund till veterinären!
 
Det var inte så mycket att be för längre nu när hon fått inflammation i tandköttet sedan innan jul och jag inte haft råd.
 
Jag har inte råd nu heller men jag har fått låna pengar för in måste hon att ta tandsten och kolla tandköttet.
Kommer säker bli JÄTTEBILLIGT och tandvård på hunden ingår inte i försäkringen heller.
Håll tummarna att inte veterinären kan åka till Bahamas för mina lånade små,små pennningar.
Förmodligen utgör dom ett litet tillskott till fickpengar.

Känner mig jättenervös och och orolig och bara hoppas att allt gått bra.
Ja, annars hade dom väl hört av sig men alltså det känns verkligen "sisådär" i magtrakten.
 
Sedan var jag med Chifen i 1½ timme och på det hem och jobbar med brudklänningen tills chefen kommer tillbaka från ett möte på landet och jag skall ner och hämta ny läxa.
 
Vy på väg hem från Chifen...
 
 
Snöstormen på väg in och jag hann precis hem innan det började vräka ner.
 
Man ser knapp ut...
Fy fan.
 
Dags att fortsätta jobba, vi ses ikväll igen.
 
 
 
 

En mycket sjuk bok och man...

God morgon!
 
07 ringde klockan och jag känner att jag verkligen är på banan igen med vardagen, vaken och pigg.
 
Så har jag lyssnat ut en bok...
 
 
Bland det vidrigaste jag läst/ljudbokslyssnat på faktiskt.
 
Boken handlar om Göran Lindberg, f.d rektor på polishögskolan när boken drar igång samt jobbat stenhårt för jämnställdhet inom polisen under hela sin karriär.
 
 
Och vad visar det sig att han är?
En MYCKET sadistisk sexualbrottsling med sambo, barn och barnbarn.

Om boken...
 
 "I juli 2009 knuffas en man ut från sjätte våningen i ett hus i Stockholmsförorten Bredäng. Polisens mordutredning avslöjar att den döde mannen hade en böjelse för våldsamt gruppsex. I förhör säger ett av hans unga kvinnliga offer att en av förövarna är polis. Hon visar fram en tidningsbild. Polisen Jonas Trolle får en chock. Mannen på fotografiet är Göran Lindberg, Kapten Klänning, rektor på Polishögskolan, en förkämpe för jämställdhet som arbetat mot kränkningar och sexism.

Jakten på Kapten Klänning är en sann berättelse om ett unikt brottsfall. Aldrig tidigare har en så hög polischef varit misstänkt för så grova brott som Lindberg. Historien är som hämtad ur en kriminalroman: telefonavlyssning, hemlig spaningsgrupp inom polisen och en husrannsakan på Polishögskolan. Men här skildras också de traumatiserade offren vars liv förändrats för alltid."
 
Från Aftonbladet 23/1- 2014:

"Göran Lindberg, 67, flyttades i slutet av oktober förra året från säkerhetsanstalten på Saltvik till en klass 2-anstalt med lägre säkerhet.

Han dömdes den 30 juli 2010 till fängelse i sex år och sex månader, ett straff som senare sänktes till sex år av hovrätten.

Den 25 januari är det fyra år sedan han greps - mitt under ett avtalat sexköp med en 14-årig flicka i Falun.

På lördag har han suttit av två tredjedelar av sitt straff, och enligt SVT kommer han att släppas till helgen.

"Farligare än tidigare"

Göran Lindberg var tidigare rektor för polishögskolan och befordrades därefter till länspolismästare i Uppsala. Han föreläste flitigt runt om i Sverige om jämställdhetsarbete och moral och fick öknamnet "Kapten Klänning". Samtidigt ägnade han sig åt våldsamma sadistiska sexuella övergrepp och våldtäkter.

Kriminalvården gjorde våren 2013 en psykologisk bedömning som visade att Lindberg då ansågs vara betydligt farligare än tidigare. "Vidare står det att Lindberg har haft en begränsad mottaglighet i sin långa behandling. Han uppfyller, enligt undersökningen, även kriterierna för sexuell sadism." Skrev en psykolog i ett utlåtande.

Låter det som en man som borde gå fri?
Nej knappast, men nu gör han det.

 

Vissa delar av boken är så äcklig att jag inte vill lyssna vidare, så sjuka och perversa saker som kommer fram under telefonavlyssning samt föhör med många kvinnor.
Han är sjuk, riktigt perverst sjuk och öronhåren krullar sig av obehag.

Icke desto mindre är det jätteviktigt att ta till sig.

Här debatteras det nu i media om ensamkommande flyktingbarn som skall ha antastat svenska flickor.


Om dom är unika?
Nej, sannerligen INTE, vita män är inte ett dugg bättre, inte ett jävla dugg.


Det är inte bara utrikesfödda män som beter sig som svin utan även helt vanliga svennar också.

Kommer ha en liten utläggning om vita män och deras åsikter, tar-sig-friheter, kräkningar av en helt vanlig vit kvinna som jag i ett annat inlägg här på bloggen, just nu måste jag dock ta mig i kragen och hoppa i duschen.

 

Läxor väntar, skall till jobbet och hämta upp, vi ses ikväll igen.
Ha en bra måndag alla glada!

 

 

 


Så jävla nice...

Go´kväll folket!
 
Nöjd som fan med dagen, bara så ni vet.

Gick den där långpromenaden med Milou, strålande sol, lagom vind och inte överdrivet mycket folk i farten, just like we like it!
Söndagar, bäst att vara ute och gå, folk sitter bara hemma och slappar.
 
På det gjorde jag pepparkakescones, hann sy lite, baka sconesen och sedan kom guddottern på fika och vi hade en mycket mysig stund med prat och scones.
 
 
Sedan gjorde jag ärmar till klänningen...

 
På det satte jag igång sprättade isär en del av fodret på nederdelen av klänningen, sydde på en ny panel eftersom jag inte var nöjd med den första.
Sedan sydde jag ihop delarna och det stämde från punkt A till punkt B...
 
 
 
Så jävla nice, nu skall jag se på film ihop med gubben, vi ses imorgon igen!
 
 
 
 
 

Jag fyller för fan 45...

God morgon!
Sitter och laddar för en långpromenad men är fortfarande seg fastän jag sovit i åtta timmar.
Somnade jättetidigt och ändå trött.
Det där med att äta för mycket godis, just saying...
Inte bra alltså.
Sockerbakis i två dagar vid min ålder.

Ja och på tal om det, "Vid min ålder", jag fyller faktiskt 45 år iår.
45 år.
Tjugo år kvar till pension, om jag nu har råd att gå i pension vid 65 vill säga.
Men va fan...
Jag kan faktiskt trilla av pinn närsom känns det som.
 
Ska man se till statistiken så ligger jag väl bra till eftersom min mormor blev rätt gammal, min mamma blir 76 men är som en 60-65-åring.
Men 45 liksom.
Jag är bortom hottie på krogen med ett fast skinn, fylliga läppar och snygga ben.

Jag börjar bli en krackelerad zombie med hängande skinn samt skinntorr med fnasiga händer och fötter som får smörja och smörja allt utom ansiktet som jag tyvärr måste ha en uttorkande kräm pga rosacean på.
 
Hur optimalt är det?
 
Ujujuj, jag som inte haft åldernoja över huvudtaget, fick det dock i helgen när sonen uppmärksammade mina armar och sa att jag hade gäddhäng extraordinär.
Jag försökte försvara mig med att jag faktiskt hade haft fastare armar OM jag bara kunnat träna mina armar men det kan jag ju inte.
 
Då tog han tag i mitt armskinn och vred hela skinnet med muskler så att min tatuering hamnade nästan i armhålan.
Och så sa han:
Titta mamma, du har så mycket löst skinn så du kan flytta din tatuering in i armhålan om du vill.

Jag tittade förhäxat på armskinnet och tatuerinen som nästan var i armhålan och tänkte:
Fan, ungen har rätt, NU SKA HAN DÖ!!!!
 

Försökte så skryta med mina armmuskler när jag jobbade som krukmakare samt när jag trände på gym alla år innan whiplashen och sonen sa:
- Ja, men det var då det, NU ÄR NU.


Jag tänkte:
... och där grävde du din egen grav.

Sonen och sambon gapskrattade och jag tänkte:

Ni ska båda dö... långsamt.

Vad ska man med en familj till när dom beter sig sådär?

 
Nu skiner solen, nu skall jag ut och gå!
Ses ikväll.
 
 
 
 
 

Lördag...

 
Då var klänningsfodret nästan klart då, skall bara sys ihop på mitten imorgonbitti och sedan kan jag fortsätta med själva klänningen.
 
Jag sydde till halv sex här och är helt slut om jag skall vara ärlig.
Den här dagen känns lång som fan och jag steg upp rätt sent, runt 09.
 
Jag var uppe sent igår, hade sällskap av en av mina bästisar och vi såg "På spåret" och satt  också och åt en sjuhelvetes massa godis så det är väl så att jag är rätt sockerbakis idag.
Kan dock bara skylla mig själv, det var inte bästisen som satt och tryckte in en massa godis i truten på mig, det gjorde jag själv.

Drog alltså på uppstigandet imorse, pratade med sambon, åt frulle, bytte till hundkläder och satte mig sedan sedan att fålla en klänning till/åt jobbet på maskin.
Sedan järnet mot jobbet och kom fram 13 minuter efter 11 och kunde leverera innan kunden dök upp.
 
Vidare ut på långpromenad med Milou, över stock och sten och ishala knöggliga stigar, tog längre tid att gå än det gjort förut i vinter...
 
 
... men det behövde vi nog båda efter den här veckan trots allt.
 
Sitter nu framför dumburken och kollar på tv, rekar också lite enkla basmönster...
 
 
Nu skall jag se vidare, vi ses imorgon! 
 
 
 

Jag jobbar vidare...

Ögonblicksbild från promenaden idag...
 
 
... och nu jobbar jag vidare på fodret till brudklänningen...
 
 
... måste bara ställa in dockan på storlek 42, just nu är det storlek 36.
 
Vi ses senare!
 
 

Dega eller...?

Först tänkte jag bara dega fram till att jag skall börja jobba men sen tänkte jag om...
 
 
... nu kör jag igång med fodret till brudklänningen så jag kommer någonvart!
 
Såg även detta mönster på Pinterest som jag blev så himla sugen på att göra...
 
 
 ... ja NÅGON GÅNG i framtiden kanske jag har tid att virka en sådan här.
 
Nu foder, vi ses ikväll igen och ha en bra dag!
 
 
 
 

Kanske inte jättesnyggt...

 
Idag sydde jag i dragkedjan innan jobbet i klänningen.
Blev precis enligt orginalet som jag fotade kvällen innan jag sprättade loss dragkedjan och då såg det ut så här...
 
 
Kanske inte precis jättesnyggt, men har det sett ut så från början så var det så det fick bli.
 
Så var jag på jobbet, var full fart hela dagen, inte direkt slut när jag kom hem men det är jag nu när jag varvat ner.
Nu skall jag se "Fosterland" säsong två.
Den första säsongen var fruktansvärt gripande, jag grät väl typ under varje avsnitt.
 
Vi ses imorgon igen, ZzzzZZzzZzZZzzZZzzzzZzzZZZZZzzzz...
 
 
 
 

Mysigt... not...

Helvete vad kallt det är.
Det är så kallt så jag kommer aldrig mer sticka näsan utanför dörren, detta är AVSKYVÄRT!
 
 
Jag höll på att frysa ihjäl när jag gick hem från jobbet, ja jag fick gå eftersom det inte gick att cykla pga kastvindar och knögliga vägbanor.
 
Kommer hem och så har sambon inte stängt fönstret i sovrummet...
Han är så gott som död när han kommer hem från jobbet,
 
Ätit och nu kryper jag fan-i-mig ner i sänger och försöker tina upp.
Gaaaaaaaah!
 
 
 
 
 

En plan...

God morgon!
 
Tänkte ut en plan igårkvälls att ta med mig till jobbet idag:
Fråga chefen om hon har lite ful-chiffong som jag kan ta med hem och sy ihop till tex kortare kjolnederdelar och låtsas att jag syr och fållar chiffongkjolar på riktigt.
 
Dessutom kanske sy något plagg i chiffong, eller så köper jag billig chiffong på SoS kanske, får se vad chefen säger om hon har något att avvara.
Måste ta tag i det på riktigt för som sagt:
Snart börjar balsäsongen.
 
 
Skulle gå ut och gå en långpromenad med hunden nu på morgonen innan jobbet men det är snöoväder så det blir inget av med det.
 
Varken jag eller Milou har lust, hon gick på trappen när jag var ute och hämtade tidningen, pep in fortare än kvickt och ville inte ens gå ut och kissa.
Gottade ner sig på sin plats i soffan och kniper tydligen, vi får väl passa på när det blir uppehåll eller när det blir tok-kris.
 
Jag sätter igång och jobbar lite innan jobbet istället.
Vi ses ikväll igen, ha en bra arbetsdag idag för det skall jag ha.
 
 
 
 
 

En tunika till och ett utlägg...

Vilken dag...
Nu är man tillbaka i sadeln igen.

Fick sy i chiffong idag igen... men det gick bra... mental spärr MÅSTE ju bort.
Chefen tyckte det skulle bli bättre än tyget jag valde igår.
 
När jag nu sytt en till kan jag bara hålla med, faller så mycket snyggare och så gjorde jag en smal kantsöm istället för invikta fållar (som vanligt skitfoto TROTS att jag fotade på toa)...
 


Inser att jag nu faktiskt har tre fobier:
- Spindlar.
- Sniglar
... och...
- Chiffong.
Alltså lider jag av "SSC", en mycket svårbotad kombo.

Älskar när chefen säger hurtigt:
"Snart är det balsäsong, då blir det ju mycket CHIFFONG, hem och jobba nu..."
... och ser superglad ut.

Kan man sjukskriva sig i tre månader om man går på CSN och utbildar sig undrar jag då?
Läkaren:
Vad lider du av för åkomma då Madeleine?
Undertecknad:
Chiffongsjukan.
 
 
 
Asch då, en jävla baggis när jag väl var igång, fattar INTE varför jag hetsar upp mig över chiffong!?
 
Jag har även lagt ut en underbart söt 60-tals klänning i sidorna...
 
 
Dock kan jag väl personligen tycka att det inte blir speciellt snyggt när man väljer att göra det, alltså jag är förvånad att så väldigt många faktiskt gör det och framförallt på nyinköpta kläder.

Det är väl en sak på en äldre klänning som denna som man kanske ärvt av en kär släkting kanske, men det blir ändå inte så fint tycker jag när man släpper ut sömmar och man ser den gamla sömsmånen som aldrig går att få bort.

Detta är ändå pressat och fixat men dom små, små hålen efter den första sömmen syns och även den gamla presslinjen samt att tyget som varit fåll oftast är starkare färg på för det har ju inte blivit blekt som utsidan.
 
Jag tror att dom flesta resonerar så att det som tex sys in i sidan och under armarna syns ändå inte, dock skulle jag se det och reta mig på det.
Nu har ju jag dock sällan det problemet eftersom jag oftast isåfall behöver sy in och det syns ju aldrig, men som sagt, jag förstår ändå dom som gör det på äldre kläder.

Håller på att leta pärlor på Tradera parallet med att jag skriver, skall fortsätta på att koncentrera mig på det, vi ses imorgon igen.
 
 
 
 
 

Nå´tt i "nästan-chiffong"...

Bruden var här igår, provade provklänninen i storlek 42...
 
 
... och den satt som en jävla smäck!!!!
 
Ja, jag tyckte väl att en 44:a inte kunde stämma på henne och det gjorde det inte heller, nu behöver jag inte göra ett skit, satt som gjuten, bara att köra på med den riktiga!
Jag kände typ så här...
 
 
Så var jag och letade tyg, skulle ha chiffong men lite stelare än chiffong HELST, och hittade något mellanting mellan chiffong och organza i styvhet...
 
 
 ... och efter två vändor till tygaffären för två delar av tyget fick jag byta ut pga skador på tyget så fick jag till...
 
 
 
... och bättre bilder än så här blir det inte eftersom den skall till jobbet idag och det var ju mörkt när jag fotade igår SAMT...
Den där jävla mobilkameran!
 
Nu mot jobb ett och sedan hem till jobb två, vi ses ikväll!
 
 
 
 

Hurray... not...

God morgon!
 
Vaknade av ett plaskande ljud utanför på vägen när bilar passerar huset.
Tittar ut...
SLASK!!!!
Hurray... not.
 
Jahaja, då fick vi 1 ½ vecka snö och sedan kör vi slask resten av vintern i vanlig ordning då?

Om jag nu inte gillar snö och kyla så hatar jag slask mer än någonting annat i hela världen.
- Går knappt att cykla pga iskorvar som uppstår på cykelbanorna, det är med fara för livet att cykla i slaskväder.
- Man blir blöt om fötterna.
- Har man hund så får man in en blöt, grusig och sandig hund och har man dessutom en liten hund...
ETTER VÄRRE.
 
+10 kom tillbaka, snälla kom tillbaka.
 
Jag vet att det blivit mycket vädergnäll här nu och jag ska försöka skärpa mig men jag är ingen vinterperson och slask liksom...
Fy.
 
Dags att sätta fart, upp med humöret, vi ses ikväll.
 
 
 

Ett toppjobb...

Handel på morgonkvisten, förberedelse av middagsmaten och sedan en väldigt lååååååååång promenad med lilla stumpan i mildvädret.
Bara att följa den där lilla vickade rumpan i vanlig ordning.
 
Det är bättre faktiskt med minusgrader och torr kyla jämfört med mildväder och vind.
Jisses vad obehagligt det var på hemvägen att gå emot vinden som bara tilltog och tilltog, var som en isbit när jag kom hem efter tre timmars promenad.
 
Mer förberedelse av middagsmaten, sonen kom, lite mys med honom och så åt vi middag innan sonen drog till fotbollsträning och jag gick hem till bästisen tvärsöver vägen för lite söndagskvällsfika med "Rocky road", lucky me liksom.
 
En helt perfekt söndag med det bästa av allt.
Nu skall jag och gubben se dokumentären "Taikon", ja, då får vi vår lilla stund ihop också.

För övrigt har jag lagat sambons extremt trasiga pyjamasbyxor...
 
 
Vilket toppjobb jag lagt ner på det här, märks att jag lärt mig MASSOR va?
 
 
 
 

Smalt döskallearmband...

Blev inte alls ett armband som jag la upp en bild på i förra inlägget.
Det fick bli ett superenkelt läderarmband som matchar mina andra på högerarmen istället...

 
 
 ... som tog 10 minuter att göra.

Se där, då har jag varit LITE kreativ idag iallafall.
 
Vi ses imorgon igen, sov gott alla trötta.
 
 

Fick mig att gå i spinn...

Go´kväll!

Sitter framför dumburken och ser Amanda Ooms och blir kär.
Vilken kvinna, urcool.
Dessutom jättesnygg.

Nytt tyg som fick mig att gå i spinn...
 
 
 
 
Bild som fick mig att gå i spinn...
 


Får mig att bli lite grön av avund om jag ska vara ärlig.

Frågan är bara vart man skulle ha på sig en sådan här skapelse i DEN HÄR STAN om man fick för sig att göra en?
Hm...
Ica, Masters, Munken, paradera fram och tillbaka på Öster, nä, inte så troligt.

Inte ens Stockholm är väl fancy enough om man inte skulle få gå på en bal på slottet förstås och den chansen är väl minimal för att inte säga helt obefintlig.
Men en flicka kan väl få drömma lite?
Suck.
En sådan vackert fluffig chiffong-volang-dröm, hade jag bott i New York hade jag till och med kunnat gå en helt vanlig torsdag på Manhattan i en sådan där skapelse.

Men nu bor jag ju på Gotland.

Check på den.
 
Armband jag funderar att göra någon variant av beroende på vad jag har i mitt tilla lager...
 
 
 ... till och med strax faktiskt.
 
Kanske jag återkommer (förmodligen) redan ikväll, den som lever får se.
 
 

När lejonet kommer fram och julklappströjan på...

God morgon!
 
Mycket bättre här sedan igår.
Piju.
 
Körde "fasta" hela dagen i förrgår för att låta magen få vila, bara drack vatten och té.
Åt som först runt 20-tiden och drack lite kaffe, allt gick bra.
Vilade dessutom hela dagen förutom det lilla jag gjorde på provklänning nummer 2, tror även att det var bra.
 
Igår åt jag frukost och kaffe, tog magtablett och åt inget på hela dagen IFALL ATT när jag var på jobbet.
Jo några chokladbitar och té men inget mer.
Var dödshungrig när jag kom hem men ville inte riskera att behöva gå hem från jobbet men nu är allt som vanligt igen hos "Verkmästaren i magen".

Aldrig mer gammal fiskgryta.
Aldrig.
 
Nåväl, jag hann inte blogga innan jobbet igår för jag hade bokstavligen häcken full med att ringa en massa samtal gällande sonens gymnasieval.
Inget jag kan gå in på men OJ vad jag härsknade till i torsdagskväll när jag fick information från sonen som sedan bekräftades av sonens pappa.

Madde "The Pitbull" vaknade till liv och sedan skred jag till verket fredag morgon.
"The Pitbull" fick som hon ville... rätt ska vara rätt... så det så!

Var rätt roligt efter och jag sa till sambon att jag var riktigt uppiggad.

Ja, jag måste säga att jag kan faktiskt kan sakna lite "strid", sån´t där man kunde bli "tilldelad" på sina gamla jobb eftersom jag alltid var (och är) så bra på att vara bestämd och saklig i orättvisor.
Jag är fenomenal.
Måste vara lejonet i mig som kommer fram gissar jag.
 
 
När jag sedan slutade jobbet igår hann jag förbi Öster och köpa en present till idag, vi ska på 18-års kalas till guddottern.

När jag gick hem så höll jag på att frysa ihjäl.
Åt varm mat men blev inte varm.
Kröp ner i sängen till "På spåret" och det tog ett helt program innan jag hade värme i kroppen igen, då hade jag frusit inombords i 1½ timme.

Jag hatar verkligen vintern och hatar ännu mer beslutet att jag och sonens pappa tog beslutet att ta bort badkaret för två badrumsrenoveringar sedan.
Det var mer praktiskt med bara dusch.
 
Så här 16 år senare:
Möjligen mer praktiskt men fan så dumt.

Slut på gnällrutan och så en bild på sambon med julklappströjan på...
 
 
 
 
Sambon ville ha längre ärmar än på den förra för dom krympte i tvätten på förra tröjan så jag la till 4 cm.
Han blev jättenöjd, det blev inte jag för jag tyckte det blev för långa ärmar, nu får vi hoppar att dessa krymper i tvätten också.

Som ni ser så är det som en lila fläck mitt på bilderna, det är mobilen och inte tyget.
Gissar att det är den 190 år gamla skitmobilens ålder som spökar.
 
Nu skall jag börja dagen här, vi ses ikväll!
 
 
 
 
 
 

Ny provklänning...

Storlek 42 check!
 
 
Ska sy i en ärm också... fortsättning följer.
 
Har fortfarande ont i magen men den håller sig halvlugn.
Fortsättning följer väl där också.
 
 
 
 

Mot bättre vetande... matförgiftad...

God morgon!
 
Eller ja...
Så särskilt GOD är den faktiskt inte och varning:
Detta blir ett skitjobbigt inlägg.
 
Dagen gick helt enligt planering igår, var hos Chifen, gick hem och kvistade förbi bästisen Syster J och lämnade Lilla B´s presentklänning.
Vidare hem och svängde ihop en ny brudklänning i storlek 42.

Och så blev jag hungrig...
 
Hade en fiskgryta som var fyra dagar gammal som stod i kylen.
Nästan ingen fisk kavr men några räkor och grönsaker.
Skulle jag våga ta det sista och pimpa på med lite ny fisk?
 
Alltså MOT BÄTTRE VETANDE så tyckte jag efter att ha smakat på den så smakade den helt OK, men alltså ja...
Mot bättre vetande alltså.
 
Fixar till lite extra fisk och slänger i och börjar äta, halvvägs in tycker jag dock inte att det smakar så bra.
Slutar äta, sticker iväg till en vän.
 
Vi snackar.
Min mage börjar efter ett tag mullra och bullra.
Det börjar köra och sedan blir det bara akut och jag som aldrig går på andras toaletter och gör "Nr. 2" måste kasta mig in på vännens.

Hurray.
 
Klarade mig en liten stund till och när jag sedan gick hemåt var jag tvungen att halvspringa och sedan spenderades resten av kvällen och halva natten med att springa på toa och "inte må så bra".
 
Vaknade tre gånger under resterande natten av sambons snarkningar och då gick magen igång igen naturligtvis.
Jag både känner mig och ser ut som ett vrak idag. 

Skulle till ateljén idag men måste TYVÄRR stanna hemma och får jobba här där jag har nära till min egen toa.

Hur fan kan man vara SÅ DUM, jag bara undrar liksom?
Hur fan kan man vara så dum.

Ja, jag har tagit tablett redan igår med "stoppande effekt" och det har väl hjälpt lite men inte helt, tog nytt piller idag...
Hoppas det hjälper, imorgon vill jag verkligen till jobbet, jag har längtat som fan!

Nåväl, nu är det som det är och jag får vackert stanna hemma.
Vi ses senare idag, rapport om tillståndet är bättre då, håll tummarna.
 
 
 
 

Hm...

God morgon!
 
Skall snart ta och klä på mig och trampa iväg på en mysfika ihop med Chifen och bästisen L.
Milou skall med, mycket snö dock så jag gissar att det blir mycket klumpar under tassarna.
 
Gick ut för att hämta tidningen förut.
Hm, det var visst röd dag, tänkte inte på det.
= ingen tidning alltså.
 
Det snöar ute nu ser jag.
Hm...
Okej.
Jag vill inte ha så här mycket snö, det har kommit minst 10-15 cm sedan igår och nu kommer det då tydligen ännu mer.
Nej tack.
Muntert värre som ni märker.
 
Klurar på det där med brudklänningen, kommer faktiskt snabbt sy ett prov i storlek 42 också.
Gör det idag, har redan skurit ut delarna, tar ju bara en timme eller två att fixa ihop sen.
Jepp, så får det bli, bruden får komma och prova ett prov igen.
 
Mot duschen.
Vi ses sen, förhoppningsvis är jag på bättre humör då.
 
 
 

Tröja och klänning klara!

 
Tröja och klänning klara, klänningen till bästisens dotter...
 


Inte som jag hade tänkt mig som jag väl skrev igår, men den får duga.
 
Tröjan till gubben...
 
 
Kanske jag kan få till en bild när den sitter på gubben, den ser bättre ut PÅ än på galgen och det funkade inte så bra att fota Rudolf i tröjan med långa armar.
Man måste ha kortärmat upptäckte jag idag.

Nu skall jag se klart Notting Hill.
Ses imorgon!
 
 

Lite ditt och lite datt...

Runt 15-tiden hos oss:

- Vad i helvete?

- Hur FAAAAAN dömmer den där jävla domaren!
- Nä det här är bara inte sant alltså, gud så förbannad jag blir!
- Näe va fan!
- Alltså nu blir jag fan vansinnig!
- Jävlar!
- Skit, skit, skit!
... och så vidare...

Sambon som ser på hockey?

Nä, faktiskt min MOR som ser på hockey ihop med sambon men det är ju då morsan som svär och står i, inte sambon.
Samma kvinna som faktiskt allt som oftast säger:
"M-A-D-E-L-E-I-N-E, svär inte så hemskt!"

Hm... 
Man kan ju undra vart jag lärt mig det beteendet, ja det kan man verkligen.
(kastar hon sten i glashus perhaps?)

Idag har det blivit lite ditt och lite datt.

Jag började med att sy på en ärm i provbrudklänningen, sedan startade jag upp denna present till en av mina bästisar döttrar...
 
 
Och det var meningen att det skulle bli resultatet på bild fyra i collaget men så upptäckte jag att jag inte hade tillräckligt med lila tyg till ärmarna så det får bli en annan variant.
Återkommer med bild på resultatet imorgon.

Var på jobbet och pratade med chefen.
Väl hemkommen startade jag upp sambons julklapp...
 
 
 
... och den är nästan klar så den kommer på bild imorgon den också.
 
På det så kom bruden och provade brudklänningsprovet så nu är det nålat och klart, bara att köra igång med det OCKSÅ imorgon, det blir läxjobb faktiskt.
 
Nu skall jag hoppa i säng, vi ses imorgon igen, sov gott alla glada.
 
 
 
 

När man blir OVÄNTAT berörd...

Igår:
Jag började dagen med en långpromenad med hunden och vid halv tre gick jag, sonen och sambon och såg:


 
Om jag tyckte den var bra?
OM!!!!!!
 
Alltså jag hade inte förväntat mig att tycka att den var så bra som jag faktiskt tyckte.
Rymdfilm, 150 (nåja 6) filmer innan, men gud vilken nostalgitripp det var!
 
Omdömena efter filmen var att jag och sambon var lyriska, sonen "not so impressed" och han var "lite besviken faktiskt" som han uttryckte det.
Det var dock som sagt INTE jag och sambon men jag tror det är en generationsfråga.
 
Filmen var modern men gjord lite i samma stil som dom gamla filmerna med samma intro, samma musik, samma lite skitiga skepp och ökenvyer, och jag kan bara säga så här:

När Han Solo och Chewbacca dök upp fick jag gåshud.

 
När Prinsessan Leia och Han Solo möttes fick jag också gåshud och när Luke Skywalker står på en klippa på någon ö och den nya huvudrollsinnehavaren kommer med hans lasersvärd och Luke vänder sig om, tar av sig huvan...

Ja, då fick jag tårar i ögonen och fick gåshud över hela kroppen!

 
Jepp, då blev jag så oväntat berörd så jag blev förvånad själv!

Hjälp, ja man är väl ett barn av sin tid och präglad av att ha växt upp med dessa filmer och jag fick ju se filmerna lite senare än när dom kom första gången, men när film nummer två kom ut av dom första tre i serien då visade dom ettan först och sedan tvåan.

Jag var väl runt 9 och gick med pappa på Roxy.
Man var ju lite för ung, men gick man i målsmans sällskap så gick det bra så pappa fick snällt gå med.
Han var väl inte lika imponerad.

Själv blev man ju golvad, trean fick jag gå och se med mina "storkusiner" för då var inte pappa så intresserad.
Sedan film ett var man ju redan hemligt förälskad i Luke, denne tvålfagre hjälte...
 
 
Ja, och här satt vi nu igen och såg fortsättningen.

Jisses, rekommenderas starkt om man är barn av sin tid och gillade Star Wars som barn.
Kom ihåg att när jag såg nyproduktionen i filmväg av Star Trek för några år sedan, då fick jag ju gåshud och blev tårögd av att se Spock och Spock-hälsningen också...
 
 
... gissar att det var lite mycket "Tjeckisk dockfilm" man blev matad med på 70-talet så när det väl kom något annat då blev man ju SÅÅÅÅÅÅÅ imponerad och präglad.
 
Men återigen...
Nya Star Wars var en stor nostalgitripp, man måste ha gillat detta som barn annars är det väl mer ljummet som i sonens fall, jag ger iallafall filmen:
     - tummar upp av fem möjliga!

Om jag skall se nästa film i serien?
Har påven rolig mössa...?
 
 
 
 

När Piff & Puff fick rolighetsdemens...

- Bröllopsklänningsprovet i lakan klart, CHECK på den.
 
- Fiskgryta till middag efter alla helgdagar med snask, CHECK.
 
- Gubben på personalfest och jag får lite ensamtid och ensamhet, ja CHECK på den också!

Jag får götta ner mig i soffan och bara slappa, själv med enbart Milou som sällskap, ljuvligt.
 
Jag blev faktiskt bortbjuden ikväll fast tackade vänligen men bestämt nej till det.
Jag kände att jag ville hellre vara själv och se på tv.
Behöver det dessutom.
 
Jag drog iväg utan att skriva det där födelsedagskortet till apoteket för jag såg att apoteket faktiskt öppnade 09.00.
Sedan handlade jag och på det tog jag hunden, jag höll bokstavligen på att förfrysa i ansikte, näsa och lår trots mycket kläder på.
 
Tog hur länge som helst att tina upp i duschen varpå kussen ringer och meddelar att dom är på väg in till stan och komma förbi och hämta upp "DET DÄR KORTET!"
 
Jag fick panik.
Fuck.

Inte skrivit en rad, inte rimmat ett skit, bara haft morsan och moster som ett enda långt uttdraget tandläkarbesök om att göra klart kortet och jag har tvärvägrat pga deras tjat... som en obstinat 3-åring.
"Jahaja, fick du fö dé ja", som min salig mormor brukade säga när hon spelade lite på det värmländska arvet en smula och nu sa jag det till mig själv också.
 
Bara att skrida till verket, skrev som en kratta, textade så fult så jag skämdes.

Skitsamma tänkte jag, måste rimma också, kom en liten bit innan jag kallade upp Piff & Puff för konsultation om roligheter om Moster M.
 
Dom kommer upp och får totalt hjärnsläpp, drabbas av rolighetsdemens.
Dom kommer inte på en enda rolig grej "fastän dom har MASSOR i minnet, men just nu står det still!".
 
 
Jag:
MEN SKÄRPNING nu, efter 40 år i den här släkten måste ni väl komma på något om moster M?

Damerna Blankt-i-skallen:
Joooooo, det är klart vi gör, det finns en massa roligt men det borde vi isåfall tänkt ut igår och inte idag.
 
Jag:
Jaha, så synd att inte ni tänkte på det igår då när ni satt och drack glömsk-juice och gaggade om annat.
(Gud i himelen!!!!!!!!!!!)
 
Kände mig mest som en förbannad Kalle och skickade iväg "Tack-för-ingenting-damerna".
 
 
Hade rimmat nästan helt klart trots "inget" och fick hjälp den sista ynka lilla biten av Idolen när dom väl anlände och mamma och moster Puff kunde meddela kussen att "jag minsann var ute i sista minuten och inte klar ännu" eller något åt det hållet.
 
När kussen sedan skulle ta hand om det numera döpta kortet "The Card" så talade mamma om att hon hade med en plastpåse så kussen nu inte trampade ut i snövädret och blötte ner kuvertet.
Jag mumlade:
Nä, gud förbjude för då är du så gott som död!
 
Note to myself:
I fortsättningen är jag ute i god tid SOM JAG BRUKAR när jag får såna här uppdrag. 

Dock var det faktiskt så här att dom sa hela tiden att "Vi skall skriva kort, vi skall skriva kort" och dessa "Vi" visade sig tills för bara några dagar sedan att det var tydligen jag.

Och jag har inte haft tid, ja förrens igårkvälls och då fick jag huvudvärk, så nästa gång "Vi" näms i dessa sammanhang har jag lärt mig läxan, jag skall kolla om "Vi" är jag...
För det brukar nämligen vara jag.

Dock inte detta året trodde jag, eftersom dom hela tiden sa "Vi ska..."
 
Nåväl, slutet gott allting gott, nu hoppas "Vi" (jag) bara att kortet kommer med hem till Norge och inte läggs på ett biltak, glöms bort och blåser bort.
Ja det får "Vi" verkligen hoppas.
 
 
 

Åtminstone kjolen klar på provet...

Bild från promenaden igår...
 
 
Var på det och gjorde ett ärende, bakade saffransscones, fick fikabesök och sedan svängde jag ihop...
 
 
... nederdelen av bröllopsklänningen, ja provet då.
 
När sedan klockan var runt 18 satt jag och såg på tv.
Tänkte bara se en liten stund och så sa det bara "pang" och så fick jag världens huvudvärk.
Det bara hög på höger sida i skallen och jag värmde mat och bäljade i mig vatten för jag tänkte att jag kanske hade druckit dåligt.
 
Hjälpte inte.
Sambon fick gå ner och be om alvedon hos mamma, fanns bara Ipren.
Tillslut hittade han några gamla brusalvedon (vilket jag hatar att dricka/ta, men nöden har ingen lag) som jag fick ta och då klarade jag mig igenom "På spåret" och "Gentlemen & Gangsters".

Inget mer socker och salt, har blivit lite för mycket av den varan hela "innan jul och fram till nyår"!
 
Nu skall jag sätta mig och skriva halva delen av ett kort, rimma får jag göra lite senare.
Sedan skall jag dra iväg till apoteket och sedan duscha och sy... och rimma.
Återkommer kring det där med rimmandet i nästa inlägg.
 
Nu skall jag snart dra till apoteket, sedan sy och så får jag väl ta och rimma också.
 
 
 

Vilken rolig kväll...

Vilken rolig kväll det var igår!
 
 
Vi anlände till festen vid 19.30 och kom hem ca klockan 03 och dök i säng och somnade vid halv fyra.
Mycket mätta, mycket nöjda och mycket glada, idag känner jag mig lite så här...
 
 
 
 
 
Det var samtalsämnen som "hur man äter ur en chokladask med flera lager" och vissa hade en lite med Nordkoreansk syn på saken.
Högtalare av toarullar.

Ett BRÖLLOP som skall gå av stapeln fast brudgummen har inte en aning om att han ska gifta sig och det var även en liten battle om vem som skulle gifta sig med honom.
En skulle bara skulle ha honom och påstod sig haft första tjing och en hade grönt kort i golf...
Må bäste kvinna vinna!
 
Vem som ska strippa på svensexan respektive möhippan.
 
Om en tuschpenna och huruvida den fungerar och när ett kort skall skrivas och om vi inte skulle ta och väcka Piff & Puff vid 03-tiden och ta och hämta det där BERÖMDA och UTTJATADE födelsedagskortet.
 
Det kom även fram vilka som tycker det okej med tillhyggen som brännbollsträn och vassa stenar och vem som tyckte att våld föder bara våld... pfffft.
 
Ni får väl gissa vilken kategori undertecknad tillhör...
Precis, den mer våldsamma sidan, bara att puckla på om du blir attackerad själv.
Ja, och nu talar vi om man skulle bli överfallen av en våldtäktsman då alltså, inte bara gå ut och puckla på folk överlag.
Eller?
 
Och sist men inte minst så myntade vi ett nytt ord:
Skråmer!
Vad det betyder:
En skånsk rom såklart, klart som korvspad ju.
 
Ja och mycket mycket mer såklart avhandlades, mycket skratt och mycket heta diskussioner.
 
Nu skall jag fundera på om jag inte skall ta hunden och gå ut och gå.
Sy lite måste jag hursom, vi ses ikväll igen.
 
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0